KKR, RådsPM - RSS dataintensiv forskning, dp 12

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2014/15:3AAF26

Rådspromemoria

2015-04-29

Utbildningsdepartementet

Forskningspolitiska enheten

Konkurrenskraftsrådets (KKR) möte den 29 maj 2015

Dagordningspunkt: 12

Rubrik: Utkast till rådsslutsatser om öppen, dataintensiv och sammankopplad forskning som drivkraft för snabbare och bredare innovation - antagande.

Dokument: 8400/15 (dokumentnummer kommer att uppdateras)

Tidigare dokument: 11603/15

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 19 september 2014, 27 februari 2015.

Tidigare behandlad vid överläggning med Utbildningsutskottet: 19 februari 2015.

Bakgrund

Genom Europa 2020-strategin infördes en digital agenda för Europa som ett av sju flaggskeppsinitiativ. Därmed erkändes att användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) kommer att spela en avgörande roll om EU ska kunna uppnå sina mål till 2020.

Europeiska rådets slutsatser från oktober 2013 var inriktade på den digitala ekonomin, innovation och tjänster som drivkraft för tillväxt och sysselsättning. I slutsatserna efterlystes åtgärder från EU:s sida för att skapa de rätta förutsättningarna för en inre marknad för stordata (big data) och molnbaserade datortjänster (cloud computing). Utgångspunkten är att strategisk teknik såsom stordata, stordatabaserad teknik samt molnbaserade datortjänster är viktiga drivkrafter för produktivitet och tillväxt.

Stordata syftar till att behandla, samla in, lagra, beräkna och analysera stora mängder data. Molnbaserade datortjänster kan förbättra tillgången till data och underlätta utbytet av dessa data.

Kommissionens meddelande ”Mot en blomstrande datadriven ekonomi” tillhandahöll flera förslag till stöd för en övergång till en datadriven ekonomi. I meddelandet framhålls att en välfungerande datadriven ekonomi kännetecknas av tillgång till tillförlitliga och betrodda data av god kvalitet, standardiserade och gemensamma format och protokoll för data samt solida infrastrukturer, resurser, tillräcklig kompetens samt tjänster för data.

En av kommissionens prioriteringar för 2015 är att presentera en strategi för den digitala inre marknaden. Den digitala inre marknaden är enkelt uttryckt en inre marknad anpassad för den digitala ekonomin. Förverkligandet av den digitala inre marknaden är en av kommissionsordförande Junckers tre huvudprioriteringar och en viktig underliggande möjliggörare för de flesta politikområden. En innovativ och digital inre marknad är också en av regeringens övergripande EU-prioriteringar för EU-arbetet 2015.

Strategin kommer att peka på de utmaningar som behöver adresseras för att en säker, dynamisk och trovärdig digital inre marknad ska kunna uppnås. Strategin kommer att fokusera kring flera delar med koppling till forskning och innovation, såsom stöd till färdigheter och lärande, IKT-baserad forskning och innovation, cybersäkerhet, upphovsrättsfrågor med mera. En färdigställd digital inre marknad beräknas generera upp mot 250 miljarder euro i ökad tillväxt i Europa under de kommande fem åren.

Kommissionen ska presentera en digital inremarknadsstrategi den 6 maj 2015. Strategin blir förmodligen en av frågorna på Europeiska rådet den 25-26 juni. Under våren 2015 har den digitala inre marknaden diskuterats på ett övergripande plan i flera av rådsformationerna, bland annat i KKR. Strategin förväntas ta formen av ett meddelande som fungerar som en handlingsplan med angivna teman och tillhörande åtgärdsförslag, både lagstiftande och icke-lagstiftande.

Forskning och innovation har en naturlig plats i strategin för den digitala inre marknaden. Data, inklusive forskningsdata är en grundförutsättning för en fungerande digital inre marknad och behöver vara tillgänglig, interoperabel, samt möjlig att återfinna och återanvända. Det är också viktigt att forskningsperspektivet beaktas när man diskuterar frågor som dataskydd, cybersäkerhet, immaterialrätt, datalagring, datahantering och datainfrastruktur.

Kommissionen har lanserat flera förslag för att stärka digital forskning och innovation, som till exempel satsningen på pilotutlysningar om öppna forskningsdata inom Horisont 2020. Kommissionen har också lanserat en stordata-plattform inom ramen för BigDataEurope-projektet med syftet att tillhandahålla verktyg och lösningar kopplade till de stora samhällsutmaningarna som utgör den tredje delen av Horisont 2020.

