GAC, Kommenterad dagordning

2

EU bör tillsammans med partners fortsätta att öka trycket på Ryssland genom ytterligare sanktioner, men även genom att säkerställa att redan beslutade sanktioner implementeras på ett korrekt sätt och efterlevs. Det svenska EU-ordförandeskapet bidrar till arbetet med att identifiera ett gemensamt förhållningssätt och möjliga vägar framåt i frågan om att använda frysta ryska tillgångar för Ukrainas återuppbyggnad. EU bör verka för ansvarsutkrävande, inklusive för aggressionsbrottet. Regeringen välkomnar överenskommelsen om att inrätta ett internationellt center för lagföring av aggressionsbrottet i Haag.

Regeringen verkar för att EU fortsätter att stärka det politiska, ekonomiska, humanitära, rättsliga och militära stödet till Ukraina. Diskussioner pågår för

närvarande om hur gemensam ammunitionsupphandling skulle kunna utformas. Det är angeläget att återuppbyggnaden av Ukraina kan inledas så

snart som möjligt. Regeringen verkar för att EU ska spela en central roll i det internationella samarbetet kring återuppbyggnadsstöd.

Regeringen verkar för att EU aktivt stödjer Ukrainas EU-närmande och fortsatta reformsteg, samtidigt som utvidgningsprocessens integritet och trovärdighet värnas.

Långsiktig konkurrenskraft är en prioritet för det svenska ordförandeskapet och en diskussion om detta kommer därför att hållas mellan stats- och regeringscheferna vid marstoppmötet. Det var bl.a. genom svensk försorg som Europeiska rådet den 15 december 2022 inbjöd kommissionen att förbereda en strategi om långsiktig konkurrenskraft och produktivitet. Uppmaningen upprepades vid Europeiska rådets extra möte den 9 februari. Regeringen ser fram emot att ta del av denna strategi som tillsammans med ett meddelande om den inre marknadens 30-årsjubileum kommer att utgöra underlag för ledarnas behandling av frågor kopplade till långsiktig konkurrenskraft.

När det gäller det mer kortsiktigt inriktade konkurrenskraftsarbetet om att

genomföra industriplanen för den gröna given är det viktigt att eftersträva en faktabaserad och balanserad ansats. Regeringen anser därför att det i

sammanhanget är viktigt att påminna om den konsekvensanalys som Europeiska rådet den 15 december och 9 februari efterfrågade.

Gällande ekonomiska frågor och översynen av den ekonomiska styrningen anser regeringen att det är viktigt att föra arbetet framåt i syfte att uppnå en

2 (7)

3

ansvarstagande ekonomisk politik som stödjer en utveckling mot hållbar offentlig skuldsättning och tillväxt i alla medlemsstater.

Rörande energifrågorna är det bra att kommissionen ser över behoven inför nästa vinter.

Datum för tidigare behandling i riksdagen

Samråd med EU-nämnden inför den första diskussionen om dagordningen för Europeiska rådets möte ägde rum den 17 februari inför Allmänna rådets möte den 21 februari.

4.Förbindelserna mellan EU och Förenade kungariket: lägesuppdatering

Beslutspunkt

a)Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i den gemensamma kommitté som inrättats genom avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen vad gäller antagandet av ett beslut och utfärdandet av rekommendationer samt gemensamma och ensidiga förklaringar

b)Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i den gemensamma rådgivande arbetsgrupp som inrättats genom avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen vad gäller ändring av dess arbetsordning

Förslagens innehåll

Den 27 februari annonserade kommissionen och den brittiska regeringen det s.k. Windsorramverket, den principiella överenskommelsen som utgör en del av utträdesavtalet avseende Irland/Nordirland mellan EU och Förenade kungariket. Windsorramverket har aktualiserat ett antal lagstiftningsförfaranden i form av två rådsbeslut och tre förordningar, vilka

3 (7)

4

berör sanitära- och fytosanitära åtgärder, tullkvoter och läkemedel. Vid mötet väntas rådet fatta beslut om förslagen till rådsbeslut.

