Fredagen den 5 mars

EU-nämndens uppteckningar 2020/21:29

§ 1  Fråga om medgivande till deltagande på distans

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Innan vi inleder mötet ska vi ställa frågan: Får ledamöter och tjänstepersoner vara med på distans? Jag finner så.

Innan vi kör igång påminner jag om begreppet kompletterande mervärde. Det som tidigare har framförts i utskottet behöver inte nödvändigtvis återupprepas på EU-nämndens sammanträde.


§ 2  Rättsliga och inrikes frågor

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (deltar via Skype)

Återrapport från videomöte den 14 december 2020

Återrapport från informellt ministermöte den 28–29 januari 2021

Information och samråd inför videomöte den 11–12 mars 2021

Anf.  2  ORDFÖRANDEN:

I dag kör vi igång klockan 8.00 med anledning av att vi har ministrar som ska vara med på interpellationsdebatter. Om det skulle dra ut lite på tiden för justitieminister Morgan Johansson, utöver vårt tidsestimat, alltså framåt 9-tiden, kommer hans statssekreterare att ta över rodret vid ett sådant tillfälle så att justitieministern kan närvara vid interpellationsdebatten.

Då börjar vi, som vi brukar, med att först bjuda in justitie- och migra­tionsminister Morgan Johansson. Han kommer att vara med på dagordningspunkterna3, 6, 8a–c, 10, 11, 12 och 13. Välkommen hit, justitie- och migrationsministern!

Önskar justitie- och migrationsministern kommentera något om återrapporterna?

Anf.  3  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Ja, jag vill säga några ord om de två möten som vi hade dels i december, dels i januari. Ni har fått skriftliga rapporter, men jag tänkte säga några ord om dessa två delar så att ni kan följa med i de förhandlingar som pågår, framför allt om migration.

Vid decembermötet presenterade ordförandeskapet sin framstegs­rapport, som visade att det finns enighet i frågor som rör den externa dimensionen av återvändande men att det fortfarande behövs både tek­niska och politiska diskussioner om flera andra frågor.

De flesta medlemsstaterna var överens om att det behövs stöd till de mest utsatta medlemsstaterna, även om det behövs fortsatta diskussioner om hur stödet ska utformas. Jag uttryckte för vår del mitt stöd för framstegsrapporten och underströk vikten av komma framåt i diskussionerna genom en konstruktiv anda och en beredskap från alla sidor att kompromissa. Målet är att få på plats ett system med en god balans mellan ansvar och solidaritet, där man säkerställer stöd till de utsatta medlemsstaterna och dessutom får till stånd en jämnare fördelning av asylsökande.

Jag välkomnade arbetet med den externa dimensionen och med att effektivisera återvändandearbetet. Till sist framförde jag att det är viktigt att alla medlemsstater genomför de gemensamma regelverken.

När det gäller punkten om ett effektivare återtagande och en robustare migrationshantering anförde ordförandeskapet att ett förbättrat återvändande är en viktig byggsten för att asylsystemet ska fungera. Det påpekades att det är viktigt att EU har en sammanhållen ansats mot tredjeländer och att man får till stånd skräddarsydda partnerskap. Jag förde fram att samarbetet med tredjeländer är avgörande för att få till stånd ett väl fungerande migrations- och asylsystem.

Jag välkomnade också kommissionens arbete för inte minst ett effektivt genomförande av återtagandeavtal. Jag påpekade dessutom att det är viktigt att genomföra artikel 25a i viseringskodexen och att kommissionen borde presentera förslag om restriktiva viseringsregler för tredjeländer som inte samarbetar tillräckligt kring återtagande. Det är en del av de frågor som vi pratar om, det vill säga hur man ska kunna använda sig av viseringsreglerna för att se till att länder tar tillbaka sina egna medborgare när de har fått avslag i asylprocesser i EU. Så långt decembermötet.

När det gäller RIF-mötet i slutet av januari hade jag några fler punkter på dagordningen utöver migration. Jag kan börja med det som sas om migrationsfrågorna och komma till resterande sedan.

Till mötet hade ordförandeskapet presenterat ett diskussionsunderlag som fokuserade på tre punkter, nämligen den externa dimensionen, EU:s yttre gränser och solidaritetsmekanismen. Där framhöll vi att det är viktigt att EU har en sammanhållen linje gentemot partnerländer när det kommer till exempelvis återvändande. Jag förde fram att vi vill se ett förstärkt samarbete med länderna på västra Balkan, Turkiet och längs Sidenvägen. Jag framförde också att solidaritetsåtgärder ska möta behoven hos de medlemsstater som behöver stöd och att det gemensamma systemet ska leda till en jämnare fördelning av asylsökande inom EU.

Att få på plats ett fungerande migrations- och asylsystem är en förutsättning för ett välfungerande Schengensystem, poängterade vi också. Avslutningsvis efterfrågade vi transparens gällande anklagelserna mot Frontexinsatserna. Ni kommer kanske ihåg att det fanns en diskussion om hur Frontex hanterat vissa incidenter längs en del gränsavsnitt.

Min andra punkt på dagordningen var utsatta vuxna. Där hade ordförandeskapet också presenterat ett diskussionsunderlag som innehöll tre frågor. Dessa frågor rörde hur man bäst skyddar utsatta vuxna och ifall medlemsstaterna tyckte att fler medlemsstater borde ratificera Haagkonventionen eller om de borde anta harmoniserade regler på EU-nivå. Ordförandeskapet undrade också om man borde arbeta mer på EU-nivå för att säkerställa att utsatta vuxna får bättre skydd i brottsutredningar och lika tillgång till rättvisa.

Ordförandeskapet pekade på att hela EU har en åldrande befolkning och att skyddet av sårbara vuxna är något som kommer att bli större och viktiga frågor, vilket har visat sig inte minst under pandemin. Flera av medlemsstaterna var i den frågan överens om att skyddet för utsatta vuxna är ett gränsöverskridande problem och också måste behandlas därefter. Vidare höll många med om att det är viktigt att utbilda människor som i sina yrken ofta kommer i kontakt med utsatta vuxna, inte minst inom rättsväsendet.

De medlemsstater som ratificerat Haagkonventionen tyckte att fler skulle ansluta sig till den, och andra medlemsstater som ännu inte tillträtt konventionen påpekade att den kan vara ett viktigt verktyg. Några medlemsstater tyckte att man i stället ska fokusera på harmoniserade regler på EU-nivå.

Vi diskuterade också straffrätt och immaterialrättsligt skydd. Där hade ordförandeskapet presenterat ett underlag där man frågade om ansträngningar bör göras för att fler medlemsstater ska ansluta sig till den så kallade medicrime-konventionen, och man tyckte att det ska finnas gemensamma straffrättsliga minimiregler om förfalskning av produkter så att man lättare kan bekämpa den typen av brottslighet. Ordförandeskapet menar att den typen av brottslighet innefattar förfalskningar av allt från bil- och flygplansdelar till medicinska produkter, till exempel förfalskningar av covid-19-vaccin, vilket i sig kan vara livsfarligt, som vi vet.

Jag välkomnar diskussionen om hur man bäst hanterar denna typ av brottslighet, men det är för tidigt att säga om ratificering av medicrime-konventionen och straffrättslig lagstiftning på EU-nivå är rätt väg att gå. Däremot är detta viktigt eftersom det är ett internationellt problem att alla medlemsstater vidtar effektiva sanktioner gällande denna typ av brott.

