Epsco. Kommenterad dagordning EPSCO 7 mars 2016

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2015/16:43DB17

Kommenterad dagordning

rådet

2016-02-29

Arbetsmarknadsdepartementet

Socialdepartementet

Rådets möte (sysselsättning och socialpolitik) den 7 mars 2016

Kommenterad dagordning

1. Godkännande av den preliminära dagordningen

Icke lagstiftande verksamhet

2. (ev.) Godkännande av A-punktslistan

Lagstiftningsöverläggningar

3. (ev.) Godkännande av A-punktslistan

Icke lagstiftande verksamhet

4. Den europeiska planeringsterminen 2016: bidrag till Europeiska rådet (17–18 mars 2016)

– Riktlinjedebatt

Dokument

6147/16 SOC 63 EMPL 38 ECOFIN 102 EDUC 25

Tidigare behandling i nämnden

Riktlinjedebatten har inte behandlats tidigare i nämnden. EPSCO-rådets bidrag till Europeiska rådet i mars är en årligt återkommande punkt på rådsdagordningen.

Ansvarigt statsråd

Ylva Johansson

Bakgrund

Under denna dagordningspunkt väntas en diskussion föras kring sysselsättnings- och socialpolitiska prioriteringar inom ramen för den europeiska planeringsterminen och inför Europeiska rådets möte i mars. Diskussionen väntas ta sin utgångspunkt i de underlag som presenteras i underpunkterna till punkten 4. På initiativ av ordförande i rådet kommer riktlinjediskussionen om Europeiska terminen fokusera på genomförandet av landsspecifika rekommendationer, i synnerhet på området segmentering på arbetsmarknaden och kontraktsmässiga arrangemang.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar denna diskussion. Regeringen avser att i riktlinjedebatten föra fram att rekommendationerna är ett bra instrument för att uppmuntra till uppfyllelse av de mål som sätts upp inom ramen för samordningen av den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken. En rekommendation är en uppmaning till lämplig handling. Vad som är lämplig handling är ett politiskt vägval och det är upp till varje medlemsland att välja hur man förhåller sig till rekommendationerna.

a) Genomförande av de landsspecifika rekommendationerna

Sysselsättningskommitténs bidrag om segmenteringen på arbetsmarknaden och kontraktsmässiga arrangemang

Dokument

6151/16 SOC 66 EMPL 41 ECOFIN 105 EDUC 28 + ADD 1

Tidigare behandling i nämnden

Bidraget från sysselsättningskommittén har inte behandlats tidigare i nämnden.

Ansvarigt statsråd

Ylva Johansson

Bakgrund

På initiativ av ordförande i rådet kommer riktlinjediskussionen om Europeiska terminen att fokusera på genomförandet av landsspecifika rekommendationer i synnerhet på området segmentering och kontraktsmässiga arrangemang. Mot den bakgrunden har sysselsättningskommittén blivit ombedd att ta fram ett bidrag till diskussionen. Varje år följer sysselsättningskommittén (EMCO) upp de landsspecifika rekommendationer som getts till medlemsstaterna genom en process för multilateral granskning. Den 27 januari hölls en tematisk granskning på området segmentering på arbetsmarknaden och kontraktsmässiga arrangemang. Sysselsättningskommitténs bidrag till riktlinjediskussionen utgörs av en övergripande inledning till frågan, följd av sysselsättningskommitténs slutsatser från den tematiska granskningen. Dessa slutsatser följer av de slutsatser som dragits vid granskningen av de medlemsstater som fått rekommendationer eller har utmaningar på området. Slutsatser från granskningen av följande länder, Spanien, Portugal, Nederländerna, Slovenien, Frankrike, Italien och Polen, redovisas i en bilaga.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen föreslår att Sverige noterar sysselsättningskommitténs bidrag till riktlinjediskussionen.

b) Landsrapporter 2016

– Föredragning av kommissionen

Dokument

SWD(2016) 95 final

Tidigare behandling i nämnden

Kommissionens landsrapporter för 2016 har inte behandlats tidigare i nämnden.

