Förslag till system för EU:s egna medel för perioden från 2021 och framåt

Fakta-PM om EU-förslag 2017/18:FPM92 COM(2018) 325, COM(2018) 326, COM(2018) 327, COM(2018) 328

COM(2018) 325, COM(2018) 326, COM(2018) 327, COM(2018) 328

Regeringskansliet

Faktapromemoria 2017/18:FPM92

Förslag till system för EU:s egna medel 2017/18:
för perioden från 2021 och framåt FPM92
Finansdepartementet  
2018-05-29  

Dokumentbeteckning

COM(2018) 325

Förslag till rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel

COM(2018) 326

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om metoder och förfaranden för tillhandahållande av egna medel baserade på en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, Europeiska unionens system för handel med utsläppsrätter och plastförpackningsavfall som inte materialutnyttjas, och om åtgärder för att möta likviditetsbehov

COM(2018) 327

Förslag till rådets förordning om genomförandebestämmelser till systemet för Europeiska unionens egna medel

COM(2018) 328

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89 om den slutliga enhetliga ordningen för uppbörd av egna medel som härrör från mervärdeskatt

Tidigare faktapromemorior i ärendet:

2016/17:FPM26 Direktiv om gemensam bolagsskattebas och gemensam konsoliderad bolagsskattebas

2016/17 FPM78 Slutrapport från Högnivågruppen för egna medel (Montirapporten)

2016/17 FPM117 EU:s framtida finanser

2017/18 FPM59 Meddelande om EU:s fleråriga budgetram efter 2020

Sammanfattning

I anslutning till förslaget till flerårig budgetram för perioden 2021–2027 den 2 maj 2018 presenterade kommissionen förslag till regelverk för ett modifierat system för EU:s egna medel.

Systemet för EU:s egna medel, dvs systemet för finansiering av EU:s utgifter, har en separat rättslig grund och en unik beslutsprocess som kännetecknas av förslag från kommissionen, enhälligt beslut i rådet efter hörande av Europaparlamentet och ratificering i enlighet med respektive medlemsstats konstitutionella regler, vilket i praktiken innebär beslut i samtliga medlemsstaters parlament. I praktiken förhandlas systemets utformning, inklusive eventuella förändringar, som en del av förhandlingen av den fleråriga budgetramen och avgörs genom en överenskommelse i Europeiska rådet som därefter kodifieras i rättsaktsform.

Kommissionen föreslår följande: i) reviderat tak för egna medel från 1,23% till 1,29% av BNI mätt som betalningar och från 1,29% till 1,35% mätt som åtaganden, ii) en sänkt andel av intäkter från traditionella egna medel (tullintäkter) som medlemsstaterna får behålla för att täcka kostnader för uppbörd från 20% till 10%, iii) en förändrad och förenklad modell för beräkning av den momsbasgrundade inkomstkällan. Det innebär i praktiken en övergång till ett system som bygger på faktiska momsintäkter i stället för teoretiska uppskattningar. iv) Införande av ett nytt eget medel i form av en andel av intäkterna från försäljningen av utsläppsrätter (inom ramen för EU ETS). v) Införande av ett nytt eget medel i form av en avgift grundad på volymen icke-återvunnen plast i respektive medlemsstat. vi) Införande av ett nytt eget medel från och med 2023 baserat på den föreslagna gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen (CCCTB) beräknat genom att tillämpa en viss procentsats på värdet av de skattepliktiga vinsterna för de företag för vilka CCCTB ska vara obligatorisk. vii) En modell för utfasning av rabatter under perioden 2021–25.

Utan överenskommelse om nytt system, kodifiering i rättsakter och ikraftträdande av ett nytt regelverk fortsätter nuvarande regler att tillämpas och system att gälla, med undantag för de delar som förväntas bli icketillämpliga respektive löper ut. Den brittiska rabatten kan inte tillämpas efter Storbritanniens utträde och övriga rabattarrangemang, däribland de svenska, löper ut den 31 december 2020.

1 Förslaget

1.1.Ärendets bakgrund

Regelverket för systemet för EU:s egna medel har ingen tidsgräns och det föreligger inget legalt eller tekniskt obligatorium att lägga förslag till och besluta om nytt regelverk i anslutning till en ny budgetram. Kommissionen har dock i anslutning till förslag till fleråriga budgetramverk valt att föreslå

vissa modifieringar av systemet sedan fleråriga budgetramverk introducerades 1988.

