Kommissionens arbetsprogram 2016

Fakta-pm om EU-förslag 2015/16:FPM16 : KOM(2015) 610

KOM(2015) 610

Regeringskansliet

Faktapromemoria 2015/16:FPM16

Kommissionens arbetsprogram 2016 2015/16:FPM16

Statsrådsberedningen

2015-11-30

Dokumentbeteckning

KOM(2015) 610

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt regionkommittén – Kommissionens arbetsprogram 2016

Sammanfattning

Arbetsprogrammet innehåller kommissionens prioriteringar för 2016. Kommissionen fokuserar på de stora frågorna där medborgarna förväntar sig resultat från EU. Flyktingkrisen, arbetslösheten, ekonomisk återhämtning, en stärkt inre marknad, fördjupningen av EMU, och klimatförändringarna och ett rimligt avtal med Storbritannien hör till de frågor kommissionen pekar ut som de stora utmaningarna för EU under 2016. Arbetsprogrammet är indelat efter prioriteringarna. 1. En ny satsning på sysselsättning, tillväxt och investeringar; 2. En sammankopplad digital inre marknad; 3. En motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik; 4. En fördjupad och mer rättvis inre marknad med en stärkt industribas; 5. En djupare och mer rättvis ekonomisk och monetär union; 6. Ett rimligt och balanserat frihandelsavtal med USA; 7. Ett område för rättvisa och grundläggande rättigheter som grundar sig på ömsesidigt förtroende; 8. Mot en ny migrationspolitik; 9. En starkare global aktör; 10. En union i demokratisk förändring.

Arbetsprogrammet innehåller 23 nya initiativ, 27 förslag som ingår i s.k. REFIT-åtgärder, 17 prioriterade förslag under behandling, 20 förslag som

kommer att dras tillbaka eller modifieras, 28 planerade upphävanden samt en lista över de 68 lagförslag som träder i kraft 2016.

Kommissionen har tydliggjort att programmet är framtaget i enlighet med principerna om bättre lagstiftning och betonar de tre institutionernas gemensamma ansvar för genomförandet av arbetsprogrammet.

I ljuset av regeringens övergripande prioriteringar för EU-arbetet välkomnar regeringen kommissionens arbetsprogram för 2016 som innehåller ambitiösa förslag för att bemöta de utmaningar som EU och dess medlemsländer står inför. Det handlar bl.a. om EU:s flykting- och migrationspolitik, åtgärder för tillväxt och jobbskapande, och att främja en väl fungerande inre marknad för varor och tjänster som till fullo drar nytta av digitaliseringens möjligheter.

Varje enskilt initiativ som presenteras måste dock bedömas och beredas på sina egna meriter. Regeringen kommer att få anledning att återkomma till riksdagen allt eftersom de enskilda lagstiftningsinitiativen presenteras.

1 Förslaget

1.1Ärendets bakgrund

Kommissionens årliga arbetsprogram anger politiska prioriteringar och de initiativ som kommissionen avser att presentera under det kommande året. I egenskap av förslagsställare har kommissionen stort inflytande på EU:s dagordning. Kommissionen presenterade sitt arbetsprogram för 2016 den 27 oktober 2015.

1.2Förslagets innehåll

Genom arbetsprogrammet vill kommissionen presentera förslag för att bemöta de stora utmaningar EU står inför. Jobben, tillväxten, investeringarna, flyktingsituationen, klimatförändringarna, intoleransen och känslan av otrygghet i delar av samhället är utmaningar som kommissionen bedömer att EU måste hantera. Kommissionens arbetsprogram är indelat utifrån ordförande Jean-Claude Junckers tio prioriteringar och tar upp dessa utmaningar. 1. En ny satsning på sysselsättning, tillväxt och investeringar; 2. En sammankopplad digital inre marknad; 3. En motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik; 4. En fördjupad och mer rättvis inre marknad med en stärkt industribas; 5. En djupare och mer rättvis ekonomisk och monetär union; 6. Ett rimligt och balanserat frihandelsavtal med USA; 7. Ett område för rättvisa och grundläggande rättigheter som grundar sig på ömsesidigt förtroende; 8. Mot en ny migrationspolitik; 9. En starkare global aktör; 10. En union i demokratisk förändring.