Ansvarigt statsråd

Ylva Johansson

Bakgrund

Inom ramen för den europeiska planeringsterminen 2016 publicerade kommissionen den 26 februari landrapporter för EU:s medlemsländer, vilka utgör den analytiska grunden för de förslag till landspecifika rekommendationerna som kommissionen väntas publicera senare i vår. För de 18 medlemsländer som granskas inom ramen för det makroekonomiska obalansförfarandet redogör även kommissionen för sina djupanalyser, d.v.s. bedömningen av huruvida makroekonomiska obalanser föreligger eller ej i dessa medlemsländer. I rapporterna redogör kommissionen även för genomförandet av förra årets landspecifika rekommendationer och de utmaningar som EU står inför avseende investeringar. Kommissionens rapport om Sverige berör bland annat hushållens skuldsättning, bostadsmarknaden och arbetsmarknaden.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar kommissionens landrapporter som en del av den europeiska terminen. Det finns behov av att förstärka den långsiktiga tillväxten i EU. Ytterligare strukturella reformer på både EU-nivå och den nationella nivån bidrar till förbättrad konkurrenskraft, fler och bättre jobb och att säkra återhämtningen i den europeiska ekonomin. Regeringen föreslår att Sverige vid rådsmötet noterar informationen från kommissionen.

c) Prioriterade åtgärder på områdena för sysselsättnings- och socialpolitik: politisk vägledning för 2016

i) Utkast till rådets slutsatser om den årliga tillväxtöversikten för 2016 och den gemensamma sysselsättningsrapporten: politisk vägledning för sysselsättnings- och socialpolitik

Dokument

6148/16 SOC 64 EMPL 39 ECOFIN 103 EDUC 26

Tidigare behandling i nämnden

Utkastet till rådsslutsatser om den årliga tillväxtöversikten för 2016 och den gemensamma sysselsättningsrapporten har inte tidigare behandlats i nämnden. Överläggning har skett med Arbetsmarknadsutskottet den 2 februari, Socialutskottet den 9 februari och Socialförsäkringsutskottet den 11 februari.

Ansvarigt statsråd

Ylva Johansson

Annika Strandhäll

Bakgrund

Utkastet till rådsslutsatser innehåller politisk vägledning inför medlemsstaternas fortsatta arbete med genomförandet av sysselsättnings- och socialpolitiken inom ramen för Europa 2020-strategin.

Utgångspunkten för utkastet till rådsslutsatser är den långsamt förbättrade sysselsättnings- och sociala situationen i Europa. Mot den bakgrunden betonas vikten av kontinuitet i policyprioriteringar, och tydligt stöd uttrycks för de övergripande prioriteringarna i den årliga tillväxtöversikten.

Med grund i den årliga tillväxtöversikten och utkastet till gemensam sysselsättningsrapport konstateras att viktiga inriktningar framöver är stöd för välfungerande och inkluderande arbetsmarknader med mer fokus på jobbskapande och kvalitet i arbetet, ökade ansträngningar för att bekämpa ungdoms- och långtidsarbetslöshet, bekämpande av skillnaden mellan kvinnor och män på sysselsättningsområdet och det sociala området, investeringar i människor samt förespråkande av skäliga och hållbara sociala trygghetssystem med tyngdpunkt på sociala investeringar och social inkludering.

Vad gäller styrningsfrågor uppmärksammas bl.a. kommissionens avsikt att föreslå utvecklandet av riktmärken i syfte att förbättra samordningen och stödja strukturreformer. Samtidigt som utbyte av bästa praxis välkomnas betonas i rådsslutsatserna vikten av en ansats nerifrån och upp som tar hänsyn till genomförbarheten i att överföra policylösningar mellan olika nationella kontexter. Expertkommittéerna, kommittén för social trygghet och sysselsättningskommittén, inbjuds att arbeta tillsammans med kommissionen i syfte att ta fram exempel på eventuella riktmärken.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar den årliga tillväxtöversikten och kan, i enlighet med utkastet till rådsslutsatser, på ett övergripande plan ställa sig bakom de prioriteringar som kommissionen föreslår. Regeringen kan mot den bakgrunden ställa sig bakom de områden som tas upp i rådsslutsatserna som viktiga för inriktningen på ansträngningarna framöver.

Vad gäller skillnaden mellan kvinnor och män på sysselsättningsområdet och det sociala området har Sverige under förhandlingen fått gott gehör för sina ståndpunkter, bl.a. ökat arbetskraftsdeltagande bland kvinnor som ett bidrag till tillväxt samt balans i arbetslivet för både män och kvinnor. Vidare har Sverige fått gehör för att ge skrivningar om flyktingsituationens påverkan på arbetsmarknaderna och de sociala trygghetssystem ökad synlighet.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att Sverige på rådsmötet ställer sig bakom att rådsslutsatserna antas.

ii) Utkast till gemensam sysselsättningsrapport

– Antagande

Dokument

6149/16 SOC 65 EMPL 40 ECOFIN 104 EDUC 27

Tidigare behandling i nämnden

Årets rapport har inte behandlats i nämnden tidigare.