Förslaget har föregåtts av en diskussion om reformer som sträcker sig tillbaka åtminstone till Europiska rådets uppgörelse om innevarande fleråriga budgetram i februari 2013.

Uppgörelsen i Europeiska rådet 2013 och utvecklingen därefter

I samband med uppgörelsen om budgetramen för perioden 2014–2020 vid Europeiska rådet den 7 och 8 februari 2013 kom stats- och regeringscheferna överens om vilket system för EU:s finansiering som ska gälla för perioden. Denna överenskommelse kodifierades i ett rådsbeslut den 26 maj 2014 (2014/335/EU) och i anslutande rättsakter (en genomförandeförordning oh dem s.k. tillhandahållandeförordningen).

Rådets beslut om EU:s egna medel ska enligt artikel 311 i TFEU ratificeras av samtliga medlemsstater. Mot denna bakgrund överlämnade regeringen den 10 juni 2014 en proposition i ärendet (prop. 2013/14:38). Riksdagen antog denna den 19 november 2014.

Ratificeringsprocessen avslutades i september 2016 och beslutet trädde ikraft den 1 oktober 2016.

Utöver de principer och detaljer som regleras i rådets beslut innehåller Europeiska rådets slutsatser skrivningar som dels uppdrar åt rådet att fortsätta arbetet med det förslag till modifierad mervärdesskattebaserad inkomstkälla som kommissionen lade fram 2011, dels uppmanar de medlemsstater som deltar i det fördjupade samarbetet om skatt på finansiella transaktioner att undersöka om samarbetet kan utgöra basen för ett nytt eget medel för EU-budgeten. Detta ska dock inte påverka de medlemsstater som inte deltar i sam-arbetet, eller beräkningen av Storbritanniens rabatt.

Som en del av slutuppgörelsen för budgetramen för perioden 2014–2020 antog en gemensam deklaration (kommissionen, rådet och EP) om inrättande av en högnivågrupp för översyn av systemet för egna medel. Gruppen kom att ledas av Mario Monti, italiensk senator (tidigare Italiens premiärminister och medlem av Europeiska kommissionen) som utnämndes till ordförande i gruppen 2014. Utöver ordföranden bestod gruppen av nio ledamöter. Tre ledamöter utnämnda av vardera kommissionen, rådet respektive Europaparlamentet. Kommissionen bistod gruppen med sekretariatsresurser.

Gruppens arbete presenterades i en slutrapport som offentliggjordes den 17 januari 2017 (Se 2016/17 FPM 78). Kommissionen har i sina förslag inför budgetramen för perioden efter 2020 i viss utsträckning följt de rekommendationer gruppen lämnade.

Kommissionen har under president Junckers ledning inom ramen för den framtidsdiskussionen som följde på folkomröstningen om UK:s utträde ur unionen tagit vissa initiativ för att stimulera debatten om EU:s framtida

finanser, bland annat dess finansiering. Detta skedda bland annat genom en Vitbok om EU:s framtida finanser som presenterades den 28 juni 2017 (se 2016/17 FPM 117) och ett meddelande om kommande fleråriga budgetram som presenterades den (se FPM 2017/18 FPM59).

Debatten om nya egna medel

Debatten och strömningarna i frågan om nya/förändrade egna medel har tagit sig olika uttryck och har handlat om flera olika frågeställningar. Bland annat följande: om nödvändiga inkomster kan genereras mer ändamålsenligt och/eller effektivt, om nya egna medel/inkomstkällor kan generera ytterligare inkomster för att finansiera nya prioriteringar och om nya egna medel tydligare kan kopplas till unionens politik. Andra riktningar i debatten har varit om nya egna medel i någon utsträckning ge unionen ytterligare fiskal autonomi och skapa en mer direkt länk mellan unionen och skattebetalare. I detta sammanhang används ibland begreppet ”genuina egna medel”.

Frågan är mycket viktig i EP. Detta manifesterades bland annat av att Europaparlamentet i slutuppgörelsen om regleringen av innevarande ram drev frågan om inrättande av en s.k. Högnivågruppen för översyn av systemet för egna medel.

