Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön 2016

Fakta-PM om EU-förslag 2015/16:FPM2 KOM (2015) 413

KOM (2015) 413

Regeringskansliet

Faktapromemoria 2015/16:FPM2

Förordning om fiskemöjligheter i 2015/16:FPM2
Östersjön 2016  
Näringsdepartementet  
2015-10-06  

Dokumentbeteckning

KOM (2015) 413

Förslag till rådets förordning om fastställande för 2016 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön

Sammanfattning

Kommissionen presenterade den 2 september 2015 ett förslag till reglering av maximal tillåten fångst (TAC) och kvoter under 2016 för fem arter i Östersjön. Förslaget innebär en minskning av TAC för torsk i östra Östersjön, medan kommissionen än så länge inte lämnat ett förslag till TAC för torsk i västra Östersjön. För övriga arter innebär förslaget följande:

en ökad nivå av TAC för sill, med undantag för sill i Bottniska viken och Rigabukten

en minskning av TAC för skarpsill

en ökad nivå av TAC för rödspätta

en ökad nivå av TAC för lax i egentliga Östersjön

Förslaget innebär att flertalet arter kommer att förvaltas i enlighet med principen om maximal hållbar avkastning (MSY) utifrån de mål som slagits fast inom ramen för den reformerade gemensamma fiskeripolitiken. Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den reformerade gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. Vad gäller fiskemöjligheter anser regeringen således att det är angeläget att nå målen om beståndsstorlek över den nivå som kan ge maximalt hållbar avkastning, att reformens mål om landningsskyldighet möjliggörs och att den vetenskapliga rådgivningen utgör grunden för besluten. Regeringen vill samtidigt understryka vikten av att långsiktiga

förvaltningsplaner uppdateras eller antas för de arter där så ännu inte har skett. Regeringen är således angelägen om att förslaget till flerårsplan för bestånden av torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön samt att förslaget till flerårig plan för bestånden av lax i Östersjön kan antas så snart som möjligt. Detta i syfte att skapa redskap för en mer adaptiv och effektiv långsiktig förvaltning av de kommersiella arterna i Östersjön.

1 Förslaget

1.1Ärendets bakgrund

Kommissionen lämnar årligen förslag om fiskemöjligheter i Östersjön för nästkommande år. De arter som regleras är torsk, sill, skarpsill, lax och rödspätta. Kommissionen definierade i sitt årliga meddelande om fiskemöjligheter för nästkommande år, de grundläggande principer som kommissionen avser utgå ifrån när de presenterar förslag om fastställande av maximal tillåten fångst (TAC) och kvoter för 2016. Meddelandet diskuterades vid Jordbruks- och fiskerådet i juni 2015. Den 2 september 2015 presenterade kommissionen ett förslag till förordning när det gäller fastställande av fiskemöjligheter i Östersjön för 2016.

1.2Förslagets innehåll

Kommissionens förslag till förordning fastställer TAC och kvoter på nivåer som överensstämmer med målen i den reformerade fiskeripolitiken. Kommissionens förslag innehåller inte något förslag vad gäller reglering av fiskeansträngning då fiskeansträngningssystemet för torskbestånden i Östersjön har upphävts. Kommissionens förslag fastställs med stöd av biologisk rådgivning från ICES (Internationella Havforskningsrådet). Utöver råd från ICES har kommissionen inhämtat råd från STECF. Kommissionen har också inhämtat synpunkter från BS AC (Den rådgivande nämnden för fiskefrågor i Östersjön).

Kommissionens förslag reglerar i Östersjön arterna torsk, sill, skarpsill, lax och rödspätta. Kommissionens förslag innebär att de fyra bestånden av sill/strömming, skarpsill, rödspätta och lax i egentliga Östersjön och Bottniska viken fiskas på nivåer som motsvarar MSY under 2016. De TAC som föreslås motsvarar således fiskeridödligheten vid maximal hållbar avkastning. Kommissionens förslag när det gäller TAC för lax i Finska viken och torsk i östra Östersjön motsvarar den av kommissionen aviserade metod för bestånd för vilka det endast finns begränsade uppgifter. Enligt ICES ligger det västra torskbeståndet långt under MSY-nivån. När det gäller det östra torskbeståndet ger ICES, pga. oklara biologiska förhållanden, inga biologiska referensnivåer, dvs. inga uppgifter om faktisk fiskeridödlighet,

utan utgår istället från försiktighetsansatsen. Kommissionen har, liksom ICES, gjort bedömningen att den fleråriga planen för torsk i Östersjön inte kan användas som grund för förslag om TAC och kvoter för torsk i Östersjön. I väntan på att kommissionens förslag till en flerårig plan för bestånden av torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön antas av rådet, efter medbeslutande av Europaparlamentet, finns ännu inte heller någon plan som ersätter nuvarande torskplan.

