Fredagen den 18 mars 2016

EU-nämndens uppteckningar 2015/16:36

§ 1  Inför möte med EU:s stats- och regeringschefer

Statssekreterare Hans Dahlgren

Information under pågående möte mellan EU:s stats- och regeringschefer och Turkiet den 18 mars 2016

Anf.  1  VICE ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar statssekreterare Hans Dahlgren välkommen per telefon från Bryssel. Ordet är ditt.

Anf.  2  Statssekreterare HANS DAHLGREN:

Ordförande! Tack för den här möjligheten att få lämna ytterligare information om vad som har hänt under toppmötet sedan vi talades vid senast vid halv-två-tiden.

Vid den lunch som startade ungefär samtidigt rapporterade Europeiska rådets ordförande Donald Tusk om de samtal som hade förts under förmiddagen med den turkiske premiärministern. Det visade sig att man från Turkiets sida kunde ställa sig bakom den inriktning som EU-ledarna hade kommit fram till i sina resonemang tidigare.

Som alla förstår har det varit täta underhandskontakter med Turkiet hela tiden sedan början på förra veckan. Det som nu var EU-ledarnas ingångsvärden kom naturligtvis inte som någon överraskning för premiärminister Davutoğlu. Turkarna hade förstås också sett den text som lades fram i onsdags den 16 mars som var underlag för diskussionerna på toppmötet och som EU-nämnden också hade sett inför samrådet i går.

Utöver det jag berättade om tidigare i dag finns det några justeringar i det man nu räknar med att komma överens med Turkiet om.

Det finns till att börja med ett datum från vilket alla nya så kallade irreguljära migranter som har kommit till de grekiska öarna från Turkiet ska återsändas till Turkiet. Det datumet är söndagen den 20 mars, alltså redan i övermorgon.

Det andra är – vilket vi också resonerade om vid lunchtid – att principen om att alla migranter kommer att få skydd i enlighet med relevanta internationella standarder och att det ska ske med respekt för principen om non-refoulement finns med nu också, fast lite högre upp i det stycke där detta fanns tidigare.

Där har det nu också lagts till en mening som jag tycker är viktig för oss. Den lyder: This will take place in full accordance with EU and international law, thus excluding any kind of collective expulsion. Alltså: Det som sker ska alltså ske med fullt beaktande av EU-rätt och internationell rätt, och man avvisar varje slag av kollektiv avvisning.

Den tredje punkt som har ändrats gäller att det tidigare har talats i texten om att det skulle finnas turkiska tjänstemän på de grekiska öarna när detta sätter igång, alltså redan nu på söndag. Nu lägger man till att det på motsvarande sätt ska finnas grekiska tjänstemän i Turkiet för att assistera i det som sker på den sidan.

Det fjärde tillägget är att det när det gäller vidarebosättningen av syrier från Turkiet till EU – det som ska vara en-för-en – nu finns en lite annorlunda formulering om vad som händer om det antalet blir större än förväntat, alltså om antalet återsända från Grekland till Turkiet blir större och därmed antalet syrier som ska vidarebosättas från Turkiet till Europa blir större.

Det sägs nu: Om arrangemanget inte uppfyller målet att få stopp på den irreguljära migrationen och om antalet returnerade flyktingar närmar sig det antal som finns uppsatt för vidarebosättning – det är de 18 000 plus de 54 000 – måste man se över mekanismen – det står review. Det står också att om antalet returnerade skulle överstiga det antal som är tillgängligt för vidarebosättning kommer mekanismen att avslutas. I klarspråk betyder det att man då inser att det inte har fungerat som det är tänkt.

Den femte punkt som jag vill nämna är följande. När det gäller vad Europeiska unionen ska hjälpa flyktingar i Turkiet med för de 3 miljarder euro som är utlovade initialt ska man inom en vecka från och med i dag göra upp en konkret lista med projekt som ska hjälpa flyktingarna särskilt inom områden som avser hälsa, utbildning, infrastruktur och livsmedel.

