RIF, Kommenterad dagordning

2017-10-02

Justitiedepartementet

EU-enheten

EU-nämnden

Riksdagen

Kopia: Justitieutskottet

Kopia: Socialförsäkringsutskottet

Kopia: Civilutskottet

Kopia: Konstitutionsutskottet

Kommenterad dagordning för rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 12–13 oktober 2017

INRIKES FRÅGOR

1. Godkännande av dagordningen (Sr Johansson, Sr Fritzon)

Se bifogad preliminär dagordning.

Lagstiftningsöverläggningar

2. (ev.) Godkännande av A-punktslistan (Sr Johansson, Sr Fritzon)

Det har ännu inte presenterats någon A-punktslista.

3. Europeiska åklagarmyndigheten: Rådets förordning om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (sr Johansson)

= Antagande

Avsikten med behandlingen i rådet

Antagande av Eppo av deltagande medlemsstater vid rådet för rättsliga och inrikes frågor.

Dokument:

Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument:

– KOM (2013) 534 Förslag till förordning om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten, och

– Faktapromemoria 2013/14:FPM10.

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden:

4 oktober 2013, 28 februari 2014, 28 maj 2014, 3 oktober 2014, 6 mars 2015, 12 juni 2015, 2 oktober 2015, 27 november 2015, 4 mars 2016, 3 juni 2016, 7 oktober 2016, 8 mars 2017 och 2 juni 2017.

Tidigare behandlad vid överläggning med, eller information till, riksdagsutskott:

14 februari 2013 (info. JuU), 3 oktober 2013 (info. JuU), 27 februari 2014 (info. JuU), 25 mars 2014 (överläggning JuU), 25 maj 2014 (info. JuU), oktober 2014 (skriftlig info. JuU), 12 februari 2015 (info. JuU), 7 maj 2015 (överläggning JuU), 9 juni 2015 (info. KU), 11 juni 2015 (info. JuU), 1 oktober 2015 (info. JuU), 26 november 2015 (info. JuU), 2 februari 2016 (info. JuU), 3 mars 2016 (info. JuU), 4 oktober 2016 (info. JuU), 10 november 2016 (överläggning JuU) och 1 juni 2017 (info. JuU).

Bakgrund

Den 3 april 2017 underrättade 16 medlemsstater Europaparlamentet, rådet och kommissionen om att de önskade upprätta ett fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo). Därefter har ytterligare fyra medlemsstater uttryckt sin önskan att delta i upprättandet av det fördjupade samarbetet. Den 8 juni antog rådet en allmän inriktning om förordningen om inrättande av Eppo. Det är möjligt för medlemsstaterna att vänta med sin slutliga inställning till förslaget fram till dess att förordningen slutligen antas.

Ordförandeskapet förväntas be ministrarna för de medlemsstater som deltar i det fördjupade samarbetet för inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) att anta nuvarande förslag till förordning om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo).

Svensk ståndpunkt

Sverige har intagit ståndpunkten att stå utanför Eppo-samarbetet. Eftersom Sverige inte avser att delta i Eppo ska vi inte heller delta i en eventuell omröstning om antagande. Sverige utesluter inte ett senare deltagande i Eppo.

4. Frysning och förverkande: Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och förverkande (första behandlingen) (Sr Johansson)

=Riktlinjedebatt

Avsikten med behandlingen i rådet

Riktlinjedebatt

Bakgrund

Kommissionen presenterade den 21 december 2016 sitt förslag till förordning om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och förverkande. Förslaget avses ersätta rådets rambeslut 2003/577/RIF om verkställighet i Europeiska unionen av beslut om frysning av egendom eller bevismaterial och rådets rambeslut 2006/783/RIF om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på beslut om förverkande. Båda rambesluten syftar till att förenkla åtkomsten av tillgångar över gränserna och bygger på principen om ömsesidigt erkännande. Beslut avseende frysning respektive förverkande i en medlemsstat ska enligt rambesluten som huvudregel erkännas och verkställas i en annan medlemsstat.

Det övergripande syftet med nu aktuellt förslag är att skapa ett nytt och heltäckande rättsligt ramverk för ömsesidigt erkännande av förverkande och frysning av brottsliga tillgångar i syfte att förenkla och effektivisera återvinningen av brottsliga tillgångar över gränserna. För att åstadkomma detta föreslås bland annat klara tidsfrister för samarbetet samt ömsesidigt erkännande av fler typer av förverkandebeslut än vad tidigare samarbete har omfattat. Det är särskilt beslut om förverkande utan föregående fällande dom som föreslås omfattas av förslaget. Vidare är ett syfte med förslaget att frysta och förverkade tillgångar i första hand ska återgå till det brottsoffer som förlorat dem.

Medlemsstaterna har överlag ställt sig positiva till förslaget. Det har varit en del diskussion om valet av rättsakt där vissa medlemsstater, däribland Sverige, har verkat för att förslaget i stället ska presenteras i form av ett direktiv. Den frågan är ännu inte avgjord. På förslag från Sverige har det förts in en vägransgrund som omfattar våra svenska grundlagsregler om tryck- och yttrandefrihet.

Det har ännu inte presenterats något underlag inför det kommande rådsmötet men det står det klart att det ska handla om förordningens tillämpningsområde.

Svensk ståndpunkt

Regeringen hade föredragit om endast beslut meddelade inom ramen för straffrättsliga förfaranden (criminal proceedings) hade omfattats av tillämpningsområdet. Det är ett vedertaget EU-rättsligt begrepp, som sätter tydliga ramar för samarbetet. Mycket talar dock för att formuleringen kommer att ändras på så sätt att beslut meddelade inom ramen för förfaranden i straffrättsliga frågor (proceedings in criminal matters) omfattas av tillämpningsområdet. Den föreslagna formuleringen av tillämpningsområdet är inte lika tydlig som det ursprungliga förslaget, varför det inte blir lika förutsebart vilka beslut som kan komma att omfattas. Syftet med ändringen är att möjliggöra erkännande och verkställighet av vissa medlemsstaters beslut om förverkande som har en preventiv karaktär. Sverige bör kunna acceptera ändringen under förutsättning att beslut meddelade inom ramen för rent administrativa förfaranden inte omfattas av förslaget.