Ansvarigt statsråd

Ylva Johansson

Bakgrund

Inom ramen för den europeiska planeringsterminen ska rådet och kommissionen årligen upprätta en rapport till Europeiska rådet om sysselsättningsläget och genomförandet av de integrerade sysselsättningsriktlinjerna. Utkastet till årets rapport publicerades den 26 november 2015.

Rapporten visar att sysselsättningen och den sociala situationen långsamt förbättras men tecken på avvikelser mellan och inom medlemsstaterna kvarstår. I linje med den gradvisa ekonomiska återhämtningen ökar sysselsättningsgraden och arbetslösheten faller i nästan alla medlemsstater. Med tanke på att den senaste tidens sysselsättningstillväxt till stor del förklaras av en ökning av visstidsanställningar, pekar kommissionen på behovet av fler insatser för att stimulera tillväxt och skapa en positiv miljö för att skapa högkvalitativa arbetstillfällen och ta itu med utmaningen av segmenterade arbetsmarknader, som garanterar en önskvärd balans mellan flexibilitet och trygghet. I rapporten framhålls att arbetslösheten fortfarande ligger på historiskt höga nivåer. Även om ungdoms-arbetslösheten har minskat totalt sett, är den fortfarande mycket hög, över 20 procent i de flesta medlemsstater. Långtidsarbetslösheten har nästan fördubblats sedan 2008 med stora variationer mellan medlemsstaterna. Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att intensifiera sina insatser när det gäller att ta itu med långtidsarbetslösheten i enlighet med de riktlinjer som föreslås i rekommendationen om långtidsarbetslösas återinträde på arbetsmarknaden.

För att uppnå både flexibilitet och trygghet i arbetslivet krävs, enligt kommissionen, ett omfattande reformarbete där man samtidigt behöver ta itu med segmenteringen av arbetsmarknaden, lämplig löneutveckling, genomtänkta inkomststöd och riktlinjer för att underlätta övergångarna till nya jobb, samt förse de arbetssökande med rätt kompetens och matcha dem bättre med lediga platser. Liksom tillväxtöversikten, lyfter sysselsättningsrapporten fram att skillnaderna mellan könen när det gäller sysselsättningsgraden förblir särskilt stora i flera av medlemsstater och uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder för att förbättra balansen mellan arbete och privatliv.

I utkastet presenteras även den tredje upplagan av resultattavlan som syftar till att bättre synliggöra och följa upp den sociala utvecklingen i EU och eurozonen. Resultattavlan pekar fortfarande på ytterligare skillnader mellan länderna främst i förhållande till risk för fattigdom och ojämlikhet. Sverige ligger relativt bra till ur ett jämförande EU-perspektiv.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom att rapporten antas.

5. Förslag till rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik

– Allmän riktlinje

Dokument

COM(2016) 71 final

6159/16 SOC 70 EMPL 45 ECOFIN 109 EDUC 32 (dokument inför Coreper).

Tidigare behandling i nämnden

Förslaget har inte tidigare behandlats i nämnden.

Ansvarigt statsråd

Ylva Johansson

Bakgrund

Riktlinjerna utgör tillsammans med de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken de integrerade riktlinjerna för genomförandet av Europa 2020-strategin. Medlemsstaterna ska ta hänsyn till dessa riktlinjer i sin sysselsättningspolitik.

I oktober 2010 antog rådet nya riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik. Av det beslutet framgår att riktlinjerna borde förbli oförändrade fram till 2014 i syfte att ge fokus åt genomförandet. Enligt fördraget måste dock sysselsättningsriktlinjerna årligen antas av rådet, varför oförändrade riktlinjer antogs mellan år 2011 och 2014.

Den 5 oktober 2015 antogs för första gången sedan 2010 riktlinjer som reviderats i substans.

