Kommenterad dagordning Rådet

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2019/20:4CFEB2

Kommenterad dagordning

Rådet

2019-10-31

Finansdepartementet

Ekofinrådets möte den 8 november 2019

Kommenterad dagordning

Enligt den preliminära dagordning som presenterades 24 oktober 2019.

1.Godkännande av den preliminära dagordningen

2.(ev.) Godkännande av A-punkter Lagstiftningsöverläggningar

3.(ev.) Punktskatter

a)Strukturen för punktskatter på alkohol: ändringar av rådets direktiv

-Beslutspunkt

Rådet ska nå en politisk överenskommelse om ändring av direktivet om strukturerna för punktskatter på alkohol och alkoholdrycker.

Överläggning har skett med skatteutskottet senast den 7 mars 2019. Samråd med EU-nämnden skedde senast den 15 maj 2019.

Kommissionen presenterade sitt förslag till ändring av direktivet i maj 2018. Kommissionens förslag beskrivs närmare i faktapromemoria 2017/18:FPM104. Det nu aktuella förslaget är ett resultat av förhandlingar i rådet.

I direktivet finns sedan tidigare två olika tillåtna sätt att beräkna alkoholhalten för öl – grader Plato eller faktisk alkoholstyrka räknat på volym. Sverige beräknar efter alkoholstyrka. I ändringsdirektivet föreslås att det förtydligas hur alkoholhalten i öl ska beräknas om man använder Platometoden, vilket alltså inte kommer att påverka Sverige. I direktivet finns vidare i dag en frivillig möjlighet för medlemsstaterna att tillämpa nedsatt skatt för öl vars faktiska alkoholhalt inte överstiger 2,8 procent. Det föreslås att den gränsen ökas till 3,5 procent.

Det föreslås också att de möjligheter som i dag finns för att tillämpa nedsatt skatt för oberoende, små ölbryggerier och spritdestillerier utökas till att gälla alla typer av alkoholdrycker. Liksom i dag föreslås möjligheten till nedsatt skatt vara frivillig. Det föreslås vidare att det införs en skyldighet för medlemsstaterna att på begäran utfärda intyg till oberoende, små producenter etablerade på deras territorium som bekräftar deras årliga produktion och att de uppfyller övriga krav i direktivet. Det anges dock att denna skyldighet får uppfyllas genom självcertifiering från producenterna (som myndigheterna vid behov kan kontrollera). Det föreslås även en möjlighet till skattebefrielse eller nedsatt skatt för etylalkohol som producerats för eget bruk. Regeln är frivillig och innehåller flera begränsningar, bl.a. avseende hur alkoholen får användas. Gränsen för hur mycket alkohol som får tillverkas är i det senaste förslaget satt till 50 liter per hushåll och år, men det är en fråga där medlemsstaterna fortfarande är oense.

I direktivet finns i dag regler om att alkohol som har blivit fullständigt eller delvis denaturerad (utblandad med ämnen som förhindrar eller försvårar förtäring) enligt vissa krav ska befrias från punktskatt. Direktivet föreslår i denna del att ordalydelsen avseende vad som räknas som fullständigt denaturerad alkohol ändras så att den överensstämmer med den praxis som utvecklats på senare tid. Avseende s.k. delvis denaturerad alkohol föreslås vissa förtydliganden av vad som omfattas av reglerna, samt ett förtydligande om när den ska omfattas av reglerna för flyttning under det s.k. uppskovsförfarandet i punktskattedirektivet.

På initiativ av en medlemsstat har även diskuterats ett förslag om att medlemsstater ska ges möjlighet att beskatta vin, andra jästa drycker och mellanklassprodukter på samma sätt som öl och etylalkohol beskattas, dvs.

2 (13)

proportionerligt efter alkoholhalt snarare än per liter med breda kategorier för alkoholhalt. I den senaste versionen är detta förslag dock struket.

Slutligen har en annan medlemsstat inkommit med ett förslag om skattenedsättning för viss småskalig kommersiell spritproduktion.

Förslaget behandlades senast vid Ekofinrådets möte i maj 2019. En politisk överenskommelse kunde då inte nås. De främsta utestående frågorna var beskattning av sprit producerad för eget bruk samt beskattningen av vin, andra jästa drycker och mellanklassprodukter. Därefter har frågan diskuterats vid ett möte i högnivågruppen för skattefrågor 28 oktober 2019.

