Förordning om handel med sälprodukter

Fakta-PM om EU-förslag 2014/15:FPM20 : KOM (2015) 45

KOM (2015) 45

Regeringskansliet

Faktapromemoria 2014/15:FPM20

Förordning om handel med sälprodukter 2014/15:FPM20

Näringsdepartementet

2015-03-12

Dokumentbeteckning

KOM (2015) 45

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningen (EG) nr 1007/2009 om handel med sälprodukter

Sammanfattning

I förordningen om handel med sälprodukter från 2009 föreskrivs ett allmänt förbud mot saluföring av sälprodukter på unionsmarknaden. Förordningen innehåller undantag dels för jakt som bedrivits av urfolk och dels för jakt där säl jagas för hållbar förvaltning av marina resurser (förvaltningsundantaget). I Sverige bedrivs skyddsjakt på säl vars produkter har kunnat säljas enligt förvaltningsundantaget. Lagstiftningsförslaget innebär att förvaltningsundantaget tas bort. Ett fortsatt undantag för urfolk beviljas med ökat iakttagande av djurskyddskraven och att det införs en begränsning för saluföring av sälprodukter. Regeringen anser att en begränsad småskalig försäljning av sälprodukter ska vara möjlig i Sverige.

1 Förslaget

1.1Ärendets bakgrund

I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1007/2009 av den 16 september 2009 om handel med sälprodukter föreskrivs ett allmänt förbud mot saluföring av dessa produkter på unionsmarknaden (nedan kallad grundförordningen). Åtgärderna vidtogs till följd av allmänhetens farhågor när det gäller djurskyddsaspekterna i samband med jakt av sälar. Förordningen innehåller undantag dels för jakt som bedrivits av urfolk och

dels för jakt där säl jagas för hållbar förvaltning av marina resurser (förvaltningsundantaget). I kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 737/2010 av den 10 augusti 2010) fastställs detaljerade regler för genomförandet av grundförordningen. Ovannämnda rättsakter ifrågasattes av Kanada och Norge i Världshandelsorganisationen (WTO); den s.k. WTO- tvisten. Den 18 juni 2014 antog WTO:s tvistlösningsorgan (DSB) panelens och överprövningsorganets rapporter. WTO drog slutsatsen att förbudet mot att sälja sälprodukter kan motiveras utifrån djuretiska principer (GATT- avtalet, artikel XX). Däremot ifrågasatte WTO de två undantagen dvs. undantaget för urfolk och förvaltningsundantaget. Problemet med förvaltningsundantaget ansågs vara att ur kommersiell synvinkel ansågs det inte vara tillräcklig stor skillnad mellan kommersiell jakt och småskalig jakt för att rättfärdiga en åtskillnad. När det gäller undantaget för urfolk hävdade överprövningsorganet att vissa aspekter av dess utformning innebar diskriminering. Den 10 juli 2014 underrättade Europeiska unionen (EU) tvistlösningsorganet om att man avsåg att genomföra dess rekommendationer för att EU skulle uppfylla sina skyldigheter inom ramen för WTO. Den 5 september 2014 enades EU, Kanada och Norge om att en rimlig period för genomförandet av tvistlösningsorganets avgöranden skulle vara 16 månader (t.o.m. 18 oktober 2015). Förslaget presenterades på rådsarbetsgruppen för miljö den 23 februari, 2015.

1.2Förslagets innehåll

Syftet med föreliggande lagstiftningsförslag är att genomföra WTO- tvistlösningsorganets rekommendationer med avseende på grundförordningen. Det innebär att förvaltningsundantaget tas bort från grundförordningen. Vad gäller undantaget för urfolk innebär förslaget att det är tillåtet att saluföra sälprodukter om de kommer från en traditionell ickekommersiell jakt som bidrar till urfolksamhällets självhushållning. Det ska vara en jakt som utförs på ett sådant sätt att de djur som jagas lider så lite som möjligt med hänsyn till samhällets traditionella livsstil och försörjningsbehov. Förslaget innebär också att sälprodukter kan av resenärer införas till EU om de är till för resenärers eller deras familjers personliga bruk.