Sedan säger man när det gäller en fortsättning av de finansiella åtagandena: Om de åtaganden som Turkiet har gjort kommer att infrias ska EU mobilisera ytterligare finansiering på 3 miljarder euro fram till slutet av 2018. Det motsvarar ungefär vad som stod tidigare. Enda skillnaden är att ordet tak, ceiling, fanns med i den tidigare texten. Nu står det bara 3 miljarder.

När det gäller visumsidan har det inte skett några förändringar av texterna. Det innebär att det fortfarande står väldigt tydligt att detta ska ske provided that all benchmarks have been met.

När det till sist gäller frågan om anslutningsförhandlingar till unionen för Turkiet står det nu att man välkomnar att kapitel 17 öppnades redan i december i fjol. Det står också att man har beslutat att öppna kapitel 33 under det holländska ordförandeskapet, alltså före den 30 juni. Kapitel 33 är sådant som handlar om budgetbestämmelser och finansiella bestämmelser. Sedan finns det också en mening om att förberedelser ska göras för att accelerera öppnandet av andra kapitel, utan att därför göra avsteg från gällande regler.

Så långt överenskommelsen med Turkiet. Just när vi talar sitter de 28 stats- och regeringscheferna med Turkiets premiärminister på plan 5 i byggnaden Justus Lipsius här i Bryssel. Vi har ingen direktrapportering därifrån, så vi vet inte vad som har sagts. Men utgångspunkten är att man ska komma överens om det som jag just har refererat.

Man har också i dag, i kretsen av de 28, diskuterat egna slutsatser kring migration. Som ni minns fanns det ett utkast till slutsatser som täckte det området plus ekonomi och energi. Ekonomi och energi tog man hand om i går, och nu har man avslutat också diskussionerna kring migrationsdelarna.

Där finns en del tillägg som handlar inte minst om nödvändigheten för oss i de andra medlemsstaterna att ge nödvändigt stöd till Grekland för att implementera överenskommelsen mellan Grekland och Turkiet. Vi har fått veta att man här bland institutionerna kommer att ha en videokonferens redan halv sex i eftermiddag för en första genomgång av vilka behov som finns. Sedan kommer man att skicka ut appeller till de övriga medlemsstaterna, som har tre dagar på sig att svara på vad man kan bistå med från den önskelista som kommissionen och de andra institutionerna kommer att sätta upp.

Vi har fått ett utkast till ett slags needs assessment från kommissionen under eftermiddagen. Vi har skickat hem det till Justitiedepartementet och bett att de i kontakt med respektive myndigheter ska sätta igång arbetet, så att vi också från svensk sida kan svara upp raskt på vad vi skulle kunna bidra med i den här delen.

Det finns också ett tillägg i slutsatserna där det står att man noterar att Grekland betraktar Turkiet som ett säkert tredjeland. Det har vår statsminister särskilt frågat om. Det visar sig inte ha någon bäring på vad andra länder ska anse. Det är alltså inte någon beskrivning av vad Sverige anser, som vi inte ska ha. Men grekerna har velat ha en starkare betoning av vilken uppfattning kommissionen har i frågan. Den formuleringen har jag ännu inte sett.

Till sist vill jag berätta att det också finns ett annat tillägg till slutsatserna som vi inte har den exakta texten till. Men tydligen råder det nu enighet bland de 28 att man även här ska vara tydlig med krav från unionens sida på att Turkiet ska hålla hög standard vad gäller mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och liknande frågor. Det kommer att föras in som ett särskilt element i slutsatserna från mötet med de 28.

Det var helheten i min information.

Anf.  3  MARIE GRANLUND (S):

Ordförande! Jag har egentligen inget att fråga om. Men det jag uppfattade om punkt 2 var bra, att detta om internationell rätt har blivit förstärkt. Det är min kommentar.

Anf.  4  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Herr ordförande! Jag åkte ut från telefonsammanträdet när statssekreteraren började rapportera om en-för-en-principen och återkom när vi var inne på 3 miljarder euro. Det som var däremellan har jag missat, så jag skulle gärna vilja få en kort summering av det.