Förslag till svensk ståndpunkt

Sverige kan acceptera de föreslagna ändringarna. Det är viktigt att utformningen av reglerna, särskilt avseende delvis denaturerad alkohol, inte innebär någon oskälig administrativ börda för svenska myndigheter eller företag.

Möjligheten till skattebefrielse eller skattenedsättning för etylalkohol som producerats för eget bruk måste vara kraftigt begränsad vad gäller mängden alkohol för att undvika bedrägerier och gränsöverskridande effekter. Om övriga begränsningar förstärks kan en något högre mängd accepteras.

Sverige kan stödja det tillkommande förslaget om beskattning av vin, andra jästa drycker och mellanklassprodukter proportionerligt efter alkoholhalt.

b)Direktivet om allmänna regler för punktskatt (ombearbetning)

c)Förordningen om administrativt samarbete vad gäller innehållet i elektroniska register

-Beslutspunkt

Rådet ska nå en politisk överenskommelse om ett omarbetat direktiv om punktskatter och vissa följdändringar i förordningen om administrativt samarbete.

Överläggning har skett med skatteutskottet senast den 7 mars 2019. Samråd med EU-nämnden skedde senast den 15 maj 2019.

3 (13)

Punktskattedirektivet innehåller förfaranderegler för harmoniserade punktskatter (alkohol-, tobak- och energiskatt). Den 25 maj 2018 lämnade kommissionen ett förslag till nytt punktskattedirektiv. Kommissionen föreslår även följdändringar i förordning 389/2012 om administrativt samarbete i fråga om punktskatter.

Förslagen har huvudsakligen som syfte att minska risken för fusk genom att förbättra möjligheterna att följa flyttningar av varor mellan medlemsländer, täppa igen vissa luckor mellan skatte- och tullförfaranden samt att underlätta för de företag som flyttar punktskattepliktiga varor.

Kommissionens förslag innebär i huvudsak följande. Vad gäller förhållandet mellan punktskatte- och tullförfarandet föreslås bl.a. vissa skyldigheter att vid export och import lämna uppgifter avseende punktskatteförhållanden. Kommissionen föreslår vidare en datorisering av kommersiella flyttningar1 av s.k. beskattade varor genom en utvidgning av det datoriserade system som används för uppskovsflyttningar, EMCS. För att underlätta hanteringen av tillåtna förluster föreslår kommissionen att det införs ett gemensamt tröskelvärde under vilket ingen oegentlighet anses ha inträffat under flyttningen. En möjlighet för aktörer som bedriver distansförsäljning att välja att använda en skatterepresentant föreslås ersätta den nuvarande bestämmelse som ger medlemsstaterna rätt att kräva en sådan representant. Kommissionen har enligt det nuvarande punktskattedirektivet vissa genomförandebefogenheter, bl.a. vad avser det datoriserade systemet, EMCS. Kommissionen föreslår att detta ersätts med att ge kommissionen befogenheter att anta dels genomförandeakter, dels delegerade akter. Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2017/18:FPM103.

Förslagen behandlades senast på Ekofinrådets möte i maj 2019. De flesta medlemsstater ansåg då att förslagen var färdiga för beslut. Ordförandeskapet valde dock att hantera förslagen samlat med förslaget till ändringar i alkoholskattedirektivet och en politisk överenskommelse kunde inte nås.

Förslag till svensk ståndpunkt

1Med kommersiella flyttningar avses i detta sammanhang andra flyttningar än sådana som avser varor som en enskild person förvärvat i en medlemsstat för sitt eller sin familjs personliga bruk och som den enskilde själv transporterar till den andra medlemsstaten.

4 (13)

Förslagen kan accepteras.

Vad gäller bestämmelserna om kommersiella flyttningar av beskattade varor bör de former av flyttningar som i dag omfattas av de förfaranden som regleras i direktivet även fortsättningsvis omfattas för att skapa förutsättningar för kontroll och minska risken för skattefusk.

Det är viktigt att behålla medlemsstaternas inflytande på skatteområdet och försiktighet bör därför iakttas vad gäller delegation av befogenheter till kommissionen att komplettera ett direktiv. Det bör dock i detta fall kunna accepteras att kommissionen ges befogenhet att genom delegerade akter komplettera direktivet med vissa detaljerade bestämmelser.