På konkurrenskraftsrådet (KKR) den 3 mars 2015 hölls en riktlinjedebatt om ämnet. Utkastet till rådsslutsatser baseras på vad som framkom vid diskussionen vid KKR 3:e mars. Forskningsministrarna lyfte då vikten av bra ramvillkor för användning av data, öppen data, e-infrastruktur och e-utbildning.

Rättslig grund och beslutsförfarande

EUF-fördraget om forskning och teknisk utveckling (art. 172-190). Rådsslutsatser antas med konsensus.

Svensk ståndpunkt

En stark digital ekonomi är avgörande för tillväxt och europeisk konkurrenskraft i en allt mer globaliserad värld. Det är därför angeläget att Europa skapar de bästa förutsättningarna för att tillvarata alla möjligheter som digitaliseringen ger för att stärka europeiskt näringsliv, skapa nya arbetstillfällen och ge bättre förutsättningar för konsumenter.

En framgångsrik datadriven forskning och innovation, som bl.a. bidrar till en omställning till en grön resurseffektiv ekonomi är viktiga delar av detta.

En framgångsrik datadriven forskning och innovation är i sig beroende av tillgång till tillförlitliga och betrodda data av god kvalitet som uppfyller krav på interoperabilitet, liksom standardiserade och gemensamma format och protokoll för data och metadata samt solida infrastrukturer, resurser, tillräcklig kompetens samt tillhörande tjänster för data.

I förhandlingarna om rådsslutsatserna har regeringen tillsammans med likasinnade strävat efter att bevaka och förstärka skrivningar som på olika sätt stöder forskares förutsättningar och möjligheter att publicera sin forskning med öppen tillgång.

Det är viktigt att forskningsperspektivet beaktas när man diskuterar frågor som dataskydd, cybersäkerhet, immaterialrätt, datalagring, datahantering och datainfrastruktur.

Interoperabilitet, d.v.s. att olika system är kompatibla med varandra, främjar konkurrens och forskning och innovation. Interoperabilitet kan uppnås genom att alla berörda parter enas om ett gemensamt sätt att göra saker på. Ett sätt att nå det målet är att använda sig av standarder som alla kan använda och implementera och att dessa i möjligaste mån bör vara öppna. När val av standarder diskuteras bör man ta hänsyn till både den europeiska och globala standarden.

En utgångspunkt för alla pågående och nya initiativ bör därför vara att hänsyn tas till behovet av fria och gränsöverskridande dataflöden och att protektionistiska lösningar motverkas. Detta samtidigt som behovet av ett tillfredsställande skydd för persondata respekteras liksom att befintlig nationell lagstiftning på området beaktas. I förhandlingarna om rådsslutsatserna har regeringen till exempel drivit att hänsyn bör tas till relevant nationell lagstiftning när tjänster för lagring och delning av forskningsdata på EU-nivå tas fram.

En grundförutsättning för ett digitalt samhälle är att de digitala klyftorna som finns mellan människor idag minskar. Digitala klyftor uppstår när olika grupper eller individer i ett samhälle har olika möjlighet att erhålla och utveckla en digital kompetens.

Europaparlamentets inställning

Ej känt.

Förslaget

Rådsslutsatserna hänvisar till och tar sin utgångspunkt i flera tidigare meddelanden från kommissionen som till exempel kommissionens meddelande om ”En digital agenda för Europa” (10130/10), meddelandet om ”Förbättrad tillgång till vetenskaplig information” (12847/12) och meddelandet om ”Mot en blomstrande datadriven ekonomi” (11603/14).

I rådsslutsatserna betonas den potential som finns i open science-begreppet där öppen tillgång till vetenskaplig information, särskilt forskningsdata är viktiga förutsättningar för en datadriven ekonomi och för framgångsrik forskning och innovation.

Man tar även upp behoven av digital utbildning och kompetens, stödjande e-infrastruktur för lagring, beräkning och analys av stora datamängder samt tillhörande digitala tjänster inklusive virtuella forskningsmiljöer och pekar på de stödjande åtgärder som initierats genom t.ex. Horisont 2020 inte minst genom de piloter för öppen forskningsdata som initierats inom vissa utvalda områden.

Vidare betonas i rådsslutsatserna vikten av att data görs tillgänglig, interoperabel och återanvändningsbar och att detta möjliggörs genom implementeringen av öppna standarder, licenser, format och mjukvara.

Rådsslutsatserna framhåller vidare vikten av att medlemsstaternas och EU bättre samordnar sina strategier för stödjande e-infrastruktur.

Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom ordförandeskapets utkast till rådslutsatser.

Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa

Det finns inga direkta effekter på svenska regler som följd av de aktuella rådsslutsatserna.

Ekonomiska konsekvenser

Inga ekonomiska konsekvenser förutses med anledning av antagande av rådsslutsatser.

Övrigt

-