Se vidare i bifogad rådspromemoria.

5. Ecris och tredjelandsmedborgare: Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets rambeslut 2009/315/RIF vad gäller utbyte av information om tredjelandsmedborgare och vad gäller det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris), samt om upphävande av rådets beslut 2009/316/RIF (första behandlingen) (Sr Johansson)

= Riktlinjedebatt

Avsikten med behandlingen i rådet

Lägesrapport/riktlinjedebatt

Bakgrund

Utbytet av kriminalregisteruppgifter om dömda tredjelandsmedborgare omfattas inte av det existerande europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris). För att avhjälpa denna brist presenterade kommissionen i januari 2016 ett förslag till direktiv om utbyte av kriminalregisterinformation om tredjelandsmedborgare, se faktapromemoria 2015/16:FPM47. Det nu aktuella förordningsförslaget presenterades i juni 2017. Förslaget kompletterar 2016 års direktivförslag och ersätter det när det gäller den tekniska lösningen för sökning och identifiering av vilken eller vilka medlemsstater som har uppgifter om fällande domar mot en tredjelandsmedborgare.

Under förhandlingarna om förordningsförslaget har ordförandeskapet aviserat att vissa frågor ska bli föremål för riktlinjedebatt vid RIF-rådets möte i oktober. De frågor som ordförandeskapet troligen kommer att be ministrarna diskutera väcktes redan under förhandlingarna om 2016 års förslag och gäller vilka uppgifter om dömda tredjelandsmedborgare som ska läggas in i det centrala registret.

Det är dock oklart utifrån vilka utgångspunkter frågorna kommer att diskuteras och om andra frågor tillkommer. Dessutom väntas ett yttrande från rådets rättstjänst i fråga om personer med dubbla medborgarskap.

Svensk ståndpunkt

Sveriges målsättning är att göra utbytet av kriminalregisteruppgifter i straffrättsliga förfaranden inom EU heltäckande. Den ”lucka” som nu finns gällande tredjelandsmedborgares brottslighet är inte godtagbar. Resultatet bör också tillfredsställa de särskilda krav som finns på identifiering av tredjelandsmedborgare. Samtidigt måste resultatet ta hänsyn till grundläggande rättigheter och till nationell lagstiftning. Eventuella ökade kostnader på EU-nivå ska hanteras genom omprioriteringar och ökade kostnader för staten ska hanteras inom befintliga anslagsramar

Se vidare i bifogad promemoria.

6. Övriga frågor

Avsikten med behandlingen i rådet

Information från ordförandeskapet om aktuella lagstiftningsförslag

Icke lagstiftande verksamhet

8. De grundläggande rättigheterna: (Sr Bah Kuhnke)

a) Diskussion med direktören för byrån för grundläggande rättigheter (FRA)

b) Utkast till rådets slutsatser om tillämpningen av stadgan om de grundläggande rättigheterna under 2016

= Antagande

Avsikten med behandlingen i rådet:

Antagande av rådsslutsatser

Dokument: Slutligt dokument har inte presenterats

Tidigare dokument: -

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: -

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: -

Bakgrund

Kommission lämnar årligen en rapport om efterlevnaden av EU:s stadga om grundläggande rättigheter. Rådet har förbundit sig att årligen ha ett meningsutbyte med kommissionen om tillämpningen av stadgan.

Estländska ordförandeskapet har lämnat förslag på rådsslutsatser av vilka framgår att rådet ser positivt på kommissionens rapport. Vikten av att grundläggande rättigheter är integrerade i förberedelser och bedömningar av EU:s lagstiftning och policys lyfts fram liksom att olika aktörer såsom EU-domstolen, EU:s byrå för grundläggande rättigheter och civila samhället har en viktig roll i arbetet. Vidare nämns ett antal områden där grundläggande rättigheter haft särskilt betydelse under året.

Svensk ståndpunkt

Regeringen anser att rådslutsatserna reflekterar viktiga utgångspunkter för ett fortsatt arbete gällande efterlevnaden av de grundläggande rättigheterna i EU.

Regeringen föreslår att Sverige stödjer antagande av rådsslutsatserna.

9. Övriga frågor

Ordförandeskapet har ännu inte presenterat några övriga frågor.

INRIKES OCH RÄTTSLIGA FRÅGOR

Icke lagstiftande verksamhet

10. Straffrätt i cyberrymden (Sr Johansson)

= Lägesrapport

Avsikten med behandlingen i rådet

Lägesrapport från kommissionen

Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument:

10007/16, JAI 552/COPEN 195/DROIPEN 109/CYBER 67/ JAIEX 61/EJUSTICE 121

13993/16, CYBER 124/COPEN 319/ENFOPOL 394

15072/16, JAI 1037/CYBER 143/COPEN 369/DROIPEN 206/ JAIEX 103/EJUSTICE 210/ENFOPOL 459

9543/17, JAI 525/CYBER 83/COPEN 168/ENFOPOL 258/ TELECOM 135/DAPIX 202/COTRA 7/EJUSTICE 68/CATS 57

9677/17, JAI 547/CYBER 88/COPEN 179/ENFOPOL 270/ TELECOM 144/DAPIX 209/COTRA 9/EJUSTICE 71/CATS 60

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Den 27 november 2015, den 4 mars 2016, den 3 juni 2016, den 2 december 2016, den 24 mars 2017 och den 2 juni 2017.

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: Information till justitieutskottet den 26 november 2015, den 3 mars 2016, i juni 2016 (skriftlig information), den 1 december 2016, den 23 mars 2017 och den 1 juni 2017.

Bakgrund

Genom rådsslutsatserna om förbättrad straffrätt i cyberrymden, som antogs i juni 2016, gavs kommissionen i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett ramverk för frivilligt samarbete med operatörer och ett strömlinjeformande av förfarandet för rättslig hjälp samt att undersöka möjligheterna att ta fram en gemensam ansats på EU-nivå angående exekutiv jurisdiktion (myndighets rätt att inhämta bevisning) i gränsöverskridande brottsutredningar i cyberrymden.

