Ekofin_Kommenterad_dagordning_8_mars

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2015/16:43DB11

Ekofin

Annotering

2016-02-29

Finansdepartementet

Ekofinrådets möte den 8 mars 2016 i Bryssel

Kommenterad dagordning

- enligt den preliminära dagordning som framkom den 19 februari 2016.

1. Godkännande av den preliminära dagordningen

Lagstiftningsöverläggningar

2.(ev.) Godkännande av A-punktslistan

3.Obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning

- Beslutspunkt

Avsikten är att rådet ska ingå en politisk överenskommelse om rådets direktiv om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning.

Överläggning har skett med skatteutskottet den 9 februari 2016. En ny överläggning planeras till den 3 mars 2016. Samråd med EU-nämnden har skett den 10 februari 2016.

OECD och G20 har tillsammans arbetat med ett projekt för att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster (BEPS). OECD publicerade det slutliga BEPS-paketet den 5 oktober 2015. I rådet har BEPS-frågan diskuterats parallellt med OECD:s arbete. Vid Ekofinrådets möte den 8 december 2015 antogs rådsslutsatser om BEPS i EU. I dessa understryks bl.a. behovet av gemensamma lösningar på EU-nivå samt en effektiv och snabb koordinerad implementering av anti-BEPS-åtgärderna av medlemsstaterna. Mot bakgrund av detta presenterade kommissionen den 28 januari 2016, som en del i ett antimissbrukspaket, förslaget till ändring av direktivet om administrativt samarbete (DAC 4).

DAC 4 avser land-för-land-rapportering och har sin bakgrund i OECD:s BEPS-arbete. Kommissionens förslag motsvarar i stort sett det man kommit överens om inom OECD. Land-för-land-rapportering

2

innebär bl.a. att stora multinationella företag ska redovisa ett antal uppgifter till skattemyndigheterna i de länder där företagen är verksamma. Informationen ska utbytas mellan ländernas skattemyndigheter och användas som ett verktyg för övergripande riskanalyser avseende internprissättning och andra BEPS-relaterade risker. Sverige undertecknade den 27 januari 2016 tillsammans med 30 länder ett avtal om utbyte av uppgifter om land-för-land-rapportering.

Direktivet togs upp vid möten i rådets högnivågrupp för skattefrågor den 1 och den 23 februari 2016. Den 9 och den 16 februari 2016 diskuterades direktivet i rådsarbetsgruppen för skattefrågor. Det nederländska ordförandeskapet har tagit fram ett kompromissförslag som innebär att direktivet utformas än mer i överensstämmelse med det man kommit överens om inom OECD. Kompromissförslaget innehåller bl.a. följande ändringar i förhållande till kommissionens förslag:

En bestämmelse införs som begränsar möjligheten att använda land-för-rapporterna så att de får användas endast för riskbedömningar samt för ekonomiska och statistiska analyser.

Tidsfristen för att genomföra direktivet i nationell lagstiftning skjuts upp så att det ska ha genomförts inom tolv månader från att direktivet träder i kraft, istället för att det ska ha genomförts den 1 januari 2017.

Det första året ska informationen, liksom enligt OECD:s regler, utbytas inom 18 månader efter utgången av beskattningsåret, i stället för inom 15 månader som kommissionen föreslagit.

Förslag till svensk ståndpunkt

Att motverka skatteflykt och skatteundandragande är en hög politisk prioritering för regeringen. Gemensamma bestämmelser för land-för- landrapportering och ett automatiskt utbyte avseende dessa ökar möjligheterna för skattemyndigheterna att utföra riskvärdering inom internprissättningsområdet och motverkar därigenom skatteflykt och skatteundrandragande. Regeringen är positiv till DAC 4 eftersom förslaget är i linje med det man kommit överens om inom OECD.

4. Övriga frågor

Aktuella lagstiftningsförslag

-Informationspunkt

Ordförandeskapet har ännu inte meddelat vad de avser ta upp under denna dagordningspunkt.