Sista punkten på dagordningen var e-juridik. Även där hade ordförandeskapet presenterat ett diskussionspapper med frågor för medlemsstaterna att diskutera. Dessa frågor kretsade kring vad som bör göras på EU-nivå för att kunna stödja medlemsstaterna i arbetet för ett mer digitalt rättsväsen och vilka olika utmaningar som ligger framför oss i det arbetet. I denna fråga framhöll vi från svensk sida att digitalisering är ett viktigt verktyg och att vi välkomnar utvecklingen av gemensamma centrala system, såsom e-evidence. Vi betonade att man också måste ta nationella förutsättningar i beaktande och att samarbete kring e-juridik är baserat på frivillighet. Till slut tog vi upp att man måste säkerställa att det finns ordentlig finansiering, då detta är både dyra och komplexa system.

Det var de två möten som jag hade att rapportera från. I övrigt hänvisar jag till de skriftliga rapporterna.

Anf.  4  ORDFÖRANDEN:

Vi noterar och tackar justitie- och migrationsministern för återrapporterna.

Vi går över till dagordningspunkt3, Övriga frågor Aktuella lagstiftningsärenden.

Anf.  5  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Det är en informationspunkt. Man kommer bland annat att informera om den pågående förhandlingen om e-bevisning, men inget annat i den delen.

Anf.  6  ORDFÖRANDEN:

Vi noterar och tackar för informationen.

Vi går över till dagordningspunkt6, Rättslig utbildning Slutsatser om att främja utbildning för juridiskt yrkesverksamma. Det är ett informa­tionsärende. Dagordningspunkten är rubricerad som informationspunkt men behandlas som beslutspunkt i EU-nämnden.

Enligt information från Justitiedepartementet väntas slutsatserna antas genom skriftligt förfarande.

Anf.  7  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

När det gäller denna fråga lade kommissionen i december 2020 fram ett meddelande om en fortsatt strategi för EU-rättslig utbildning för verksamma jurister för åren 2021–2024. Syftet med strategin är att ytterligare förbättra verksamma juristers kunskaper inom EU-rätten och därigenom stärka den europeiska rättskulturen. De utbildningsstrukturer som i dag redan finns på nationell nivå och på EU-nivå ska då användas, och det har ordförandeskapet tagit fram rådsslutsatser kring. I slutsatserna välkomnar man kommissionens strategi, och kommissionen uppmanas att fortsätta med sitt arbete. Man noterar också de positiva resultat som hittills har uppnåtts, bland annat att mer än hälften av EU:s rättstillämpare har deltagit i EU-rättslig utbildning under åren 2011–2019.

Slutsatserna uppmanar också medlemsstaterna att stödja EU-rättslig utbildning, att satsa på digitalisering och att samarbeta med dem som tillhandahåller utbildningen. Regeringen ser positivt på rådsslutsatserna och avser att rösta ja till att de godkänns. Åtgärder som syftar till att stärka kunskapen om EU-rätten hos jurister är förstås viktiga och leder till en mer enhetlig tillämpning av EU-rätten. Det stärker också det ömsesidiga förtroendet mellan medlemsstaterna. Detta föredrogs också i justitieutskottet i går.

Anf.  8  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Då går vi in på dagordningspunkt 8, Övriga frågor, som är uppdelad i 8 a, b, c och d. Vi tar dem punkt för punkt och börjar med 8 a, Initiativ om EUNordafrika: Förstärkt politisk dialog om rättsliga- och inrikes frågor. Detta är ett informationsärende.

Anf.  9  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Det här är en presentationspunkt på den rättsliga dagen, och sedan återkommer vi med en diskussionspunkt på inrikesdagen, och därför kommer jag att redogöra för frågan under dagordningspunkt 13.

Sedan finns punkt 8 b, Bekämpning av olagligt innehåll online inom ramen för förslaget till förordningen om en inre marknad för digitala tjänster. Det är också en informationspunkt. Ni vet ju att förslaget till förordning om en inre marknad för digitala tjänster hanteras av rådet för konkurrenskraft, och i regeringen ligger det ansvaret på Infrastrukturdepartementet och Anders Ygeman. Han rapporterar till er och föredrar de ärendena i andra sammanhang, men punkten är alltså uppe också på vår dagordning som en informationspunkt.

Punkt 8 c är en uppdatering om pågående förberedelsearbete med rapporten om rättsstatsprincipen. Det är en känslig och kontroversiell fråga, förstås. Det handlar om rättsstatsprinciperna och hur de ska följas, utvärderas och kontrolleras i medlemsstaterna.

Detta är uppsatt som en informationspunkt här, men både EU-ministern och jag har ju tidigare informerat om den nya, så kallade rättsstatsmekanismen och den rättsstatsrapport som sedan förra året årligen ska tas fram avseende rättsstatsläget i EU:s medlemsstater. Jag ska inte upprepa så mycket av vad som tidigare har sagts i frågan.

Vid det kommande rådsmötet ska kommissionen informera om det förberedelsearbete som nu har inletts inför framtagande av årets version av rapporten. Årets granskning kommer att fokusera på samma områden som förra årets, det vill säga domstolarnas oberoende, mediernas förutsättningar, åtgärder mot korruption samt kontroll- och balansfunktioner i beslutsprocesserna. Kommissionen har därutöver poängterat att man avser att särskilt granska medlemsstaternas åtgärder med anledning av coronapandemin.

Här får vi se vad kommissionen har att komma med ytterligare, men ni vet ju att detta är en fråga som är kontroversiell i en del medlemsstater, så vi får höra om någon medlemsstat kommer att yttra sig på denna punkt.

Anf.  10  ANNIKA QARLSSON (C):

Herr ordförande! Tack, statsrådet, för genomgången!

Dagordningspunkt 8b är det, precis som statsrådet säger, ett annat departement och ett annat statsråd som hanterar frågan. Jag vill bara för protokollets skull nämna att vi har haft synpunkter. Det finns ett antal frågor från konstitutionsutskottet som ännu inte är besvarade, och det finns även en avvikande ståndpunkt i näringsutskottet. Jag vill bara få detta sagt för protokollet.

Anf.  11  IDA DROUGGE (M):

Jag ville ta upp samma sak som Annika Qarlsson. Jag ville bara påminna om det som konstitutionsutskottet gav statsrådet Ygeman i uppdrag i förra veckan och som han också åtog sig, nämligen att se över skrivningarna om ståndpunkten. Han skulle helt enkelt återkomma till utskottet avseende frågan om den starka yttrandefriheten i ståndpunkten.

Anf.  12  ORDFÖRANDEN:

Då har vi konstaterat det. Eftersom detta är ett informationsärende noterar vi detta, men det kommer inte att tas upp i ordförandens sammanfattning.

Är det något som justitie- och migrationsministern önskar kommentera?

Anf.  13  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Nej, detta är som sagt en fråga som Anders Ygeman hanterar i sak. Att den är på dagordningen i dag beror på att vi också kommer att få mer information om de pågående processerna i det andra rådet.

Anf.  14  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi och noterar informationen.

Vi går vidare till dagordningspunkt 8d, Åtgärder mot domare och åklagare den senaste utvecklingen.

Anf.  15  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Jag har inget att säga där.