Till arbetsprogrammet hör 6 bilagor som innehåller 23 nya initiativ, 27 förslag som ingår i s.k. REFIT-åtgärder, 17 prioriterade förslag under behandling, 20 förslag som kommer att dras tillbaka eller modifieras, 28

planerade upphävanden samt en lista över de 68 lagförslag som träder i kraft 2016.

Kommissionen har tydliggjort att programmet är framtaget i enlighet med principerna om bättre lagstiftning och betonar de tre institutionernas gemensamma ansvar för genomförandet av arbetsprogrammet.

1.2.1 En ny satsning på sysselsättning, tillväxt och investeringar

Kommissionen vill bistå medlemsstaterna med att få människor tillbaka i arbete, initiativ för unga arbetslösa och utbildningsinsatser prioriteras. Arbetslivsbalansen i arbetande familjer uppmärksammas och möjligheterna för att kvinnors arbetskraftsdeltagande ska öka. Kommissionen vill minska hindren för europeiska företag så att de bättre kan utnyttja möjligheterna på den inre marknaden och anser att det krävs stabil finansiering, ett förbättrat företagsklimat och en modern infrastruktur. Europeiska fonden för strategiska investeringar (EFSI) (KOM 2015/10, 2014/15:FPM18) ska leda till investeringar som gynnar ekonomin och forskningen i Europa. Medel har avsatts för genomförandet av Sysselsättningsinitiativet för unga och den nya kompetensagendan för livslångt lärande lyfts fram.

Kommissionen aviserar ett nytt långsiktigt tillväxt- och sysselsättningsinitiativ för perioden efter 2020. Initiativet ska beaktaöversynen av Europa 2020-strategin och genomförandet av FN:s hållbarhetsmål. Under 2016 kommer kommissionen att genomföra handlingsplanen som ska läggas fram för den Cirkulära Ekonomin för att skapa en inre marknad där material och resurser återanvänds.

På hälsoområdet kommer kommissionen bland annat att arbeta med att bistå medlemsstaterna i att möta utmaningen med antibiotikaresistens. En översyn ska utföras av befintlig lagstiftning om arbetstagares hälsa och säkerhet för att förbättra resurseffektiviteten på området.

1.2.2 En sammankopplad digital inre marknad

En framgångsrik digital ekonomi kan enligt kommissionen skapa hundratusentals nya arbetstillfällen och ge ökade möjligheter för företag, medborgare och konsumenter. Därför presenterades i maj 2015 Strategin för en inre digital marknad (KOM 2015/192, 2014/15:FPM35) för att EU ska kunna uppnå en fullt ut fungerande digital inre marknad. Kommissionen har uttalat att alla förslag ska presenteras innan utgången 2016 och bedömer att en fullt genomförd digital inremarknad kan generera upp till €250 miljarder i tillväxt under den nuvarande kommissionens mandat.

I december ska kommissionen redogöra för sin vision om upphovsrätt och sitt förslag för digitala kontraktsrättigheter. Ytterligare initiativ för bl.a. upphovsrätt och moms för e-handel läggs fram under 2016. Roamingavgifter kommer att avvecklas 2017 och flera rättsakter kommer att revideras, bl.a.

satellit- och kabeldirektivitet och förordningen om konsumentskyddssamarbete.