Det är bra att det föreslås en ändring i bestämmelsen om införsel för eget bruk i syfte att förbättra myndigheternas möjlighet till kontroll av sådan införsel.

4.(ev.) Överföring och utbyte av betalningsuppgifter som är relevanta för mervärdesskatt

a)Ändringar av direktivet om ett gemensamt system för mervärdesskatt vad gäller krav för betaltjänstleverantörer

b)Ändringar av förordningen om administrativt samarbete i fråga om mervärdesskatt vad gäller åtgärder för att bekämpa mervärdesskattebedrägeri

-Beslutspunkt

Rådet ska nå en allmän inriktning om förslag som gäller införande av krav på betaltjänstleverantörer i syfte att bekämpa mervärdesskattebedrägerier, dels i mervärdesskattedirektivet, dels i förordningen om administrativt samarbete.

Överläggning med skatteutskottet skedde den 14 maj 2019.

I uppföljningen av EU:s handlingsplan för mervärdesskatt åtog sig kommissionen att ta fram åtgärder för att bekämpa mervärdesskattebedrägeri inom e-handel, bl.a. genom att införa ett strukturerat offentlig-privat samarbete med skattemyndigheter och betaltjänstleverantörer. I december 2017 antog rådet ett e-handelspaket. Vid antagandet betonade rådet behovet av att förbättra verktygen för bedrägeribekämpning.

5 (13)

Den 12 december 2018 lade kommissionen fram de föreslagna ändringarna i syfte att bekämpa mervärdesskattebedrägerier inom e-handel.

Förslagen innebär att en ny dokumentationsskyldighet införs för betaltjänstleverantörer. De ska registrera information om betalningsmottagare och betalningstransaktioner vid gränsöverskridande transaktioner. Dessa uppgifter ska därefter, via nationella skattemyndigheter, föras in i ett för EU centralt elektroniskt system för betaluppgifter (CESOP) som ska inrättas. CESOP ska användas för att utföra kontroller och bekämpa mervärdesskattebedrägerier. Det ska enbart vara tillgängligt för speciellt utsedda experter på motverkandet av skattebedrägerier. Förslagen har granskats av Europeiska datatillsynsmannen som inte har haft några invändningar.

Förslagen beskrivs närmare i faktapromemoria 2018/19:FPM25.

Förslag till svensk ståndpunkt

Det är positivt att åtgärder vidtas för att effektivisera och utvidga bekämpandet av mervärdesskattebedrägerier. Administrativt samarbete och informationsutbyte är en viktig del i detta, liksom samarbete mellan myndigheter. Det är dock viktigt att de åtgärder som vidtas är effektiva för att motverka mervärdesskattebedrägerier. Vid bedömningen av förslaget måste det också beaktas att åtgärderna inte bör innebära alltför stora kostnader och administrativa bördor för företagen. Hänsyn ska även tas till att mervärdesskatten är harmoniserad inom EU och att förslaget kan innebära att det gemensamma mervärdesskattesystemet totalt sett blir mer effektivt. Det är positivt även för Sverige om förbättrade metoder för kontroll av gränsöverskridande handel underlättar andra medlemsstaters kontroller och leder till att den inre marknaden fungerar bättre och att konkurrensen inte snedvrids.

5.(ev.) Ändringar av direktivet om ett gemensamt system för mervärdesskatt vad gäller den särskilda ordningen för små företag

- Beslutspunkt

Rådet ska nå en politisk överenskommelse om direktivet om det gemensamma systemet för mervärdesskatt vad gäller den särskilda ordningen för små företag.

6 (13)

Överläggning har skett i skatteutskottet senast den 11 juni 2019.

Kommissionen lade den 18 januari 2018 fram ett förslag till ändring av mervärdesskattedirektivet vad gäller den särskilda ordningen för små företag. Förslaget syftar till att förenkla, minska snedvridning och underlätta regelefterlevnad och kontroll. Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2017/18:FPM55.

Förhandlingarna om direktivet har inriktats mot att behandla reglerna om skattebefrielse av beskattningsbara personer med låg omsättning (omsättningsgräns).

Förslaget innebär bl.a. att det fastställs en maxnivå för hur hög omsättningsgräns medlemsstaterna får ha. Medlemsstaterna ges också möjlighet att ha olika omsättningsgränser för olika sektorer.