En del av arbetet är att kommissionen ska ta fram en ny onlinetjänst för vidarebefordran av framställningar enligt direktivet om en europeisk utredningsorder. Den delen av arbetet skulle enligt den ursprungliga tidsplanen presenteras i december 2017 men kommer förmodligen kunna driftsättas först sommaren 2019. På rådsmötet i juni 2017 presenterade kommissionen dock resultatet av det arbete som hittills bedrivits med anledning av resterande del av rådsslutsatserna. Kommissionen redovisade inledningsvis genomförda och kommande praktiska åtgärder som syftar till att underlätta samarbetet mellan dels brottsbekämpande myndigheter i medlemsstaterna, dels nationella myndigheter och operatörer. Även praktiska åtgärder i förhållande till amerikanska myndigheter har vidtagits och kommer att vidtas.

Kommissionen förklarade dock att de anser att de problem som finns kopplade till e-bevisning inte enbart kan lösas genom praktiska åtgärder. Kommissionen föreslog därför som en möjlig lagstiftningsåtgärd ett regelverk på EU-nivå innebärande att en myndighet i en medlemsstat ska kunna begära ut uppgifter från en operatör i en annan medlemsstat. En annan möjlig lagstiftningsåtgärd är ett regelverk som ger möjlighet för myndigheter att själva bereda sig tillgång till information som lagras på en server i en annan medlemsstat. Tanken är att de möjliga lagstiftningsåtgärderna ska kunna följas upp med internationella avtal mellan EU och stater utanför EU, t.ex. USA.

Medlemsstaterna, inkl. Sverige, uttryckte vid rådsmötet i juni 2017 ett allmänt stöd för kommissionens föreslagna praktiska åtgärder och gav även kommissionen mandat att fortsätta utreda förutsättningarna för eventuella lagstiftningsåtgärder. Kommissionen har också nyligen presenterat en inledande konsekvensanalys och inlett ett offentligt samrådsförfarande. Enligt dessa dokument kan förslag till lagstiftning komma att presenteras i början av nästa år. Flera expertmöten har hållits avseende tänkbara framtida lagstiftningsåtgärder.

Eftersom det blir allt vanligare att brottslingar använder sig av krypterad kommunikation, är även frågan om hur de brottsbekämpande myndigheterna ska hantera krypterad information aktuell. Det råder enighet mellan medlemsstaterna om att en noggrann avvägning måste göras mellan behovet av att skydda medborgarnas identitet och de brottsbekämpande myndigheternas intresse av att utreda allvarlig brottslighet.

Ordförandeskapet föreslog i december 2016 att en process skulle initieras för att reflektera kring dessa frågor. Syftet är att hitta praktiska lösningar för dekryptering, att utforska möjligheterna att förbättra den tekniska expertisen på nationell nivå och EU-nivå, att utöka informationsutbytet inom ramen för the European Judicial Cybercrime Network samt att satsa på utbildning för de brottsbekämpande myndigheterna genom olika EU-institutioners försorg. Medlemsstaterna uttryckte vid rådsmötet i december 2016 ett allmänt stöd för ordförandeskapets slutsatser och förslag. Kommissionen informerade vid rådsmötet i juni 2017 att avsikten är att det här arbetet ska mynna ut i olika åtgärdsalternativ samt ett närmare samarbete på unionsnivå.

11. Halvtidsöversyn av de strategiska riktlinjerna för RIF (Sr Johansson)

= Diskussion

Avsikten med behandlingen i rådet

Diskussion

Dokument: 12474/17 JAI 818 (bifogas)

Tidigare dokument: 11936/14 JAI 611

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: -

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: -

Bakgrund

Europeiska rådet (ER) antog den 27 juni 2014 slutsatser som omfattade strategiska riktlinjer för lagstiftande och operativ planering på områdena frihet, säkerhet och rättvisa. Att ER ska anta strategiska riktlinjer på området följer av artikel 68 i fördraget om EU:s funktionssätt. Av riktlinjerna följer att ER ska genomför en halvtidsöversyn år 2017.

Estniska ordförandeskapet avser att genomföra halvtidsöversynen i tre steg där det första steget är justitie- och inrikesministrarnas diskussion vid RIF-rådet den 12 -13 oktober 2017. Det andra steget är ett seminarium för olika intressenter på området. Resultatet av diskussionen vid RIF-rådet och seminariet ska sedan i steg tre resultera i ett brev från ordförandeskapet till ER inför mötet 14 – 15 december.

Ordförandeskapet lyfter i sitt bakgrundsdokument fram att 2014 års riktlinjer betonade vikten av att konsekvent införliva och effektivt genomföra och konsolidera befintliga rättsliga instrument och politiska åtgärder. Att intensifiera det operativa samarbetet liksom att utnyttja potentialen hos informations- och kommunikationsteknikens möjligheter liksom att stärka olika EU-byråers roll och säkerställa en strategisk användning av EU:s medel ansågs också vara av central betydelse i riktlinjerna. Riktlinjerna betonade också betydelsen av sammanhängande politiska åtgärder på området och av synergier med närliggande politikområden, särskilt en förbättrad koppling mellan EU:s inre och yttre politik. Det föreslås därför att översynen ska fokusera på frågor som genomförande, konsolidering, koherens, synergier samt samarbete och koordinering snarare än en genomgång av vad som gjorts på respektive område.

Det konstateras i dokumentet att betydande framsteg har gjorts på många områden som nämns i de strategiska riktlinjerna. Samtidigt betonas i bakgrundsdokumentet att den politiska kontexten har förändrats betydligt sedan 2014 års riktlinjer antogs. Utmaningarna på området har varit stora som en följd av flyktingssituationen och situationen vad gäller den inre säkerheten. Utmaningar som har krävt nya typer av åtgärder.