1.2.3 En motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik

EU lyfts av kommissionen fram som en nyckelspelare inför klimatförhandlingarna i Paris i december. Inom ramen för åtgärdspaketet för Energiunionen (KOM 2015/80, 2014/15:FPM23) läggs förslag fram som syftar till att säkerställa Europas energitillgång och minska importberoendet, att integrera nationella energimarknader, sätta energieffektivitet främst, gå över till en koldioxidsnål ekonomi och främja forskning, innovation och konkurrenskraft. Under 2016 kommer de flesta av förslagen i färdplanen för Energiunionen att läggas fram. För att skynda på energiomställningen kommer initiativ föreslås om en ny utformning av energimarknaden. Kommissionen ska utveckla en strategi för forskning, innovation och konkurrenskraft i EU som kan ta tillvara på jobb- och tillväxtpotentialen i en koldioxidsnål ekonomi.

Genomförandet av energi- och klimatpaketet till 2030 lyfts fram som en nyckelprioritering under året för att säkerställa att målen nås. Under 2016 kommer kommissionen att lägga fram förslag för sektorer som inte är inkluderade i EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS) (KOM 2015/337, 2014/15:FPM47), till exempel för byggnadssektorn och jordbruket. Användningen av vägavgifter stödjs av kommissionen och en färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde ska upprättas.

1.2.4 En fördjupad och mer rättvis inre marknad med en stärkt industribas

Att den inre marknaden tillåter människor, produkter, tjänster och kapital att röra sig fritt är enligt arbetsprogrammet Europas bästa och mest unika tillgång. Det ökar valfriheten och ger lägre priser för konsumenterna och människor får möjlighet att bo, arbeta och studera där de vill. Yrkesutövare och företag får utökade möjligheter och den inre marknaden utgör grundstenen för industriernas konkurrenskraft i Europa. Strategin för den inre marknaden för varor och tjänster som presenterades i oktober 2015 ska bygga på dessa styrkor och anpassa den inre marknaden till att de ekonomiska förhållandena förändras.

Kommissionen ska under de kommande åren föreslå praktiska åtgärder som ska hjälpa små och medelstora företag samt nystartade företag att växa och expandera, främja innovation, öppna för investeringar och stärka konsumenterna.

Att genomföra kapitalmarknadsunionen är ett prioriterat arbete för kommissionen. En inre marknad för kapital, finansiering och sparande kan spela en viktig roll för att öka investeringarna och hjälpa företag att växa. Kommissionen anser att det är viktigt att förslaget om värdepapperisering (KOM 2015/472, 2015/16:FPM11) snabbt kan godkännas. Ett förslag om en

revidering av prospektsdirektivet (KOM 2015/583) ska läggas fram för att förenkla för små och medelstora företag. Ytterligare åtgärder ska till för att stödja användandet av riskkapitalfonder för att utöka möjligheter för alternativ finansiering.

För att öka jobbmöjligheterna på den inre marknaden ska den europeiska portalen för rörlighet i arbetslivet (Eures) och samarbetet mellan arbetsförmedlingar stärkas. Förslagen för rörlighet i arbetslivet som presenteras senare under 2015 innebär bland annat att en översyn av utstationeringsdirektivitet (KOM 2012/131, 2011/12:FPM135) ska presenteras för att komma åt orättvisa metoder som leder till social dumpning och kompetensflykt. Kommissionen vill även förbättra tillgången till varor och tjänster för personer med funktionsnedsättning.

Under 2016 kommer fokus att läggas på vissa utvalda sektorer på grund av deras tillväxtpotential eller deras specifika utmaningar. En strategi ska släppas för de europeiska rymdprogrammen inklusive flaggskeppsprogrammen Galileo och Copernicus. För att försäkra att försvarsmarknaden kan uppfylla framtida säkerhetsbehov ska en handlingsplan utvecklas och genomföras. En uppföljning av luftfartsstrategin ska presenteras senare under 2015. På grund av utvecklingen inom jordbrukssektorn ska en rapport om mjölkmarknaden läggas fram redan 2016.