1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Enligt 23 § Jaktförordningen fattar Naturvårdsverket beslut om skyddsjakt på säl. Skyddsjakten grundar sig på förvaltningsplaner. Naturvårdsverket får besluta om skyddsjakt för att förhindra skada om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Förslaget om ändring i grundförordningen påverkar inte nationell lag om skyddsjakt. Förslaget innebär dock ett förbud om att sälja sälprodukter inom Sverige och övriga EU.

1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Förslaget påverkar inte Sveriges eller EU:s budget.

2 Ståndpunkter

2.1Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringen hade velat haft kvar förvaltningsundantaget. Regeringen anser att en begränsad småskalig försäljning av sälprodukter ska vara möjlig i Sverige. Jakt efter säl i Sverige bedrivs som skyddsjakt för att skydda fisket då sälarna orsakar mycket skada för fisket. Det är en småskalig noga reglerad jakt enligt djuretiska principer. Det är en jakt utan vinstsyfte. Endast ett hundratal sälar fälls årligen. Det ska jämföras med att det finns totalt 32 000 gråsälar och 8000 vikare i Östersjön samt 17 000 knubbsälar längs Sveriges västkust. Skyddsjakt på säl får endast ske om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Jakten är också viktig för forskning och miljöinformation varför Sverige avser att verka för att kommissionens förslag inte hindrar detta syfte.

2.2Medlemsstaternas ståndpunkter

Några medlemsstater menar att en begränsad småskalig försäljning av sälprodukter utan vinstintresse bör vara möjlig. En revidering av undantaget för urfolk har ifrågasatts. Medlemsstaternas ståndpunkter i övrigt är ännu inte kända.

2.3Institutionernas ståndpunkter

Europaparlamentet har ännu inte tagit ställning till förslaget.

2.4Remissinstansernas ståndpunkter

Förslaget har inte sänts på remiss.

3 Förslagets förutsättningar

3.1Rättslig grund och beslutsförfarande

Den rättsliga grunden för detta förslag är artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) som, utgjorde rättslig

grund för grundförordningen som ändras genom detta förslag. Enligt artikel 114 i EUF-fördraget ska Europaparlamentet och rådet, i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén, besluta om åtgärder för tillnärmning av sådana bestämmelser i lagar och andra författningar i medlemsstaterna som syftar till att upprätta den inre marknaden och få den att fungera. Grundförordningen antogs i syfte att undanröja hinder för den inre marknadens funktion som uppstått på grund av skillnader mellan nationella bestämmelser som reglerar handeln med sälprodukter.

3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Enligt föreliggande förslag anser kommissionen att det enda sättet att bringa grundförordningen i överensstämmelse med WTO:s tvistlösningsorgans rekommendationer och avgöranden är genom en ändring av grundförordningen med avseende på de omtvistade aspekterna. Förslaget är begränsat till vad som är nödvändigt för att bringa den ifrågasatta åtgärden i överensstämmelse med WTO. Regeringen delar kommissionens bedömning när det gäller subsidiaritetsprincipen men ifrågasätter om kommissionens förslag, när det gäller förvaltningsundantaget, är förenligt med proportionalitetsprincipen.

4 Övrigt

4.1Fortsatt behandling av ärendet

Förslaget till ändring av förordningen presenterades i rådsarbetsgruppen för miljö den 23 februari 2015. Ordförandeskapet planerar för en snabb behandling av ärendet och siktar på att kunna avsluta ärendet innan halvårsskiftet. EU måste ha genomfört tvistlösningsorganets rekommendationer och avgöranden senast den 18 oktober 2015.

4.2Fackuttryck/termer

Skyddsjakt – Jakt som bedrivs för att förhindra skador.

Fakta-PM om EU-förslag

En faktapromemoria, fakta-PM, är en redogörelse från regeringen till riksdagen om ett förslag från EU-kommissionen. Där framgår vad förslaget går ut på, hur det kan påverka svenska regler och vad regeringen anser om förslaget.