Erasmus för alla - EU-program för utbildning, ungdom och idrott

Fakta-pm om EU-förslag 2011/12:FPM68 : KOM (2011) 788

KOM (2011) 788
FPM_201112__68

Regeringskansliet

Faktapromemoria 2011/12:FPM68

Erasmus för alla - EU-program för utbildning, ungdom och idrott

Utbildningsdepartementet

2011-12-22

Dokumentbeteckning

KOM (2011) 788

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ”ERASMUS FÖR ALLA” Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott

Sammanfattning

Programmet Erasmus för alla utgör en del av kommissionens förslag till EU:s fleråriga budgetram för perioden 2014-2020. Erasmus för alla föreslås omfatta de programaktiviteter som för närvarande täcks av programmet för livslångt lärande, Ung och aktiv i Europa, ett antal program inom högre utbildning som omfattar samarbeten med tredje land, såsom Erasmus Mundus, Tempus, Alfa och Edulink, samt ett nytt idrottsprogram och Jean Monnet-programmet, vilka föreslås utgöra separata delar i programstrukturen.

Europeiskt mervärde är i fokus i kommissionens förslag. Endast aktiviteter som tydligt bidrar till detta och till målen för samarbetena på utbildnings- och ungdomsområdena, samt till Europa 2020-strategin ska ges stöd. Stödinsatserna indelas i tre typer av aktiviteter (gäller dock ej Jean Monnet-programmet samt idrottsområdet):

  1. individuell lärandemobilitet,

  2. samarbete för innovation och goda exempel, och

  3. stöd till policyreformer.

Kommissionen föreslår att ”Erasmus” blir det enda av tidigare programnamn som lever kvar och det ska användas för alla de målgrupper som finns i nuvarande program enligt följande: ”Erasmus högre utbildning”, ”Erasmus yrkesutbildning”, ”Erasmus skola” och ”Erasmus ungas deltagande”.

Regeringens övergripande mål i förhandlingen om nästa fleråriga budgetram är dels en modernisering av utgiftsstrukturen, som uppnås således genom såväl en minskad utgiftsnivå som omprioriteringar, dels en oförändrad svensk bruttoavgift.

Regeringen ställer sig, inom ramen för detta övergripande mål, positiv till ansatsen i förslaget. Regeringens preliminära generella ståndpunkter sammanfattas nedan.

  • Regeringen välkomnar att det kommande programmet fasas in mot de mål som redan gäller för utbildnings- och ungdomssamarbetet.

  • Regeringen menar att de nuvarande målgrupperna måste värnas i det kommande programmet.

  • Regeringen menar att konsekvenserna av en sammanslagning av ungdomsprogrammet Ung och aktiv i Europa med utbildningsprogrammen måste analyseras närmare.

  • Det är enligt regeringen angeläget att det i programmet tydliggörs att utgångspunkten för lärandemobilitet är att höja kvaliteten i utbildningen.

  • Regeringen anser det viktigt att det kommande programmet understödjer ett långsiktigt och systematiskt samarbete på institutionell nivå.

  • Regeringens åsikt är att administrationen och kontrollfunktionerna av programmet kraftigt måste förenklas.

1 Förslaget

1.1 Ärendets bakgrund

Den 29 juni 2011 presenterade kommissionen förslaget om EU:s nästa fleråriga budgetram som bl.a. innehåller ett övergripande meddelande, ett förslag till förordning om budgetramen och ett förslag till beslut om egna medelssystemet. I förslaget indikerade kommissionen att man avsåg att presentera ett integrerat program för utbildning, ungdom och idrott. Förslaget skulle innebära en budgetökning med 73 procent i förhållande till nivån på nuvarande program. Den 23 november presenterade kommissionen förslaget till förordning om inrättande av ett integrerat program för utbildning, ungdom och idrott för perioden 2014-2020, kallat Erasmus för alla. Tillsammans med förslaget till förordning om inrättande av Erasmus för alla presenterade kommissionen ett meddelande om förslaget. Meddelandet berörs dock inte närmare nedan.

