FAC_Kommenterad_dagordning_14_mars

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2015/16:43E63E

FAC

REGERINGSKANSLIET

Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning Ministerrådet

Europakorrespondentenheten

Kommenterad dagordning för utrikesrådet den 14 mars 2016

Utrikesministrarnas möte

1.Godkännande av den preliminära dagordningen

2.Godkännande av A-punktslistan

3.Iran

Diskussionspunkt

Rådet ska diskutera EU:s relationer med Iran mot bakgrund av den senaste utvecklingen, inklusive det kärntekniska avtalet, lyftandet av sanktioner och de iranska valen. Irans regionala roll, inklusive konflikterna i Syrien och Jemen samt de försämrade relationerna med Saudiarabien, väntas också diskuteras. Inga rådsslutsatser förutses.

Regeringens ståndpunkt:

Den kärntekniska överenskommelsen och sanktionslättnaderna innebär en möjlighet till fördjupad dialog med Iran. Regeringen vill se ett samlat EU-engagemang gentemot Iran, med en ökad dialog om bl. a. regionala frågor, energi, miljö, handel och CSR. En särskilt viktig fråga är den allvarliga situationen för mänskliga rättigheter i Iran. Det är därtill angeläget att undvika en fortsatt eskalering mellan Iran och Saudiarabien, liksom att uppmana Iran att fortsatt delta i de internationella samtalen om Syrien och Jemen.

4. Libyen

Diskussionspunkt

Rådet kommer att diskutera den senaste utvecklingen i Libyen, inklusive den politiska processen samt EU:s engagemang på säkerhetsområdet. Förslag till framtida former av EU-stöd kan förväntas diskuteras om det libyska så kallade representanthuset har kunnat rösta igenom en samlingsregering (Government of National Accord, GNA).

Regeringens ståndpunkt

Regeringen stödjer fortsatt det FN-ledda arbetet med att genomföra Libyan Political Agreement och uppmuntrar kvinnors deltagande på alla nivåer av den politiska processen. Regeringen anser det angeläget att representanthuset utan dröjsmål godkänner ordföranderådets förslag till en samlingsregering.

Regeringen betonar vikten av att EU:s planer för engagemang i Libyen måste vara långsiktigt och hållbart, samt nära samordnas med alla relevanta aktörer, inte minst FN och den libyska samlingsregeringen när en sådan är på plats. Regeringen understryker att eventuella EU-insatser inte får störa den sköra politiska processen, utan måste ta hänsyn till libyskt ägarskap och beakta de utmaningar som läget på marken utgör.

5. Ryssland

Diskussionspunkt

Rådet förväntas diskutera EU:s relation till Ryssland. Diskussionen sker mot bakgrund av Rysslands fortsatta militära aggression i Ukraina, Rysslands agerande mot omvärlden och dess inrikespolitiska utveckling, inklusive situationen för civilsamhället och oppositionen. Inga rådsslutsatser förutses.

Regeringens ståndpunkt:

Regeringen ser med oro på Rysslands utrikespolitiska agerande, i första hand mot Ukraina och i Syrien. Den inrikespolitiska utvecklingen är också bekymmersam, särskilt det ökade trycket mot civilsamhället och den politiska oppositionen. Regeringen välkomnar mot denna bakgrund en strategisk diskussion om principerna för EU:s relationer med Ryssland. EU:s förhållande till Ryssland måste vara principfast och konsekvent. EU måste vara en stark röst för demokrati och mänskliga rättigheter. EU bör också på olika sätt försöka vidmakthålla och utveckla kontakterna med Rysslands folk och civilsamhälle. Det är centralt att EU forsätter att stödja Ukrainas och andra länders suveränitet, territoriella integritet och rätt att göra sina egna vägval om utrikes-, säkerhets- och handelspolitik. EU måste slå vakt om folkrätten och värna den europeiska säkerhetsordningen.

6. MEPP

Diskussionspunkt

Mot bakgrund av den senaste tidens utveckling väntas Rådet diskutera hur EU kan öka sina ansträngningar för att bidra till att meningsfulla förhandlingar återupptas i fredsprocessen i Mellanöstern. Inga rådsslutsatser förutses.

Regeringens ståndpunkt

Regeringen understryker vikten av att brådskande få igång en resultatinriktad politisk process med tydliga parametrar och tidsramar. Det franska initiativet om en internationell fredskonferens välkomnas som ett viktigt komplement till övriga initiativ och regeringen bedömer att det kan bidra till att skapa momentum i fredsprocessen. Behov finns av samordnade insatser från det internationella samfundet till stöd för en återupptagen fredsprocess. Försämringarna på marken innebär ett allvarligt hot mot tvåstatslösningen och undergräver ytterligare möjligheterna till en återupptagen fredsprocess. Den inompalestinska försoningen är mycket angelägen. Den humanitära situationen i Gaza är djupt oroande. Regeringen emotser en förnyad diskussion om ett utökat EU-engagemang givet den allvarliga situationen.