Förutsättningarna för förhandlingen

Det är formellt sett inte nödvändigt att anta ett nytt beslut om egna medel med anledning av antagande av en ny budgetram. Skulle så inte ske gäller innevarande beslut. Det finns dock fyra faktorer som talar för att så kommer att ske och förklarar varför kommissionen lagt förslag till ett nytt beslut om egna medel och anslutande rättsakter: i) i samband med de åtminstone tre senaste MFF-förhandlingarna har ett nytt beslut förhandlats, ii) det finns ett visst tryck på reformer av systemet från framförallt Europaparlamentet men också några medlemsstater (MS) och bland andra MS öppenhet för detta, iii) Brexit ger per se möjlighet att rensa beslutet från UK:s rabatt och iv) Brexit kan innebära att det blir nödvändigt att höja taket för egna medel för att upprätthålla trovärdigheten i de garantimekanismer som är kopplade till systemet.

Eftersom de svenska rabattarrangemangen i enlighet med gällande regelverk löper ut den 31 december 2020 och någon form av sådant arrangemang är en förutsättning för att uppnå målsättningen om en stabiliserad avgift ligger det också i Sveriges intresse att en omförhandling äger rum.

1.2 Förslagets innehåll

EU:s egna medel är de medel som EU förfogar över och som används för finansieringen av dess utgifter på grundval av den årsbudget som upprättas inom de ramar den fleråriga budgetramen anger.

De egna medlen utgörs i dag av tre huvudkategorier: s.k. traditionella egna medel (tullavgifter), en momsbaserad avgift och en avgift som beräknas på grundval av ländernas BNI.

Kommissionens förslag innebär följande:

-den andel av tullavgifterna som MS får behålla för att täcka uppbördskostnader minskas från 20 till 10 procent.

-förenkling och förändring av beräkningen av den momsbaserade avgiften

-en korg av tre nya egna medel föreslås. Dessa baseras på det Europiska utsläppshandelssystemet(EU-ETS), volymen icke återvunna plastförpackningar och den föreslagna gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen (CCCTB). Dessa beräknas svara för 12 procent av de egna medlen.

-BNI-avgiften föreslås kvarstå som balanserande post i inkomstsystemet men bedöms minska i vikt från 72 till 56 procent av de totala intäkterna från egna medel om de nya inkomstkällorna införs.

Sverige har idag en rabatt på BNI-avgiften uppgående till 185 meur per år i 2011 års penningvärde. Denna löper ut den 31 december 2020.

-att inkomster från gemensam politik och myndighetsutövning ska tillfalla EU-budgeten (vilket delvis är fallet idag).

Reviderat tak för egna medel (från 1,23% till 1,29% av BNI mätt som betalningar, respektive från 1,29% till 1,35% av BNI mätt som åtaganden):

Utrymmet mellan taket för egna medel och taket för betalningar i budgetramen krymper då Storbritannien lämnar EU. Redan utfärdade garantier på det makrofinansiella området och vissa garantier inom ramen för Europeiska Fonden för Strategiska Investeringar (Efsi) måste hållas trovärdiga. I kombination med den lägre aggregerade BNI som blir följden av Brexit kan detta nödvändiggöra en måttlig höjning av taket.

Sänkt MS-andel av intäkter (från 20% till 10%) från traditionella egna medel (tullintäkter):

En ökad andel inbetalningar från den gemensamma tulltaxan till EU:s budget minskar, allt annat lika, uttaget av BNI-baserad avgift. Detta är en neutral operation om respektive medlemsstat har ett proportionellt förhållande mellan import från tredje land och BNI. Dagens MS-andel om 20% torde innebära en överkompensation för MS.

Reformerad modell för den momsbasgrundade inkomstkällan:

Nuvarande momsbaserade avgift baseras på en andel (0,3 %) av varje medlemsstats teoretiska momsintäkter.

Sverige har i dag en rabatt som innebär att den momsbaserade avgiften halveras (till 0,15 %). Denna rabatt löper ut den 31/12 2018.

Kommissionen föreslår en förändring och förenkling av hur den momsbaserade avgiften ska beräknas. I stället för att utgå från de teoretiska momsintäkterna föreslås att basen ska utgöras av en andel av de faktiska momsintäkterna i förhållande till normalskattesatsen.