1.2 Förslagets innehåll

Erasmus för alla föreslås omfatta de programaktiviteter som för närvarande täcks av Programmet för livslångt lärande, Ung och aktiv i Europa, samt ett antal program inom högre utbildning som omfattar samarbeten med tredje land, såsom Erasmus Mundus, Tempus, Alfa och Edulink. Till det ska läggas det nya idrottsprogrammet, och Jean Monnet-programmet som ger stöd till excellent utbildning och forskning om europeisk integration, vilka föreslås utgöra separata delar i programstrukturen. Europeiskt mervärde är i fokus i kommissionens förslag. Endast aktiviteter som tydligt bidrar till ett europeiskt mervärde och till målen för samarbetena på utbildnings- och ungdomsområdena ska ges stöd.

Övergripande och specifika mål

De övergripande målen med programmet är att bidra till

  • uppfyllelsen av målen i Europa 2020-strategin (i synnerhet utbildningsmålen), Utbildning 2020 och det förnyade ramverket för samarbetet på ungdomsområdet (2010-2018),

  • hållbar utveckling inom högre utbildning i icke EU-länder, och

  • utvecklingen av den europeiska dimensionen inom idrott.

Utifrån de övergripande målen, föreslår kommissionen att Erasmus för alla ska understödja följande specifika mål vad gäller utbildnings- och ungdomsdelarna:

  1. Höja nivån på nyckelkompetenser och yrkesfärdigheter i synnerhet vad gäller deras arbetsmarknadsrelevans och öka ungas deltagande i Europas demokratiska liv, fr.a. genom att förbättra möjligheterna till lärandemobilitet för unga, studerande, personal och ungdomsarbetare och genom stärkt samarbete mellan utbildning/ungdom och arbetslivet.

  2. Främja kvalitetsförbättringar, innovationsexcellens och internationalisering bland utbildningsinstitutionerna, inklusive inom arbetet för unga, fr.a. genom ökat transnationellt samarbete mellan utbildningsanordnare/ungdomsorganisationer och andra intressenter.

  3. Främja framväxten av ett europeiskt område för livslångt lärande, stimulera reformer på nationell nivå, stödja modernisering av utbildningssystemen, inklusive icke-formellt lärande, och stödja europeiskt samarbete inom ungdomsområdet, fr.a. genom förbättrat policysamarbete, bättre tillämpning av verktyg för transparens och erkännande och spridande av goda exempel.

  4. Förstärka den internationella dimensionen av utbildning, ungdom och idrott, fr.a. inom högre utbildning, genom internationellt och regionalt samarbete för ömsesidigt lärande och riktade insatser för kapacitetsbyggande i icke EU-länder.

  5. Förbättrad undervisning i och lärande av språk och främjande av språklig mångfald.

  6. Främjande av excellens inom europeisk integration genom Jean Monnet-programmets aktiviteter i hela världen.

För vart och ett av dessa mål föreslår kommissionen en eller två kvantitativa indikatorer för att möjliggöra uppföljning och utvärdering.

Tre typer av stödaktiviteter

Stödinsatserna indelas i tre typer av aktiviteter (gäller dock ej Jean Monnet-programmet samt idrottsområdet):

  1. individuell lärandemobilitet,

  2. samarbete för innovation och goda exempel, och

  3. stöd till policyreformer.

Individuell lärandemobilitet omfattar alla nivåer och former av utbildning. Även lärar- och personalmobilitet omfattas, liksom mobilitet mellan EU och tredje land, i synnerhet inom högre utbildning. Mobilitet på masternivå (Erasmus Master) omfattas också av denna aktivitet och är tänkt att stödjas av en slags bankgaranti för studielån som ska ge möjlighet till förmånliga studielån för programmobilitet på masternivå. Enligt kommissionens beräkningar i det medföljande meddelandet bedöms Erasmus Master omfatta ca 330 000 personer 2014-2020. Som jämförelse beräknas stödet till mobilitet inom högre utbildning och yrkesutbildning omfatta nästan 3 miljoner personer under samma period (exkl. Erasmus Master.)

Samarbete för innovation och goda exempel omfattar ”strategiska partnerskap” mellan utbildnings- och/eller ungdomsinstitutioner och organisationer, ”kunskapsallianser” mellan högre utbildningsinstitutioner och näringslivet i enlighet med tankarna i Innovation Union-flaggskeppet, samt IT-plattformar, såsom e-Twinning, för att främja virtuell mobilitet, utbyte av goda exempel och öppnande av tillgång till dessa plattformar för EU:s grannländer. Utöver detta ska stöd också ges till kapacitetsbyggande, kunskapsutbyten och moderniseringsprocesser genom partnerskap mellan EU-länder och länder utanför EU.