3

Icke lagstiftande verksamhet

5.Godkännande av A-punktslistan

6.Lägesrapport om bankunionen

- Informationspunkt

Rådet ska få en lägesrapport om bankunionen.

Bankunionen behandlades senast i EU-nämnden den 10 februari 2016. Överläggning med finansutskottet om den gemensamma insättningsgarantin i bankunionen skedde den 4 februari 2016.

Punkten kommer troligtvis utgöras av information om medlemsstaternas genomförande av krishanteringsdirektivet, som ligger till grund för den gemensamma resolutionsmekanismen, samt genomförandet av insättningsgarantidirektivet. Ordförandeskapet har också meddelat att man kommer att informera om det arbete som påbörjats i rådets ad hoc-arbetsgrupp för stärkande av bankunionen.

Krishanteringsdirektivet ska genomföras i alla EU:s medlemsstater. Enligt rådssekretariatets senaste information har en medlemsstat inte genomfört direktivet, och tre har bara delvis genomfört det. Gällande insättningsgarantidirektivet har Sverige och tre andra medlemsstater inte genomfört det, och tre har bara delvis genomfört det.

Sverige har genomfört krishanteringsdirektivet. Lagstiftningen trädde i kraft den 1 februari 2016. Vad avser insättningsgarantidirektivet är målsättningen att det ska vara genomfört till sommaren 2016. Regeringen beslutade om lagrådsremiss den 28 januari 2016. Lagrådet avgav sitt yttrande den 12 februari.

Kommissionen presenterade den 24 november 2015 ett lagstiftningsförslag om en gemensam insättningsgaranti för medlemsstaterna som deltar i bankunionen samt ett meddelande om slutförande av bankunionen. Kommissionens förordningsförslag innebär att det etableras en gemensam försäkringslösning för de nationella insättningsgarantierna som finns i de medlemsstater som deltar i bankunionen. Det inrättas en gemensam fond som ska finansieras med bidrag från bankerna i de deltagande medlemsstaterna.

Tillsammans med förordningsförslaget presenterade kommissionen även ett meddelande, Mot ett fullbordande av bankunionen. I detta meddelande beskriver kommissionen vilka steg som kvarstår för att bankunionen ska bli fullt fungerande. Utöver inrättandet av den gemensamma insättningsgarantin nämns även tänkta åtgärder för att

4

minska risker i banksektorn. Som icke deltagande i bankunionen omfattas Sverige i nuläget inte av den gemensamma insättningsgarantin. De åtgärder som kommissionen föreslår för att minska risker i banksektorn kan dock komma att innebära lagförslag som riktar sig till samtliga medlemsstater. Kommissionen nämner bland annat uppdatering av kapitaltäckningsregelverket, minskad flexibilitet för medlemsstater i mikro- och makrotillsyn samt större samstämmighet i insolvenslagstiftningen.

För att förhandla förordningsförslaget samt komma överens om hur kommissionens förslag i meddelandet ska hanteras har rådet inrättat en särskild ad hoc-arbetsgrupp. Gruppen påbörjade sitt arbete i januari 2016 och har hittills träffats tre gånger.

7.Uppförandekodens framtid (företagsbeskattning)

- Beslutspunkt

Rådet ska anta slutsatser om uppförandekodens framtid såvitt avser styrning, arbetsmetoder och öppenhet.

Samråd med EU-nämnden om uppförandekoden för företagsbeskattning skedde senast den 4 december 2015. Överläggning med skatteutskottet har ägt rum vid två tillfällen, senast den 26 november 2015. En överläggning är även planerad till den 3 mars 2016.

I december 1997 antog rådet en resolution om en uppförandekod för företagsbeskattning. Syftet med koden är att motverka skadlig skattekonkurrens. En särskild högnivågrupp inom rådet har inrättats för att genomföra uppförandekodens principer. Varje halvår rapporterar uppförandekodgruppen till rådet om sitt arbete under respektive ordförandeskap. Rapporten godkänns sedan av rådet.