Jag har en fråga om datum. Nu har man satt ett datum för återsändande av asylsökande från Grekland till Turkiet, sagt att det ska ske från söndag. Finns det något datum satt för när man kommer att börja ta tillbaka syrier till EU för att omfördela dem över unionen?

Jag har sedan frågor om det stöd som har diskuterats, det nödvändiga stödet till Grekland för att implementera detta. Jag har frågat om det tidigare. Vad jag förstår nu ska det under kvällen deklareras vilka behov som finns och att vi sedan har tre dagar på oss att svara på det. Jag undrar i vilken form vi kan väntas återkomma till det, för att veta vad Sverige kan bidra med i den delen. Hur kan vi få ta del av det?

Statssekreteraren noterade att Grekland betraktar Turkiet som ett säkert land och att statsministern hade frågat om det. Jag bara undrar hur den diskussionen gick, eftersom jag hävdar att man inte kan stå på två ben. Tycker man att Turkiet är ett säkert land för asylsökande och flyktingar måste man också tycka att Turkiet är ett säkert land för medborgare. Eftersom jag har uppfattningen att bara Sverige har intagit den ståndpunkten undrar jag hur skarpt statsministern markerade i den delen.

I övrigt välkomnar jag att det ser ut som att man kommer att teckna ett avtal och komma överens. Det är vad jag uppfattade att statssekreteraren sa, att man nu sitter på ett möte och ser ut att kunna göra det bara om några minuter.

Anf.  5  JOHNNY SKALIN (SD):

Vi har inget tillägga utan tackar bara för informationen.

Anf.  6  PERNILLA STÅLHAMMAR (MP):

Herr ordförande! Tack, statssekreteraren, för föredragningen! Jag har blivit lite hastigt inkopplat på det här ärendet. Men jag kan understryka att vi är glada över att man har fått in detta med EU-rätten och internationell rätt i skrivningarna. Det är viktigt.

Anf.  7  VICE ORDFÖRANDEN:

Jag tar ordet för Centerpartiets del och konstaterar, precis som har gjorts tidigare, att det är viktigt att EU-rätten, internationell rätt och de konventioner som gäller på det här området respekteras och erkänns av alla.

Min fråga hänför sig till de 72 000. Finns det någon fördelning inom EU, på vilket sätt de ska fördelas mellan oss 28, eller är det fortfarande en utestående fråga?

Anf.  8  JONAS SJÖSTEDT (V):

Ordförande! Jag ska säga att jag missade inledningen och introduk­tionen. Jag beklagar det.

Vänsterpartiet anser att Sverige ska rösta mot det här avtalet. Vi anser att man de facto kringgår asylrätten när man vet att Grekland ser Turkiet som ett säkert tredjeland. Det blir ju en ren formprocedur eller, kan man säga, ett trick för att få detta att se ut som en riktig asylprocess på papperet – när det i praktiken är ett sätt att massutvisa människor. Vi kan inte stödja en sådan uppgörelse.

Jag har två frågor till statssekreteraren. Den första är om det nu står svart på vitt i både rådsslutsatserna och uttalandet att internationell rätt och EU-rätt ska respekteras. Jag menar alltså inga luddigare formuleringar utan just den formuleringen. Den andra frågan är om man har tagit upp det faktum att Turkiet är på väg att krossa det viktigaste oppositionspartiet genom att ställa ledarna inför rätta. Det gäller alltså HDP i Turkiet. Det är någonting som förtjänar att tas upp när man så att säga dealar med en stat som Turkiet.

Sedan tycker jag att det har varit arrogant av regeringen att vi inte har fått ta del av positionen som gick till förhandlingen från rådet till mötet med Turkiet. Jag tycker att det är att kringgå riksdagen, och jag tycker inte att man ska behandla riksdagen på det sättet. Om partier i riksdagen begär att få reda på positioner och handlingar inför avgörande beslut tycker jag att man ska tillmötesgå det. Vi får se hur vi går vidare med den frågan så småningom.