Kommissionen presenterade den 15 februari 2016 ett förslag till riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik för 2016. Kommissionen anför i förslaget att riktlinjerna för 2015 är fortsatt relevanta och föreslår att de ska vara oförändrade 2016. Den 16 februari 2016 antog sysselsättningskommittén (EMCO) ett yttrande, vari den instämmer i kommissionens bedömning.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen delar kommissionens bedömning att de riktlinjer som antogs i oktober 2015 fortsatt är relevanta och att riktlinjerna för medlemsstaternas sysselsättningspolitik därför bör lämnas oförändrade. Regeringen föreslår mot den bakgrunden att Sverige på rådsmötet ställer sig bakom den allmänna riktlinjen.

6. En ny start för den sociala dialogen

a) Lägesrapport

b) Det sociala trepartstoppmötet

– Föredragning av ordförandeskapet och kommissionen

Dokument

Inga dokument har inkommit.

Tidigare behandling i nämnden

Frågan har tidigare behandlats i EU-nämnden den 2 oktober 2015. Arbetsmarknadsutskottet informeras den 29 september 2015.

Ansvarigt statsråd

Ylva Johansson

Bakgrund

Den då nytillträdda kommissionen aviserade i början av förra året en nystart av den sociala dialogen. Bl.a. anordnades en högnivåkonferens på detta tema den 5 mars 2015 i Bryssel. Information om nystarten gavs även på EPSCO-rådets möte i oktober 2015. Kommissionen väntas nu på EPSCO-rådets möte informera ytterligare om läget i denna nystart.

Vidare väntas ordförande informera om förberedelserna för det så kallade sociala trepartstoppmötet då företrädare för arbetsmarknadens parter, ordförandeskapstrion, dvs. det nederländska, slovakiska och maltesiska ordförandeskapet samt kommissionen möts inför Europeiska rådets möte i mars.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen ser positivt på den sociala dialogen som ett sätt att utveckla lösningar på för parterna angelägna områden. Regeringen tycker att det är viktigt att ha en väl fungerande social dialog där arbetsmarknadens parters autonomi respekteras.

Regeringen ser generellt positivt på kommissionens ambition att involvera parterna även inom andra relevanta politikområden än det socialpolitiska, där parterna skulle kunna spela en aktiv roll. Det är viktigt att parterna själva får ge sin syn på hur de involveras och att varje initiativ bedöms för sig. För regeringen är det centralt att parterna även fortsättningsvis involveras i den europeiska terminen och Europa 2020-strategin, både på nationell nivå och på EU-nivå. Mot bakgrund av olika landspecifika förhållanden måste samrådsformer på nationell nivå också utformas på nationell nivå, i samråd mellan nationella parter och regeringar.

Mot denna bakgrund välkomnar regeringen informationen från kommissionen och ordförande.

7. Mot en ny kompetensagenda för Europa

– Riktlinjedebatt

Dokument

6166/16 SOC 71 EMPL 46 EDUC 33 JEUN 18

Tidigare behandling i nämnden

Har inte behandlats i EU-nämnden tidigare. Arbetsmarknadsutskottet informerades den 2 februari 2016.

Ansvarigt Statsråd

Ylva Johansson

Bakgrund

Kommissionen avser att presentera en ”Ny Agenda för Kompetens för Europa”. Mot den bakgrunden har ordförande tagit initiativ till en diskussion vid EPSCO den 7 mars. Agendans innehåll är ännu inte känt, men väntas beröra frågor som syftar till att uppmuntra utveckling och synliggörande av individers kompetens, insatser för en förbättrad matchning och utveckling av kopplingen mellan arbetsmarknad och utbildning.

Diskussionen vid EPSCO följer efter en diskussion om kompetens som fördes vid utbildningsrådet den 24 februari. Ordförandes avser att spela in sammanfattningen från de båda rådsdiskussionerna till kommissionen inför presentationen av kompetensagendan som väntas 25 maj i år.

Förslag till svensk ståndpunkt

Satsningar på kompetens och matchning är centrala för regeringens jobbagenda. En fungerande utbildningspolitik och en effektiv arbetsmarknad är avgörande om vi ska kunna komma tillrätta med arbetslösheten och säkra möjligheterna för arbetsgivare att hitta rätt kompetens.

Mot den bakgrunden ser regeringen fram emot kommissionens initiativ och den konkreta diskussionen om agendans utformning.

8. Investeringar i ungdomssysselsättning: genomförande av ungdomsgarantin

Godkännande av sysselsättningskommitténs viktigaste budskap om vägen framåt

Dokument

6154/16

6154/16 ADD1 ADD2 ADD3

Tidigare behandling i nämnden

Frågan har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Ansvarigt statsråd

Ylva Johansson

Bakgrund

I april 2013 antog rådet en rekommendation om inrättande av en ungdomsgaranti. Europeiska rådet har bett kommissionen att under hösten 2016 presentera en rapport om genomförandet av ungdomsgarantin i medlemsstaterna.