Anf.  16  ORDFÖRANDEN:

Vi går vidare med dagordningspunkt 8f, Adekvansbeslut för personuppgiftsöverföring till Storbritannien.

Anf.  17  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Detta är en informationspunkt som har tillkommit. Det är kommis­sionen som ska lämna information.

Bakgrunden här är att Storbritannien formellt blev ett tredjeland efter att man lämnade EU den 1 februari 2020, alltså ett land som inte ingår i EU och inte heller är anslutet till EES. Under en övergångsperiod som löpte fram till årsskiftet 2020–2021 reglerades förhållandet mellan EU och Storbritannien av ett övergångsavtal, och det innebar bland annat att landet skulle betraktas som en EU-medlemsstat i en rad olika hänseenden, till exempel vid tillämpningen av dataskyddsförordningen GDPR. Det innebar också att landet fram till årsskiftet inte betraktades som ett tredjeland enligt förordningen, men från och med den 1 januari 2021 gäller dock definitivt att Storbritannien ska ses som ett tredjeland vid tillämpningen av GDPR. Nu har vi alltså tagit nästa steg i utträdet för Storbritannien.

Det handels- och samarbetsavtal som nu har träffats mellan EU och Storbritannien innebär att personuppgifter fortfarande kan överföras från medlemsstater i EU till Storbritannien fram till och med den 30 juni 2021 utan att de särskilda krav som gäller för tredjelandsöverföring behöver iakttas.

Eftersom lösningen i avtalet endast gäller i ett halvår har kommis­sionen inlett ett arbete med att ta fram ett så kallat adekvansbeslut, som tar sikte på personuppgiftsöverföringar till Storbritannien. Ett adekvansbeslut är det enklaste och smidigaste sättet för personuppgiftsöverföring från EU till ett tredjeland enligt GDPR. Det är därför viktigt att ett sådant beslut fattas före halvårsskiftet.

Ett utkast till beslut har redan tagits fram och ska beredas inom EU under våren för att förhoppningsvis kunna antas i slutet av maj eller i början av juni. Vi kommer att lyssna till den information som kommissionen ska lämna i den här frågan. Jag vill bara uppmärksamma EU-nämnden på att det pågår en sådan här process som gäller Storbritanniens förhållande i GDPR-frågan när man vid halvårsskiftet ska ta steget full ut och träda ut ur EU också i den delen.

Anf.  18  ORDFÖRANDEN:

Tack för informationen! Vi noterar den.

Då går vi in på dagordningspunkt 10, Asyl och migration – Migrations- och asylpakten. Detta är ett informationsärende.

Anf.  19  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Denna fråga står på dagordningen även för det här rådsmötet. Nu handlar det om en lägesuppdatering.

Som vi konstaterade i min återrapportering från de andra mötena kunde rådet inte nå en övergripande politisk samsyn när det gäller ansvarstagande och solidaritet under det tyska ordförandeskapet. Det hade annars varit Tysklands ambition, man det gick alltså inte.

Det var och är fortfarande tydligt att medlemsstaterna står långt ifrån varandra här. Däremot är det relativt stor samstämmighet i frågor som rör den externa dimensionen, vikten av ett effektivt återvändande och stärkt gränskontroll.

Vid kommande rådsmöte förväntar vi oss en redogörelse från det portugisiska ordförandeskapet om hur arbetet med förslagen i pakten fortlöper och hur man avser att ta detta vidare under våren. Jag vill än en gång framhålla att vi nu måste komma vidare med de grundläggande frågorna om ansvarsfördelning och solidaritet, och det kräver att medlemsstaterna är beredda att kompromissa. Här finns sedan tidigare ståndpunkter från Sveriges sida som vi naturligtvis kommer att fortsätta att arbeta med.

Anf.  20  ORDFÖRANDEN:

Nu vill förste vice ordföranden Annika Qarlsson begära ordet under dagordningspunkt 8f.

Anf.  21  ANNIKA QARLSSON (C):

Min fråga var bara om denna fråga har varit uppe i något utskott. Den är ny i mina handlingar. Jag har den inte i underlaget. Har punkt 8 f varit uppe i något utskott?

Anf.  22  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Herr ordförande! Den ska ha varit uppe i KU den 25 februari.

Anf.  23  ORDFÖRANDEN:

Ingen har begärt ordet under dagordningspunkt 10, Asyl och migration – Migrations- och asylpakten. Vi noterar och tackar för informationen.

Då har vi dagordningspunkt 11, Övriga frågor – Aktuella lagstiftningsärenden. Det är en informationspunkt.

Anf.  24  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Herr ordförande! Ordförandeskapet har ännu inte presenterat någon information om denna punkts innehåll, så vi avser bara att lyssna till den information som kan komma vid ministermötet.

Anf.  25  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för informationen.

Vi går in på dagordningspunkt 12, Asyl och migration Meddelande om att förstärka samarbete inom återvändande och återtagande. Detta är ett diskussionsärende.

Anf.  26  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Herr ordförande! Här kom kommissionens meddelande för några veckor sedan. Det innehöll då förslag om hur återvändandet från EU:s medlemsstater ska kunna förbättras. Det handlar då om åtgärder både inom EU och i förhållande till tredjeländer. Kommissionen redogör inte för några nya förslag i meddelandet, utan man upprepar i huvudsak de förslag som redan har presenterats i meddelandet om den nya migrations- och asylpakten.

Det som har hänt sedan dess är att kommissionen har presenterat en separat rapport om hur samarbetet om återtagandet fungerar när det gäller ett antal tredjeländer. Bland annat påpekar kommissionen att förhandlingarna om det reviderade återvändandedirektivet bör slutföras så snart som möjligt. Man nämner förslaget om en ny strategi för självmant återvändande och återintegrering, vilket kommissionen önskar presentera nu under våren. EU:s återtagandeavtal tas upp, och man konstaterar att det har bidragit till ett effektivare återvändande från EU:s medlemsstater.

Den särskilda rapport som jag nyss nämnde är ett resultat av den regler­ing som finns i EU:s viseringskodex. Denna kodex säger att kommissionen regelbundet ska utvärdera de tredjeländer som samarbetar på återtagande­området, och utvärderingen ska sedan presenteras i en rapport. Den rap­porten ska i sin tur kunna läggas till grund för rådsbeslut om viserings­restriktioner i förhållande till tredjeländer som inte samarbetar.

Det är kommissionen som, liksom i alla andra frågor, ska lägga fram förslag till rådsbeslut efter samråd med medlemsstaterna.

Ett första möte har hållits på rådsarbetsgruppsnivå för att diskutera den här rapporten. Vid mötet framförde Sverige vikten av att kommissionen så snart som möjligt lägger fram förslag på viseringsområdet som rådet sedan får ta ställning till.

Vi tror att det här kan bli ett bra verktyg som faktiskt ger god effekt på återvändandet. Vi kommer inte ifrån att vi måste få återvändandet att fungera bättre om den nya pakten ska ha en chans att fungera. Med viseringsrestriktioner kan man exempelvis göra det lite svårare för dem som reser mycket till och från EU, inte minst affärsmän från de här länderna. Då klämmer man åt en del av de eliter som vi pratar om här och kan kanske ha en politisk process som gör att också de här länderna börjar lyssna på ett annat sätt än vad de har gjort tidigare och också tar emot sina egna medborgare när de ska ta emot dem.

