Fredagen den 16 december 2016

EU-nämndens uppteckningar 2016/17:18

§ 1  Miljö

Statsrådet Isabella Lövin

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för miljö den 17 oktober 2016

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för miljö den 19 december 2016

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

God morgon – eller god förmiddag, för dem som jobbat lite längre! EU-nämnden sammanträder i dag med information, samråd och återrapport kring miljöråden. Vi börjar med att hälsa ministern för utvecklingssamarbete och klimat, Isabella Lövin, välkommen. Vi börjar som vanligt med återrapport från de dagordningspunkter på rådsmötet den 17 oktober som ministern kanske vill säga någonting om, om det behövs någonting utöver de utskickade skriftliga handlingarna.

Anf.  2  Statsrådet ISABELLA LÖVIN (MP):

God morgon, alla ledamöter! Jag har ingenting att tillägga till den skriftliga information som har lämnats till riksdagen.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Vi lägger återrapporten till handlingarna.

Vi går in på information och samråd inför mötet den 19 december. Vi börjar med dagordningspunkt 4, som handlar om förslag till direktiv för den europeiska utsläppshandeln.

Anf.  4  Statsrådet ISABELLA LÖVIN (MP):

Fru ordförande! Översynen av EU:s handelssystem kommer att diskuteras på rådsmötet. Det slovakiska ordförandeskapet har tidigare haft som målsättning att man ska nå en allmän inriktning för EU:s utsläppshandelssystem EU ETS på miljörådet den 19 december, men ordförandeskapet gör nu bedömningen att det i nuläget inte är möjligt att nå en sådan allmän inriktning. Därför har ordförandeskapet för avsikt att i stället presentera en lägesrapport, och miljörådet kommer att ha en diskussion. Förhandlingarna om en allmän inriktning kommer att fortsätta under Maltas ordförandeskap.

I måndags fick ni regeringens utförliga förslag till svensk ståndpunkt. Jag redovisade även dessa ståndpunkter utförligt för miljö– och jordbruks­utskottet i går. Ni har fått en uppdaterad kommenterad dagordning inför miljörådsmötet. På rådsmötet förväntas ministrarna alltså ha en diskus­sion, och diskussionen väntas vara på en mer övergripande nivå.

Regeringen föreslår därför att Sverige betonar följande punkter på rådsmötet: EU ETS är EU:s centrala styrmedel på klimatområdet. EU ETS måste utgöra ett starkt incitament för klimatomställningen och premiera de anläggningar som leder utvecklingen. EU ETS måste utformas på ett sådant sätt att EU kan delta konstruktivt i de femåriga översynscyklerna för att höja ambitionen under Parisavtalet. Regeringen stöder kommissionens förslag för en fast andel auktionering i linje med Europeiska rådets slutsatser från 2014. Samtidigt behöver risken för så kallat koldioxidläckage beaktas.

Ett starkt EU ETS behövs om EU ska nå sina långsiktiga klimatmål på ett kostnadseffektivt sätt. Regeringen betonar vikten av att upprätthålla marknadsstabilitetsreservens integritet som ett första steg. Regeringen anser att det också behövs andra åtgärder för att minska det stora överskottet på utsläppsrätter och stärka prissignalen i närtid för att främja innovation och teknikutveckling. Regeringen stöder förslag om att sätta av fler utsläppsrätter till marknadsstabilitetsreserven. Regeringen avser också att verka för att utsläppsrätter i marknadsstabilitetsreserven annulleras efter en viss tid.

Utöver vad jag redan har sagt måste de investeringar som finansieras av handelssystemens intäkter genom olika fonder bidra till EU:s klimat‑ och energimål. Regeringen välkomnar här att Sveriges prioriter­ingar har fått gehör under förhandlingarna genom att väsentliga framsteg har gjorts gällande moderniseringsfondens utformning och styrning i det senaste kompromissförslaget.

Ärade ledamöter! Jag vill gärna behandla en punkt som ett flertal partier tog upp i miljö– och jordbruksutskottet i går avseende Miljömålsberedningens slutbetänkande, som sju partier står bakom. Slutbetänkandet anger att den linjära reduktionsfaktorn inom EU ETS måste skärpas om Sverige och EU ska kunna nå sina långsiktiga reduktionsmål. Regeringen avser därför att vid rådsmötet föra fram att kommissionens förslag om EU ETS inte är tillräckligt för att EU ska kunna ta sitt ansvar och bidra till att klimatavtalet från Paris uppnås. Förslaget om en linjär reduktionsfaktor på 2,2 procent inom EU ETS från och med 2021 är inte tillräckligt för att uppnå Parisavtalets långsiktiga mål. Regeringen tycker att det är positivt att det finns ett stort stöd i miljö– och jordbruksutskottet för att verka för en brantare reduktionskurva i det fortsatta förhandlingsarbetet. Därför har vi uppdaterat regeringens ståndpunkt utifrån det.