Det återstår fortfarande att nå fram till en överenskommelse avseende Dublinförordningen, inbegripet frågan om en omfördelning av asylsökande och solidaritet. Schengensamarbetet har också utsatts för stora utmaningar under perioden och det kommer mot den bakgrunden att bli centralt att under kommande år återställa ett fungerande Schengenområde.

Även när det gäller situationen avseende inre säkerhet kommer ytterligare åtgärder att krävas framöver. När det gäller kampen mot terrorism är kommissionens ambition att fokusera på mjuka måltavlor, motverkande av radikalisering, strypta finansieringsvägar och stärkt informationsutbyte. Även när det gäller ambitionen att öka interoperabiliteten mellan olika informationssystem återstår en del att göra och ett förslag från kommissionen förväntas komma inom kort.

Ordförandeskapet föreslår att ministrarnas diskussion vid rådsmötet ska ta sin utgångspunkt i två frågor:

• Vilka är de viktigaste framstegen hittills i uppföljningen av riktlinjerna från 2014 ?

Vilka centrala frågor kvarstår att hantera i uppföljningen av riktlinjerna från 2014 ?

Svensk ståndpunkt

Regeringen anser att de strategiska riktlinjerna för området liksom tidigare program (Tammerfors, Haag och Stockholmsprogrammen) är betydelsefulla och välkomnar därför halvtidsöversynen och ordförandeskapets initiativ att möjliggöra en diskussion vid rådsmötet.

Regeringen anser vidare att den övergripande utgångspunkten i 2014 års strategiska riktlinjer, nämligen att dämpa lagstiftningstakten på området och mera inrikta samarbetet på att konsekvent införliva och effektivt genomföra rättsliga instrument och politiska åtgärder fortfarande har sin giltighet. Det är av största vikt att antagna rättsakter och beslut också respekteras och efterlevs av medlemsstaterna. Samtidigt kan det konstateras att genomförandet av stora och viktiga lagstiftningsprodukter ibland försvåras av de mycket korta genomförandetiderna.

Regeringen anser att det är positivt att EU har lyckats leverera på flera viktiga områden som nämns i riktlinjerna. Det gäller bl.a. åtgärder för att förstärka tilltalade och misstänkta personers rättigheter i straffrättsliga förfaranden, nytt dataskyddspaket, förbättrade möjligheter till informationsutbyte samt på gränskontrollområdet.

Samtidigt måste det konstateras att framgångarna har varit färre på andra områden. Det gäller inte minst på de områden där yttre omständigheter inneburit stora utmaningar för EU och medlemsstaterna såsom flyktingsituationen.

12. Övriga frågor

Ordförandeskapet har ännu inte presenterat några övriga frågor.

INRIKES FRÅGOR

Lagstiftningsöverläggningar

13. (ev.) Schengens informationssystem (SIS) (Sr Johansson)

a) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om användning av Schengens informationssystem för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna (första behandlingen)

b) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området in- och utresekontroller och om ändring av förordning (EU) nr 515/2014 samt upphävande av förordning (EG) nr 1987/2006 (första behandlingen)

c) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete, om ändring av förordning (EU) nr 515/2014 och om upphävande av förordning (EG) nr 1986/2006, rådets beslut 2007/533/RIF och kommissionens beslut 2010/261/EU (första behandlingen)

= Riktlinjedebatt/Lägesrapport

Avsikten med behandlingen i rådet

Ordförandeskapet har ännu inte lämnat någon information om ärendets behandling vid RIF-rådet den 12-13 oktober.

Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument: Faktapromemoria 2016/17:FPM58, rådspromemoria 2017-05-29 inför RIF-rådet den 8-9 juni 2017

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: den 2 juni 2017

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: information till justitieutskottet den 21 februari 2017 och den 1 juni 2017

Bakgrund

I december 2016 presenterade kommissionen tre nya förslag till förordningar som rör Schengens informationssystem, SIS. Två av dessa ska ersätta nu gällande reglering (Förordning (EG) nr 1987/2006 om användning av SIS vid kontroller av tredjelandsmedborgare som inte uppfyller villkoren för inresa eller vistelse i Schengenområdet resp. rådets beslut 2007/533/RIF om användning av SIS för polissamarbete och straffrättsligt samarbete). Den tredje förordningen rör användning av SIS för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna och syftar till att utväxla och följa upp information om återvändandebeslut.

De nya förordningsförslagen syftar till stor del till att anpassa lagstiftningen till gällande dataskyddsbestämmelser, tekniska förbättringar som ska underlätta för slutanvändarna, utökade krav på statistik och en utvecklad användning av biometri. Det ska t.ex. bli möjligt att göra sökningar i systemet på fingeravtryck. Tidigare har man endast kunna använda fingeravtryck för att bekräfta en träff i systemet. Dessutom utökas tillgången till systemet för EU-myndigheterna Europol, Eurojust och Frontex. Den tydligaste förändringen är förslaget att införa återvändandebeslut. I dag registreras personer som utvisas ur ett Schengenland och där det finns ett återreseförbud. Men genom det nya förslaget ska också återvändandebeslut registreras i SIS så snart det har fattats. På så vis ska den beslutande medlemsstaten dels få en bekräftelse på att beslutet blivit verkställt genom att personen har lämnat unionens territorium, dels få information om personen istället för att lämna Schengen beger sig till ett annat medlemsland. Syftet är att täppa till det informationsglapp som finns idag när det gäller återvändandebeslut. Se vidare i faktapromemoria 2016/17:FPM58.

Vid RIF-rådet i juni hade ministrarna en policydebatt om förslagen. En andra läsning av förslagen har sedan dess fortsatt på tjänstemannanivå.

Svensk ståndpunkt

Regeringen är generellt positiv till åtgärder som leder till att öka säkerheten inom EU och Sverige. Syftet med de föreslagna förbättringarna i SIS är att öka säkerheten genom att förbättra systemets funktioner och dess användning. Regeringen är därför positiv till de förslag som har presenterats.

Regeringen är också positiv till åtgärder som, efter en rättssäker prövning, strävar efter att säkerställa ett välordnat och effektivt återvändande.