Då förslaget från kommissionen innebär att avgiften baseras på faktiska och inte teoretiska momsintäkter så kan förslaget leda till att Sveriges andel av finansieringen av EU-budgeten ökar. En orsak är att Sverige får in en stor andel av de förväntade intäkterna från mervärdesskatt i förhållande till flertalet andra länder (Sverige har ett lågt s.k. momsfel). Dagen system tar viss hänsyn till sådana skillnader. Förslaget behöver analyseras vidare.

En andel av intäkterna från försäljningen av utsläppsrätter (inom ramen för EU -ETS):

KOM föreslår att en andel uppgående till 20% av intäkterna från försäljningen av utsläppsrätter inom ramen för ETS tillförs EU-budgeten som eget medel. KOM håller också öppet för att 30% kan var lämpligt. Idag tillfaller dessa medel statsbudgeten. Förslaget behöver analyseras vidare

En avgift grundad på den icke-återvunna volymen plastförpackningar:

KOM föreslår att en avgift om 0,80 euro per kg icke återvunna plastförpackningar tas ut av MS och utgör ett eget medel. KOM håller också öppet för att 1 euro per kg kan var lämpligt. Ett sådant system skulle gynna de MS som har låg konsumtion av plastförpackningar och en hög grad av återvinning. Det kan vidare bidra till positiva beteendeeffekter. Det är dock starkt beroende av att system för insamling och sammanställning av konsumtions- och återvinningsstatistik håller hög kvalitet och visar korrekta resultat. Förslaget behöver analyseras vidare.

CCCTB som bas för beräkning av egna medel:

Förslaget om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (CCCTB) föreslås av KOM vara en del av systemet med egna medel från och med år 2023. CCCTB-förslaget innebär i korthet att reglerna för bolagsbeskattning harmoniseras. Harmoniseringen gäller beräkningen av det skattepliktiga resultatet (skattebasen – med EU-terminologi) men skattesatsen ska kunna bestämmas på nationell nivå. Systemet föreslås vara obligatoriskt för koncerner som har en årlig omsättning som överstiger 750 meuro. Övriga företag kan välja att tillämpa systemet. Vad gäller CCCTB-direktivet, se Faktapromemoria 2016/17:FPM26).

Enligt KOM:s förslag ska nya egna medel baserat på CCCTB beräknas genom att tillämpa en viss procentsats på värdet av de skattepliktiga vinsterna för de företag för vilka CCCTB är obligatorisk. Den faktiska procentsatsen får inte överstiga 6 procent. Enligt direktivförslaget ska fördelningen på varje medlemsstat ske utifrån en formel som baseras på kapital (1/3), antal arbetstagare (1/6) och lönekostnader (1/6) och försäljning (1/3). Beloppen ska överföras till EU-budgeten av medlemsstaterna. Skattepliktiga vinster från företag utanför det obligatoriska tillämpningsområdet för direktivet (dvs. under tröskelvärdet eller utanför de övriga kriterierna) undantas från basen för beräkningen av egna medel.

Inkomster från politik och myndighetsutövning

Idag är uttag och hantering av inkomster från gemensam politik och myndighetsutövning inte enhetligt reglerat. I vissa fall tillfaller medel EU- budgeten och i andar medlemsstaterna. KOM föreslår att en princip om att sådana inkomster ska tillfalla EU-budgeten etableras.

Utfasning av rabatter:

De rabatter/reduktioner som återfinns i nuvarande system blir icketillämpliga i fallet Storbritanniens :s rabatt i samband med att landet väntas lämna EU. Övriga rabattarrangemang löper ut den 31 december 2020. Kommissionen anser att rabatterna har spelet ut sin roll och att de inte hör hemma i ett reformerat system. För att mildra avgiftseffekterna aviserar kommissionen dock en förlängning i kombination med utfasning under perioden 2021–25.

1.3 Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Förslaget inverkar i princip inte på svenska regler.

1.4 Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

EU-avgiften kan påverkas av strukturella förändringar av inkomstkällorna om fördelningen av de föreslagna baserna för avgiftskomponenterna mellan medlemsstaterna skiljer sig från de baser som tillämpas i nuvarande system. Skillnaderna torde vara tämligen begränsade då den BNI-baserade inkomstkällan också i ett reformerat system förväntas väga tungt.