Jag kommer att återkomma till riksdagen i denna fråga under det fortsatta förhandlingsarbetet. Jag noterar i detta sammanhang att en skärpning av reduktionsfaktorn fick ett brett stöd i gårdagens omröstning i miljöutskottet i Europaparlamentet.

Bara för att tydliggöra kan jag säga att vi gärna vill ha stöd för den här ståndpunkten av EU-nämnden, även om det inte kommer att gå till en allmän inriktning på måndag. Det kommer däremot att göra det längre fram.

Därmed lämnar jag öppet för frågor och ståndpunkter från ledamöterna.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Som ni noterade är det här en diskussionspunkt. Vi stöder en inriktning, och den får vara så detaljerad som regeringen väljer att lägga fram den. Det är alltså inte en beslutspunkt, som det stod i den första kommenterade dagordningen.

Anf.  6  KERSTIN LUNDGREN (C):

Jag tackar ministern för föredragningen. Precis som ministern konstaterade har Europaparlamentet tagit ett tydligt beslut om 2,4 procent när det gäller reduktionsfaktorn och kurvan. Frågan till ministern är om Sverige via ministern kommer att backa upp den linjen och inte bara prata om skärpning utan vara tydlig med att skärpningen ska motsvara 2,4 procent. Jag är nyfiken på svaret.

Anf.  7  LARS TYSKLIND (L):

Jag tackar för föredragningen. För Liberalernas del kan jag säga att vi står bakom regeringens ståndpunkt och tycker att det är bra att man lyfter in den linjära reduktionsfaktorn och betonar detta. Jag kan också ansluta mig till Kerstin Lundgrens fråga angående beslutet i EU-parlamentet.

Apropå den diskussion vi hade i miljö– och jordbruksutskottet i går tycker jag att det är väldigt bra att systemet ska vara innovations- och teknikdrivande. Vi är väldigt nöjda med att det nu har tagits med.

Anf.  8  LARS-AXEL NORDELL (KD):

Jag tycker att den här senaste skrivningen är bättre än den förra. Där fanns en hel del historieskrivning i själva ståndpunkten. Nu tycker jag att den är mer renodlad, vilket är bra. Den är tydligare. Jag är också glad att det som har kommit med sedan gårdagens möte i miljö– och jordbruksutskottet tydligt framgår här. Det som är särskilt viktigt är att det arbete som lades ned i Miljömålsberedningen har satt ett ordentligt avtryck. Det känner jag mig nöjd med.

De andra åtgärder som krävs, syftar det på något ytterligare utöver det som presenterades här? Det är min fråga.

Anf.  9  JENS HOLM (V):

Det är otroligt viktigt att skärpa till det här systemet, för det levererar inte i dag. Många av regeringens förslag står vi i Vänsterpartiet helhjärtat bakom. Vi välkomnar i synnerhet att regeringen vill skärpa den linjära reduktionskurvan. Vi i Vänsterpartiet är också nyfikna på vad regeringen ser som målsättning för hur mycket mer den ska skärpas. Jag är personligen helt övertygad om att minus 2,4 procent inte heller räcker. Det är min ena fråga.

Ministern sa att mer utsläppsrätter behöver avsättas till marknadsstabilitetsreserven och att de sedan också ska kunna annulleras någon gång. Jag undrar om regeringen har någon uppskattning av hur mycket mer ni vill föra över till stabilitetsreserven och när ni vill att de utsläppsrätterna ska annulleras. Vore det inte egentligen bättre att ha en separat annulleringsmekanism eller annulleringsreserv med det tydliga fokuset? Nu blir det en marknadsstabilitetsreserv som egentligen inte har i uppdrag att ta bort utsläppsrätter utan bara att ta bort dem temporärt. Sedan ska de ju tillbaka. Det är en lite konstig konstruktion, kan jag tycka.