Kommissionen kommer att lägga fram en handlingsplan om moms för att skapa ett mer effektivt system som är skyddat mot bedrägerier. Det kommer även att presenteras initiativ rörande momssatser och e-handel inom den digitala inre marknaden. Ett antal momsförslag som inte har nått framgång i rådet eller har blivit för urvattnade ska dras tillbaka. Ytterligare arbete ska göras för att skapa en rättvis, effektiv och tillväxtvänlig företagsskatt. Företag bör enligt kommissionen betala skatter i landet där inkomsterna skapas. Åtgärder ska presenteras för att öka öppenheten för företagsskattesystemet och bekämpa skatteundandragande. Ett blockerat förslag om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas ska dras tillbaka och ersättas med ett förslag om en obligatorisk skattebas. Det ska förbättra den inre marknaden för företag och stänga kryphål så att alla företag betalar skatt.

1.2.5 En djupare och mer rättvis ekonomisk och monetär union

Kommissionen vill färdigställa den Ekonomiska och monetära unionen (EMU) och har lagt fram förslag för det första steget enligt planen i De fem ordförandenas rapport (2014/15:FPM44 och 2015/16:FPM15). Kommissionen avser att lägga fram en vitbok om steg 2 (de mera långtgående förslagen) under våren 2017. Åtgärderna ska ge ett mer motståndskraftigt och framgångsrikt EMU. En förnyad ansats för den Europeiska terminen har föreslagits med ökat fokus på euroområdet. Vidare ska ökad vikt läggas vid sysselsättnings- och sociala frågor inom terminen.

En europeisk pelare för sociala rättigheter kommer att utvecklas av kommissionen. Riktmärken ska utvecklas i syfte att nå en uppåtgående konvergens i fråga om arbetsmarknad, kompetens och sociala frågor, speciellt inom euroområdet.

Nationella konkurrenskraftsnämnder och en rådgivande europeisk finanspolitisk nämnd ska förbättra den ekonomiska styrningen. Kommissionen vill ha en gemensam representation för eurozonen inom internationella organisationer såsom Internationella valutafonden. Under 2015 har en europeisk bankinsättningsgaranti presenterats. Kommissionen kommer att använda sig av det analytiska arbetet från den expertgrupp på hög nivå som kommer att tillsättas sommaren 2016.

1.2.6 Ett rimligt och balanserat frihandelsavtal med USA

Internationell handel och investeringar lyfts av kommissionen fram som drivkrafterna för europeisk ekonomisk återhämtning. EU har möjlighet att försäkra sig om att möjligheterna med globalisering kan användas för att gynna Europa på ett öppet, socialt och miljömässigt ansvarsfullt sätt. Kommissionen anser att en aktiv handelspolitik där EU binds samman med framväxande centrum för global tillväxt kommer öppna upp möjligheter för företag och skapa högkvalitativa jobb.

Det transatlantiska handels- och inversteringspartnerskapet (KOM 2013/136, 2012/13:FPM100) med USA är en fortsatt huvudprioritering under 2016. En ny ansats för investeringsskydd har tagits fram för avtalet. Samarbetet med Asien och Stillahavsområdet ska öka, till exempel genom förhandlingarna om EU:s och Japans frihandelsavtal och EU:s och Kinas investeringsavtal. Kommissionen vill även förhandla om frihandelsavtal med Australien och Nya Zeeland och påbörja frihandelsförhandlingar med Filippinerna och Indonesien om förutsättningarna är de rätta. Denna bilaterala handelsagenda ska komplettera Världshandelsorganisationen som fortsatt ses som viktig för EU.

Kommissionen har som mål under 2016 att se provisorisk tillämpning av ett antal nya avtal med Kanada och flera afrikanska och karibiska länder samt i Stilla Havsregionen. Existerande avtal med det östra grannskapet ska övervakas och arbete ska inledas för att modernisera befintliga avtal med länder som Turkiet, Mexiko och Chile.