Anf.  9  FREDRIK MALM (L):

Ordförande! Jag tackar för föredragningen. Det är uppenbart att det är en hel del nya saker som har kommit in i denna sena timme av förhandlingarna.

Jag instämmer i Vänsterpartiets fråga. Jag instämmer egentligen i båda av dem, men inte minst fråga nummer två är viktig att betona. Under resans gång har vi nämligen kontinuerligt sett hur situationen förvärras i Turkiet. Från Liberalernas sida vill jag säga att det är viktigt – det har vi betonat i tidigare överläggningar och diskussioner i EU-nämnden – att alla avtal och överenskommelser följer EU-rätt och internationell rätt. Den frågan ställde Vänsterpartiet också, och det vore bra att få ett svar. Där har nämligen statsministern biträtt vår uppfattning i nämnden. Det gäller även att Turkiet måste uppfylla och implementera alla ordinarie steg för visumliberalisering och EU-medlemskap, alltså att det inte under några som helst förutsättningar blir snabbspår.

Mot bakgrund av detta är det också viktigt för oss att skicka med att Sverige måste bevaka att avtalet följs på flera centrala punkter. Turkiet ska också i praktisk handling agera som ett så kallat säkert asylland. Interna­tionell rätt och asylrätten ska respekteras såväl i Grekland som i Turkiet, och om något av dessa krav inte uppfylls bör Sverige kräva att avtalet med Turkiet ska sägas upp. I samarbetet med Turkiet är det också centralt att Europeiska unionen hela tiden trycker på för vikten av att Turkiet respekterar demokrati och mänskliga rättigheter.

Anf.  10  DÉSIRÉE PETHRUS (KD):

Ordförande! Jag tackar för föredragningen. Jag befarade att skrivningarna skulle bli sämre under resans gång. De har dock vid de två tillfällen som statssekreteraren har återkommit blivit bättre, vilket gör att jag tycker att statssekreteraren och statsministern har hållit sig till det mandat vi har gett. Det har inte blivit några försämringar.

Jag har bara en fråga om detta med att statssekreteraren säger att EU ska mobilisera de ytterligare medlen till Turkiet. Jag undrar vad mobilisering betyder. Är det diskussion inom EU-budget, eller är det ytterligare medel som länderna ska bidra med?

I övrigt tycker jag att det är bra att det i rådsslutsatserna kom in skrivningar om krav på Turkiet när det gäller hög standard på yttrande- och mediefrihet, även om vi – kan man säga – nästan behandlat två olika saker här. Det ena är att hantera flyktingkrisen och överenskommelsen med Turkiet, och det andra är rådsslutsatserna om migrationsfrågor. Jag noterar också att tanken inte är att Turkiet ska få några snabbspår när det gäller inträdet i EU utan att landet måste följa allt det som alla andra ansökarländer måste följa. Vi lär nog få återkomma till frågan om situationen i Turkiet.

Sedan kan man ju undra om det inte är så att vi kommer att behöva ha fler avtal med fler länder runt om Medelhavet, men det lär vi säkert få återkomma till. Det kommer ju att bli en utvärdering inom en månad, om det finns kvar i texterna. Det är alltså bra att vi får en ganska snabb återkoppling på hur detta har fungerat.

Anf.  11  Statssekreterare HANS DAHLGREN:

Under tiden som ledamöterna har kommenterat och ställt sina frågor har mötet avslutats, så det finns nu en överenskommelse mellan Europeiska unionen och Turkiet med den innebörd jag refererade tidigare. Jag har dock några kommentarer till de frågor och kommentarer som har kommit.