Frågan om uppförandekodgruppens framtid (möjlighet att stärka gruppen inom existerande mandat samt eventuell ändring av mandat och styrning) har varit uppe till diskussion på möten i uppförandekodgruppen och högnivågruppen för skattefrågor under 2015. Vid Ekofinrådets möte den 8 december 2015 antogs rådsslutsatser om uppförandekodgruppens framtid. I slutsatserna uppmanar rådet högnivågruppen för skattefrågor att bedöma behovet av att förbättra den övergripande styrningen, öppenheten och arbetsmetoderna i uppförandekodgruppen samt att slutföra reformen av gruppen under det nederländska ordförandeskapet.

Högnivågruppen för skattefrågor har fortsatt att arbeta med frågor om uppförandekodens framtid under 2016 såvitt gäller styrning, arbetsmetoder och öppenhet. Till mötet i högnivågruppen den 23

5

februari 2016 tog det nederländska ordförandeskapet fram förslag till rådsslutsatser om dessa tre områden rörande uppförandekodens framtid. I de nya slutsatserna sägs att gruppen aktivt ska använda undergrupper och att processen för att utvärdera regimer ska påskyndas. Gruppens arbete ska få en ökad synlighet genom att involvera rådet i arbetet på ett mer systematiskt sätt. Dessutom sägs att rådet understryker behovet av att öka insynen i gruppens arbete samtidigt som man säkerställer vikten av konfidentialitet. Detta ska bl.a. ske genom mer fylliga rapporter till rådet om gruppens arbete under respektive ordförandeskap samt genom publicering av vissa dokument (såsom rapporter och riktlinjer) på en särskild hemsida.

Förslag till svensk ståndpunkt

Det är viktigt att gruppen arbetar effektivt med att motverka skadlig skattekonkurrens. Regeringen kan stödja de föreslagna ändringarna avseende styrningen och arbetsmetoderna eftersom de förbättrar gruppens möjligheter att arbeta effektivt. Regeringen kan vidare stödja den föreslagna ökade öppenheten eftersom gruppens arbete blir mer synligt samtidigt som hänsyn tas till att arbetet bygger på förtroende mellan medlemsstaterna.

Regeringen kan ställa sig bakom utkastet till rådsslutsatser om uppförandekodens framtid.

8.Rapport om finanspolitisk hållbarhet

- Beslutspunkt

Kommissionen kommer att presentera 2015 års rapport om finanspolitisk hållbarhet och rådet ska anta slutsatser om rapporten.

2015 års hållbarhetsrapport har inte behandlats tidigare i EU- nämnden. Däremot skedde samråd med EU-nämnden den 8 maj 2015 om slutsatser rörande åldranderapporten 2015, vilken ligger till grund för hållbarhetsrapporten.

Kommissionen publicerar en hållbarhetsrapport vart tredje år, som baseras på en åldranderapport som publiceras med samma intervall. Sammantaget säger kommissionens hållbarhetsrapport att EU:s kortsiktiga finanspolitiska risker har minskat sedan 2012. Betydande utmaningar kvarstår dock på medellång sikt, främst på grund av de offentliga skulder som ackumulerats under krisåren. Utmaningar finns även på längre sikt främst på grund av en förväntad ökning av åldersrelaterade offentliga utgifter.

Sverige bedöms ha en låg risk för en ohållbar utveckling fram till 2030. På längre sikt, bortom 2030, bedöms vår finanspolitiska risk vara

6

medelhög. För Sverige pekas ökande kostnader för äldreomsorg ut som en särskilt stor utmaning.