Stöd till policyreformer är tänkt att omfatta det som idag görs inom den öppna samordningsmetoden inom utbildning och ungdom, såsom ömsesidigt lärande med hjälp av studiebesök och jämförelser, policyanalyser, expertgrupper, studier, statistiska uppföljningar och riktmärken. Stödet ska också omfatta implementeringen av de europeiska verktygen för jämförbarhet och transparens (fr.a. EQF, ECTS, ECVET och Europass). Till det ska läggas stöd till European Youth Forum, policydialog med relevanta europeiska intressenter inom utbildning och ungdom samt policydialog med icke EU-länder och internationella organisationer.

Genomförandet av programmet

Kommissionen ska assisteras av en programkommitté enligt förordning (EU) No 182/2011, där det framgår vilka omröstningsförfaranden m.m. som ska gälla. Besluten om aktiviteterna ska fattas av en kommitté som kommissionen leder (motsvarande nuvarande Livslångt lärandekommittén). Kommittén föreslås vara gemensam för hela programmet. På motsvarande sätt föreslås medlemsstaterna utse en nationell myndighet som ansvarar för hela programmets genomförande i landet.

För att möjliggöra anpassningar till ändrade behov under programperioden föreslås att kommissionen kan anta s.k. delegerade akter i enlighet med 290 i FEUF vad gäller omfördelning av resurser baserat på utnyttjandet av programresurserna för olika programdelar. Detsamma gäller vissa frågor som har att göra med de nationella genomförandemyndigheternas hantering av programmet.

Målgrupper och programnamn

Kommissionen föreslår att ”Erasmus” blir det enda av tidigare programnamn som lever kvar och används för alla de målgrupper som finns i nuvarande program enligt följande: ”Erasmus högre utbildning”, ”Erasmus yrkesutbildning”, ”Erasmus skola” och ”Erasmus ungas deltagande”.

Jean Monnet

Syftet med Jean Monnet-aktiviteterna är att främja kvalitet inom undervisning och forskning som avser europeisk integration. Detta vill man i första hand göra genom att inrätta Jean Monnet-professurer samt genom att erbjuda bistånd till andra kunskapsbyggande aktiviteter vid högskolor. Dessutom föreslås Jean Monnet-programmet stödja aktiviteterna på lärosäten eller föreningar som är aktiva inom europeiska integrationsstudier. Europauniversitetet i Florens och de båda College of Europe i Brygge och Natolin ska enligt förslaget också stödjas av Jean Monnet-programmet.

Idrott

Det föreslagna idrottsprogrammet syftar till att stödja insatser för att utveckla idrottens europeiska dimension. Dessa insatser omfattar transnationella samarbetsprojekt, icke-kommersiella europeiska idrottsevenemang av stor betydelse, ökad användning av evidensbaserat beslutsfattande på idrottsområdet, kapacitetsuppbyggande på idrottsområdet samt dialog med berörda intressenter i Europa. Programmet kommer att inriktas på att stärka goda styrelseformer och kunskapsbasen om idrott i EU, främja hälsofrämjande fysisk aktivitet, utnyttja idrottens möjlighet att främja social integration, främja parallella karriärer genom utbildning av idrottsaktiva samt hantera transnationella hot som dopning, uppgjorda matcher, våld, rasism och intolerans.

1.3 Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

1.4 Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Kommissionens totala förslag till flerårig budgetram för perioden 2014-2020 innebär en ökning med sju procent, vilket skulle medföra en höjning av den svenska EU-avgiften med ca 10 miljarder kronor per år som en direkt följd av den ökade åtagandenivån och de minskade rabatterna på EU-avgiften samt av lågt genomförande och utestående åtaganden från innevarande budgetram.

Kommissionen föreslår ett sammanslaget program för utbildning, ungdom och idrott med en total budget på drygt 19 miljarder euro för perioden 2014-2020. I det ingår strax under 2 miljarder euro från EU:s budgetlinje för externa samarbeten, tänkt att gå till framför allt samarbeten inom högre utbildning.

Förslaget innebär en ökning med cirka 70 procent i förhållande till den nuvarande sjuårsbudgeten. Beloppet tar hänsyn till uppskattad framtida inflation och uppskattade utgifter för internationellt samarbete. Till det ska läggas medel för tredjelandssamarbeten och utbyten inom högre utbildning (såsom nuvarande Erasmus Mundus-program), Ung och aktiv i Europa-programmet samt de nya programaktiviteterna inom idrottsområdet.