Till Ulrika Karlsson vill jag säga att de punkter hon missade då anslutningen inte var så god handlade om vad som skulle hända om det blev fler returnerade flyktingar än vad som finns tillgängligt för vidare­bosättning från Turkiet till Europeiska unionen. Nu står det väldigt tydligt att mekanismen då kommer att avslutas. När det gäller pengarna, de ytter­ligare 3 miljarderna, konstaterar jag att det nu står att EU ska mobilisera ytterligare finansiering om det är så att de åtaganden Turkiet har gjort infrias och om de pengarna som tidigare har anslagits har använts på rätt sätt. Ordet tak, som tidigare fanns med, är borta.

När det gäller vid vilket datum man ska börja sända tillbaka eller vidarebosätta flyktingar från Turkiet till EU ska det egentligen ske samma dag. Det står ganska tydligt att man vill att systemet from the same day the returns start ska vara utbyggt också i den delen. Om det praktiskt går att ta direkt under söndagen får vi väl se, men avsikten är att det egentligen inte ska vara någon paus alls i Turkiet.

Vi kommer som sagt att inventera vilka möjligheter vi har att bidra med från olika myndigheters sida när det gäller de önskemål kommis­sionen nu sammanställer …

Anf.  13  Statssekreterare HANS DAHLGREN:

Till Liberalernas företrädare vill jag återigen läsa upp det jag just läste för Jonas Sjöstedt om vad som står om internationell rätt, men jag vill också bekräfta att det inte är något snabbspår till visumlättnader för turkiska medborgare …

Anf.  14  VICE ORDFÖRANDEN:

Jag måste få avbryta dig, Hans Dahlgren. Tekniken har kollapsat, så jag måste av tekniska skäl be dig att börja om precis där du började. När du började bröts det nämligen i Stockholm. Jag måste be om ursäkt för den teknik riksdagen tillhandahåller för detta ändamål, men vi hörde ingenting från där du började.

Anf.  15  Statssekreterare HANS DAHLGREN:

Det var trist! Jag gör ett nytt försök. Jag sa inledningsvis – det kanske inte heller gick fram – att mötet avslutades under tiden ledamöterna ställde sina frågor och lämnade kommentarer. Det innebär att det nu finns en överenskommelse mellan Europeiska unionen och Turkiet när det gäller flyktingåtervändande från de grekiska öarna till Turkiet, med det innehåll jag har redovisat tidigare.

Till Ulrika Karlsson kan jag säga att de två punkter hon tydligen missade när jag gjorde min inledande redovisning för det första gällde taket för vidarebosättning från Turkiet till EU och vad som ska hända om det blir så att fler flyktingar returneras från Grekland till Turkiet än vad det finns utrymme för vidarebosättning. Då står det helt enkelt att mekanismen kommer att avslutas.

För det andra var det den femte punkten jag hade, och som Ulrika Karlsson kanske inte uppfattade, vilken gällde ytterligare finansiering från EU:s sida till att stödja flyktingar i Turkiet. Det aktualiseras nu att man från EU:s sida ska mobilisera en sådan ytterligare finansiering på 3 miljarder euro fram till slutet av 2018. Däremot står inte längre ordet tak, som fanns i de tidigare texterna, med.

Jag försökte också svara på Ulrika Karlssons fråga om de flyktingar som skickas tillbaka från de grekiska öarna till Turkiet och när man ska vidarebosätta flyktingar från Turkiet till Europa. Det är meningen att det ska börja precis samma dag, alltså egentligen redan nu på söndag. Om man hinner få det på plats redan till dess får vi väl se, men avsikten är att det inte ska vara någon tidsutdräkt utan att detta med en-mot-en ska ske i princip samma dag. När det kommer en flykting från de grekiska öarna till Turkiet ska en syrier kunna vidarebosättas i Europa.

När det gäller vad Sverige ska bidra med pågår det som sagt ett framtagande av något jag inte ska kalla önskelista men ett slags kravprofil eller behovskatalog från kommissionens och andra myndigheters sida. De listorna ska våra myndigheter titta på, och så snart vi vet vilka insatser Sverige ska göra kommer detta förstås att offentliggöras. Var och en kommer att kunna ta del av det, självfallet även EU-nämnden.