Avslutningsvis har jag en fundering om de här 10 procenten för de mest effektiva industrierna, som ni inte vill ska omfattas av den gradvisa nedskrivningen från en gratis tilldelning. Ni vill att man ska fortsätta att få gratis tilldelning. Det här är ju någonting som kommer att gynna svensk industri väldigt mycket. Samtidigt tycker jag att vi måste vara ärliga och komma ihåg att svensk industri redan i dag har gynnats väldigt mycket av EU:s utsläppshandel. Man har fått miljontals utsläppsrätter, mer än vad man har kunnat släppa ut, och dessa har man kunnat sälja vidare till en väldigt god förtjänst på marknaden. Med det här förslaget från regeringen kommer industrier att kunna fortsätta att göra det. Det är inte riktigt syftet med utsläppshandelssystemet, utan det är faktiskt att man hela tiden ska bringa ned utsläppen. Jag tycker också att man med en sådan här position urholkar integriteten i hela systemet lite, när en massa industrier kommer att fortsätta få gratis tilldelning under väldigt lång tid. Vi ställer oss väldigt skeptiska till undantaget för de här 10 procenten.

Anf.  10  MARTIN KINNUNEN (SD):

Jag vill bara kort hänvisa till den avvikande mening som vi anmälde i miljö– och jordbruksutskottet i går samt säga att vi inte heller står bakom de nya skrivningarna om reduktionsfaktorn.

Anf.  11  JESPER SKALBERG KARLSSON (M):

Vi står fast vid den avvikande mening vi anmälde i går, liksom vid den linje som regeringen hade i går gällande reduktionsfaktorn: att det är kommissionens förslag som man ska driva på miljörådet. Efter det dygn som gått sedan linjen var 2,2 ser vi inte att det skulle finnas skäl att ändra den inriktningen, utan det regeringen sa i går är det vi har ställt oss bakom.

Anf.  12  ORDFÖRANDEN:

Ställde ni er bakom ståndpunkten i går?

Anf.  13  JESPER SKALBERG KARLSSON (M):

Vi ställer oss bakom 2,2. Det var en del av ståndpunkten i går. Nu är ståndpunkten 2,4. Vi tycker fortfarande 2,2.

Jag får nu påpekat av Kerstin Lundgren att ministern ännu inte haft möjlighet att svara på frågan om huruvida det ska vara 2,4. Jag håller hästarna!

Anf.  14  ORDFÖRANDEN:

Men ni har också en ganska omfattande avvikande mening från miljö‑ och jordbruksutskottet, och den fortsätter att gälla.

Anf.  15  JESPER SKALBERG KARLSSON (M):

Ja.

Anf.  16  ORDFÖRANDEN:

I huvudsak håller ni alltså inte med regeringen.

Anf.  17  JESPER SKALBERG KARLSSON (M):

Exakt! Men gällande det regeringen sa i går om reduktionsfaktorn vill vi inte ge mandat för någon ändring, utan det regeringen sa i går är också det som vi tycker är rimligt.

Anf.  18  ORDFÖRANDEN:

I övrigt gäller alltså det ni anför i den avvikande meningen?

Anf.  19  JESPER SKALBERG KARLSSON (M):

Ja.

Anf.  20  ORDFÖRANDEN:

Då förstår jag. Jag ville bara klargöra om den avvikande meningen fortfarande gäller eller inte.

Jag kan skicka med en fråga, om ministern behövde reda ut någonting. Planeringen var ju att det skulle tas beslut om en allmän inriktning på måndag och att det därmed skulle bli väldigt tydligt hur rådet ställde sig. Man skulle också kunna gå in snabbare i en diskussion med parlamentet när de får se en ståndpunkt tydliggjord. Kan man säga någonting om vad det är för krafter som driver? Det här är ju ett väldigt komplext paket, och vi vet att det parallellt med detta sker förhandlingar kring den icke-handlande sektorn. Finns det någon förhandlingsdynamik som kan vara intressant för nämnden att känna till? Jag ställer frågan inte minst utifrån att det här ärendet troligen kommer att återkomma senare under vintern. Finns det några särskilda ”like-minded” som man jobbar mycket med i vissa delar? Finns det särskilda länder som Sverige jobbar på ska ändra sin ståndpunkt för att vi ska få ett kraftfullare system för utsläppshandel?

Anf.  21  Statsrådet ISABELLA LÖVIN (MP):

Jag tackar för de många bra frågorna!

Kerstin Lundgren frågar om vi kommer att backa upp parlamentets linje om 2,4 procent. Det är viktigt att fortsätta att hålla i huvudet att Europeiska rådet ställde sig bakom 2,2 procent i oktober 2014. För att ändra på den ståndpunkten krävs det ny vägledning från Europeiska rådet. Vad gäller formalia ser det fortfarande ut så.