Sysselsättningskommittéen (EMCO) har till uppgift att följa upp genomförandet av ungdomsgarantin och har vid ett antal tillfällen granskat medlemsstaternas genomförande. EMCO:s indikatorgrupp har arbetat med framtagande av indikatorer för uppföljning av ungdomsgarantin och en första datainsamling har ägt rum.

På basis av arbetet i EMCO har kommittéen tagit fram budskap om vägen framåt vad gäller genomförandet av ungdomsgarantin. Dessa ska godkännas vid EPSCO-rådets möte. Budskapen ska ses som ett bidrag till kommissionen inför deras framtagande av rapporten om genomförande av ungdomsgarantin i medlemsstaterna som planeras till hösten 2016.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen föreslår att Sverige vid rådsmötet ställer sig bakom budskapen från sysselsättningskommittéen.

9. (ev.) Paketet om arbetstagarnas rörlighet

– Föredragning av kommissionen

Dokument

Inga dokument har inkommit.

Tidigare behandling i nämnden

Frågan har inte behandlats i EU-nämnden.

Ansvarigt statsråd

Ylva Johansson och Annika Strandhäll

Bakgrund

Kommissionen meddelade i sitt arbetsprogram för 2015 att den avsåg att presentera ett paket för arbetskraftens rörlighet i slutet av 2015, vilket har försenats. Paketet är avsett att underlätta arbetskraftens rörlighet och bemöta missbruk av regler genom en översyn av förordningarna om samordning av de sociala trygghetssystemen och en målinriktad översyn av utstationeringsdirektivet. Frågan om rörlighetspaketet är en möjlig punkt på rådets dagordning.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen ser fram emot paketet för arbetskraftens rörlighet och välkomnar en presentation om paktetet.

10. Jämställdhet

a) Utkast till rådets slutsatser: svar på kommissionens strategiska engagemang för jämställdhet

– Antagande

Dokument

6229/16 SOC 76 GENDER 10 ANTIDISCRIM 10 FREMP 30

Tidigare behandling i nämnden

Frågan har inte behandlats i EU-nämnden tidigare. Överläggning med Arbetsmarknadsutskottet skedde i februari 2016.

Ansvarigt statsråd

Åsa Regnér

Bakgrund

Den 8 januari presenterade det nederländska ordförandeskapet ett förslag till rådsslutsaser med rubriken ”Strategiskt åtagande för jämställdhet och åtgärder för att främja hbt-personers rättigheter”. Som ett resultat av förhandlingarna på rådsarbetsgruppsnivå har det ursprungliga förslaget med gemensamma slutsatser för jämställdhet och hbt delats upp i två separata uppsättningar.

Det strategiska åtagandet på jämställdhetsområdet, som slutsatserna är ett svar på, är kommissionär Juróvas alternativ till den jämställdhetsstrategi, antagen av och bindande för hela kommissionen, som rådet och EU-parlamentet upprepade gånger bett kommissionen om. Slutsatserna tar avstamp i att framsteg på jämställdhetsområdet går alldeles för långsamt, trots att jämställdhet är ett av EU:s grundläggande värde och mål enligt fördraget. Vikten av att genomföra och följa upp arbetet med jämställdhetsintegrering lyfts fram som avgörande åtgärder för fortsatta framsteg. Slutsatserna innehåller återigen, på samma sätt som på EPSCO i december 2015, en uppmaning till kommissionen att anta en jämställdhetsstrategi som är bindande för hela kommissionen.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen föreslår att Sverige välkomnar slutsatserna och ställer sig bakom att de antas som ett paket tillsammans med slutsatserna om hbt under dagordningspunkt 10 b.

b) Utkast till rådets slutsatser: svar på kommissionens förteckning över insatser för att öka jämställdheten för hbti-personer

– Antagande

Dokument

6230/16 SOC 77 GENDER 11 ANTIDISCR 11 FREMP 31

Tidigare behandling i nämnden

Rådsslutsatserna har inte tidigare behandlats i nämnden.

Överläggning med Arbetsmarknadsutskottet skedde den 2 februari 2016.

