Förordning om flerårig plan för fiske efter bottenlevande arter i Nordsjön

Fakta-PM om EU-förslag 2016/17:FPM1 KOM (2016) 493, SWD (2016) 272

KOM (2016) 493, SWD (2016) 272

Regeringskansliet

Faktapromemoria 2016/17:FPM1

Förordning om flerårig plan för fiske efter bottenlevande arter i Nordsjön

Näringsdepartementet

2016-09-19

Dokumentbeteckning

KOM (2016) 493

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en flerårig plan för demersala bestånd i Nordsjön och de fisken som nyttjar dessa bestånd och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 676/2007 och rådets förordning (EG) nr 1342/2008

SWD (2016) 272

Konsekvensanalys

Sammanfattning

Syftet med förslaget är att fastställa en förvaltningsplan för bestånd av arter som lever på eller nära havsbotten (s.k. demersala bestånd) och fisket av dessa bestånd i Nordsjön. Förslaget avser garantera ett hållbart nyttjande av dessa bestånd, genom att säkerställa att de nyttjas i enlighet med principerna om maximal hållbar avkastning och ekosystemansatsen i fiskeriförvaltningen. Regeringen anser generellt att förvaltningsplaner är viktiga verktyg i syfte att uppnå en långsiktigt hållbar förvaltning och välkomnar ansatsen i kommissionens förslag.

1 Förslaget

1.1Ärendets bakgrund

Från och med den 1 januari 2014 fastställs reglerna för den gemensamma fiskeripolitiken i en grundförordning (2013/1380/EU). Där finns bland annat bestämmelser om fleråriga planer och regionalisering av fiskeriförvaltningen. Det aktuella förslaget är avsett att ersätta de två befintliga fleråriga planerna för torsk respektive rödspätta och tunga i Nordsjön med en lösning där olika

demersala bestånd samlas i en och samma plan. Förslaget presenterades av kommissionen den 3 augusti 2016.

1.2Förslagets innehåll

Syftet med förslaget är att fastställa en förvaltningsplan för demersala bestånd och fisket av dessa bestånd i Nordsjön. Förslaget avser garantera ett hållbart nyttjande av dessa bestånd, genom att säkerställa att de nyttjas i enlighet med principerna om maximal hållbar avkastning (Maximum Sustainable Yield – MSY) och ekosystemansatsen i fiskeriförvaltningen. Förslaget syftar även till att underlätta införandet av landningsskyldigheten. Tillämpningsområdet föreslås vara demersala bestånd och de fisken inom vilka dessa bestånd fiskas i Nordsjön, inklusive Skagerrak och Kattegatt. Förslaget innehåller mål för förvaltningen av fiskbestånden uttryckta som fiskedödlighetsintervall rekommenderade av Internationella havsforskningsrådet (ICES). Olika skyddsåtgärder och särskilda bevarandeåtgärder kopplas till referenspunkter för bevarande. Förslaget innehåller även vissa kontrollåtgärder och en möjlighet att anta bestämmelser om landningsskyldigheten genom regionalisering. En regelbunden utvärdering av planen föreslås genomföras vart femte år.

1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Den gemensamma fiskeripolitiken är ett fullständigt harmoniserat politikområde.

1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Förslaget förutses inte få några konsekvenser för statsbudgeten och EU:s budget. Kommissionen har gjort en konsekvensanalys (SWD(2016) 272) av förslaget, där man noterar att fleråriga förvaltningsplaner har visat sig vara mycket värdefulla för en hållbar förvaltning av fiskeresurserna. Genom att införa regler för nyttjandet av bestånden och de åtföljande åtgärder som krävs för förvaltningen av ett fiske med avseende på ett angivet mål, skapar man enligt kommissionen stabilitet och förutsebarhet samtidigt som det garanteras att fiskbestånden nyttjas inom de överenskomna begränsningarna. Det valda alternativet med en flerartsplan anser kommissionen har positiva miljökonsekvenser samt även positiva ekonomiska och sociala konsekvenser jämfört med att enbart reglera fisket med stöd av grundförordningen. Kommissionen menar också att lagstiftningen förenklas genom att regelverket samlas i en enda förvaltningsplan, samt att delaktighet för medlemsstater och berörda parter ökar i och med regionaliseringen.

2 Ståndpunkter

2.1Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringen anser att det är angeläget att nå målen som sätts upp inom ramen för den reformerade gemensamma fiskeripolitiken, och särskilt målet om att nyttjandet av marina resurser sker på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs och bevaras över nivåer som säkerställer maximal hållbar avkastning. Regeringens grundinställning är att fiskeriförvaltningen ska verka för ett långsiktigt hållbart resursutnyttjande och vara förenlig med målen i miljölagstiftningen, i synnerhet EU:s havsmiljödirektiv (2008/56/EG). Regeringen anser att långsiktiga förvaltningsplaner är viktiga verktyg för detta. Regeringen välkomnar en flerartsansats i förslaget, i enlighet med den ekosystemansats som framgår av den reformerade gemensamma fiskeripolitiken. Regeringen anser vidare att uttaget av fisk och hur fisket bedrivs ska vara anpassat till havets biologiska bärkraft och förmåga till återhämtning. Uttagets storlek, och således fastställande av intervallen för fiskedödlighet, ska grundas på den bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivningen och målet för planen. Regeringen välkomnar generellt ansatsen i kommissionens förslag.

2.2Medlemsstaternas ståndpunkter

Medlemsstaterna har generellt välkomnat förslaget. Flera medlemsstater har lyft fram vikten av att ta hänsyn till vad som nyligen beslutats i den fleråriga planen för Östersjön.

2.3Institutionernas ståndpunkter

Förslaget kommer att behandlas av Europaparlamentet parallellt med rådets behandling. Europaparlamentets ståndpunkt är ännu inte är känd.

2.4Remissinstansernas ståndpunkter

Förslaget kommer inte att sändas på remiss.

3 Förslagets förutsättningar

3.1Rättslig grund och beslutsförfarande

Artikel 43.2 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Förordningen antas av rådet efter medbeslutande med Europaparlamentet i enlighet med det ordinarie beslutsförfarande. Förordningen antas på grundval av ett förslag från kommissionen. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet.

3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Kommissionen anger att förslagets bestämmelser avser bevarandet av havets biologiska resurser, dvs. åtgärder inom ett område där unionen har ensam behörighet, och att subsidiaritetsprincipen därför inte är tillämplig. Kommissionen anser vidare att de föreslagna åtgärderna är förenliga med proportionalitetsprincipen eftersom de är ändamålsenliga och nödvändiga samt att inga mindre restriktiva åtgärder för att uppnå de önskade politiska målen existerar. Regeringen delar kommissionens bedömning avseende subsidiaritetsprincipen. Regeringen granskar dock om föreslagna kontrollåtgärder kan anses vara proportionerliga och kan därför komma att ha synpunkter på detta.

4 Övrigt

4.1Fortsatt behandling av ärendet

Förslaget har presenterats i rådsarbetsgruppen för intern fiskeripolitik den 2 september 2016. Någon detaljerad tidsplan för fortsatt behandling finns ännu inte.

4.2Fackuttryck/termer

Demersala bestånd: Arter som lever på eller nära havsbotten, t.ex. torsk, rödspätta och havskräfta.