Den nya handels- och investeringsstrategin ska uppdatera handelspolitiken och inrikta sig mer mot tjänster, digital handel, rörlighet, tillgång till naturresurser, innovation och andra drivkrafter för jobb och tillväxt. I handelsavtalen ska små och medelstora företag uppmärksammas och hjälpa arbetstagare att anpassa sig till förändringar. Insynen i handelsförhandlingarna ska öka för parterna och medborgarna.

1.2.7 Ett område för rättvisa och grundläggande rättigheter som grundar sig på ömsesidigt förtroende

Terrorism och radikalisering, organiserad brottslighet och cyberbrottslighet lyfts fram som hot mot säkerheten. Kommissionen inriktar sig på att genomföra den europeiska säkerhetsagendan, t.ex. förslaget om en översyn av rambeslutet om terrorism för att adressera problemet med utländska stridande.

Arbetet med att se över lagstiftningen för vapenkontroller fortsätter. Reformen av reglerna om skydd av personuppgifter och förslaget om flygpassageraruppgifter i EU bör få ett avslut innan årsskiftet. Kommissionen har som mål att få till ett avtal med USA om överföringen av personuppgifter för att bekämpa brottslighet, men som samtidigt garanterar rättslig prövning för enskilda. Under 2016 anser kommissionen att det är viktigt att arbeta för inrättandet av en europeisk åklagarmyndighet och att reformera Europol. Arbetet för att EU ska ansluta sig till den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna ska fortsätta.

1.2.8 Mot en ny migrationspolitik

Att hantera flyktingkrisen och det tryck som migrationen utgör på de externa gränserna anses vara den mest akuta prioriteringen för EU idag. Instabilitet, krig och fattigdom i EU:s närområde innebär att frågan kommer fortsätta dominera den politiska agendan under de kommande åren. EU måste förbättra hanteringen av den yttre gränsen och det europeiska asylsystemet. En översyn av det gemensamma asylsystemet ska ske för att korrigera svagheter i Dublinsystemet och stärka Europeiska stödkontoret för asylfrågor. Europeiska migrationsagendan (KOM 2015/240, 2014/15:FPM36) som lades fram i maj 2015 bygger på principerna om solidaritet och ansvarstagande och ska ge ett helhetsgrepp för att hantera migrationen. För att bemöta Europas framtida behov gällande demografin och arbetsmarknaden ska en ny modell för laglig migration läggas fram med åtgärder för att förbättra blåkortsdirektivet (KOM 2007/637, 2007/08:FPM57).

Genom två nödsystem ska 160 000 personer som behöver internationellt skydd omfördelas från de mest utsatta medlemsstaterna. Fler åtgärder ska vidtas för att personer som inte behöver internationellt skydd ska återvända. Senare under 2015 ska kommissionen lägga fram förslag om en europeisk gräns- och kustbevakning om ska stärka Frontex. Så kallade hotspots i Italien och Grekland hjälper nationella myndigheter med identifiering och registrering. Ansträngningar görs för att motverka människosmuggling.

EU har avsatt pengar för stöd till syrier i sitt eget land och länder som Libanon, Jordanien, Irak, Turkiet och Egypten som tar emot flyktingar. En stödfond för att komma åt grundorsakerna till irreguljär migration från Afrika kommer att inrättas. Ett starkare och djupare samarbete med tredje land behövs för att förbättra migrationshanteringen och ge stöd till flyktingar. Ett system för vidarebosättning ska presenteras för att ge dem som behöver skydd en säker väg in i EU.

1.2.9 En starkare global aktör

I en allt mer komplex värld har det enligt kommissionen blivit ännu viktigare med samstämmighet gällande EU:s yttre åtgärder och förmågan att använda tillgängliga medel. Utmaningar som migration, tillgången till energi och andra resurser samt klimatförändringar tydliggör behovet av en effektiv utrikespolitik. Det behövs för att uppnå mål inom EU-interna politikområden för att låta EU få möjlighet att sprida sina värderingar om demokrati, mänskliga rättigheter, jämlikhet och solidaritet i världen. Kommissionen stödjer därför den höga representanten/kommissionens vice ordförande i framtagandet av den nya globala strategin för utrikes- och säkerhetspolitik.