Men regeringen delar bedömningen att 2,2 procents reduktionsfaktor inte är tillräckligt för att uppnå Parisavtalets långsiktiga mål. Med tanke på det breda stöd som 2,4 nådde i EU-parlamentet kommer den här frågan helt klart att komma upp på bordet i trilogförhandlingarna, enligt vår bedömning. Vi är väldigt tacksamma för det breda stöd för en ambitionshöjning som vi funnit i miljö– och jordbruksutskottet och även här. Vi vill gärna ha mandat att vara öppna för att driva på i den frågan. Tydligare än så kan jag nog inte svara på frågan om hur vi kan göra det.

Jag är också väldigt glad att kunna konstatera att Miljömålsberedningens slutbetänkande anger att den linjära reduktionsfaktorn skulle kunna behöva skärpas till 2,6 procent för att Sverige ska nå sitt långsiktiga mål. Även Moderaterna stod bakom den skrivningen.

Jag vill också tacka Centerpartiet, som tog upp frågan om att tydliggöra vår ståndpunkt. Det handlar om att en stark prissignal också driver innovation och investeringar i klimatsmart och energisnål teknologi. Vi har nu fört in det i regeringens ståndpunkt. Det blev bättre och tydligare på det sättet. Även Lars Tysklind och Kristdemokraterna påpekade det.

Kristdemokraterna frågade om andra åtgärder förutom den linjära reduktionsfaktorn. Det handlar om annullering av utsläppsrätter och överföring till marknadsstabilitetsreserven. Det är väl de instrument vi har att spela med. Att kunna annullera efter en viss tid är också någonting som det slovakiska ordförandeskapet har föreslagit till 2023. Men det finns inga riktiga detaljer kring det.

Sedan handlar det om hur mycket man kan sätta av till marknadsstabilitetsreserven, som Jens Holm frågade om. Förslaget är nu 24 procent av överskottet från nuvarande period, från och med 2019. När det ska annulleras är det väl 2023 som är det förslag som finns på bordet.

Jens Holm frågar också om regeringens ståndpunkt när det gäller de 10 procent mest energieffektiva och att de redan har fått tillräckligt med tilldelning och kompensation, så att säga. Där är vår bedömning: Har man kommit så långt som de industrierna har gjort blir det väldigt svårt att göra ytterligare effektiviseringar. Det är också viktigt att vi inte ser koldioxidläckage, så att säga, inom Europa. Det är de smutsigaste industrierna som i första hand måste se att det kostar mer att släppa ut än att investera i den teknologi som faktiskt finns. Vi kan se att de som har gjort det bästa arbetet också ska premieras.

Fru ordförande frågade om like-minded-länder. Det finns definitivt sådana. Jag vet inte om jag ska nämna vilka, men det finns länder som har kommit med väldigt progressiva förslag. Det är bland annat Frankrike, Belgien, Nederländerna och Danmark. Men jag kan säga att också Storbritannien har varit väldigt pådrivande för att marknadsstabilitetsreserven ska fyllas på ordentligt. Det finns alltså ett starkt arbete från många håll i rådet.

Anf.  22  KERSTIN LUNDGREN (C):

Ordförande! Ministern är lite luftig i sin skärpningsambition. Hon är tydlig med att det behöver skärpas från 2,2, men hon ger inte någon signal när det gäller 2,4 som känns stabil. Det är mer ett öppet mandat att göra en skärpning.

Vi tycker att det är viktigt att vi från nämndens sida ger en markör om att ambitionen ska vara att nå upp till 2,4 procent när det gäller reduktionsfaktorn. Om inte ministern är beredd att skriva under på det vill vi markera i en avvikande mening i den delen.

Anf.  23  ORDFÖRANDEN:

Det var inte en avvikande mening som anmäldes i miljö- och jordbruksutskottet i går?

Anf.  24  KERSTIN LUNDGREN (C):

Nej.

Anf.  25  JESPER SKALBERG KARLSSON (M):

Fru ordförande! Som ministern nämner är Moderaterna ett av de partier som står bakom Miljömålsberedningens slutbetänkande, som kom i våras. Om ministern i dag menar att 2,2 är en reduktionsfaktor som bryter mot Miljömålsberedningens förslag skulle det vara intressant att veta varför det var regeringens linje i går. Vad är det som är fundamentalt olikt det som var regeringens linje i går? Varför är ståndpunkten 2,2 någonting som man insinuerar bryter mot Miljömålsberedningens förslag – om regeringen tyckte det i går?

I mina öron låter det som att man egentligen bara är intresserad av att bjuda över andra partier. Jag tycker att vi kan enas om att det kanske inte är så konstruktivt.

