Sammanfattning

I dag omfattas inte vätgasdrivna motorfordon på väg av Europeiska gemenskapens typgodkännandelagstiftning. Detta förhållande kan resultera i skilda produktstandarder bland medlemsstaterna och orsaka onödiga hinder för handel inom gemenskapen vilket motverkar införandet av denna miljövänliga teknik. Kommissionens förslag innebär att vätgasdrivna personbilar, bussar och lastbilar kommer att omfattas av EG-typgodkännandelagstiftningen och att harmoniserade bestämmelser för dessa fordon införs. Förslaget innebär samtidigt en hög allmän säkerhetsnivå och att buller- och luftkvalitetsnivåer förbättras.

Regeringen är positiv till förslagets huvudinriktning.

1 Förslaget

1.1 Ärendets bakgrund

Förslaget syftar till att stärka den inre marknadens funktion vad gäller vätgasdrivna fordon och ligger därmed i linje med Lissabonstrategin. Eftersom vätgas är ett miljövänligt drivmedel är förslaget även förenligt med EU:s strategi för hållbar utveckling. Förslaget presenterades den 10 oktober 2007.

1.2 Förslagets innehåll

I dag omfattas inte vätgasdrivna motorfordon på väg av Europeiska gemenskapens typgodkännandelagstiftning. Detta förhållande kan resultera i skilda produktstandarder bland medlemsstaterna och orsaka onödiga hinder för handel inom gemenskapen vilket motverkar införandet av denna miljövänliga teknik.

Kommissionens förslag innebär att ramdirektivet (direktiv 2007/46/EG) ändras så att vätgasfordon införs i godkännandeförfarandet. Där anges de tekniska krav som ska tillämpas för typgodkännande av vätgaskomponenter som ska införas i vätgassystemet för att säkerställa att vätgasrelaterade komponenter arbetar korrekt och säkert. Där ingår dessutom krav för typgodkännande av fordon med avseende på installering av vätgaskomponenter eller vätgassystem i fordon. Förslaget innebär att harmoniserade bestämmelser för vätgasdrivna personbilar, bussar och lastbilar kommer att omfattas av EG-typgodkännandelagstiftningen.

Vätgas, antingen i bränsleceller eller i förbränningsmotorer, är ett miljövänligt bränsle. I Sverige är flertalet gasfordon så kallade CNG-fordon och drivs med fordonsgas. Det finns också ett mindre antal så kallade LPG-fordon som drivs på gasol.

1.3 Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Om förslaget antas kommer det i svensk rätt att genomföras i Vägverkets föreskrifter där nuvarande krav på vätgasfordons beskaffenhet regleras.

1.4 Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Förslaget påverkar inte gemenskapens budget.

2 Ståndpunkter

2.1 Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringen är positiv till förslagets huvudinriktning. Förslaget innebär harmoniserade krav för vätgasfordons beskaffenhet på den inre marknaden, ökad trygghet för konsumenten samt förbättrad miljö och trafiksäkerhet.

2.2 Medlemsstaternas ståndpunkter

Medlemsstaternas ståndpunkt är ännu inte kända.

2.3 Institutionernas ståndpunkter

Institutionernas ståndpunkt är ännu inte kända.

2.4 Remissinstansernas ståndpunkter

[Vägverket och Kommerskollegium tillstyrker förslaget.]

3 Förslagets förutsättningar

3.1 Rättslig grund och beslutsförfarande

Rättslig grund för förslaget är EG-fördragets artikel 95. Beslut fattas inom ramen för medbeslutandeförfarandet i EG-fördragets artikel 251.

3.2 Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Subsidaritetsprincipen iakttas då de politiska målen bedöms nås bättre på gemenskapsnivå än genom medlemsstaternas enskilda insatser för att undvika handelshinder på den inre marknaden.

4 Övrigt

4.1 Fortsatt behandling av ärendet

Förslaget kommer att behandlas i rådets arbetsgrupp för teknisk harmonisering (motorfordon). Bestämmelser föreslås tillämpas 2 år efter att förordningen trätt i kraft.

4.2 Fackuttryck / termer

CNG-fordon: fordon som drivs med fordonsgas som består av naturgas eller biogas med mer än 90 procent metangas, så kallad Compressed Natural Gas (CNG)

LPG-fordon: fordon som drivs med gasol som består av propan eller butan, så kallad Liquified Petroleum Gas (LPG)