Elevmajoritet i lokala skolstyrelser
Skriftlig fråga 2006/07:143 av Malmström, Louise (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-11-15
- Anmäld
- 2006-11-16
- Besvarad
- 2006-11-22
- Svar anmält
- 2006-11-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 15 november
Fråga
2006/07:143 Elevmajoritet i lokala skolstyrelser
av Louise Malmström (s)
till statsrådet Jan Björklund (fp)
En av skolans främsta uppgifter är att främja lärande om demokrati, värdegrund och mänskliga rättigheter samt att verka för att öka barns och ungdomars möjligheter till inflytande och delaktighet. I skollagen betonas särskilt skolans uppdrag att fostra demokratiska samhällsmedborgare och att inflytandet i skolan ska öka i takt med ålder och mognad.
Som ett led i att förbättra ungdomars inflytande i skolan införde den socialdemokratiska regeringen på 90-talet försök med lokala skolstyrelser med elevmajoritet på gymnasiet. Sedan dess har möjligheten permanentats och i dag är det över 40 gymnasieskolor som arbetar framgångsrikt med denna modell, bland annat i min hemkommun Norrköping.
Att arbetstagare ska ha inflytande över den organisation man arbetar i är i dag en självklarhet men samma synsätt gäller tyvärr inte alltid när det gäller skolan. Att gymnasieelever, som i många fall även är myndiga, ska ha samma möjligheter är uppenbarligen långt ifrån självklart.
I lokaltidningen kunde vi häromveckan läsa att alliansen vill avskaffa möjligheterna för lokala skolstyrelser att ha elevmajoritet. Besvikna elever i Norrköping frågade sig varför.
Därmed vill även jag fråga statsrådet om och i så fall varför han avser att förändra något som fungerar bra när förändringen dessutom går emot de intentioner som uttrycks i skolans uppdrag.
Svar på skriftlig fråga 2006/07:143 besvarad av Statsrådet Jan Björklund
Svar på fråga
2006/07:143 Elevmajoritet i lokala skolstyrelser
Statsrådet Jan Björklund
Louise Malmström har frågat mig om och i så fall varför jag avser att avskaffa möjligheterna för lokala skolstyrelser med elevmajoritet när en sådan förändring går emot de intentioner som uttrycks i skolans uppdrag.
Elevernas inflytande i skolan är mycket viktigt. Skollagen och läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet och för de frivilliga skolformerna slår fast att eleverna ska ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Inflytandet ska anpassas efter elevernas ålder och mognad. Det innebär att en elev i årskurs 3 i gymnasieskolan kan och bör ta större ansvar för sin utbildning än en elev som precis har börjat i grundskolan.
I gymnasieskolan finns sedan 1997 en försöksverksamhet med lokala styrelser med elevmajoritet. Endast ca 40 av landets ca 500 gymnasieskolor har utnyttjat möjligheten att tillsätta en lokal styrelse med elevmajoritet. Detta tyder på att det är ytterst få elever som strävar efter att styra sin skola administrativt.
Jag anser att det är skolans lärare och rektorer som ska ha det avgörande inflytandet och fatta de avgörande besluten i skolan. Försöksverksamheten med elevstyrda gymnasieskolor kommer därför inte att permanentas, utan upphör att gälla vid försöksperiodens utgång den 1 juli 2007. Däremot avser regeringen att utveckla elevinflytandet. Utformningen av elevinflytandet ska bestämmas lokalt. Elevråden kan här spela en viktig roll.
Att eleverna inte styr skolan innebär inte att eleverna saknar inflytande. Lärarna har enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna en skyldighet att ge eleverna möjlighet att utöva inflytande på undervisningen och att ta ansvar för sina studieresultat. Det förutsätter att skolan klargör utbildningens mål, innehåll och arbetsformer, liksom vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har.
I dag regleras elevinflytandet främst genom skolformsförordningar och läroplaner. För att ge frågan om elevinflytande större tyngd avser regeringen att i den kommande skollagspropositionen återkomma med förslag som tydliggör regleringen av elevinflytandet i skolan.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.