Anf.  26  JENS HOLM (V):

Jag tänkte på frågan om fortsatt fri tilldelning för de 10 procent mest effektiva industrierna. Det kan ju låta logiskt att man vill premiera dem, men de har premierats väldigt länge. Jag tycker att det är märkligt när en stor del av svensk industri har fått en övertilldelning. Man har alltså fått miljontals mer utsläppsrätter än vad man har kunnat göra av med, och man har kunnat sälja det på marknaden med en stor förtjänst. Då är det någonting som är skevt i systemet.

Det här kommer att fortsatta att finnas kvar om man inte gör någonting åt det. Jag tycker att det är fullt rimligt att SSAB, SCA, Holmen och Södra, eller vilka företag det nu kan vara, också minskar sina utsläpp, även om de har gjort det. Vi kan liksom inte lobba för våra särintressen. Det tycker jag inte är riktigt trovärdigt. Det här är så pass effektiva installationer att de kommer att fortsätta att vara vinnare på systemet ändå.

När det gäller reduktionsfaktorn får vi höra vad ministern säger. Jag tycker ändå att det är välkommet att den svenska positionen är att man vill ha en högre nivå och att man har skärpt den positionen.

Anf.  27  ORDFÖRANDEN:

Det mandat vi nu ska ge regeringen från nämnden gäller ju det här ministerrådet. Jag konstaterar att den protokollsanteckning som gjordes i miljö- och jordbruksutskottet i går sa just att Sverige i det fortsatta förhandlingsarbetet vill verka för en brantare reduktionskurva än de av rådet överenskomna 2,2 procenten och att när detta blir aktuellt avser statsrådet att återkomma.

Nu återkom regeringen redan i dag och sa att man redan på detta rådsmöte tänker markera att 2,2 är för lite. Jag tycker att det blir lite konstigt att då föreslå vid sittande bord att vi ska komma överens om exakt vilken reduktionsfaktor som vi vill att regeringen ska framföra på ministerrådet redan på måndag. Förutsättningarna är dessutom sådana att kommissionen helt enkelt bara har tolkat ER:s, alltså toppmötets, riktlinjer. Att göra detta innan vi har fått igång den premissen tycker jag blir lite konstigt. Det blir också svårt för partier – de flesta kring det här bordet står, precis som Jesper sa, bakom Miljömålsberedningens diskussioner och förslag – att i det här sammanhanget diskutera en exakt siffra.

Därför vädjar jag till Kerstin och Centerpartiet. Kan Kerstin säga hur hon menar att vi ska kunna hantera en sådan fråga? Det skulle ju också framstå som lite konstigt att bara ett parti plötsligt tycker att vi ska ha en speciell reduktionsfaktor när det i går var en väldigt bred enighet i miljö- och jordbruksutskottet om att man vill ha en skärpning.

En variant är naturligtvis att vi återkommer till frågan. I och med att det inte blir något beslut nu på måndag kommer frågan tillbaka hit till EU-nämnden inför ytterligare miljöråd.

Anf.  28  KERSTIN LUNDGREN (C):

Det var 2,2. Vi har hört runt bordet att det finns de som tycker att vi ska hålla fast vid 2,2 och att det ska vara linjen. Nu talas det om en skärpning. Men det handlar om att rent allmänt tala om en skärpning när ministern ska försöka driva fram detta. Vi bedömer att det är viktigt att vi höjer ribban och tydliggör ribban, som inte innebär att vi avviker från Miljömålsberedningens slutsatser. I det här fallet tycker vi att 2,4 är en ribba som vi ska tydliggöra. Blir det mer kommer vi väl inte att protestera. Men det handlar om att synliggöra 2,4 som utgångspunkt när man pratar om skärpningen. Det är det som vi vill markera.

Anf.  29  Statsrådet ISABELLA LÖVIN (MP):

När det handlar om skärpningen vill jag för Moderaterna vara väldigt tydlig. I går, precis som protokollsanteckningarna visar, sa vi att 2,2 inte är tillräckligt. Men vi hänvisade också till att vi behöver ha en uppdateringsmekanism i ljuset av Parisavtalet och 2018, när den facilitativa dialogen kommer att äga rum. Vi ser att hela EU:s klimatpaket behöver kunna uppdateras när vi ser vad som krävs av hela världen när det gäller att öka ambitionerna för att vi ska stanna inom Parisavtalets mål. Moderaterna har nog inte lyssnat ordentligt, för vi har hela tiden sagt att det behöver uppgraderas och att ambitionerna måste höjas.