Det första förslaget är den ståndpunkt som ska antas å Europeiska unionens vägnar i den gemensamma kommitté som inrättats genom utträdesavtalet mellan EU och Förenade kungariket vad gäller antagandet av ett beslut och utfärdandet av rekommendationer samt gemensamma och ensidiga förklaringar. Rådsbeslutet syftar till att bland annat befästa de ändringar i protokollet om Irland/Nordirland som Windsorramverket föreslog i enlighet med artikel 164 c i utträdesavtalet. Bland annat föreslår kommissionen att ändra i artikel 6.2 för att underlätta handeln mellan Nordirland och andra delar av Förenade kungariket. Detta innebär minskade kontroller och uppgiftslämnande för varor från Förenade kungariket med Nordirland som slutdestination och för paket som skickas från Förenade kungariket till Nordirland. Varor som riskerar att säljas vidare på EU:s inre marknad (”goods at risk”) kommer bli föremål för kontroller för att skydda EU:s inre marknad. Därtill föreslås en ändring av artikel 13.3. för att etablera en nödbromsmekanism (den s.k. Stormontbromsen) som möjliggör för Nordirlands parlament att i särskilda fall pausa tillämpningen av ändringar i befintliga EU-lagar på Nordirland. I bilaga 3 till protokollet föreslås även ändringar göras i form av att Förenade kungariket kan tillämpa reducerad moms för varor som har installerats i fastigheter på Nordirland, även om momssatsen skulle understiga EU:s miniminivå. Förenade kungariket skulle även få tillämpa reducerad moms för fler varukategorier än vad som tillåts enligt EU-reglerna på områden av mindre betydelse för EU. Rådet behöver anta rådsbeslutet för att ge kommissionen mandat att befästa överenskommelsen i den gemensamma kommittén mellan EU och Förenade kungariket.

Det andra förslaget är den ståndpunkt som ska antas å Europeiska unionens vägnar vad gäller en ändring av arbetsordningen i den gemensamma rådgivande arbetsgrupp som inrättats under utträdesavtalet. Arbetsgruppen är sammansatt av företrädare för unionen och Förenade kungariket och utför sina uppgifter under tillsyn av den specialiserade kommittén för frågor rörande genomförandet av protokollet, som inrättas genom artikel 165 i utträdesavtalet och som arbetsgruppen rapporterar till. Arbetsgruppen är avsedd att fungera som ett forum för informationsutbyte och samråd mellan parterna vad gäller genomförandet av protokollet. Syftet med förslaget är inrätta strukturerade undergrupper som ska bistå arbetsgruppen vid

4 (7)

5

genomförandet av dess uppgifter som ett ändamålsenligt forum for informationsutbyte och samråd.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen stödjer ordförandeskapets hantering och kommissionens förslag till rådsbeslut.

Datum för tidigare behandling i riksdagen

Relationen mellan EU och Förenade kungariket har behandlats vid ett flertal tillfällen. EU-nämnden informerades senast i frågan den 3 februari inför Allmänna rådets möte den 6 februari 2023.

5.Europeiska planeringsterminen

a)Syntesrapport

Diskussionspunkt

Förslagets innehåll

Den europeiska planeringsterminen för ekonomisk-politisk samordning 2023 inleddes den 22 november 2022 genom att kommissionen presenterade den årliga hållbara tillväxtöversikten som innehåller förslag till övergripande prioriteringar för den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken i EU det kommande året. Den årliga tillväxtöversikten har behandlats i flera rådsformationer och samråd med EU-nämnden har ägt rum inför respektive rådsmöte. Det svenska ordförandeskapet förväntas presentera en rapport som sammanfattar rådets hittillsvarande behandling av de olika delarna av årets europeiska planeringstermin.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar rapporten och behandlingen av planeringsterminen i de olika rådskonstellationerna.