Kommissionen kommer även att stödja den höga representanten/kommissionens vice ordförande i sitt arbete med att fördjupa de bilaterala relationerna med EU:s viktigaste partnerländer. Ett strategiskt förhållningssätt gentemot Kina kommer att utarbetas. Efter de lyckade kärnenergiförhandlingarna med Iran kan nya kontakter tas med landet om avtalet fullföljs.

Kommissionen ska fortsatt stödja internationella aktörer som Förenta Nationerna och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa när konflikter som de i Syrien, Libyen och Ukraina behandlas. Ett nytt politiskt ramverk efter Cotonouavtalet (JOIN 2015/33, 2015/16:FPM14) ska presenteras för att hantera relationerna med länder och regioner i Afrika, Västindien och Stilla havet. Kommissionens politik för utvecklingssamarbete och den nya handels- och investeringsstrategin ska bland annat gynna ekonomisk utveckling, försvara och främja respekten för mänskliga rättigheter och bekämpa korruption.

Fortsatt arbete ska utföras för att göra inträdet i EU mer konkret för kandidatländerna. Partnerskapet med Turkiet ska förstärkas, inklusive genom att handlingsplanen för migration och en modernisering av tullunionen genomförs. Den nya europeiska grannskapspolitiken ska ge ett mer fokuserat och skräddarsytt ramverk för att stödja stabilisering och demokratisk utveckling i länder i öst och i syd.

1.2.10 En union i demokratisk förändring

Tillsammans med Europaparlamentet och rådet ska kommissionen säkerställa att förhandlingarna om ett nytt interinstitutionellt avtal om bättre lagstiftning (KOM 2015/216, 2014/15:FPM39) kan ingås innan 2016. Det finns ett gemensamt åtagande om att stifta bättre lagar som kan ge bättre resultat, ökad insyn i hur EU fattar beslut och hjälpa de tre institutionerna att samarbeta bättre i framtiden. Under 2016 ska kommissionen lägga fram sitt förslag för ett interinstitutionellt avtal om ett obligatoriskt öppenhetsregister för intresseorganisationer som vill påverka beslut i Europaparlamentet, rådet och kommissionen.

Kommissionens har ökat sin dialog med nationella parlament och under 2016 ska ytterligare steg tas för att garantera att nationella parlament har en stark röst i europeiskt beslutsfattande. Medborgardialogerna ska byggas ut för att ge kommissionen möjlighet att lyssna direkt till medborgarna och besvara deras frågor.

1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Inte aktuellt. Meddelandet utgör inte bindande lagstiftning.

1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Inte aktuellt.

2 Ståndpunkter

2.1Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar att kommissionen årligen tar fram ett arbetsprogram och att rådet involveras på ett tydligare sätt samt på ett tidigare stadium än tidigare. Det underlättar medlemsstaternas möjlighet att planera EU-arbetet och bidrar till öppenhet kring EU:s lagstiftningsprocess.

I ljuset av regeringens övergripande prioriteringar för EU-arbetet välkomnar regeringen kommissionens arbetsprogram för 2016 som innehåller ambitiösa förslag för att bemöta de utmaningar som EU och dess medlemsländer står inför. Det handlar bl.a. om EU:s flykting- och migrationspolitik, åtgärder för tillväxt och jobbskapande, och att främja en väl fungerande inre marknad för varor och tjänster som till fullo drar nytta av digitaliseringen möjligheter. Utvecklingen globalt förstärker ytterligare behovet av ett samlat europeiskt svar och regeringen ser positivt på att kommissionen bidrar till detta. Regeringen välkomnar även att kommissionen på ett tydligt sätt adresserar den fortsatta utvidgningsprocessen i arbetsprogrammet.