När det gäller 2,4 procent ser jag det som lite svårt att låsa fast sig vid just den siffran. Nu har parlamentet just röstat om 2,4. Vi kan förvänta oss att det kommer att bli förhandlingar och triloger. Då vill vi gärna vara tydliga med att vi vill se en ökad ambitionsnivå i förhållande till 2,2, som rådet antog 2014. Men jag vet inte om vi sedan kommer att landa på 2,4 eller 2,5 eller 2,3. Det blir kanske lite egendomligt om vi ska ha en exakt siffra från svensk sida just nu. Det skulle jag vilja återkomma till i sådana fall.

När det gäller den fria tilldelningen, Jens Holm, slog Europeiska rådet fast att den ska fortsätta till 2030. Att en del sektorer i Sverige har fått en större tilldelning beror på att de är effektiva och bland annat använder biobränslen. De som inte har det måste köpa utsläppsrätter. Det är hela den prissignalen som vi avser att stärka för att systemet ska bli effektivt. De som har gått före ska helt enkelt kunna premieras för det.

Anf.  30  LARS TYSKLIND (L):

Jag kanske skulle ha kommit in lite tidigare. Jag ska säga något bara för tydlighetens skull. Från Liberalernas sida ser vi fram emot en sifferdiskussion senare. I dagsläget tycker vi att det är mycket bra att vi ändå markerar från Sveriges sida att klimatavtalet i Paris kräver politiska beslut som ger konsekvenser och att det finns en tydlig koppling till Miljömålsberedningens målsättningar. Det är också viktigt att det finns med när vi pratar om Sverige. Jag säger det bara för tydlighetens skull.

Anf.  31  JESPER SKALBERG KARLSSON (M):

Fru ordförande! Jag skulle då vilja veta vilket mandat det egentligen är som regeringen söker när man säger att man vill skärpa reduktionsfaktorn. Miljömålsberedningens förslag sträcker sig till 2045. Den fjärde handelsperioden sträcker sig till 2030. Nu pratar ministern om att man kanske ska driva frågan om skärpningar vid uppdateringstillfällena vart femte år.

Handlar det mandat som regeringen söker bara om att lite generellt säga att man är för en skärpt reduktionsfaktor? Eller är det ett mandat till det här mötet?

Jag inser också att det vi pratar om i dag är den fjärde handelsperioden. Det är inte vad EU ETS ska vara om 20 år eller 30 år, utan det vi pratar om är det här mötet. Här finns det en ståndpunkt från Europeiska rådet. Vill man frångå den? Vill man prata generellt om att man ska skärpa prissignalen eller egentligen skärpa reduktionsfaktorn någon gång i framtiden? Det tycker jag är ett lite märkligt mandat att ge. Det skulle vara bra om man kunde klargöra exakt vilket mandat man söker.

Vill man prata generellt om skärpt prissignal och skärpta reduktionsfaktorer, eller finns det en siffra som man i regeringen är överens om att driva? På miljö- och jordbruksutskottet i går talades det om 2,2, 2,4, nu talas det om 2,6, och det har varit tal om 2,8 från Jens Holm och Vänsterpartiet. För mig framstår det som märkligt om vi bara generellt ska tycka att faktorn väl kan skärpas någon gång. Det är ett udda mandat att ge. Ni får gärna klargöra vilket mandat det är ni egentligen söker.

Anf.  32  ORDFÖRANDEN:

Det mandat som vi har att ge i dag är det mandat som regeringen har eftersökt att agera efter på rådsmötet i nästa vecka. Sedan har både minis­tern, regeringen och dagordningen för kommande miljöråd aviserat att den här frågan kommer upp igen i och med att det inte blir något beslut om allmän inriktning nu på måndag. Det är alltså ett inriktningsmandat som vi ger i dag.

Jag har hittills noterat avvikande meningar från Sverigedemokraterna i enlighet med miljö- och jordbruksutskottets text från i går, från Moderaterna i enlighet med miljö- och jordbruksutskottets text från i går. Jag har också noterat en avvikande mening från Centerpartiet just när det gäller reduktionsfaktorn. Den är ny och finns inte omnämnd i protokollet från utskottet. Jag undrar nu, Jens Holm, om Vänsterpartiet står kvar vid sin avvikande mening från gårdagens möte i miljö- och jordbruksutskottet. Ja, så är fallet.