Den omsättningsgräns som gäller i en medlemsstat ska gälla även för försäljning där av företag etablerade i andra medlemsstater. En förutsättning är dock att företagets totala omsättning inom EU håller sig inom ett bestämt belopp. Med anledning av detta har det i förslaget också tagits in regler om informationsutbyte om företagens omsättning mellan medlemsstaterna.

Vidare införs en harmoniserad regel för när skattebefrielsen ska upphöra om ett företag överskrider omsättningsgränsen under pågående kalenderår.

Skattebefriade företag ska även få utfärda förenklade fakturor, dvs. fakturor med ett begränsat antal uppgifter.

Förslag till svensk ståndpunkt

Det är viktigt att reglerna på mervärdesskatteområdet är enkla och tydliga samt att de administrativa kostnaderna för företagen begränsas, samtidigt som risken för skatteundandragande måste beaktas. Ett effektivt skatteuttag och rättvis konkurrens bör också säkerställas, både på nationell nivå och EU- nivå.

6. Övriga frågor

Aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster

-Informationspunkt

7 (13)

Ordförandeskapet väntas informera om hur arbetet går med aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster.

Icke lagstiftande verksamhet

7.(ev.) Rådets rekommendation om utnämning av en ledamot i Europeiska centralbankens direktion

- Beslutspunkt

Rådet ska anta en rekommendation till Europeiska rådet om utnämning av en ny medlem i Europeiska centralbankens (ECB:s) direktion. Endast medlemsstater som har euron som valuta har rösträtt.

Ärendet har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

En ny medlem i ECB:s direktion ska utnämnas eftersom en direktionsmedlem, Sabine Lautenschläger, har lämnat sin post i förtid.

Medlemmarna i ECB:s direktion ingår i ECB-rådet tillsammans med cheferna för de nationella centralbankerna i medlemsstater som har euron som valuta. ECB-rådet beslutar om ECB:s penningpolitik. Direktionsmedlemmar utses av Europeiska rådet på rekommendation av rådet, som ska ha hört Europaparlamentet och ECB-rådet.

Förslag till svensk ståndpunkt

Endast medlemsstater som har euron som valuta har rösträtt.

8.Beskattning av den digitala ekonomin - Diskussionspunkt

Rådet ska få en lägesbeskrivning om arbetet med digital beskattning.

Överläggning har skett med skatteutskottet den 14 maj 2019. Samråd med EU-nämnden har skett den 15 maj 2019.

Sedan flera år tillbaka pågår ett omfattande internationellt arbete inom OECD för att motverka s.k. skattebaserosion och flyttning av vinster (base erosion and profit shifting, BEPS). Detta arbete har bland annat syftat till att säkerställa att vinster beskattas där de uppkommer och där värde skapas. En

8 (13)

del av arbetet har varit inriktat på de utmaningar som digitaliseringen innebär för beskattningen. Det arbetet är nu inne i ett nytt skede och avsikten är att resultatet ska presenteras för G20 vid utgången av 2020. Arbetet är uppdelat i två delar, s.k. pelare, varav den första avser allokeringen av beskattningsrätt mellan stater och den andra fokuserar på kvarstående problem med BEPS. I nuläget finns ingen global samsyn om vad som är ett lämpligt resultat av arbetet.

Kommissionen förordade inför Ekofin den 17 maj 2019 en koordinerad EU-position i OECD och i G20. Därefter har konsekvensanalys och EU- rättsliga aspekter avseende OECD:s förslag behandlats på rådsarbetsgruppsnivå. Inför Ekofin den 8 november har dessa frågor behandlats i högnivågruppen för skattefrågor.

Förslag till svensk ståndpunkt

Sverige är generellt sett inte positivt till att koordinera en EU-position inom det internationella arbetet på det direkta skatteområdet. Att koordinera en sådan position är inte lämpligt eftersom den direkta beskattningen ligger inom medlemsstaternas befogenhet och medlemsstaterna bör ha möjlighet att självständigt kunna uttrycka sina åsikter och bevaka sina intressen i det internationella arbetet med direkt beskattning.