Regeringen välkomnar kommissionens förslag på energimiljö- och klimatområdet, såsom genomförandet av energi- och klimatpaketet till 2030, men hade önskat en ännu högre ambitionsnivå på detta område, inklusive användande av ekonomiska styrmedel, för att uppnå klimatmålen. Regeringen noterar att arbetsprogrammet saknar förslag till ratifikation inom EU av Minamatakonventionen om minskad kvicksilverexponering. Regeringen ser fram emot att kommissionen lägger fram ett ambitiöst förslag om cirkulär ekonomi.

Vidare anser regeringen att det är positivt att kommissionen i arbetsprogrammet verkar för att öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Regeringen välkomnar även att kommissionen initierar ett arbete med en pelare av sociala rättigheter. Vad gäller handlingsplanen för

försvarsmarknaden anser regeringen att dess särart måste respekteras och att samarbetet ska vara mellanstatligt.

Varje enskilt initiativ som presenteras måste dock bedömas och beredas på sina egna meriter. Regeringen kommer att få anledning att återkomma till riksdagen allt eftersom de enskilda lagstiftningsinitiativen presenteras.

2.2Medlemsstaternas ståndpunkter

Medlemsstaternas ståndpunkter är ännu inte kända.

2.3Institutionernas ståndpunkter

I Europaparlamentet välkomnades arbetsprogrammet av Europeiska folkpartiets grupp (EPP), Socialdemokrater och demokrater (S&D) och Alliansen liberaler och demokrater för Europa (ALDE), som bland annat underströk vikten av ett snabbt agerande för att hantera flyktingsituationen och manade till åtgärder för att förbättra den inre marknadens funktion, inte minst när det gäller arbetsmarknaden. Även Europeiska konservativa och reformister (ECR) välkomnade arbetsprogrammets fokus på att stärka den inre marknaden, men ansåg att sociala frågor bör hanteras nationellt.

Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster (GUE) kritiserade kommissionen för att inte göra tillräckligt för att lägga tyngd bakom orden om europeiska värden. De Gröna/Europeiska fria alliansen (G/EFA) uppmanade kommissionen att använda sin initiativrätt för att uppfylla sin ambitiösa agenda och agera mot skatteundandragande och utsläppstestskandalen inom biltillverkningsindustrin.

2.4Remissinstansernas ståndpunkter

Kommissionens arbetsprogram har inte sänts på remiss

3 Förslagets förutsättningar

3.1Rättslig grund och beslutsförfarande

Inte aktuellt. Meddelandet utgör inte bindande lagstiftning.

3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Inte aktuellt.

4 Övrigt

4.1Fortsatt behandling av ärendet

Kommissionen avser att presentera de aviserade enskilda initiativen för behandling av rådet och Europaparlamentet.

4.2Fackuttryck/termer

EMU – EU:s ekonomiska och monetära union

REFIT - Kommissionens program om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat. Målet är att förenkla EU-lagstiftningen och minska kostnaderna för att följa den. Det är tänkt att bidra till ett tydligt, stabilt och förutsägbart regelverk som stödjer tillväxt och nya jobb.

TTIP – Frihandelsavtalet som EU förhandlar om med USA

WTO – Världshandelsorganisationen

Europa 2020-strategin - EU:s övergripande strategi för att skapa smart, hållbar och inkluderande tillväxt. Strategin består av sju huvudinitiativ genom vilka fem övergripande mål ska nås. Dessa gemensamma mål omvandlas dessutom varje år till specifika, nationella mål för varje medlemsstat.

Europeiska terminen: Det ramverk som syftar till att öka samstämmigheten i rapporteringen och granskningen av medlemsländernas åtgärder inom ramen för EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi (Europa 2020), stabilitets- och tillväxtpakten samt förfarandet för övervakning av makroekonomiska obalanser.

Fakta-PM om EU-förslag

En faktapromemoria, fakta-PM, är en redogörelse från regeringen till riksdagen om ett förslag från EU-kommissionen. Där framgår vad förslaget går ut på, hur det kan påverka svenska regler och vad regeringen anser om förslaget.