Anf.  33  Statsrådet ISABELLA LÖVIN (MP):

Jag tycker att det är väldigt tydligt vilket mandat vi söker. Det handlar om det rådsmöte som ska äga rum på måndag. Utifrån de diskussioner vi hade med miljö- och jordbruksutskottet, där det visade sig att en stor majoritet i parlamentet här står för en mer ambitiös reduktionsfaktor än 2,2, vilket också regeringen gör. Därför lämnar vi öppet för att också kunna ha den ståndpunkten tydlig vid de diskussioner som kommer att äga rum.

Sedan kommer vi att kunna återkomma med mer konkreta förslag och siffror när diskussionerna med EU-parlamentet kommer in i det stadiet. Sedan har också omröstningen i EU-parlamentet gjort väldigt tydligt att medlagstiftarens ståndpunkt kommer att vara att man ska skärpa reduk­tionsfaktorn. Då är det viktigt att vi redan från början kan säga att Sverige kommer att kunna ställa oss bakom det.

Det vi sa i går var också med utgångspunkt i Europeiska rådets slutsatser från 2014, där man har slagit fast 2,2. Bedömningen har väl hittills varit att det är svårt att ändra på det. Nu verkar dock medlagstiftaren inom EU vilja gå mot en skärpning. Då är det bra om Sverige kan vara berett på det och föra det vidare i förhandlingarna.

Anf.  34  ORDFÖRANDEN:

Med detta har vi för denna gång uttömt vad som finns att säga om dessa frågor, tror jag. Jag konstaterar, som jag sa, vilka avvikande meningar som finns. De är oliklydande. Med detta finns det ändå ett stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Då undrar jag om det är något mer som ministern vill ta upp med EU-nämnden när det gäller dagordningen på rådsmötet.

Anf.  35  Statsrådet ISABELLA LÖVIN (MP):

Det är en informationspunkt från det slovakiska ordförandeskapet om ansvarsfördelningen och LULUCF. Det är en övrig fråga under punkt 6.

Ordföranden avser att informera om läget i förhandlingarna om förslagen om ansvarsfördelningen i ESR och förordningen om LULUCF. Regeringen avser att arbeta för ett ambitiöst genomförande av 2030-ramverket och för att förhandlingarna om de aktuella rättsakterna skyndsamt förs framåt i linje med vad som är målsättningarna i Parisavtalet.

Anf.  36  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen. Är det något annat under klimatministerns ansvar som någon i nämnden vill ställa frågor om? Jag finner inte så. Då tackar vi för informationen och tackar också ministern. Vi får önska trevlig jul och trevliga helger.

Anf.  37  Statsrådet ISABELLA LÖVIN (MP):

Tack så mycket! Jag önskar också alla ledamöter god jul och trevliga helger.

§ 2  Miljö

Miljöminister Karolina Skog

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för miljö den 17 oktober 2016

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för miljö den 19 december 2016

Anf.  38  ORDFÖRANDEN:

Då går vi in på information, samråd och återrapport från Miljöminister Karolina Skog. Jag hälsar henne välkommen till nämndsammanträdet. Vi börjar som vanligt med att fråga om ministern har något att anföra utöver den skriftliga återrapporten från tidigare rådsmöten.

Anf.  39  Miljöminister KAROLINA SKOG (MP):

Ordförande! Jag hänvisar till den skriftliga rapporten. Den berättar allt.

Anf.  40  ORDFÖRANDEN:

Då lägger vi den till handlingarna och går in på dagordningen för miljörådet, där ministern har att ansvara för dagordningspunkt 5, Utkast till rådets slutsatser om skydd för människors hälsa och miljö genom en sund hantering av kemikalier.

Anf.  41  Miljöminister KAROLINA SKOG (MP):

Ordförande! Vi har nu färdigförhandlade rådsslutsatser om hållbar kemikaliehantering, och regeringen anser att Sverige bör välkomna rådsslutsatserna. De skickar ett viktigt budskap till kommissionen.

Slutsatserna fokuserar främst på ett antal åtaganden för kemikalier i sjunde miljöhandlingsprogrammet. Kommissionen är kraftigt försenad med många av dessa. Exempelvis skulle kommissionen redan 2015 ha vidtagit åtgärder för att nanomaterial ska hanteras säkert och för att minimera vår exponering för hormonstörande ämnen.

I slutsatserna poängteras att det är viktigt att åtgärda de brister som vi ser, till exempel i tillämpningen av Reach och hur hänsyn ska tas till skyddet för människors hälsa och för miljön.