Skattepolitiken på området för direkt beskattning utformas bäst på nationell nivå. Varje enskild medlemsstat har olika ekonomiska och politiska förhållanden. Nationella företagsskattesystem är utformade på ett sätt som passar näringslivsstrukturen i respektive medlemsstat. Det är viktigt att små, öppna och exportberoende ekonomiers intressen beaktas. För att medlemsstaternas ekonomier ska kunna utvecklas på bästa sätt är det därför viktigt att det finns ett utrymme att utforma skattepolitiken på området för den direkta beskattningen efter de förutsättningar som råder i respektive land. En gemensam ståndpunkt på EU-nivå i internationella samarbetsorganisationer riskerar att leda till att den mångfald och tillväxtpotential som finns bland EU:s medlemsstater inte tas tillvara på bästa möjliga sätt.

9.2019 års rapport från den europeiska finanspolitiska nämnden - Diskussionspunkt

9 (13)

Rådet ska få en presentation av Europeiska finanspolitiska nämndens (EFB:s) årsrapport för 2019.

Ärendet har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

EFB har som uppgift att årligen utvärdera kommissionens tillämpning av det finanspolitiska ramverket i EU. Utvärderingen presenteras i EFB:s årsrapport.

Av årets rapport framgår att EU:s medlemsstater 2018 uppvisade bättre offentligfinansiella utfall än väntat. Samtidigt anser EFB att den konjunkturrensande finanspolitiska inriktningen i vissa medlemsstater med hög skuld inte har bidragit till tillräcklig konsolidering. Vidare menar EFB att kommissionens tillämpning av stabilitets- och tillväxtpakten inte har främjat konsolidering i den takt som anses lämplig. Kritik riktas mot t.ex. hanteringen av Italiens ursprungliga budgetplan för 2019, som stred mot stabilitets- och tillväxtpaktens regler. EFB anmärker på att processen till stor del hanterades utanför stabilitets- och tillväxtpaktens formella ramar och hade karaktären av en bilateral förhandling mellan Italien och kommissionen. Utöver detta finns kritik av mer teknisk karaktär som bl.a. gäller ramverkets komplexitet och hur vissa landspecifika omständigheter hanteras.

I rapporten lyfts även de nationella finanspolitiska rådens arbete i EU:s medlemsstater, där det svenska rådet i stort beskrivs som ett positivt exempel. Vidare presenteras ett förslag till reform av stabilitets- och tillväxtpakten, som ett inspel till kommissionens kommande översyn av sex- och tvåpacken. Det går i korthet ut på att fokusera ramverket på tillväxten i de offentliga utgifterna i medlemsstater med en skuld som ligger över referensvärdet på 60 procent av BNP.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen noterar rapportens slutsatser. Regeringen anser att finanspolitiken i EU:s medlemsstater bör bedrivas i överenstämmelse med stabilitets- och tillväxtpakten med målet att säkerställa långsiktigt hållbara offentliga finanser i medlemsstaterna.

10.Slutsatser om EU-statistik - Beslutspunkt

10 (13)

Rådet ska anta slutsatser om EU-statistik.

Ärendet har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

De årliga slutsatserna följer upp utvecklingen av EU-statistik, samt sätter prioriteringar och pekar ut riktningen framåt. Slutsatserna redogör även för vilka resultat som uppnåtts under året och vilka utmaningar det europeiska statistiksystemet står inför.

I slutsatserna framhåller rådet de betydande kvalitetsförbättringar som genomförts vad gäller specifika indikatorer inom den ekonomiska statistiken sedan 2008, då nya mål senast fastställdes. Förbättringarna handlar om att statistiken omfattar fler länder, att statistiken blivit mer aktuell och att tidsserierna blivit längre.

I slutsatserna lyfter rådet fram vikten av arbetet med migrationsstatistik och demografisk statistik. Vidare noteras att statistiken inom andra områden har utvecklats, bl.a. vad gäller arbetsmarknad, digitalisering, miljö, forskning och utveckling, utbildning, hälsa och socialt skydd.

I slutsatserna understryks behovet av adekvata resurser för att tillgodose efterfrågan på regelbunden statistik av hög kvalitet för att kunna möta de utmaningar som följer av globaliseringen och teknikutvecklingen.

Vidare understryks vikten av att minimera bördan för uppgiftslämnarna och behovet av att balansera nya statistikbehov med effektivitetsvinster och effektiv prioritering.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom utkastet till slutsatser. En utmaning för det europeiska statistiksamarbetet är hur ökad efterfrågan på data ska tillgodoses med begränsade ekonomiska resurser och krav på minskad börda för uppgiftslämnarna. Enligt regeringens uppfattning bör utmaningen hanteras genom tydligare prioriteringar, regelförenklingar och fortsatt effektivisering av statistikproduktionen.