Det här kan helt enkelt vara ett effektivt medel, och därför vill vi att kommissionen går fram med sådana förslag.

Den redovisning som görs i rapporten överensstämmer med de erfarenheter som Sverige har när det gäller de länder som omfattas av rapporten. Det är inga överraskningar, men vi tycker naturligtvis att det är bra att det här bekräftar vår egen lägesbild. Det underlättar när vi nu argumenterar för att kommissionen bör lägga fram konkreta förslag på åtgärder på viseringsområdet.

De länder som Sverige har problem med när det gäller återvändande är bland annat Irak, Iran, Somalia, Etiopien och Eritrea. Det är länder som vägrar att återta sina egna medborgare, och vi tycker därför att de kan vara potentiella kandidater för åtgärder på viseringsområdet, vilket jag har fört fram till kommissionen på ett mycket tydligt sätt.

Regeringen föreslår att Sverige ger stöd till de åtgärder som bidrar till ett effektivt och gemensamt EU-system för återvändande. Det gäller även i fråga om tillämpningen av viseringskodexen. Olika frågor som redovisas i meddelandet kommer vi att arbeta med framöver, och de frågor som ingår i de olika rättsakterna förhandlas i sedvanlig ordning. Vi inväntar kommissionens kommande strategi om självmant återvändande och återintegrering. Vad gäller förslag med anledning av viseringskodexens genomförande verkar vi som sagt för att kommissionen ska lägga fram sådana så snart som möjligt.

Anf.  27  KATARINA BRÄNNSTRÖM (M):

Tack, statsrådet, för informationen!

Moderaternas ingångsvärde i överläggningarna om en svensk ståndpunkt har ju varit att Sverige under lång tid redan har tagit ett oproportionerligt stort ansvar för flyktingar och migranter. Det migrationspolitiska målet om en begränsad svensk migration måste värnas, och vi har därför ett flertal gånger efterfrågat en tydlig svensk ståndpunkt som konkretiserar hur regeringen avser att driva Sveriges politik inom EU:s nya migrations- och asylpolitik.

Moderaterna anser att det även nu är en något vag och generell ståndpunkt i förslaget från regeringen när det gäller att förstärka samarbetet inom återvändande och återtagande. Det borde framgå tydligare vilken linje eller vilka åtgärder som regeringen vill driva.

Jag hänvisar till den avvikande mening som vi lämnade tillsammans med Kristdemokraterna i socialförsäkringsutskottet i går. Jag hoppas att ni har fått den, annars kan jag läsa upp texten.

Anf.  28  ORDFÖRANDEN:

Vi har fått den. Jag har den framför mig här. Vi noterar att ni hänvisar till den avvikande ståndpunkten.

Anf.  29  ILONA SZATMARI WALDAU (V):

Ordförande! Tack, ministern, för dragningen!

Från Vänsterpartiets sida hade vi också en avvikande ståndpunkt på gårdagens utskott. Jag hörde att ordföranden hade fått den, men jag tror inte att övriga har fått den så jag kommer ändå att redogöra för Vänsterpartiets avvikande ståndpunkt.

Vi menar att den svenska ståndpunkten bör vara att avvisa asylpakten som den ser ut. Som konsekvens av detta bör Sverige motsätta sig en uppdelning där vissa länder enbart agerar utvisningsministerium genom så kallade återvändandesponsorskap. Det gäller även den outsourcing av asylpolitiken som nu sker genom avtal med tredjeland, till exempel Turkiet, Libyen och länder i Subsahara, samt återtagandeavtal med länder som Afghanistan där staten saknar vilja och/eller förmåga att skydda och tillgodose behoven hos återvändande medborgare.

Detta är alltså en avvikande ståndpunkt som vi anmäler även här i EU-nämnden.

Anf.  30  ORDFÖRANDEN:

Vi noterar den avvikande ståndpunkten. Den kom i går kväll och finns att ladda ned från gårdagens utskottssammanträde.

Anf.  31  HANS EKLIND (KD):

Ordförande! Tack, statsrådet, för redogörelsen!

Vi har tillsammans med Moderaterna anmält en avvikande mening i socialförsäkringsutskottet, och det gjorde vi därför att vi efterlyser en text som inte är så allmänt formulerad. Detta vill vi ha fört till protokollet.

Statsrådets muntliga redogörelse i går och även här i dag är, tycker jag, att föredra och ger ett mer detaljerat ställningstagande, exempelvis att man nu, som statsrådet redogjorde för från RIF-rådet, driver linjen om striktare viseringsregler. Det är den typen av detaljer som vi skulle vilja få med, eftersom de bättre speglar vilken linje det de facto är som regeringen ämnar driva och driver i förhandlingarna.

Det handlar alltså om tydliggöranden angående om och hur regeringen på EU-nivå driver på i frågor om att krav ska ställas exempelvis på länder som tar emot bistånd, alltså villkorat EU-bistånd, att man samarbetar bättre om återvändande, att det ingås fler återtagandeavtal och att det sker ett allt närmare samarbete med tredjeländer.

Anf.  32  LUDVIG ASPLING (SD):

Vi ansluter oss till M:s och KD:s avvikande mening av samma skäl.

Anf.  33  ORDFÖRANDEN:

Vi noterar Sverigedemokraternas anslutning till Moderaternas och Kristdemokraternas avvikande ståndpunkt.

Jag vill också påminna nämnden om att det talade ordet värderas lika mycket som det skrivna ordet. Det som justitie- och migrationsministern framför på EU-nämndens sammanträde är alltså det som kommer att noteras i protokollet och även anses vara den svenska ståndpunkten.

Anf.  34  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Jag tycker att vi är tydliga här. Vi vill att kommissionen lägger fram sådana här förslag. Vi vill att viseringskodexen ska kunna användas vid återtagandefrågor. Vi pekar till och med ut vilka länder som vi får särskilda problem med och som man bör börja med, alltså Irak, Iran, Somalia, Etiopien och Eritrea.

Sedan är återtagandet bredare än så, och där finns det tidigare rådsslutsatser som Sverige har ställt sig bakom som säger att EU bör använda sig av våra till buds stående medel för att få återvändandet att fungera. Därmed har man en bredare ansats även från EU:s sida.

Jag träffade Ylva Johansson i går. Hon var på besök på gårdagens regeringssammanträde, och jag lyfte då återigen upp vikten av att EU nu fortsätter att ta initiativ i återtagandefrågorna. Jag påminde om hur det hade varit under den förra mandatperioden då vi till följd av att EU tog de här initiativen lyckades få till stånd ett bättre samarbete med bland annat Afghanistan, där vi nu har ett återtagandeavtal som fungerar på ett bra sätt. Vi har, påminner vi oss om, även jobbat med andra länder, till exempel Marocko, där det nu fungerar på ett mycket, mycket bättre sätt än tidigare.

Jag tycker alltså att regeringen har varit tydlig i de här frågorna, och vi kommer att fortsätta driva detta på ett mycket aktivt sätt, vilket framgår av det jag har sagt i dag.

Anf.  35  ORDFÖRANDEN:

Jag noterar att det finns en avvikande mening från Moderaterna och Kristdemokraterna som Sverigedemokraterna har anslutit sig till och en oliklydande avvikande mening från Vänsterpartiet. Därmed finner jag att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går till dagordningspunkt 13, Förstärkt samarbete mellan EU och Nordafrika. Det är en diskussionspunkt.