Förslaget skulle få budgeteffekter genom att EU-avgiften skulle bli större än under innevarande period till följd av den föreslagna utfasningen av rabattarrangemangen. Å andra sidan skulle den avgiftseffekten övergångsvis minska jämfört med referensalternativet att tillämpa nu gällande regelverk för inkomstsidan inom ramen för vilket rabattarrangemangen löper ut 2020.

Den samlade effekten på Sveriges EU-avgift för perioden 2021-2027 kan inte kvantifieras utifrån systemet för egna medel eftersom avgiftens nivå huvudsakligen styrs av EU-budgetens utgiftssida.

2 Ståndpunkter

2.1 Preliminär svensk ståndpunkt

Sveriges målsättningar inför förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram (MFF) är:

1. När Storbritanniens bidrag försvinner behöver budgeten minska med lika mycket. Regeringen vill därför sätta ett utgiftstak som inte överstiger 1 % av EU:s BNI.

2. Den svenska avgiften ska även hållas nere. Det vill regeringen främst göra genom att minska storleken på budgeten och värna den andel Sverige ska betala.

3. Regeringen vill se en modern budget med omprioriteringar till fördel för gemensamma åtgärder som säkerhet, migration, konkurrenskraft, forskning, miljö och klimatomställning. Detta ska ske genom minskade anslag för jordbruksstöd och strukturfonder.

4. Det ska även kosta att inte ta ansvar. Länder som inte tar sitt ansvar i migrationspolitiken eller inte respekterar gemensamma värden ska inte kunna få tillgång till stöd från EU på samma sätt som idag.

5. Regeringen vill se en mer effektiv kontroll av hur EU- medel används. Med en minskad budget blir det ännu viktigare att pengarna används på rätt sätt.

Förhandlingen om systemet för egna medel är främst relevant för att hålla nere och stabilisera avgiften.

Dagens system för egna medel fungerar väl och en adekvat utformning av systemet för egna medel är avgörande för att inom ramen för förhandlingen om den fleråriga budgetramen (MFF) nå målet om en stabiliserad avgift.

Regeringen bedömer att dagens system med medlemsavgifter baserade på BNI till viss del verkar återhållande på EU:s utgifter och att det är ett transparent system som främjar nationellt ansvarsutkrävande.

Det är centralt med en rättvis och rimlig bördefördelning i finansieringen av EU-budgeten.

Regeringen eftersträvar ett lågt tak för egna medel som ligger i linje med tidigare gjorda offentligfinansiella åtaganden och de som görs inom ramen för MFF-förordningen för kommande period. Regeringen är beredd att diskutera en justering av taket för egna medel.

Regeringen stödjer förslaget till sänkt andel traditionella egna medel (tullintäkter) som medlemsstaterna får behålla och anser att 10% är en lämplig nivå.

Regeringen stödjer förenklingar av regelverket för den momsbaserade avgiften men anser att förändringarna bör utformas på ett sätt som inte missgynnar länder med låga momsfel och höga momsintäkter.

Regeringen anser att förslagen om EU-ETS och avgift på plastförpackningar bör studeras djupare.

Principiellt sett är regeringen emot att befogenheter på skatteområdet flyttas från medlemsstaterna till EU-nivån. Detta gäller särskilt de direkta skatterna. Det finns därför betydande tveksamheter med att använda skatter som nya egna medel i EU-budgeten. Detta gäller inte minst skatter som inte har införts i svensk rätt, exempelvis förslaget om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (CCCTB).

Regeringen anser att det kan finnas skäl att överväga en enhetlig reglering av hur inkomster från gemensam politik och myndighetsutövning hanteras. Det är dock inte entydigt om det bör göras inom regelkomplexet för egna medel eller i EU:s budgetförordning.

Regeringen anser att reduktioner är av stor betydelse för att uppnå en rättvis bördefördelning, välkomnar att kommissionen genom att avisera en modell för utfasning erkänt reduktionernas roll och därmed öppnat för en diskussion av dem. Regeringen anser inte att en utfasning är motiverad.

2.2 Medlemsstaternas ståndpunkter

Behandlingen av förslagen har inte inletts och enskilda medlemsstaters syn på förslagen är ännu inte kända i detalj. Några medlemsstater, på senare tid framförallt Frankrike och Italien, har argumenterat för strukturella reformer under det att andra indikerat viss öppenhet för smärre sådana. Framförallt Frankrike, Italien och i viss utsträckning Spanien har i egenskap av huvudfinansiärer av de nu gällande rabattarrangemangen under lång tid varit motståndare till dessa arrangemang.