Sverige stödjer sedan tidigare åtgärder för bättre användning, förbättrad funktionalitet samt ökad informationskvalitet i existerande system. Som alltid ska hänsyn tas till både effektivitet, integritet och kostnadsaspekter.

14. Reform av det gemensamma europeiska asylsystemet och vidarebosättning (Sr Fritzon)

Lägesrapport

a) Dublin: Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat (omarbetning) (första behandlingen)

Avsikten med behandlingen i rådet

Lägesrapport.

Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument: Faktapromemoria 2015/16:FPM94, kommissionens förslag KOM(2016)270.

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 3 juni 2016, 7 oktober 2016, 2 december 2016, 24 mars 2017, 12 maj 2017 (frågan om solidaritet), 2 juni 2017.

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: Överläggning: 26 maj 2016, 2 februari 2017, 11 maj 2017 (frågan om solidaritet). Information: 19 maj 2016 (tjm), 24 november 2016 (tjm), 1 december 2016, 23 mars 2017, 1 juni 2017, 28 september 2017.

Bakgrund

I maj 2016 lade kommissionen fram förslag till en reviderad Dublinförordning. Förslaget är ett led i reformen av det gemensamma asylsystemet och syftar till att effektivisera handläggningen av Dublinärenden, förhindra sekundära förflyttningar samt att det etableras en omfördelningsmekanism av asylsökande. Förslaget har gåtts igenom en gång och därefter har kompromissförslag i ett fåtal mer tekniska artiklar varit uppe till diskussion.

Det råder alltjämt oenighet bland medlemsstaterna om förslaget att etablera en omfördelningsmekanism i syfte att uppnå en jämnare fördelning och ett större solidariskt ansvarstagande för skyddsbehövande. För närvarande pågår därför ingen förhandling i Dublinförordningen och än så länge har det estniska ordförandeskapet inte aviserat när den kommer att återupptas.

Europaparlamentet har i februari presenterat ett utkast till rapport som förväntas gå till omröstning under hösten.

I solidaritetsfrågan är diskussionen om en trestegsmodell (dvs. i normalläge tillämpas Dublinförordningen, vid högt migrationstryck aktiveras en solidaritetsmekanism och i en extrem situation vägleder Europeiska rådet) fortfarande aktuell.

b) Mottagningsvillkor: Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om normer för mottagande av personer som ansöker om internationellt skydd (omarbetning) (första behandlingen)

Avsikten med behandlingen i rådet

Lägesrapport.

Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument: Fakta-PM 2015/16:FPM129, kommissionens förslag KOM (2016)465.

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: den 7 oktober inför rådet för rättsliga och inrikes frågor (RIF-rådet) den 13-14 oktober 2016, den 2 december inför RIF-rådet den 8-9 december 2016, den 24 mars inför RIF-rådet den 27-28 mars 2017 samt den 2 juni inför RIF-rådet 8-9 juni 2017.

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: Överläggning med socialförsäkringsutskottet den 22 september 2016. Tjänstemannainformation till socialförsäkringsutskottet den 24 november 2016. Information till socialförsäkringsutskottet den 1 december inför RIF-rådet den 8-9 december 2016. Överläggning med socialförsäkringsutskottet den 2 februari 2017. Information till socialförsäkringsutskottet den 23 mars inför RIF-rådet den 27-28 mars 2017. Överläggning med socialförsäkringsutskottet den 11 maj 2017. Information den 1 juni inför RIF-rådet 8-9 juni 2017. Information den 28 september inför RIF-rådet den 12-13 oktober.

Bakgrund

Den 13 juli 2016 lade kommissionen fram förslag om ett reviderat mottagandedirektiv (se faktapromemoria 2015/16:FPM129). Förslaget är ett led i reformen av det gemensamma asylsystemet. Förslaget syftar till att ytterligare harmonisera mottagandeförhållandena inom EU, minska incitamenten för sekundära förflyttningar samt tidigarelägga de sökandes tillträde till arbetsmarknaden.

Förhandlingar på rådsarbetsgruppsnivå påbörjades i september 2016 och har under våren 2017 pågått i snabb takt. Förhandlingar på rättsrådgivarnivå inleddes den 14 juli 2017.

Europaparlamentet har tagit ställning till förslaget. Den 24 april antog LIBE-utskottet sitt förslag till betänkande och röstade även för inledandet av trilogförhandlingar. Den 10 maj 2017 antogs betänkandet i plenum.

c) Berättigande till internationellt skydd: Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet och om ändring av rådets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning (första behandlingen)

Avsikten med behandlingen i rådet

Lägesrapport.

Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument: Fakta-PM 2015/16: FPM 130, kommissionens förslag KOM(2016)466 final.

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: den 7 oktober inför RIF-rådet den 13-14 oktober 2016, den 2 december inför RIF-rådet den 8-9 december 2016 samt den 24 mars inför RIF-rådet den 27-28 mars 2017 samt den 2 juni inför RIF-rådet 8-9 juni 2017.

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: Överläggning den 22 september 2016. Tjänstemannainformation den 24 november 2016. Information den 1 december inför rådet för rättsliga och inrikes frågor (RIF-rådet) den 8-9 december 2016. Överläggning den 2 februari 2017. Information den 23 mars inför RIF-rådet den 27-28 mars 2017. Överläggning den 11 maj 2017 samt information den 1 juni inför RIF-rådet den 8-9 juni 2017. Information den 28 september inför RIF-rådet den 12-13 oktober.

Bakgrund

Den 13 juli 2016 lade kommissionen fram förslag till skyddsgrundsförordning (se faktapromemoria 2015/16:FPM130). Förslaget är ett led i reformen av det gemensamma asylsystemet. Förordningen avses ersätta det nuvarande skyddsgrundsdirektivet (2011/95/EU). Förslaget syftar till en ökad harmonisering mellan medlemsstaterna när det gäller bedömningar av asylansökningar och innehållet i ett beviljat skydd.

Förhandlingar på rådsarbetsgruppsnivå påbörjades i september 2016 och i mars 2016 flyttades förhandlingarna upp på rättsrådgivarnivå. På Coreper i juli 2017 antogs en partiell allmän inriktning och trilogförhandlingar med europaparlamentet ska inledas under hösten.