Anf.  36  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Här kommer det portugisiska ordförandeskapet att vilja ta upp frågan om att inleda en ny dialog mellan EU och Nordafrika. Det är primärt länderna strax söder om Medelhavet. Initiativet som ska presenteras vid RIF-rådets möte den 11 mars ska även diskuteras vid ett informellt gemensamt videomöte mellan EU:s inrikes- och utrikesministrar den 15 mars.

Enligt de uppgifter vi har avses den utökade dialogen om Nordafrika omfatta hela området för rättsliga och inrikes frågor, och ordförandeskapet hoppas något senare i vår kunna presentera det senaste arbetet med en gemensam ministerdeklaration och tillhörande färdplan.

Regeringen ser principiellt positivt på en politisk dialog om frågor som täcks av det regionala partnerskapet, såsom bekämpande av organiserad brottslighet och terrorism, migration och rörlighet. Vi vill i sammanhanget också understryka vikten av att eventuella nya initiativ tar i beaktande vad som redan görs av EU och FN i relation till våra aktuella länder.

Anf.  37  KATARINA BRÄNNSTRÖM (M):

Jag vill bara betona och understryka att det är betydelsefullt att Sverige visar ett starkt engagemang för utvecklingen i det södra grannskapet och visar solidaritet i frågor om de utmaningar kring säkerhet och migration som de södra medlemsstaterna möter. Det är långsiktigt helt avgörande för vår förmåga att också engagera fler EU-länder kring de säkerhetspolitiska utmaningar som vi möter i vårt närområde.

Anf.  38  LUDVIG ASPLING (SD):

Vi vill bara understryka vikten av att EU betonar reciprocitet vad gäller hjälp som vi faktiskt ger till de här länderna, särskilt när det gäller återtagande av egna medborgare.

Anf.  39  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Ordförande! Jag kan inte annat än instämma i det som Katarina Brännström säger. Vi kommer nog också att behöva påminna om hur pass mycket Sverige gör också riktat mot de länder i Nordafrika som vi talar om. Det gäller inte minst vårt stöd till IOM, alltså den internationella migrationsorganisationen, som ju arbetar mycket aktivt i Nordafrika för att underlätta förhållandena för migranter. Vi vill också påverka dem att återvända till sina hemländer så att de inte fastnar uppe i Libyen under de fruktansvärda förhållanden som finns där.

Sverige är faktiskt ett av de länder som med mest pengar understöder IOM i deras arbete. Det där kommer vi att kunna prata mycket om också fortsättningsvis, och vi kommer att vara väldigt aktiva i den här Nordafrikadialogen.

Anf.  40  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för det och konstaterar härmed att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Därmed har vi nått vägs ände för justitie- och migrationsministerns närvaro vid dagens sammanträde. Han får nu rusa i väg till interpellationsdebatten. Vi tillönskar ett bra möte den 11–12 mars och en trevlig helg!

Anf.  41  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Tack ska ni ha! Det är faktiskt Hans Eklind som jag ska debattera med.

Anf.  42  ORDFÖRANDEN:

Då får Hans Eklind rusa parallellt med ministern till vår mycket trevliga plenisal!

Tack för i dag!


§ 3  Rättsliga och inrikes frågor

Statsrådet Mikael Damberg (deltar via Skype)

Återrapport från videomöte den 14 december 2020

Återrapport från informellt ministermöte den 28–29 januari 2021

Information och samråd inför videomöte den 11–12 mars 2021

Anf.  43  ORDFÖRANDEN:

Nu har vi inrikesminister Mikael Damberg med oss på ljud och bild. Välkommen in i kretsen!

Först har vi en återrapport från videomöte den 14 december 2020, och sedan blir det en återrapport från informellt möte den 28–29 januari 2021. Finns det något som inrikesministern önskar kommentera?

Anf.  44  Statsrådet MIKAEL DAMBERG (S):

Den 14 december hölls en informell videokonferens för EU:s inrikesministrar. Där diskuterades bland annat dagordningspunkten om terrorism online, polissamarbete och interoperabilitet.

Gällande förordningen om förhindrande av spridning av terrorism­innehåll online informerade ordförandeskapet att rådet och Europa­parlamentet hade enats om en preliminär överenskommelse, vilket var en tydlig signal i kampen mot terrorism.

Det hölls en diskussion om inre säkerhet och polissamarbete. De flesta medlemsstater var överens om att det krävdes samarbete mellan länder och myndigheter för en mer effektiv brottsbekämpning och för att kunna motverka radikalisering. Flera medlemsstater nämnde artificiell intelligens och andra tekniska lösningar som viktiga framtida verktyg.

Medlemsstaterna var överens om att informationsutbyte mellan brottsbekämpande myndigheter var viktigt för att kunna bekämpa terrorism och organiserad brottslighet. Man välkomnade att kommissionen hade presenterat ett förslag för reviderat mandat för Europol. Även Sverige underströk vikten av tillgång till information och informationsutbyte i brottsbekämpningen och nämnde särskilt kontroll av biometriska uppgifter vid yttre gräns.

Gällande interoperabilitet underströk kommissionen vikten av att genomförandet gjordes enligt plan i alla medlemsstater då förseningar i en eller några medlemsstater skulle orsaka förseningar för systemet som helhet. Sverige instämde i vikten av att alla genomförde regelverket och konstaterade att Sverige låg i fas med genomförandet.

Under övriga frågor informerade ordförandeskapet om den politiska överenskommelse som hade nåtts med Europaparlamentet gällande revideringen av VIS, Visa Information System. Systemet ska bli en del av interoperabiliteten mellan EU:s informationssystem.

Riksdagen har även fått en skriftlig rapport från det informella videomötet den 14 december.

Den 28–29 januari hölls ett informellt rådsmöte för justitie- och inrikesministrar. Mötet hölls via videolänk, och man diskuterade bland annat Schengen och Europol.

Gällande Schengen utgick diskussionen från frågor om vilka alternativa åtgärder medlemsstaterna såg för att förhindra smittspridning av coronaviruset utan negativ påverkan på den fria rörligheten och om medlemsstaterna var positivt inställda till en ökad koordinering av de tillfälliga inreserestriktionerna. Kommissionen menade att det var viktigt att undvika den typ av fragmenterade åtgärder som man hade sett under våren 2020. Kommissionen hade presenterat en plan för mer koordinerade insatser under pandemin.

Flera medlemsstater välkomnade en ökad koordinering av insatser gällande reserestriktioner och gränskontroller. Det efterfrågades tydlighet gentemot medborgarna om vad som gällde. Flera medlemsstater betonade dock möjligheterna att själva kunna införa gränskontroller eller karantän när de bedömde att det var nödvändigt med hänvisning till det nationella läget i smittspridningen och sjukvårdskapaciteten.

Medlemsstaterna välkomnade förslaget om att ha en gemensam lista över tredjeländer till vilka man avrådde från icke nödvändiga resor. Den svenska regeringen framförde att vi såg att det behövdes koordinering av insatser i ett tidigare skede snarare än en förstärkt koordinering.

Gällande diskussionen om Europols framtid utgick man från kommiss­ionens förslag till ett reviderat mandat för Europol. Kommissionen framförde att det var viktigt att Europol kunde ge så effektivt stöd som möjligt till medlemsstaterna genom rätt verktyg och tillräckliga resurser. De flesta medlemsstaterna var positiva till att ge Europol möjlighet att samarbeta med privat aktörer samt att stärka Europols roll inom forskning och innovation, inte minst gällande kryptering, AI och big data.