På Eskil Erlandssons fråga om det finns en fördelning av de 72 000, alltså de 18 000 plus de 54 000, vill jag svara: Ja, det finns en fördelning mellan olika länder i den gruppering de i dag är i. Det gäller alltså de 18 000 för vidarebosättning och de 54 000 i den så kallade ungerska reserven. Men det är också så att det krävs en ny lagstiftning för att detta ska kunna användas på det andra sättet, alltså för vidarebosättningen. Där är det frivillighet som gäller, så där kan vi inte säga att det finns en tvingande fördelning. Det är dock en bra anvisning om hur det borde vara och hur ansvaret borde fördelas mellan medlemsstaterna.

Till Jonas Sjöstedt vill jag säga att det i punkt 1 i överenskommelsen mellan EU och Turkiet alldeles tydligt står följande: This will take place in full accordance with EU and international law, thus excluding any kind of collective expulsion. Den meningen är central. Den är viktig för oss, och jag tycker att den är ett stöd för de principer vi från svensk sida har arbetat för under de här dagarna – och under lång tid. I slutsatserna om migration finns det också, har jag förstått, en mycket bra formulering om nödvändigheten för Turkiet att respektera grundläggande mänskliga rättigheter och rättsstatens principer.

Jag vill förstås också kommentera Jonas Sjöstedts synpunkter på hur regeringen hanterar samspelet med EU-nämnden under en pågående förhandling i Europeiska rådet. Vi har inte för avsikt att varje gång vi får ett dokument förmedla detta i skriftlig form till EU-nämnden. Det må vara en skiss till slutsatser, en förhandlingsposition från en annan delegation, en grupp länder som tycker att ”så här ska det vara” eller någon som vill föra processen vidare genom att lägga fram ett kompromissförslag.

Vi står gärna till tjänst med information om vad som händer under resans gång, vilket jag har försökt göra vid ett par tillfällen under det här mötet. Jag tror att det gjordes på motsvarande sätt under det förra mötet, i början av förra veckan. Samrådet med EU-nämnden sker dock innan mötet börjar. Det var det samrådet statsministern hade i går. Så länge resultatet av överläggningarna här i Bryssel ligger inom det mandat EU-nämnden har gett till statsministern finns det ingen skyldighet, och heller ingen anledning, att gå tillbaka för ett nytt samråd.

Skulle det däremot visa sig att resultatet blir ett annat än något som ligger inom det mandat regeringen har fått är det naturligtvis regeringens sak att söka ny kontakt med EU-nämnden och ha ett nytt samråd för att se vad som finns längre fram. Detta är en princip vi tänker fortsätta att följa. Är det så att den ifrågasätts får man väl göra det på de sätt regelverket anvisar.

Till Liberalernas företrädare vill jag igen peka på den mening jag läste upp för Jonas Sjöstedt: This will take place in full accordance with EU and international law. Men jag vill också bekräfta att det är inget snabbspår utlovat till Turkiet för att lyfta bort visumtvånget som finns i dag. Det är något som har blivit ännu tydligare i de diskussioner som har varit under de två dagarna i Bryssel.

Jag håller med om att det är viktigt att följa att avtalet verkligen implementeras på rätt sätt, och det ska göras regelbundet. Det finns i slutet av överenskommelsen ett åtagande att ha en översyn varje månad – monitored jointly on a monthly basis. Vi kommer också från Stockholms horisont att löpande följa vad som händer när man verkställer det man har kommit överens om.

Till Kristdemokraternas Désirée Pethrus vill jag till sist säga att det inte finns någon definition av ordet mobilisering. Om detta ska vara endast inom EU-budgeten, om det endast ska bestå av särskilda bidrag från medlemsstaterna, eller om det ska vara en blandning därav eller hur man ska göra, den förhandlingen har man inte gjort vid det här tillfället. Det återstår naturligtvis att göra.

Därmed avslutar jag min rapportering för andra gången.