Enligt artikel 20 i förslaget ska programmet genomföras av kommissionen på unionsnivå och av ett nationellt programkontor på nationell nivå. Det nationella programkontoret ska på nationell nivå ansvara för vissa insatser i programmet, vilket regleras i artikel 22. En av målsättningarna med programförslaget är att rationalisera och förenkla genomförande- och förvaltningsförfarandet och därmed också att sänka kostnaderna för de nationella programkontoren, jämfört med de totala kostnaderna för de nuvarande programmen. Regeringen gör därför bedömningen att de budgetära konsekvenserna av förslaget inte innebär någon ökning på statsbudgeten.

2 Ståndpunkter

2.1 Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringens övergripande mål i förhandlingen om nästa fleråriga budgetram är dels en modernisering av utgiftsstrukturen, som uppnås således genom såväl en minskad utgiftsnivå som omprioriteringar, dels en oförändrad svensk bruttoavgift. Inom ramen för en oförändrad total utgiftsvolym vill regeringen lägga ett ökat relativt fokus på utbildningsfrågor. Ökningar på detta område kan således endast medges om minst motsvarande minskningar görs på områden där det europeiska mervärdet av gemensamt agerande är litet för att kunna nå målet om en oförändrad utgiftsnivå.

Regeringen ställer sig, inom ramen för ovanstående övergripande mål, positiv till ansatsen i förslaget, inte minst eftersom det generella målet med programmet är att bidra till måluppfyllelsen av strategier och ramverk som regeringen tidigare ställt sig bakom.

Beredningen av den svenska ståndpunkten avseende kommissionens förslag pågår för närvarande. Nedan sammanfattas regeringens preliminära generella ståndpunkter och mål inför de kommande förhandlingarna under följande rubriker.

Mer av gemensamma mål

Regeringen välkomnar att målen för det kommande programmet fasas in mot de mål som redan gäller för utbildnings- respektive ungdomssamarbetet, samt Europa 2020-strategins mål och intentioner, framför allt då de mål som avser tidiga skolavbrytare och andelen unga vuxna med eftergymnasial utbildning.

Målgrupperna för det nuvarande programmet bör värnas

Utbildningsprogrammet är sedan ett drygt decennium indelat i fyra sektorsprogram. Denna målgruppsindelning och dessa programbeteckningar är idag väl inarbetade i medlemsstaterna och också väl kända i utbildningsvärlden. Det finns därför en stor vinst med att målgrupperna är tydligt representerade även fortsättningsvis.

Närmare analys av sammanslagningen av program

Konsekvenserna för det ungdomspolitiska samarbetet i EU och för målgrupperna av att slå samman Ung och aktiv i Europa, som är det viktigaste instrumentet i den sektorsövergripande Europeiska ungdomspolitiken, med utbildningsprogrammen måste analyseras närmare.

Ett mer institutionellt perspektiv för ökad kvalitet i utbildningarna

Vid sidan av fördelar för den enskilde individen, är målet med lärandemobilitet att öka kvaliteten i utbildningarna. Programmets kvalitetshöjande påverkan ökar framför allt när denna mobilitet sker inom ramen för ett långsiktigt och systematiskt samarbete på institutionell nivå. Regeringen ser därför gärna ett ökat stöd till institutionell samverkan. Programmets huvudfokus på mobilitet bör dock bibehållas. Ett större utrymme bör ges för nationella prioriteringar. Det kommande programmet bör även i ökad utsträckning involvera personer med mer strategiska roller såsom skolledare, lärare, ungdomsledare, personer i beslutande ställning och administratörer.

Vad gäller förslaget om en slags bankgaranti för studielån som ska ge möjlighet till förmånliga studielån för programmoblitet på avancerad nivå (Erasmus Master), anser regeringen att det i dagsläget inte finns tillräcklig information för att kunna ta en definitiv ställning i frågan. Förslaget bör först presenteras i sin helhet och bör innehålla en konsekvens- och riskbedömning. I de kommande förhandlingarna bör regeringen framhålla principen om att EU-mervärde ska vara styrande.

Administrationen

Kontrollfunktionerna behöver revideras och förenklas. Utvecklingen har gått mot en centraliserad kontrollapparat utan tillräcklig hänsyn till nationella förutsättningar. Istället bör man på nationell nivå ta ansvar för kvaliteten i respektive land. En utredning på EU-nivå bör tillsättas om möjligheten att avtal skrivs direkt mellan kommissionen och de Nationella kontoren och att kommissionen ansvarar för all revision.