2.3 Institutionernas ståndpunkter

Institutionernas ståndpunkter är inte kända i detalj men kommissionen har under lång tid eftersträvat reformer av systemet och såväl Europaparlamentet som Regionkommittén har efterfrågat reformer med en inriktning som nu delvis avspeglas av kommissionens förslag.

2.4 Remissinstansernas ståndpunkter

Förslaget har inte remitterats.

3 Förslagets förutsättningar

3.1Rättslig grund och beslutsförfarande

EU:s verksamhet ska enligt art 311 i EUF huvudsakligen finansieras med egna medel. Rådet fastställer systemet för egna medel genom ett enhälligt beslut på förslag av KOM och efter att ha hört EP. Beslutet ratificeras därefter enligt de konstitutionella regler som gäller i resp. MS. I praktiken anpassas principer och ev. förändringar till vad ER slår fast i slutsatser om uppgörelsen om den fleråriga budgetramen.

3.2 Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

4 Övrigt

4.1Fortsatt behandling av ärendet 4.2 Fackuttryck/termer

Inte aktuellt.

Bil 1 Systemet för EU:s egna medel

Utformningen av systemet för EU:s egna medel är avgörande för hur finansieringen av EU-budgetens utgifter fördelas mellan medlemsstaterna. Den exakta storleken på medlemsstaternas avgifter beror emellertid på de faktiska utbetalningarna från EU-budgeten, vilket i sin tur beror på den årsbudget som fastställs och eventuella ändringsbudgetar, genomförandet av budgeten och den relativa utvecklingen av medlemsstaternas ekonomier.

Finansieringssystemets utformning regleras i rådets beslut om egna medel. Det finns inom ramen för nuvarande system tre typer av egna medel: s.k. traditionella egna medel (tullar och liknande avgifter samt särskilda sockeravgifter), medel som baseras på medlemsstaternas mervärdesskattebas och medel som baseras på medlemsstaternas bruttonationalinkomst (BNI). Såväl mervärdesskattebasen som BNI omfattas av gemensamma definitioner. EU-budgeten finansieras till en mindre del även av skatter på löner och pensioner för anställda vid EU-institutionerna, bidrag från medlemsstaterna i europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), böter samt en del andra mindre intäktsposter.

Av den totala avgiften utgörs den största andelen av BNI-baserad avgift, ca 70 procent av EU-budgetens totala inkomster. Därefter utgör tullinkomster och den mervärdesskattebaserade avgiften ungefär lika stora delar.

Avgiftsuttaget baseras på prognoser och justeras i efterhand. Uttaget av BNI- avgift fastställs som en procentsats utifrån det inkomstgap som behöver täckas för den fastställda utgiftsnivån givet prognoser för intäkterna från traditionella egna medel och mervärdesskattebasgrundade egna medel.

Nuvarande systemet för egna medel innehåller särskilda bestämmelser som reducerar vissa medlemsstaters avgifter. Den såväl i absoluta som relativa tal mest betydelsefulla av dessa reduktioner är UK:s särskilda reduktion, även kallad den brittiska rabatten. Reduktionerna har i sin nuvarande form utvecklats från 1984 och framåt och omfattar för närvarande UK, Nederländerna, Sverige, Tyskland och Österrike och Danmark.

Sverige har tre slags reduktioner: en begränsning av Sveriges finansieringsandel av UK:s rabatt till 25 procent av den normala finansieringsandelen, en nedsättning av uttagsatsen för den del av avgiften som baseras på mervärdeskattebasen från 0,30 till 0,15 % och en reducering av den del av avgiften som baseras på BNI med 185 miljoner euro per år i 2011 års priser.

De reduktioner som avser eller kan härledas från UK:s rabatt blir inaktuella i samband med UK:s aviserade utträde ur EU.

För ytterligare information om systemet hänvisas till proposition 2013/14:38.

Fakta-PM om EU-förslag

En faktapromemoria, fakta-PM, är en redogörelse från regeringen till riksdagen om ett förslag från EU-kommissionen. Där framgår vad förslaget går ut på, hur det kan påverka svenska regler och vad regeringen anser om förslaget.