Anf.  16  VICE ORDFÖRANDEN:

Än en gång en ursäkt från Stockholmshorisonten apropå bristande tekniska faciliteter.

Finns det någon som har en kompletterande fråga?

Anf.  17  MARIE GRANLUND (S):

Nej. Vi avstår.

Anf.  18  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Om någon annan vill fylla på får man gärna göra det. Den enda fråga jag vill ha klarhet i är om något land har deklarerat att det motsätter sig detta eller är motvillig.

Anf.  19  JOHNNY SKALIN (SD):

Nej. Inget att tillägga.

Anf.  20  PERNILLA STÅLHAMMAR (MP):

Jag är nöjd.

Anf.  21  VICE ORDFÖRANDEN:

Från Centerpartiets sida har jag inget.

Anf.  22  JONAS SJÖSTEDT (V):

Herr ordförande! Jag ställde en fråga om det faktum att Turkiet är på väg att dra det viktigaste oppositionspartiet HDP inför rätta. Det är naturligtvis en sorts grundskott mot den ganska sköra parlamentariska demokrati som finns i landet.

Det hade varit rimligt att ta upp detta och markera gentemot den turkiska regeringen. Skedde detta under mötet?

Anf.  23  FREDRIK MALM (L):

Jag har inget att tillägga.

Anf.  24  DÉSIRÉE PETHRUS (KD):

Inget.

Anf.  25  Statssekreterare HANS DAHLGREN:

Jag kan svara på Jonas Sjöstedts fråga eftersom jag nu har texten framför mig från de allmänna slutsatserna. Det är en klar markering från EU:s sida om att EU förväntar sig att Turkiet lever upp till högsta möjliga standard när det gäller demokrati, rättssamhället, rule of law, respekt för fundamentala friheter inklusive yttrandefrihet. Det är en klar markering, och jag tycker att den svarar på Jonas Sjöstedts fråga.

Sedan vänder jag mig till Ulrika Karlsson. Jag har inte hört att någon skulle ha motsatt sig överenskommelsen. Det är ett arbete som har pågått under kort tid. Många medlemsstater har varit engagerade i arbetet, men det är en gemensam produkt som jag tror att alla 28 ställer upp på tillsammans med Turkiet.

Anf.  26  VICE ORDFÖRANDEN:

Då avslutar vi mötet. Tack allesammans och trevlig helg.

Innehållsförteckning

§ 1  Inför möte med EU:s stats- och regeringschefer 1

Anf.  1  VICE ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Statssekreterare HANS DAHLGREN 1

Anf.  3  MARIE GRANLUND (S) 3

Anf.  4  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 3

Anf.  5  JOHNNY SKALIN (SD) 4

Anf.  6  PERNILLA STÅLHAMMAR (MP) 4

Anf.  7  VICE ORDFÖRANDEN 4

Anf.  8  JONAS SJÖSTEDT (V) 4

Anf.  9  FREDRIK MALM (L) 5

Anf.  10  DÉSIRÉE PETHRUS (KD) 5

Anf.  11  Statssekreterare HANS DAHLGREN 6

Anf.  12  VICE ORDFÖRANDEN 6

Anf.  13  Statssekreterare HANS DAHLGREN 6

Anf.  14  VICE ORDFÖRANDEN 6

Anf.  15  Statssekreterare HANS DAHLGREN 7

Anf.  16  VICE ORDFÖRANDEN 8

Anf.  17  MARIE GRANLUND (S) 8

Anf.  18  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 9

Anf.  19  JOHNNY SKALIN (SD) 9

Anf.  20  PERNILLA STÅLHAMMAR (MP) 9

Anf.  21  VICE ORDFÖRANDEN 9

Anf.  22  JONAS SJÖSTEDT (V) 9

Anf.  23  FREDRIK MALM (L) 9

Anf.  24  DÉSIRÉE PETHRUS (KD) 9

Anf.  25  Statssekreterare HANS DAHLGREN 9

Anf.  26  VICE ORDFÖRANDEN 9