Idrott

Det finns i förslaget en särskild programdel som omfattar idrottsområdet. Gemensamma insatser på EU-nivå syftar till att stödja och komplettera åtgärder på nationell nivå. Den fria och självständiga idrottsrörelsen är till sin natur internationell med egna naturliga plattformar för dialog och erfarenhetsutbyte. Regeringen har mot denna bakgrund motarbetat idén om att inrätta ett särskilt idrottsprogram inom EU. Regeringens preliminära bedömning är dock att det saknas ett tillräckligt brett stöd i rådet för att helt stoppa ett program när kommissionen nu har presenterat sitt förslag. Regeringens ambition är därför att så långt möjligt begränsa programmets omfattning till områden där regeringen ser att det kan finnas mervärden för samarbete på EU-nivå. Det gäller t.ex. information om och tolkning av EU-lagstiftning som berör idrottsrörelsen samt i samarbete om vissa gränsöverskridande problem som idrotten inte kan hantera på egen hand, t.ex. arbetet mot dopning.

2.2 Medlemsstaternas ståndpunkter

Medlemsstaternas ståndpunkter är för närvarande inte kända.

2.3 Institutionernas ståndpunkter

Ännu inte kända.

2.4 Remissinstansernas ståndpunkter

Förslaget har inte skickats på remiss.

3 Förslagets förutsättningar

3.1 Rättslig grund och beslutsförfarande

”Erasmus för alla”, det samlade programmet inom utbildning, ungdom och idrott, är motiverat utifrån de mål som anges i artiklarna 165 och 166 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och utifrån subsidiaritetsprincipen.

Enligt artikel 165 i FEUF ska EU ”bidra till utvecklingen av en utbildning av god kvalitet genom att främja samarbetet mellan medlemsstaterna och genom att vid behov stödja och komplettera deras insatser, samtidigt som unionen fullt ut ska respektera medlemsstaternas ansvar för undervisningens innehåll och utbildningssystemens organisation samt medlemsstaternas kulturella och språkliga mångfald”. Avseende ungdomsfrågorna står det i artikel 165 att EU ska ”främja utvecklingen av ungdoms- och ungdomsledarutbyte och stimulera ungdomars deltagande i Europas demokratiska liv”. Avseende idrottsfrågorna står i samma artikel att EU ska ”främja europeiska idrottsfrågor och ska då beakta idrottens specifika karaktär, dess strukturer som bygger på frivillighet, insatser samt dess sociala och pedagogiska funktion”.

Enligt artikel 166 ska EU ”genomföra en yrkesutbildningspolitik som ska understödja och komplettera medlemsstaternas insatser, samtidigt som unionen fullt ut ska respektera medlemsstaternas ansvar för yrkesutbildningens innehåll och organisation”.

I båda artiklarna anges att EU och medlemsstaterna ska främja samarbetet med tredje land och behöriga internationella organisationer på utbildnings- och idrottsområdet (artikel 165.3) och inom yrkesutbildning (artikel 166.3).

3.2 Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Subsidiaritetsprincipen regleras i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. Enligt denna ska unionen, på de områden där den inte har exklusiv befogenhet, vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå.

Enligt Lissabonfördraget ska alla nationella parlament få del av utkasten till lagstiftningsakter för att bedöma initiativens förenlighet med subsidiaritetsprincipen. Enligt 10 kap. 6 § riksdagsordningen ska riksdagen pröva om lagstiftningsakten strider mot subsidiaritetsprincipen.

Enligt kommissionens bedömning respekterar lagstiftningsförslaget subsidiaritetsprincipen eftersom uppgifterna för att vidta förstärkande åtgärder inom de områden det gäller anges i fördraget (artiklarna 165 och 166 i fördraget om Europeiska unionen). Insatserna genomförs med fullständig respekt för medlemsstaternas ansvar, framför allt vad gäller undervisningens innehåll och de nationella utbildningssystemens utformning samt den kulturella och språkliga mångfalden, och i enlighet med principen om indirekt decentraliserad förvaltning.

