KKR, RådsPM Copernicus, dp. 8

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2013/14:2C3A81

Rådspromemoria

2013-11-15

Utbildningsdepartementet

Forskningspolitiska enheten

Rådets möte (KKR) den 3 december 2013

Dagordningspunkt 8

Rubrik: Förslag till beslut av Europaparlamentet och rådet om finansieringen och verksamheten för det europeiska jordobservationsprogrammet (Copernicus) 2014-2020 (första läsning)

Allmän inriktning

Dokument: 16072/13 (senaste version)

Tidigare dokument: KOM(2013) 312, Fakta-PM Utbildningsdepartementet 2012/2013: FPM123

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: -

Tidigare behandlad vid information tillutskott: 131003

Bakgrund

Det europeiska jordobservationsprogrammet GMES etablerades formellt som ett EU-program i och med förordning (EU) nr 911/2010. GMES är ett så kallat flaggskeppsprogram inom EU med stöd i artikel 189 i fördraget om den Europeiska unionen som ger EU mandat att bedriva rymdverksamhet. GMES är också ett av de program som ingår i Europa 2020-strategin för smart, hållbar och inkluderande tillväxt.

Jordobservationsprogrammet GMES är ett långsiktigt program som bygger på ett partnerskap mellan EU, medlemsstaterna, den europeiska rymdorganisationen ESA och andra relevanta europeiska aktörer.

GMES möjliggör insamling, bearbetning och spridningav information om jordens atmosfär, landmiljö, och marina och biologiska system. De tjänster som GMES-programmet tillhandahåller ska stödja användare i olika samhällssektorer. Informationen från GMES har betydelse för hållbar utveckling på miljöområdet, förbättrat skydd av den biologiska mångfalden, övervakning och prognostisering av tillståndet i haven och atmosfärens sammansättning, förståelse av klimatförändringarnas drivkrafter och genomslag, katastrofhantering, stärkande av säkerheten för medborgarna och stöd till beslutsfattare inom ett antal av EU:s politiska ansvarsområden. GMES syftar också till att stimulera det kunskapsintensiva näringslivet till utveckling av avancerade metoder för informations- och bilddatabehandling för olika tjänster och informationsprodukter. En fri och öppen datapolicy är en grundförutsättning för att detta ska uppnås. Finansiering av GMES har skett från 1998 till och med 2013 av EU och ESA för framför allt utvecklingsarbete. Dessutom har EU-finansiering för övergången till den inledande operativa fasen fördelats för åren 2011-2013.

När GMES övergår i sin operativa fas krävs en ny förordning från 2014 och framåt. Den nya förordningen ska vara anpassad till villkoren under den operativa fasen och definiera styrningen av programmet, särskilt kommissionens roll, fördelningen av driftsansvaret, programmets mål och indikatorer som möjliggör en effektiv övervakning av dess genomförande. I och med den nya förordningen byter programmet formellt namn till Copernicus.

Rättslig grund och beslutsförfarande

Artikel 189 (3) Fördraget om EU:s funktionssätt (EUF). Europaparlamentet och rådet ska i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet föreskriva de åtgärder som behövs.

Svensk ståndpunkt

Regeringen anser att Sverige kan stödja den allmänna inriktningen.

Programmet har utvecklats gemensamt inom EU och ESA under ett antal år och kommer genom de data och tjänster som utvecklas ge det europeiska samarbetet mervärdei form av ökad kunskap om klimatförändringar, användningen av naturresurserna mm. som underlag för det gemensamma miljöarbetet.

Övergången från utvecklings- och uppbyggnadsfasen, den pre-operationella fasen och vidare till driftsfasen är viktig. Det behövs därför en förordning som är anpassad för de krav som driften av programmet ställer.

Europaparlamentets inställning

Ej känd.

Förslaget

Förslaget redogör för en ny förordning för jordobservationsprogrammet Copernicus (tidigare GMES). Förordningenanger villkoren förprogrammets driftsfas från 2014 och framåt samt definierar styrningen av programmet och då särskilt kommissionens roll. Den definierar även programmets mål och indikatorer som möjliggör en effektiv övervakning av dess genomförande. I och med den nya förordningen byter programmet formellt namn till Copernicus.

Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa

Ej aktuellt.

Ekonomiska konsekvenser

Inga konsekvenser för statsbudgeten kan förutses.

Förslaget anger en preliminär budgettilldelning som överensstämmer med förslaget till flerårigt finansiellt ramverk för åren 2014-2020, med en maximal budget om 3786 miljoner euro i 2011 års priser. Det motsvarar enligt kommissionen ungefär 4291 miljoner euro i 2013 års priser. Den angivna budgetnivån innebär en neddragning på över två miljarder euro från kommissionens ursprungliga förslag vilket ställer stora krav på prioriteringar inom Copernicusprogrammet för att leverera avbrottsfria data och tjänster på en nivå som uppfyller programmets syfteoch användarnas behov av en långsiktig dataförsörjning.I rådsförhandlingarna om Copernicusförordningen har ett tak för bidraget från Copernicus till rymdövervakningsprogrammet (Space Surveillance and Tracking, SST), i syfte att delfinansiera skydd av Copernicus rymdkomponent,diskuterats som är avsevärt lägre än det uppskattade behovet på totalt 70 M€ 2014-2020.

Övrigt

Bilagor (36)