Några medlemsstater, däribland Sverige, ansåg inte att Europol borde ges möjlighet att lägga in information i SIS, eftersom det är medlemsstaterna som äger denna information.

Riksdagen har även fått en skriftlig rapport från det informella mötet. Jag hänvisar till den för övrig information.

Anf.  45  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar inrikesministern och noterar informationen.

Vi går vidare till dagordningspunkt 3, Övriga frågor – Aktuella lagstiftningsärenden. Det här gäller information från ordförandeskapet. Önskar inrikesministern kommentera något om detta?

Anf.  46  Statsrådet MIKAEL DAMBERG (S):

Detta är en informationspunkt. Ordförandeskapet kommer bland annat att informera om pågående förhandlingar om e-bevisning. Jag har ingen annan kommentar just nu.

Anf.  47  ORDFÖRANDEN:

Vi noterar informationen och tackar för den.

Vi går vidare till dagordningspunkt 4, Lagring av data i elektroniska kommunikationer. Detta är en diskussionspunkt.

Anf.  48  Statsrådet MIKAEL DAMBERG (S):

Ordförande! Ordförandeskapet vill föra en diskussion om datalagring, vilket vi och andra medlemsstater också efterfrågat. Syftet med diskus­sionen är att ge vägledning för det fortsatta arbetet.

Från regeringens sida arbetas det aktivt på EU-nivå, både med andra medlemsstater och med kommissionen. Regeringen har också deltagit i ett antal mål vid domstolen. Vi har yttrat oss i tre mål som fortfarande väntar på avgörande. EU-domstolen hanterar fortfarande tre mål om datalagring – två tyska och ett irländskt – men det kom också nya domar i oktober förra året som behöver diskuteras noggrant.

Kommissionen har å sin sida tagit upp datalagringsfrågan både i sin strategi för säkerhetsunionen från sommaren 2020 och i sin agenda mot terrorism från december 2020.

Sammantaget vill regeringen nu se att det händer mer i frågan om datalagring, och vi arbetar aktivt med det.

I det skriftliga underlaget finns några ståndpunkter som ligger till grund för regeringens agerande vid rådsmötet. Jag tänker kort gå igenom dem.

Den första punkten handlar om att förbättra tillgången till information och elektroniska bevis för brottsbekämpningen, till exempel genom en balanserad reglering rörande datalagring.

Den andra punkten handlar om att vi ser fram emot ett förslag från kommissionen.

Den tredje punkten handlar om att regeringen liksom flera andra medlemsstater anser att nationell säkerhet och försvar är frågor som faller utanför EU-rätten.

Den fjärde punkten handlar om den centrala frågan om en EU-rättsakt om datalagring. Ska det å ena sidan innebära att den brottsbekämpande förmågan upprätthålls och å andra sidan säkerställa om en ny reglering är förenlig med grundläggande rättigheter?

Den femte punkten tar upp den inställning som vi delar med flera medlemsstater, nämligen att utrymmet för datalagring för brottsbekämpning av terrorism och grov brottslighet måste vara större än vad EU-domstolen ger uttryck för i Tele2-domen och de senaste domarna. Tillgång till lagrad data är i många fall oumbärlig för att vi ska kunna bekämpa den grova organiserade brottsligheten.

Till sist har vi en ny, sjätte, punkt som handlar om att det är viktigt att också undersöka på vilket sätt kommunikationsappar kan ingå i EU:s regelverk om datalagring.

Anf.  49  ORDFÖRANDEN:

Tack, inrikesministern, för presentationen och föredragningen!

Anf.  50  ILONA SZATMARI WALDAU (V):

Ordförande! Tack, statsrådet, för föredragningen!

Det här var en diskussionspunkt på justitieutskottet och inte en överläggningspunkt. Om det hade varit en överläggningspunkt hade Vänsterpartiet anmält en avvikande ståndpunkt, och denna avvikande ståndpunkt hade i mångt och mycket gått ut på att vi värnar demokratiska grundvärden som rättssäkerhet och skydd för den personliga integriteten och att vi vill ha ett regelverk som ger ett gott skydd för Sverige och för landets invånares säkerhet.

Jag ska inte läsa upp hela ståndpunkten, men jag vill ändå anmäla en avvikande ståndpunkt här som är densamma som den vi anmälde förra gången frågan diskuterades. Vi menar att vi behöver en datalagring i Sverige som inte strider mot EU-rätten och att regeringen bör återkomma med ett förslag om riktad datalagring.

Anf.  51  ORDFÖRANDEN:

Det är korrekt som Ilona Szatmari Waldau säger; det går att anmälde en avvikande ståndpunkt under diskussionspunkter. Det är bra att vi alla känner till det.

Anf.  52  MIKAEL DAMSGAARD (M):

Betydelsen av att ha en effektiv lagstiftning på plats gällande datalagring kan inte nog betonas. Vi ser utifrån Tele 2-domen hur de här möjligheterna har begränsats, och vi ser att domen från den 6 oktober riskerar att begränsa möjligheterna ytterligare gällande datalagring som syftar till skydd av nationell säkerhet.

Mot den bakgrunden tycker vi att det är viktigt att Sverige håller trycket uppe i frågan om att så snabbt som möjligt få på plats en önskvärd reglering som möjliggör en önskvärd nivå på datalagring.

Utifrån det här har jag två frågor till statsrådet. Dels undrar jag om regeringen mot bakgrund av de pågående målen om den tyska datalagringsregleringen, som i mångt och mycket liknar den svenska, bedömer att möjligheterna till datalagring kan begränsas ytterligare jämfört med hur läget ser ut i dag, dels undrar jag hur man bedömer tidsplanen och vilka hinder som kan finnas på vägen.

Anf.  53  Statsrådet MIKAEL DAMBERG (S):

Ordförande! När det gäller Moderaternas frågor kan man säga att vi noga följer målen, och vi har också agerat i domstolen. Vi kan inte veta exakt vad de tyska domsluten kommer att leda till, men vi analyserar de domslut som har kommit hitintills. Vi bedömer dock från regeringens sida att vår nuvarande lagstiftning är förenlig med EU-rätten även efter de nya domarna, här och nu.

Däremot kommer det ett antal viktiga domar som mer liknar den svenska lagstiftningen, så det blir otroligt viktigt att analysera detta framöver.

När det gäller tidsplanen är Sverige ett av de länder som är pådrivande. Sverige, Frankrike och några andra länder är nu väldigt aktiva. Jag uppfattar att kommissionen nu har börjat ta i frågan på ett sätt som man inte gjorde tidigare, då man i mycket hänvisade till att man skulle invänta domarna innan man kunde agera. Nu skickar kommissionen signalen att de börjar ta i frågan i båda strategierna, vilket är bra.

Sverige kommer att fortsätta att ligga på. Vi kan inte veta exakt vilken tidsplan kommissionen har för arbetet framöver, men vi ligger på från Sveriges sida. Vi tror att det är angeläget.

Jag hade ett möte tidigare i veckan med kommissionären Reynders om den här frågan. Vi ligger alltså på från Sveriges sida, och jag uppfattar att kommissionen är mer angelägen nu. Vi har också ett antal tunga medlemsstater som visar ett allt större intresse för den här frågan. En av dem är Frankrike, som nu blir alltmer drivande i de här frågorna. Det är positivt.