Kommissionens förslag innebär:

en reduktion av TAC för torsk i östra Östersjön (område 25-32) med 20 %. Kommissionen har ännu inte lämnat förslag på TAC för torsken i västra Östersjön (område 22-24),

en ökning av TAC för sill i västra Östersjön (område 22-24) med 12 %,

en ökning av TAC för sill i egentliga Östersjön (område 25-29 och 32) med 9 %,

en reduktion av TAC för sill i Rigabukten (område 28.1) med 21 %,

en reduktion av TAC för sill i Bottenhavet och Bottenviken (område 30 och 31) med 35 %,

en reduktion av TAC för skarpsill med 14 %,

en ökning av TAC för lax i egentliga Östersjön (område 22-31) med 10 %, och en reduktion av TAC för lax i Finska viken med 24 %, och

en ökning av TAC för rödspätta med 18 %.

1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Europeiska unionens gemensamma fiskeripolitik (GFP) är ett fullständigt harmoniserat politikområde.

1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Förslaget har inga budgetära konsekvenser för svenska staten. Förslaget bedöms inte heller påverka Europeiska unionens budget.

2 Ståndpunkter

2.1Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den reformerade gemensamma fiskeripolitikens mål och

principer. När det gäller fiskemöjligheter anser regeringen således att det är angeläget att nå målen om beståndsstorlek över den nivå som kan ge maximalt hållbar avkastning, att reformens mål om landningsskyldighet möjliggörs och att den vetenskapliga rådgivningen utgör grunden för besluten. Regeringen anser att de uttalanden som gjorts av Östersjöländerna i samband med tidigare rådsmöten bör följas upp. Utifrån detta kan regeringen stödja ansatsen i kommissionens förslag.

Regeringen anser i övrigt generellt att långsiktiga förvaltningsplaner bör uppdateras eller antas för de arter där så ännu inte har skett. Regeringen är således angelägen om att förslaget till flerårig plan för bestånden av torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön samt att förslaget till flerårig plan för bestånden av lax i Östersjön kan antas så snart som möjligt. Detta i syfte att skapa redskap för en mer adaptiv och effektiv långsiktig förvaltning av de kommersiella arterna i Östersjön.

2.2Medlemsstaternas ståndpunkter

Medlemsstaterna har hittills endast lämnat preliminära generella synpunkter på förslaget i rådet. Frågan har dock behandlats av Östersjökretsen där det framgår att kommissionens ansats har generellt stöd när det gäller de flesta bestånd. Flera stater har dock bl.a. givit uttryck för behovet att inom de ramar som ställs i den gemensamma fiskeripolitiken undvika allt för stora svängningar i TAC mellan åren.

2.3Institutionernas ståndpunkter

Institutionerna har inte yttrat sig.

2.4Remissinstansernas ståndpunkter

Förslaget har inte remitterats givet den korta tid som finns att tillgå mellan det att kommissionen antog sitt förslag den 2 september 2015 tills det att en politisk överenskommelse planeras vid Jordbruks- och fiskerådet den 22-23 oktober 2015. Regeringen beredde dock Sveriges fiskares riksförbund (SFR), Sveriges torskfiskares producentorganisation (STPO), Halllandsfiskarnas producentorganisation, Sportfiskarna, Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden (WWF), CCB (Coalition Clean Baltic) och Fisksekretariatet möjlighet att vid ett samrådsmöte i augusti (dvs. innan kommissionens förslag antogs den 2 september 2015) yttra sig generellt avseende fastställande av nästa års fiskemöjligheter. Även övriga

producentorganisationer samt Greenpeace bereddes möjlighet att inkomma med synpunkter i samband med detta samrådsmöte.

Den rådgivande nämnden för Östersjön (BS AC) har lämnat synpunkter direkt till kommissionen.

3 Förslagets förutsättningar

3.1Rättslig grund och beslutsförfarande

Artikel 43.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen.

3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Kommissionen anger att förslaget omfattas av unionens exklusiva befogenhet i enlighet med artikel 3.1 d i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Subsidiaritetsprincipen är därför inte tillämplig. Kommissionen anger vidare att förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen. Regeringen delar kommissionens bedömning.

4 Övrigt

4.1Fortsatt behandling av ärendet

Förslaget kommer att diskuteras i rådet under september och oktober 2015 med målsättningen att rådet ska nå en politisk överenskommelse vid Jordbruks- och fiskerådet den 22-23 oktober 2015.

4.2Fackuttryck/termer

TAC: Total Allowable Catch; maximal tillåten fångst

MSY: Maximum Sustainable Yield; Maximal hållbar avkastning/uttag

ICES: Internationella Havforskningsrådet

STECF: Den vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommitteen för fiskerinäringen

BS AC: Baltic Sea Advisory Council; Den regionala rådgivande nämnden för Östersjön vad gäller fiskefrågor