Regeringen kan konstatera att programmet föreslås stödja insatser och aktiviteter som har ett potentiellt EU-mervärde. Dessa insatser och aktiviteter är av gränsöverskridande karaktär, framför allt gränsöverskridande rörlighet och samarbete, och utgör ett komplement till åtgärder som vidtas av medlemsstaterna eller av aktörerna inom de områden som programmet täcker. Programmet rymmer många aktiviteter och involverar över 30 länder på flera olika områden och nivåer. Genom övergripande centrala insatser på EU-nivå kan stordriftsfördelar och effektivitetsvinster uppnås. Sett ur det perspektivet gör regeringen bedömningen att ett sammanhållet program för gränsöverskridande samarbeten inom utbildning, ungdom och idrott inte skulle kunna regleras effektivare av medlemsstaterna. Regeringen gör därmed bedömningen att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen. I bedömningen ingår ett visst mått av proportionalitetsbedömning.

4 Övrigt

4.1 Fortsatt behandling av ärendet

Förslaget kommer att diskuteras i rådet av de 27 medlemsstaterna och Europaparlamentet kommer att fatta det slutliga beslutet om budgetramen för 2014–2020. Första förhandlingstillfälle kommer att vara den 6 januari, då medlemsstaterna möts i Utbildningskommittén.

4.2 Fackuttryck/termer

EQF = (European Qualifications Framework) Den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande.

ECTS = (European Credit Transfer and Accumulation System)
Det europeiska systemet för överföring av studiemeriter.

ECVET = (European Credit system for Vocational Education and Training)
Det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen.

Europass = Dokument enligt gemensam mall där man tydliggöra sina färdigheter, kompetenser och meriter.

Erasmus Mundus = Ett samarbets- och mobilitetsprogram inom högre utbildning som syftar till att lansera EU som ett "centre of excellence".

FEUF = Fördraget om Europeiska Unionens Funktionssätt

Tempus = Ett EU-finansierat samarbetsprogram inom högre utbildning. Lärare och administratörer vid lärosäten i EU och i partnerländer i Oberoende staters samvälde (OSS), västra Balkan samt i en rad länder i Mellanöstern och Nordafrika kan få stöd för samarbete.

Alfa = EU-program som vänder sig till dem som arbetar vid universitet, högskolor, företag eller organisationer i ett EU-land, och som vill utveckla ett samarbete med Latinamerika. Programmet möjliggör samarbete inom projekt som rör högskoleadministration och student- och personalutbyte.

Edulink = Ett samarbetsprogram för de 78 ACP-länderna – African, Caribbean and Pacific Group of States – och 15 EU-länder, däribland Sverige. Programmet ska främja institutionsuppbyggnad och regional utveckling inom högre utbildning.

Jean Monnet = EU-program som finansierar undervisning och forskning som främjar den europeiska integrationen vid högskolor på global nivå.

Programmet för livslångt lärande = EU- program för utbildningssamarbete i Europa. Det består av delprogrammen:

  • Comenius (förskola, grundskola, gymnasium)

  • Erasmus (högre utbildning, påbyggnadsutbildning)

  • Grundtvig (vuxnas lärande)

  • Leonardo da Vinci (yrkesutbildningsområdet)

  • Studiebesöksprogrammet (alla utbildningssektorer)

Ung och aktiv i Europa = EU-program för att genomföra den gemensamma europeiska ungdomspolitiken.

Europa 2020-strategin = EU:s gemensamma tillväxt- och sysselsättnings-strategi.

Utbildning 2020 = EU:s strategiska ramverk för utbildningssamarbetet.

European Youth Forum = En paraplyorganisation för 90-tal medlemsorganisationer som består av landsråd och internationaler från hela Europa och inte endast EU:s medlemsländer.

e-Twinning = Ett projekt från kommissionen som lanserades 2005 som det viktigaste initiativet i Europeiska kommissionens eLearning-program, och sedan 2007 är initiativet fast integrerat i Programmet för livslångt lärande. Initiativets Central Support Service drivs av Europeiska skoldatanätet, ett internationellt partnerskap av 26 europeiska utbildningsdepartement som utvecklar pedagogiska projekt för skolor, lärare och elever i hela Europa.

Excellens = Begreppet används i utbildnings- och forskningsvärlden för att beteckna spetskompetens inom ett visst område.

Fakta-PM om EU-förslag

En faktapromemoria, fakta-PM, är en redogörelse från regeringen till riksdagen om ett förslag från EU-kommissionen. Där framgår vad förslaget går ut på, hur det kan påverka svenska regler och vad regeringen anser om förslaget.