Anf.  54  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning med en avvikande ståndpunkt från Vänsterpartiet.

Vi går vidare till dagordningspunkt 7, Inrättandet av Europeiska åklagarmyndigheten Eppo. Det är ett informationsärende.

Anf.  55  Statsrådet MIKAEL DAMBERG (S):

Ordförande! Arbetet fortsätter med att få Eppo operativt. Vi ska få en lägesrapport om hur arbetet går. Eftersom detta endast är en informationspunkt ber jag att få hänvisa till det skriftliga underlaget och materialet.

Anf.  56  ORDFÖRANDEN:

Vi noterar och tackar för informationen.

Vi går vidare till dagordningspunkt 8, Övriga frågor. Det gäller först punkt 8a och därefter 8d. Vi inleder med punkt 8a, Initiativ om EU-Nordafrika: Förstärkt politisk dialog om rättsliga- och inrikes frågor. Det är en informationspunkt.

Anf.  57  Statsrådet MIKAEL DAMBERG (S):

Jag tror att det är Morgan Johansson som ansvarar för punkt 8a, så där har jag ingenting att säga. Men punkt 8d, Åtgärder mot domare och åklagare, har jag däremot på min lista.

Anf.  58  ORDFÖRANDEN:

Då går vi in på punkt 8d, Åtgärder mot domare och åklagare – den senaste utvecklingen.

Anf.  59  Statsrådet MIKAEL DAMBERG (S):

Ordförande! Under denna punkt kommer vi att få information från Litauen om den senaste utvecklingen gällande rättsprocesserna i Ryssland mot tre litauiska domare. Informationen kommer att ges både på den rättsliga dagen och på inrikesdagen av RIF-rådet. Det här är alltså information, och ni har ju hört talas om den här frågan tidigare.

Anf.  60  ORDFÖRANDEN:

Det stämmer. Vi tackar för och noterar informationen.

Vi går vidare till dagordningspunkt 9, Direktiv om kritiska entiteters motståndskraft. Jag tycker att redan rubriken låter väldigt intressant och lockande, så här ser vi verkligen fram emot inrikesministerns föredragning. Det här är ett diskussionsärende.

Anf.  61  Statsrådet MIKAEL DAMBERG (S):

Ordförande! Förslaget om kritiska entiteters motståndskraft presenterades den 16 december och utgör en del i ett paket av åtgärder som syftar till att stärka motståndskraften i digital och fysisk infrastruktur.

Förslaget syftar till att skapa ett ramverk som ska ge stöd till medlemsstaterna att säkerställa samhällets förmåga att förebygga, motstå och hantera störningar och avbrott i samhällsviktiga verksamheter. Det är tänkt att ersätta direktivet om europeisk kritisk infrastruktur från 2008, som har varit betydligt mer begränsat.

Detta nya förslag innebär bland annat att medlemsstaterna ska identifiera kritiska entiteter utifrån olika kriterier. Förslaget innehåller också olika skyldigheter för medlemsstaterna och de kritiska entiteterna.

Förslaget omfattar tio sektorer: energi, transporter, bankverksamhet, infrastruktur för finansiella marknader, hälso- och sjukvård, dricksvattenförsörjning, avlopp, digital infrastruktur, offentliga tjänster och rymden.

Entiteterna av så kallad europeisk betydelse som tillhandahåller tjänster till många medlemsstater föreslås omfattas av särskild tillsyn från kommissionen.

Regeringen välkomnar en utveckling av den nuvarande EU-regleringen. Det är av stor vikt att operatörer och verksamheter som tillhandahåller samhällsviktiga tjänster är robusta.

En viktig utgångspunkt är dock att direktivet inte ska hindra medlemsstaterna att vidta de åtgärder som de anser vara nödvändiga för att skydda den nationella säkerheten. Det är också viktigt att fortsätta att verka konstruktivt för att medel används så effektivt som möjligt för de utgifter som ingår i uppgörelsen om EU:s långtidsbudget 2021–2027.

Regeringen anser att det är viktigt att tillvarata erfarenheter från andra processer inom EU och att det även finns lärdomar att dra från delar av det civila samarbetet med Nato. Regeringen anser också att rapporteringen till kommissionen ska ligga på en aggregerad nivå. Det ska vara tydligt hur detta ska användas, och det ska bidra till att stärka motståndskraften i EU. Vi avser också att trycka på vikten av enhetliga begrepp i syfte att öka tydligheten i arbetet.

Förhandlingarna har precis inletts i rådsarbetsgruppen för civilskyddsfrågor. Det portugisiska ordförandeskapet planerar för sammanlagt sju förhandlingsmöten under den första halvan av 2021.

Anf.  62  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 11, Övriga frågor – aktuella lagstiftningsärenden och information. Är det någonting som inrikesministern önskar kommentera?

Anf.  63  Statsrådet MIKAEL DAMBERG (S):

Nej, det är en informationspunkt, och ordförandeskapet har inte presenterat någon information i detalj ännu.

Anf.  64  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för och noterar informationen.

Vi går vidare till dagordningspunkterna 14a och 14b. Punkt 14a är Schengenutvärdering av Kroatien.

Anf.  65  Statsrådet MIKAEL DAMBERG (S):

Ordförande! Ordförandeskapet har som en övrig fråga satt upp en informationspunkt om Schengenutvärdering av Kroatien. Det är alltså ordförandeskapet och kommissionen som ska informera medlemsstaterna om läget och nästa steg på vägen mot Kroatiens Schengenanslutning.

Medlemsstaterna förväntas inte begära ordet, så jag ber att få hänvisa till den kommenterade dagordningen.

Anf.  66  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för och noterar informationen.

Vi går vidare till dagordningspunkt 14b, Åtgärder mot domare och åklagare – den senaste utvecklingen.

Anf.  67  Statsrådet MIKAEL DAMBERG (S):

Ordförande! Det är den senaste utvecklingen från dagen innan, för det är samma informationspunkt som jag tidigare nämnde under dagordningspunkt 8d. Informationen kommer alltså att ges både på den rättsliga dagen och på inrikesdagen.

Får jag säga att det har kommit en nytillkommen fråga?

Anf.  68  ORDFÖRANDEN:

Det får inrikesministern gärna göra; då är vi så uppdaterade som vi bara kan vara denna fredag!

Anf.  69  Statsrådet MIKAEL DAMBERG (S):

Ordförande! Det har tillkommit en övrig fråga på inrikesdagen som lades till sent och där inget underlag har presenterats. Det är kommissionen som ska lämna information på temat covid-19 och gränser.

Vi vet inte mer än så om punkten, utan vi får höra vad kommission har att rapportera.

Anf.  70  ORDFÖRANDEN:

Det låter i alla fall som en intressant kommande information när det gäller covid-19 och gränser. Det har ju förekommit många sådana diskus­sioner.

Då har vi nått vägs ände för inrikesministerns närvaro vid dagens EU-nämndssammanträde. Vi önskar lycka till på kommande ministermöte och tillönskar givetvis inrikesministern en trevlig helg. Tack för i dag!

Anf.  71  Statsrådet MIKAEL DAMBERG (S):

Tack ska ni ha!