I den allmänna partiella inriktningen kom medlemsstaterna överrens om ett spann för uppehållstillståndens längd som innebär 3-10 för flyktingar och 1-5 år för alternativt skyddsbehövande. Europaparlamentet har tagit ställning till förslaget. Den 15 juni antog LIBE-utskottet sitt förslag till betänkande i plenum. Förslaget ligger relativt nära flera av de synpunkter som Sverige framfört under förhandlingarnas gång, såsom möjligheten till likabehandling avseende längden på uppehållstillstånd för båda skyddskategorier, sur place-skäl och icke-obligatorisk regelbunden omprövning av status. Europaparlamentet föreslår att flyktingar och alternativt skyddsbehövande ska beviljas tillstånd på fem år som kan förnyas med fem år i taget.

d) Förfarande: Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av ett gemensamt förfarande för internationellt skydd i unionen och om upphävande av direktiv 2013/32/EU (första behandlingen)

Avsikten med behandlingen i rådet:

Lägesrapport.

Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument: Fakta-PM 2015/16:FPM131, kommissionens förslag KOM(2016)467

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: den 7 oktober inför rådet för rättsliga och inrikes frågor (RIF-rådet) den 13-14 oktober 2016, den 2 december inför RIF-rådet den 8-9 december 2016, den 24 mars inför RIF-rådet den 27-28 mars 2017 samt den 2 juni inför RIF-rådet 8-9 juni 2017.

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: Överläggning med socialförsäkringsutskottet den 22 september 2016. Tjänstemannainformation till socialförsäkringsutskottet den 24 november 2016. Information till socialförsäkringsutskottet den 1 december inför rådet för rättsliga och inrikes frågor (RIF-rådet) den 8-9 december 2016. Överläggning med socialförsäkringsutskottet den 2 februari 2017. Information till konstitutionsutskottet den 2 februari 2017. Information till socialförsäkringsutskottet den 23 mars inför RIF-rådet den 27-28 mars 2017. Överläggning med socialförsäkringsutskottet den 11 maj 2017. Information till socialförsäkringsutskottet den 1 juni inför RIF-rådet den 8-9 juni 2017. Information den 28 september inför RIF-rådet den 12-13 oktober.

Bakgrund

Den 13 juli 2016 la kommissionen fram ett förslag till asylprocedurförordning (se faktapromemoria 2015/16:FPM131). Förordningen avses ersätta det nuvarande asylprocedurdirektivet. Förslaget syftar till att etablera ett enhetligt förfarande för internationellt skydd som är effektivt, rättvist och balanserat.

Förhandlingar på rådsarbetsgruppsnivå påbörjades hösten 2016. Den första genomgången av förslaget avslutades i september 2017. Under hösten fortsätter förhandlingarna på rådsarbetsgruppsnivå.

Vid rådsmötena för rättsliga och inrikes frågor den 13-14 oktober, den 8-9 december 2016, den 27-28 mars 2017 och den 8-9 juni 2017 gavs lägesrapporter om förhandlingen av kommissionens förslag. Europaparlamentet har ännu inte tagit ställning till förslaget.

e) Eurodac: Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av [förordning (EU) nr 604/2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat], för identifiering av tredjelandsmedborgare eller statslösa personer som vistas olagligt, och för när medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter och Europol begär jämförelser med Eurodacuppgifter för brottsbekämpande ändamål (omarbetning) (första behandlingen)

Avsikten med behandlingen i rådet

Lägesrapport.

Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument: Fakta-PM 2015/16:FPM96, kommissionens förslag KOM(2016)272

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: den 3 juni, 7 oktober, 2 december 2016, 23 mars 2017 och 2 juni 2017.

Tidigare behandlad i socialförsäkringsutskottet: Överläggning den 26 maj, 1 december 2016 samt den 11 maj 2017. Information lämnad den 2 februari, 24 mars och 28 september 2017. Tjänstemannainformation den 19 maj och 24 november 2016.

Bakgrund

I maj 2016 lade kommissionen fram förslag till en reviderad Eurodacförordning. Förslaget är ett led i reformen av det gemensamma europeiska asylsystemet. Förslaget innebär att Eurodac, förutom att bidra till det praktiska genomförandet av Dublinförordningen, även ska bidra till kontroll av olaglig invandring och underlätta återvändande. Eurodac föreslås på så sätt få ett bredare användningsområde än tidigare. Förslaget innebär att information om bland annat fingeravtryck och ansiktsbild kommer att lagras och jämföras för personer som ansöker om asyl, grips i samband med att de olagligen passerar EU:s yttre gräns eller uppehåller sig olagligen i en medlemsstat. När det gäller fingeravtryck föreslås åldersgränsen sänkas från 14 år till 6 år. Enligt förslaget ska fler personuppgifter lagras i Eurodac. Förutom fingeravtryck och ansiktsbild ska uppgift om bland annat namn, födelsedatum, nationalitet och identitetshandlingar lagras.

Förhandlingarna inleddes sommaren 2016 och förslaget har behandlats såväl i rådsarbetsgrupp, på rättsrådgivarnivå och i Coreper. Vid RIF (rådet för rättsliga och inrikes frågor) den 8-9 december 2016 antogs en partiell allmän inriktning som gav ordförandeskapet mandat till att inleda förhandlingar med Europaparlamentet.

Den partiella allmänna inriktningen innefattade (utöver kommissionens ursprungliga förslag, se Fakta-PM 2015/16:FPM96) en till viss del förenklad tillämpning och utökad tillgång till Eurodac för brottsbekämpande myndigheter för att mer effektivt kunna förebygga, upptäcka och utreda terrorbrott eller andra allvarliga brott.

Vid Coreper i juni antogs en ny partiell allmän inriktning som gav ordförandeskapet mandat till att inleda förhandlingar med Europaparlamentet. Denna partiella allmänna inriktning innefattade möjlighet för brottsbekämpande myndigheter att göra alfanumeriska sökningar. Den innefattade också att det i Eurodac databasen, utifrån ett återvändandesyfte ska läggas in inscannade färgkopior av resehandlingar.