Ansvarigt statsråd

Alice Bah Kuhnke

Bakgrund

Ordförandeskapet presenterade initialt ett förslag till rådsslutsatser om jämställdhet och hbt-personers rättigheter. Under förhandlingarna har förslaget delats upp i två separata rådsslutsatser. Ordförandeskapets syfte med rådsslutsatserna är att sätta frågor om hbt-personers situation på rådets dagordning.

Rådsslutsatserna är ett svar på kommissionens åtgärdslista för att stärka hbt-personers rättigheter som kommissionen presenterade i december 2015. I slutsatserna uppmanar rådet kommissionen att implementera åtgärderna i åtgärdslistan och uppmärksamma hbt-personers åtnjutande av de grundläggande rättigheterna. Slutsatserna inbjuder också medlemsstaterna att arbeta mot diskriminering på grund av sexuell läggning och könssidentitet.

Regeringen är positiv till att frågor om hbt-personers rättigheter lyfts inom EU. Under förhandlingarna har regeringen gett stöd till separata rådsslutsatser om jämställdhet respektive hbt-personers rättigheter. Regeringen har också fått gehör för ståndpunkten att slutsatserna tydligare ska återspegla att hbt-personer omfattas av de mänskliga rättigheterna.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar att ordförandeskapet presenterar rådsslutsatser på hbt-området då dessa frågor har begränsad synlighet på EU:s dagordning och därför behöver lyftas.

Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom ett antagande av utkastet till rådsslutsatser.

Övriga frågor

11. a) Lagstiftningsfrågor

(Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

– Information från ordförandeskapet

Ordförandeskapet väntas informera om aktuella lagstiftningsförslag.

b) Övriga frågor:

i) En europeisk pelare för sociala rättigheter

– Information från kommissionen

Tidigare behandling i nämnden

Frågan har inte behandlats i EU-nämnden.

Bakgrund

Kommissionen har i sitt arbetsprogram för 2016 aviserat att den avser presentera en europeisk pelare för sociala rättigheter. Kommissionen väntas informera om detta vid rådsmötet.

ii) Lägesrapport om genomförandet av Europeiska socialfonden och ungdomssysselsättningsinitiativet

– Information från kommissionen

Bakgrund

Kommissionen kommer att informera om genomförandet av sysselsättningsinitiativet för unga.

iii) Energiunionen – sysselsättning och den sociala dimensionen

– Information från kommissionen

Dokument

6354/16 SOC 89 EMPL 52 ENER 41

Bakgrund

I februari 2015 presenterade kommissionen ett meddelande med ett förslag till ramstrategi för en Energiunion med en framåtblickande klimatpolitik (Faktapromemoria 2014/15:FPM23). Energiunionen ska ses som ett arbetsprogram för klimat- och energiområdet för kommissionens mandatperiod.

Energiunionen syftar till att säkerställa en trygg och hållbar energiförsörjning som man har råd med för EU och dess medborgare. Energiunion som består av fem, ömsesidigt förstärkande dimensioner: försörjningstrygghet, inre marknad, energieffektivitet, minskade klimatutsläpp samt forskning, innovation och konkurrenskraft. Kommissionen väntas informera om sysselsättning och sociala aspekter av Energiunionen.

c) Våld mot kvinnor – Istanbulkonventionen

– Information från kommissionen

Dokument

6351/16 SOC 88 GENDER 16

Bakgrund

Kommissionen väntas informera om förslag till rådsbeslut om att EU ska ingå respektive underteckna Istanbulkonventionen (Europarådets konvention om att bekämpa och förebygga våld mot kvinnor).

d) Arbetsprogrammen för 2016 för sysselsättningskommittén och kommittén för socialt skydd

– Information från respektive ordförande

Dokument

5932/16 SOC 57 EMPL 35 ECOFIN 76 EDUC 19

6182/16 SOC 72 EMPL 54 ECOFIN 149

Bakgrund

På EPSCO-rådet väntas i sedvanlig ordning ordförandena för sysselsättningskommittén (EMCO) respektive kommittén för social trygghet (KST) att i korthet redogöra för kommittéernas respektive arbetsprogram. Arbetsprogrammen redogör på ett övergripande plan för vad kommittéerna – som bistår EPSCO-rådet på sina respektive kompetensområden – kommer prioritera under året. Fokus ligger liksom tidigare år på att stödja rådet i de olika stegen kopplade till den europeiska planeringsterminen och Europa 2020-strategin.