Rådsslutsatserna lyfter fram behovet av att medlemsstaterna bedriver en hållbar finanspolitik som ger utrymme att hantera chocker och att det är viktigt att EU:s finanspolitiska ramverk följs. Vidare sägs bland annat att omfattande reformer kan ha betydande positiva effekter på finanspolitikens långsiktiga hållbarhet, givet de stora demografiska utmaningarna.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar hållbarhetsrapporten och kan ställa sig bakom utkastet till slutsatser om rapporten. Slutsatserna lyfter viktiga aspekter som risker med hög offentlig skuldsättning, vikten av att EU:s finanspolitiska ramverk följs samt behovet av landsspecifika åtgärder för att sänka den offentliga skulden som andel av BNP och möta utmaningar relaterat till åldrande befolkningar. Det är också välkommet att slutsatserna inbjuder till att man i det fortsatta arbetet även analyserar effekter av stora migrationsflöden.

9.Uppföljning av G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer den 26-27 februari 2016

- Informationspunkt

Rådet ska få en rapportering från G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer som ägde rum den 26-27 februari.

Samråd med EU-nämnden om EU:s gemensamma ståndpunkter inför G20-mötet ägde rum den 10 februari 2016.

Kommissionen och ordförandeskapet väntas informera om utfallet av G20:s möte som ägde rum i Shanghai den 26-27 februari 2016. Mötet kom att handla om åtgärder för att motverka nedåtrisker för den globala tillväxten och vad som behöver göras för att öka chanserna för en stadigvarande återhämtning. Vidare diskuterades bland annat G20:s tillväxtstrategier, investeringsklimatet, finansmarknads- och skatteregleringar, arbetet för att motverka terrorismfinansiering samt G20:s studiegrupper för grön finansiering och klimatfinansiering. G20- ledarna varnade också för de negativa effekter som ett brittiskt utträde ur EU skulle kunna ha på den globala tillväxten.

10.Den europeiska planeringsterminen 2016: genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna med utgångspunkt i landrapporterna och de fördjupade granskningarna

- Diskussionspunkt

7

Mot bakgrund av de landrapporter som kommissionen nyligen publicerat ska Ekofinrådet ha en diskussion om genomförande av de landsspecifika rekommendationerna.

Ärendet har inte tidigare behandlats i EU-nämnden. Samråd om den europeiska terminen skedde senast den 13 januari 2016 inför antagande om rådsslutsatser om den årliga tillväxtöversikten och den årliga förvarningsrapporten.

Inom ramen för den europeiska planeringsterminen 2016 publicerade kommissionen den 26 februari landrapporter för EU:s medlemsländer, vilka utgör den analytiska grunden för de förslag till landsspecifika rekommendationer som kommissionen väntas publicera senare i vår. För de 18 medlemsländer som granskas inom ramen för det makroekonomiska obalansförfarandet redogör även kommissionen för sina djupanalyser, d.v.s. analyser av eventuella makroekonomiska obalanser i dessa medlemsländer. I rapporterna redogör kommissionen även för genomförandet av förra årets landsspecifika rekommendationer. Kommissionens rapport om Sverige berör bland annat hushållens skuldsättning, bostadsmarknaden och arbetsmarknaden.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar kommissionens landrapporter som en del av den europeiska terminen, och som ett led i att förebygga makroekonomiska obalanser.

Det finns behov av att genomföra åtgärder för att förstärka den långsiktiga tillväxten i EU. Det finns ett tydligt behov av fortsatta strukturella reformer för att förbättra konkurrenskraften, skapa fler och bättre jobb och att säkra återhämtningen i den europeiska ekonomin.

Regeringen följer noga utvecklingen kring hushållens skuldsättning i Sverige för att se om ytterligare åtgärder blir nödvändiga.

En utgångspunkt för regeringen är att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstater rörande sysselsättningspolitiken, den ekonomiska politiken (inklusive på skatteområdet), och sociala frågor även fortsättningsvis respekteras.

11.(ev.) Genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten

- Beslutspunkt

Kompletteras (om punkten kvarstår på dagordningen)

8

12.(ev.) Genomförandet av förfarandet vid makroekonomiska obalanser

- Beslutspunkt

Kompletteras (om punkten kvarstår på dagordningen)

13. Övriga frågor

Det har i skrivande stund inte meddelats några övriga frågor.