LIBE-utskottets betänkande antogs i juni.

f) Europeiska stödkontoret för asylfrågor: Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska unionens asylbyrå och om upphävande av förordning (EU) nr 439/2010 (första behandlingen)

Avsikten med behandlingen i rådet:

Lägesrapport.

Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument: Fakta-PM 2015/16:FPM95, kommissionens förslag KOM (2016)271.

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 3 juni, 7 oktober, 2 december 2016, 24 mars och 2 juni 2017.

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott:

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till socialförsäkringsutskottet: tjänstemannainformation 19 maj, överläggning 26 maj, tjänstemannainformation 24 november, information 1 december 2016, överläggning 2 februari, information 23 mars, överläggning den 11 maj, information den 28 september 2017.

Bakgrund

Förslaget till ny förordning om Europeiska unionens myndighet för asylfrågor (EUAA) presenterades den 4 maj 2016 och är ett av flera lagstiftningsförslag i reformen av det gemensamma europeiska asylsystemet som kommissionen presenterade under våren och sommaren 2016. Syftet med kommissionens förslag är att stärka det praktiska samarbetet inom unionen och främja en enhetlig tillämpning av de gemensamma reglerna.

Förhandlingarna inleddes sommaren 2016 och den 20 december 2016 nåddes en partiell allmän inriktning i Coreper. Den partiella allmänna inriktningen innefattar alla delar i förslaget som inte hänvisar till andra rättsakter som ingår i det gemensamma europeiska asylsystemet. Undantagna är delar som hänför sig till och direkta hänvisningar till förslaget om reviderad Dublinförordningen, särskilt rörande omfördelning av asylsökanden (art 2, 16, 32), förslaget om ett ramverk för vidarebosättning (art 35) och myndighetens roll att se över listan över säkra ursprungsländer och säkra tredje länder (art 11).

I förhållande till det ursprungliga förslaget har det förtydligats att det är kommissionen som är fördragets väktare och att myndigheten inte ska ta över kommissionens centrala uppgifter. Det har även förtydligats att de rekommendationer och riktlinjer som myndigheten ska utfärda inte kommer att vara bindande för medlemsstater och dess myndigheter och domstolar utan vägledande.

De delar som under förhandlingarna framför allt har varit kontroversiella har rört övervakning och utvärdering av medlemsstaternas asyl- och mottagningssystem. Ett flertal medlemsstater har varit emot ett utökat mandat i de delarna.

Förhandlingar med Europaparlamentet pågår och den 28 juni kunde en övergripande kompromiss mellan rådet och Europaparlamentet nås om de tekniska delarna av förslaget. Denna innehåller bl.a. en övervakningsmekanism där Europaparlamentet har gått med på en mer begränsad övervakning av medlemsstaternas asyl- och mottagningssystem än vad de hade velat, samtidigt som de ändå fått med vissa för dem viktiga aspekter i övervakningen. Medlemsstaterna ska i gengäld godta ett ökat fokus för myndigheten på grundläggande rättigheter.

Generellt har Sverige haft framgång i förhandlingarna genom att myndighetens mandat stärks i syfte att se till att det gemensamma asylregelverket verkligen efterlevs av medlemsstaterna.

g) Ramen för vidarebosättning: Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en unionsram för vidarebosättning och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 516/2014 (första behandlingen)

Avsikten med behandlingen i rådet:

Lägesrapport.

Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument: Fakta-PM 2015/16:FPM122, kommissionens förslag KOM (2016)468.

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: den 7 oktober inför rådet för rättsliga och inrikes frågor (RIF-rådet) den 13-14 oktober 2016, den 2 december inför RIF-rådet den 8-9 december 2016, den 24 mars inför RIF-rådet den 27-28 mars 2017 samt den 2 juni inför RIF-rådet 8-9 juni 2017.

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: Överläggning med socialförsäkringsutskottet den 22 september 2016. Tjänstemannainformation till socialförsäkringsutskottet den 24 november 2016. Information till socialförsäkringsutskottet den 1 december inför RIF-rådet den 8-9 december 2016. Överläggning med socialförsäkringsutskottet den 2 februari 2017. Information till socialförsäkringsutskottet den 23 mars inför RIF-rådet den 27-28 mars 2017. Överläggning med socialförsäkringsutskottet den 11 maj 2017 samt information inför RIF-rådet 8-9 juni 2017. Information den 28 september inför RIF-rådet den 12-13 oktober.

Bakgrund

Kommissionen antog den 13 juli 2016 ett förslag om förordning om ett EU-gemensamt system för vidarebosättning och förslag om ändring av förordningen om asyl-, migrations-, och integrationsfonden (AMIF) (se faktapromemoria 2015/16:FPM122). Förslaget syftar till att etablera en ram för EU:s politik för vidarebosättning. Förslaget innebär en mer sammanhållen handläggningsprocess kring vidarebosättning och en mer sammanhållen ansats gentemot de stora värdländerna. Förslaget innehåller inga bestämmelser som tvingar en EU-medlemsstat att ta en viss andel av en EU-gemensam vidarebosättningskvot. Men det föreslås att genomförandebefogenheter ges till rådet som i ett separat beslut, efter förslag från kommissisonen, ska fastställa en EU-gemensam kvot och medlemsstaternas andelar i denna, liksom övergripande geografiska prioriteringar.

Förhandlingar pågår på rättsrådgivarnivå. Många medlemsstater har framhållit att deltagande i det nya systemet ska ske på frivillig grund och de kräver stor flexibilitet. Under sommaren 2017 har ordförandeskapet genomfört bilaterala möten med medlemsstaterna i syfte att komma vidare i förhandlingarna. I början av september återkom ordförandeskapet med kompromissförslag främst syftande till att förtydliga skillnaden mellan vidarebosättning och humanitärt mottagande. Vid humanitärt mottagande skulle en initial prövning av skyddsbehoven göras och en möjlighet ges till medlemsstater att endast bevilja en nationell humanitär status. För vidarebosättning ska alltid en fullständig prövning göras och en person som tas ut för vidarebosättning ska alltid beviljas internationellt skydd. Europaparlamentet väntas komma med sin rapport i oktober.