§ 4  Rättsliga och inrikes frågor

Statsrådet Märta Stenevi (deltar via Skype)

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för rättsliga och inrikes frågor den 9 oktober 2020

Information och samråd inför videomöte den 11 mars 2021

Anf.  72  ORDFÖRANDEN:

Välkommen, statsrådet Märta Stenevi – jämställdhets- och bostadsminister med ansvar för stadsutveckling och arbetet mot segregation och diskriminering! Är det första gången som statsrådet närvarar på EU-nämndens sammanträde?

Anf.  73  Statsrådet MÄRTA STENEVI (MP):

Det stämmer.

Anf.  74  ORDFÖRANDEN:

Då önskar vi statsrådet lite extra välkommen till EU-nämndskretsen och dessa fredagar som alltid är så spännande och inspirerande.

Vi börjar med en återrapport från videomöte den 9 oktober 2020. Är det någonting som statsrådet önskar kommentera?

Anf.  75  Statsrådet MÄRTA STENEVI (MP):

Ordförande! Ni har mottagit den skriftliga rapporteringen från det informella videomötet. Om det finns några frågor svarar jag naturligtvis gärna på dem.

Anf.  76  ORDFÖRANDEN:

Vi noterar och tackar för informationen.

Vi går vidare till dagordningspunkt 5 a, Grundläggande rättigheter – slutsatser om att stärka tillämpningen av stadgan om de grundläggande rättigheterna i EU. Det här är en diskussionspunkt och en beslutspunkt.

Anf.  77  Statsrådet MÄRTA STENEVI (MP):

Ordförande! På det informella videomötet den 11 mars kommer det att bli en diskussion med direktören för EU:s byrå för grundläggande rättigheter, FRA, Michael O´Flaherty. Diskussionen, som utgör dagordningspunkt 5, sker med utgångspunkt i utkastet till rådsslutsatser om att stärka tillämpningen av stadgan om de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen.

Regeringen välkomnar diskussionen, och regeringen avser i diskus­sionen att lyfta upp vikten av ett kontinuerligt och systematiskt arbete med att säkerställa efterlevnaden av stadgan inom EU:s institutioner och i medlemsstaterna.

Enligt regeringen är det nödvändigt att alla relevanta aktörer deltar i detta arbete. Av särskild vikt är den årliga diskussionen som sker i rådet om läget för grundläggande rättigheter inom unionen, om FRA:s verksamhet och om arbetet för stärkt kunskap i medlemsstaterna.

Utkastet till rådsslutsatser kommer att antas genom en skriftlig procedur. Regeringen välkomnar utkastet till rådsslutsatser och anser att det är ett välbalanserat utkast som på ett tydligt sätt klargör rådets åtagande i tillämpningen av stadgan under överskådlig tid.

Det är viktigt att rådet svarar på kommissionens strategi, och regeringen avser därför att ställa sig bakom ett antagande av rådsslutsatserna.

Anf.  78  ORDFÖRANDEN:

Eftersom det här är både en diskussions- och beslutspunkt konstaterar jag att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning och ståndpunkt.

Då har statsrådet gjort sin debut i riksdagens EU-nämnd. Vi önskar lycka till med kommande möte, tackar för närvaro i dag och önskar en trevlig helg.

Anf.  79  Statsrådet MÄRTA STENEVI (MP):

Ordförande! Jag önskar detsamma till nämnden.


Innehållsförteckning


§1Fråga om medgivande till deltagande på distans

Anf.1ORDFÖRANDEN

§2Rättsliga och inrikes frågor

Anf.2ORDFÖRANDEN

Anf.3Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON(S)

Anf.4ORDFÖRANDEN

Anf.5Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON(S)

Anf.6ORDFÖRANDEN

Anf.7Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON(S)

Anf.8ORDFÖRANDEN

Anf.9Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON(S)

Anf.10ANNIKA QARLSSON(C)

Anf.11IDA DROUGGE(M)

Anf.12ORDFÖRANDEN

Anf.13Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON(S)

Anf.14ORDFÖRANDEN

Anf.15Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON(S)

Anf.16ORDFÖRANDEN

Anf.17Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON(S)

Anf.18ORDFÖRANDEN

Anf.19Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON(S)

Anf.20ORDFÖRANDEN

Anf.21ANNIKA QARLSSON(C)

Anf.22Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON(S)

Anf.23ORDFÖRANDEN

Anf.24Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON(S)

Anf.25ORDFÖRANDEN

Anf.26Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON(S)

Anf.27KATARINA BRÄNNSTRÖM(M)

Anf.28ORDFÖRANDEN

Anf.29ILONA SZATMARI WALDAU(V)

Anf.30ORDFÖRANDEN

Anf.31HANS EKLIND(KD)

Anf.32LUDVIG ASPLING(SD)

Anf.33ORDFÖRANDEN

Anf.34Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON(S)

Anf.35ORDFÖRANDEN

Anf.36Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON(S)

Anf.37KATARINA BRÄNNSTRÖM(M)

Anf.38LUDVIG ASPLING(SD)

Anf.39Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON(S)

Anf.40ORDFÖRANDEN

Anf.41Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON(S)

Anf.42ORDFÖRANDEN

§3Rättsliga och inrikes frågor

Anf.43ORDFÖRANDEN

Anf.44Statsrådet MIKAEL DAMBERG(S)

Anf.45ORDFÖRANDEN

Anf.46Statsrådet MIKAEL DAMBERG(S)

Anf.47ORDFÖRANDEN

Anf.48Statsrådet MIKAEL DAMBERG(S)

Anf.49ORDFÖRANDEN

Anf.50ILONA SZATMARI WALDAU(V)

Anf.51ORDFÖRANDEN

Anf.52MIKAEL DAMSGAARD(M)

Anf.53Statsrådet MIKAEL DAMBERG(S)

Anf.54ORDFÖRANDEN

Anf.55Statsrådet MIKAEL DAMBERG(S)

Anf.56ORDFÖRANDEN

Anf.57Statsrådet MIKAEL DAMBERG(S)

Anf.58ORDFÖRANDEN

Anf.59Statsrådet MIKAEL DAMBERG(S)

Anf.60ORDFÖRANDEN

Anf.61Statsrådet MIKAEL DAMBERG(S)

Anf.62ORDFÖRANDEN

Anf.63Statsrådet MIKAEL DAMBERG(S)

Anf.64ORDFÖRANDEN

Anf.65Statsrådet MIKAEL DAMBERG(S)

Anf.66ORDFÖRANDEN

Anf.67Statsrådet MIKAEL DAMBERG(S)

Anf.68ORDFÖRANDEN

Anf.69Statsrådet MIKAEL DAMBERG(S)

Anf.70ORDFÖRANDEN

Anf.71Statsrådet MIKAEL DAMBERG(S)

§4Rättsliga och inrikes frågor

Anf.72ORDFÖRANDEN

Anf.73Statsrådet MÄRTA STENEVI(MP)

Anf.74ORDFÖRANDEN

Anf.75Statsrådet MÄRTA STENEVI(MP)

Anf.76ORDFÖRANDEN

Anf.77Statsrådet MÄRTA STENEVI(MP)

Anf.78ORDFÖRANDEN

Anf.79Statsrådet MÄRTA STENEVI(MP)

EU-nämndens uppteckningar

I EU-nämndens uppteckningar står det vad som sagts under nämndens sammanträden. Uppteckningarna publiceras ungefär två veckor efter sammanträdet.