11.Slutsatser om klimatfinansiering inför COP25 - Beslutspunkt

11 (13)

Rådet ska anta rådsslutsatser om internationell klimatfinansiering inför FN:s klimatkonferens COP25.

Ärendet har inte tidigare behandlats i EU-nämnden

Rådsslutsatserna utgör tillsammans med rådsslutsatserna som Miljörådet antog den 4 oktober EU:s mandat under COP25-mötet.

Förslaget till rådsslutsatser beskriver dels EU:s arbete och ambition med klimatfinansiering generellt, dels EU:s arbete med hänsyn till genomförandet av Parisavtalet mer specifikt.

Slutsatserna betonar bl.a. vikten av ett snabbt genomförande av Parisavtalet, särskilt vad gäller att ställa om finansiella flöden i en hållbar riktning samt koldioxidprissättning. Vidare stipuleras att EU står bakom målet att mobilisera 100 miljarder USD årligen för klimatåtgärder mellan 2020–2025, samt att ett nytt mål ska sättas när det nuvarande löper ut. Därtill uppmanas de multilaterala utvecklingsbankerna att göra mer på klimatområdet.

Slutsatserna innehåller den sammantagna siffran för EU:s rapporterade klimatfinansiering. För 2018 uppgår den till 21,7 miljarder euro vilket utgör en marginell ökning med 1,3 miljarder euro i förhållande till föregående år.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom utkastet till slutsatser om klimatfinansiering.

12.Uppföljning av G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer och av IMF:s och Världsbankens årliga möten i oktober 2019 i Washington

- Informationspunkt

Kommissionen och ordförandeskapet ska återrapportera från G20-mötet på finansminister- och centralbankschefsnivå samt från Världsbankens och IMF:s årsmöten som ägde rum den 17–18 oktober respektive den 18–

20 oktober i Washington DC.

Samråd med EU-nämnden inför G20-mötet samt IMF:s årsmöte ägde rum den 4 oktober. Information inför Världsbankens och IMF:s årsmöten gavs till finans- och utrikesutskotten den 8 oktober.

12 (13)

På G20:s möte på finansminister- och centralbankschefsnivå diskuterades den globala ekonomin, internationell beskattning och kryptovalutor. Det inkommande G20-ordförandeskapet, Saudiarabien, presenterade också sitt program för 2020.

Vid IMF:s möte diskuterades de globala ekonomiska utsikterna samt IMF:s verksamhet och prioriteringar. IMF konstaterade att den globala tillväxten har fortsatt att bromsa in under 2019, framför allt till följd av en särskilt svag utveckling i tillverkningsindustrin. IMF:s bedömning är att den globala tillväxten stärks 2020 till följd av en starkare utveckling i ett antal framväxande ekonomier. En central fråga var den pågående översynen av IMF:s resurser och styrning, som väntas avslutas innan årsskiftet.

I Världsbanksgruppens och IMF:s gemensamma utvecklingskommitté diskuterades vilken roll globala värdekedjor spelar för att främja ekonomisk tillväxt och utveckling. Vidare diskuterades Världsbanksgruppens arbete med att främja investeringar i humankapital, samt utmaningar relaterade till arbete och strukturell omvandling i ekonomin, och röstfördelning i bankens fond för de fattigaste länderna, International Development Association.

13. Övriga frågor

Stablecoins

-Informationspunkt

Ordförandeskapet ska informera om hur de avser arbeta med stablecoins.

Ärendet har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Stablecoins är en typ av kryptovaluta konstruerad för att undvika kraftiga svängningar i värdet på den digitala tillgången, som Facebooks ännu ej lanserade initiativ Libra. Stablecoins kan innebära möjligheter, exempelvis för effektivare gränsöverskridande betalningar. Stablecoins kan också innebära risker, exempelvis för konsumentskydd och penningtvätt. Om en stablecoin får ett större genomslag kan det få betydande konsekvenser för det finansiella och monetära systemet och möjligheterna att bedriva penningpolitik. Initiativ till en stablecoin reser därför omfattande frågor. Internationellt, inte minst inom G7, pågår bland lagstiftare, centralbanker och tillsynsmyndigheter en diskussion om lämpligt förhållningssätt.

13 (13)