15. Övriga frågor

Avsikten med behandlingen i rådet

Information från ordförandeskapet om aktuella lagstiftningsförslag

Icke lagstiftande verksamhet

16. Migration: lägesrapport (Sr Fritzon)

Diskussion/riktlinjedebatt

Avsikten med behandlingen i rådet: Diskussion/riktlinjedebatt

Dokument: Det har inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument: -

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Den 6, 9 och 27 november 2015, 19 februari, 4 mars, 15 april, 13 maj, 3 juni, 7 oktober, 2 december 2016, 24 mars, 2 juni och 8 september 2017.

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: Information till socialförsäkringsutskottet den 5 och 26 november 2015 och den 3 mars, 14 april, 12 maj, 26 maj, 24 november, 1 december 2016, 23 mars, 1 juni och 28 september 2017.

Bakgrund

På rådet den 12-13 oktober kommer en lägesrapport ges och en diskussion äga rum om situationen på migrationsområdet. Denna dagordningspunkt är sedan 2015 återkommande på råden för rättsliga och inrikes frågor. Diskussionerna har tidigare fokuserat på genomförandet av de åtgärder man beslutat vidta för att hantera migrationssituationen.

Svensk ståndpunkt

EU måste solidariskt genomföra de beslut som fattats för att gemensamt lösa migrationssituationen.

För att rädda liv och tillhandahålla alternativ till farliga irreguljära migrationsvägar är det av vikt att medlemsstaterna ökar vidarebosättning, i samarbete med UNHCR, av personer i behov av skydd från de stora värdländerna, såsom Libyen och Sahelländerna längs den centrala Medelhavsrutten. Likaså är det viktigt att vidarebosättning av syrier från Turkiet fortsätter.

Sverige stödjer utökade ansträngningar av UNHCR och IOM längs den centrala Medelhavsrutten. Detta gäller även aktiviteter för att få till stånd ett ökat frivilligt återvändande och återetablering samt för att bereda internationellt skydd genom vidarebosättning. UNHCR och IOM är centrala aktörer för ett rättssäkert genomförande med respekt för mänskliga rättigheter.

Sverige förespråkar långsiktiga migrationsdialoger med prioriterade tredjeländer och stödjer EU-samarbetet för att stärka ursprungs- och transitländers egen kapacitet att hantera alla aspekter av migration inklusive bekämpning av människosmuggling.

Det är viktigt att EU-rätten och internationell rätt efterlevs vid genomförandet av uttalandet på migrationsområdet mellan EU och Turkiet. Asylrätten ska värnas. Uttalandet måste följas upp för att säkerställa att detta sker.

Medlemsstaterna måste bidra till det operativa stödet (personal och utrustning) till Grekland och Italien.

Det är nödvändigt att fortsatt fokusera på ett bättre återvändande och ett bättre samarbete om återtagande med tredjeländer.

17. Counter-terrorism1 (Sr Johansson)

= Diskussion (in restricted session)

Avsikten med behandlingen i rådet

Diskussion

Dokument: Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.

Tidigare dokument: -

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden:

Kampen mot terrorism behandlades senast i EU-nämnden den 8 september 2017. Under 2016 behandlades ämnet inför RIF-rådsmöten, den 28 januari, den 6 mars, den 12 juni, den 2 och den 7 oktober samt den 20 och den 27 november inför RIF-rådsmöten. Under 2015 den 4 och den 24 mars, den 15 april, den 3 juni, den 11 oktober samt den 2 december.

Tidigare behandlad vid överläggning med eller information till riksdagsutskott: Information lämnades senast den 4 september 2017. Under 2016 har information lämnats den 3 mars, den 14 april, den 2 juni (skriftlig) och den 10 oktober. Överläggning hölls den 28 januari 2016. Under 2015 lämnades information den 27 januari, den 5 mars, den 11 juni, den 1 oktober samt den 26 november.

Bakgrund

Frågan om hur terrorismhotet mot Europa bäst ska bekämpas har varit högt prioriterad de senaste åren och diskuteras både i rådet för rättsliga och inrikes frågor och i Europeiska rådet. Ett antal olika slutsatstexter har antagits vid tidigare möten.

Svensk ståndpunkt

Regeringen stödjer EU:s arbete mot terrorism. Samarbetet inom EU är centralt för Sveriges internationella arbete mot terrorism.

Regeringens inställning till enskilda åtgärder tar sin utgångspunkt i de principer som framgår i Förebygga, förhindra och försvåra – den svenska strategin mot terrorism [skr. 2014/15:146].

För att förhindra terrorism är det nödvändigt att brottsbekämpande myndigheter har möjlighet att utbyta information över nationsgränserna i den omfattning som behövs för en effektiv terrorismbekämpning. Svenska myndigheter ska använda och bidra till de gemensamma europeiska databaser som finns på detta område.

All terrorismbekämpning, inklusive informationsutbyte, ska ske med respekt för grundläggande rättigheter och med hänsyn till skyddet av den personliga integriteten.

18. Övriga frågor (Sr Fritzon och sr Johansson)

a) Eures-Crim: Projektet om återvändande för kriminella tredjelandsmedborgare

RefuReturn: Projekt för informationsutbyte om flyktingar som tillfälligt återvänder till sitt ursprungsland1

Information från Belgien

Avsikten med behandlingen i rådet

Belgien kommer att informera om två nationella projekt. Det ena är ett projekt om återvändande för kriminella tredjelandsmedborgare (Eures-Crim). Det andra projektet handlar om informationsutbyte om flyktingar som tillfälligt återvänder till sitt ursprungsland.

b) Den samordnade styrningen av den inre säkerheten: Genomförande av rådets slutsatser om den samordnade styrningen av den inre säkerheten

Föredragning av Slovenien

Avsikten med behandlingen i rådet

Slovenien kommer att informera om en konferens om inre säkerhet som hölls den 8 september 2017.

_____