Särskilt glädjande är att regeringen har fått gehör för många av sina inspel, till exempel att det bör vara fokus på särskilt känsliga grupper, som barn, att kommissionen ska utvärdera behovet av ett substitutionscentrum på EU-nivå och att textil nämns som en varugrupp där exponeringen för farliga ämnen behöver minimeras. Regeringen väntar sig nu att kommis­sionen lägger i en högre växel och ser till att de åtgärder som har legat på bordet länge kommer på plats.

Anf.  42  ORDFÖRANDEN:

Ingen av nämndens ledamöter har några frågor eller kommentarer, antagligen för att det var en fullödig diskussion i miljö- och jordbruksutskottet i går. Det gavs ju information där.

Det här blir rådsslutsatser, så det är en beslutspunkt. Det är tydligt att det finns stöd för regeringens ståndpunkt.

Då går vi till Övriga frågor. Vill ministern särskilt nämna någon av de övriga frågor som finns på rådsdagordningen?

Anf.  43  Miljöminister KAROLINA SKOG (MP):

Fru ordförande! Vi har planerat att uttala oss på två punkter. Jag tänkte kort redogöra för det. Det är inte några nya ståndpunkter, men det finns anledning att upprepa dem.

Dagordningspunkt 6 b ska ordförandeskapet informera om läget i förhandlingar om avfallspaketet. Regeringen avser, om det blir lämpligt i diskussionen, att upprepa vår position inför denna förhandling. Den är sedan tidigare främst att framföra vikten av giftfria kretslopp, minskad deponering och mål för biologisk behandling.

Under dagordningspunkt 6 g handlar om att Tjeckien vill ta upp en övrig fråga, där man uppmanar kommissionen att informera rådet om, och snarast publicera, resultatet från Refitstudien om EU:s miljömärkningssystem. Regeringen avser att instämma med Tjeckien i att kommissionen snarast bör publicera resultatet från den pågående översynen av EU Ecolabel och poängterar också att ett välfungerande europeiskt miljömärkningssystem är en viktig komponent i arbetet med en hållbar konsumtion och en cirkulär ekonomi.

Anf.  44  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för den informationen och tackar därmed också ministern för att ha kommit till nämnden. Vi får önska god jul och trevliga helger.

Anf.  45  Miljöminister KAROLINA SKOG (MP):

Tack detsamma till er allihop!

Anf.  46  ORDFÖRANDEN:

Det tackar vi för.

Innehållsförteckning

§ 1  Miljö 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Statsrådet ISABELLA LÖVIN (MP) 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  4  Statsrådet ISABELLA LÖVIN (MP) 1

Anf.  5  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  6  KERSTIN LUNDGREN (C) 3

Anf.  7  LARS TYSKLIND (L) 3

Anf.  8  LARS-AXEL NORDELL (KD) 3

Anf.  9  JENS HOLM (V) 3

Anf.  10  MARTIN KINNUNEN (SD) 4

Anf.  11  JESPER SKALBERG KARLSSON (M) 4

Anf.  12  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  13  JESPER SKALBERG KARLSSON (M) 4

Anf.  14  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  15  JESPER SKALBERG KARLSSON (M) 4

Anf.  16  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  17  JESPER SKALBERG KARLSSON (M) 5

Anf.  18  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  19  JESPER SKALBERG KARLSSON (M) 5

Anf.  20  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  21  Statsrådet ISABELLA LÖVIN (MP) 5

Anf.  22  KERSTIN LUNDGREN (C) 6

Anf.  23  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  24  KERSTIN LUNDGREN (C) 6

Anf.  25  JESPER SKALBERG KARLSSON (M) 7

Anf.  26  JENS HOLM (V) 7

Anf.  27  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  28  KERSTIN LUNDGREN (C) 8

Anf.  29  Statsrådet ISABELLA LÖVIN (MP) 8

Anf.  30  LARS TYSKLIND (L) 8

Anf.  31  JESPER SKALBERG KARLSSON (M) 9

Anf.  32  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  33  Statsrådet ISABELLA LÖVIN (MP) 9

Anf.  34  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  35  Statsrådet ISABELLA LÖVIN (MP) 10

Anf.  36  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  37  Statsrådet ISABELLA LÖVIN (MP) 10

§ 2  Miljö 11

Anf.  38  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  39  Miljöminister KAROLINA SKOG (MP) 11

Anf.  40  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  41  Miljöminister KAROLINA SKOG (MP) 11

Anf.  42  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  43  Miljöminister KAROLINA SKOG (MP) 12

Anf.  44  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  45  Miljöminister KAROLINA SKOG (MP) 12

Anf.  46  ORDFÖRANDEN 12