b) Uppdaterad färdplan för planeringsterminen 2023

Informationspunkt

5 (7)

6

Bakgrund

I december 2022 presenterade enligt praxis det dåvarande och det tillträdande ordförandeskapet en färdplan som beskriver de viktigaste åtgärderna för den europeiska planeringsterminen 2023. Färdplanen utgör en sorts planeringsöversikt av rådets, och dess förberedande instansers, behandling av de huvudsakliga delarna inom europeiska planeringterminen 2023. En uppdaterad färdplan ska nu presenteras men har ännu inte delgivits medlemsstaterna.

c)Utkast till rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet: överföring till Europeiska rådet

Informationspunkt

Bakgrund

Utkastet till rekommendation till euroområdet kommer att tillställas Europeiska rådet för att sedan formellt godkännas av rådet. Endast euroländerna har rösträtt om rekommendationen. Precis som förra året får euroområdet rekommendationer.

Kommissionen publicerar årligen ett förslag på rådsrekommendation för euroområdets ekonomiska politik det kommande året. Årets rekommendation uppmanar euroländerna att bedriva en finanspolitik som stöttar ECB:s penningpolitik för att nå sitt inflationsmål och konsolidera sina offentliga skulder genom riktat stöd till de mest utsatta hushållen och företagen, samtidigt som investeringar upprätthålls för att klara den gröna och digitala omställningen. Rekommendationen pekar också ut pris- och lönespiraler och den makrofinansiella stabiliteten som viktiga områden att övervaka framgent.

Datum för tidigare behandling i riksdagen

Europeiska terminen har behandlats vid flertalet tillfällen under året i EU- nämnden inför möten i olika rådskonstellationer.

6.Den årliga rättsstatsdialogen: landsspecifik diskussion Diskussionspunkt

Förslagets innehåll

Den årliga rättstatsdialogen kommer att äga rum inom den ram som fastställdes i Allmänna rådets slutsatser från den 16 december 2014. Sedan

6 (7)

7

2020 genomförs dialogen strukturerat i en horisontell del och i flera landspecifika diskussioner.

Vid rådets möte den 21 mars kommer landspecifika diskussioner att äga rum dels med Slovakien och Finland, vilket avslutar den första omgången av rättsstatsdialogen. Samtidigt inleder det svenska ordförandeskapet nästa runda av dialoger med Belgien, Bulgarien och Tjeckien.

Dessa diskussioner kommer att grunda sig på den inledande sammanfattningen i respektive landkapitel i kommissionens årliga rättsstatsrapport från 2022. Kommissionen har i denna rapport granskat fyra områden: de nationella rättssystemen, åtgärder mot korruption, situationen för media samt ”kontroll och balans” i det institutionella systemet.

Förslag till svensk ståndpunkt

Kommissionens årliga rapport om rättsstatsutvecklingen i EU, inklusive dess rekommendationer, utgör en god grund för diskussion och erfarenhetsutbyte i rådet med syftet att förebygga att rättsstatsproblem uppkommer eller förvärras. Regeringen står därför bakom ordförandeskapets ansträngningar att fortsätta rådets årliga rättsstatsdialog i den strukturerade form som tillämpats sedan 2020, inklusive ordförandeskapets initiativ till att påbörja en ny cykel av rättsstatsdialoger vid mötet.

Datum för tidigare behandling i riksdagen

Landspecifika diskussioner har tidigare behandlats i EU-nämnden den 13 november 2020 inför det informella videomötet i Allmänna rådet den 17 november 2020, den 16 april 2021 inför det informella videomötet i Allmänna rådet den 20 april 2021, den 19 november 2021 inför det informella videomötet i Allmänna rådet den 23 november 2021, den 8 april 2022 inför Allmänna rådets möte den 12 april 2022 och den 9 december 2022 inför Allmänna rådets möte den 13 december 2022.

7.Övriga frågor

-

7 (7)