TTE - energi, kommenterad dagordning

Kommissionen föreslår bland annat ett bindande energieffektiviseringsmål på EU-nivå om 9 procent minskad energianvändning till 2030 jämfört med ett referensscenario 2020. Medlemsstaterna föreslås bidra till måluppfyllelse genom indikativa nationella bidrag. Vidare föreslår kommissionen ett ökat årligt energibesparingskrav om 1,5 procent under perioden 2024 till 2030. Kommissionen föreslår också striktare energieffektiviseringskrav för offentlig sektor såväl som för värme- och kylsektorerna samt ökat skydd mot energifattigdom.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar att direktivet för energieffektivitet anpassas till EU:s klimatmål. Regeringen verkar fortsatt för hög flexibilitet och låg grad av detaljreglering så att medlemsstaterna kan bidra till EU:s mål på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt.

Regeringen delar kommissionens uppfattning om att EU:s beroende av fossila bränslen i synnerhet av rysk gas skyndsamt behöver minska. Regeringen ser därmed fortsatt positivt på ett bindande energieffektiviseringsmål på EU-nivå och att de nationella bidragen är indikativa.

Det är samtidigt viktigt att direktivet möjliggör en omfattande elektrifiering av samhället som en del av energiomställningen och att alla fossilfria energislag så som spillvärme kan ingå i definitionen av effektiva fjärrvärme- och fjärrkylesystem.

Regeringen stödjer ordförandeskapet ambition att försöka nå fram till en allmän inriktning.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Överläggning med näringsutskottet om fakta-PM den 16 september 2021 och samråd med EU-nämnden inför TTE Energi den 26 november 2021.

Fortsatt behandling av ärendet:

När rådet nått allmän inriktning och Europaparlamentet antagit sin position väntar trepartsförhandlingar.

Faktapromemoria:

Direktivet om energieffektivisering (EED) 2020/21:FPM134

2 (7)

3 b) Revidering av direktivet om förnybar energi

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Allmän inriktning

Ansvarigt statsråd:

Khashayar Farmanbar

Dokument:

-

Förslagets innehåll:

Vid rådsmötet väntas rådet anta en allmän inriktning om förslaget till revidering av direktivet om förnybar energi.

Kommissionen föreslår bland annat att EU:s mål för andel förnybar energi 2030 höjs från 32 procent till 40 procent, samt att submålen för bland annat värme- och transportsektorn justeras upp. Förslaget innehåller också förslag som syftar till ökad användning av förnybar energi i t.ex. byggnader, industrin, transportsektorn, samt i elektrobränsleproduktion. Förslaget innehåller också skärpta krav för bioenergins hållbarhet.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar att det övergripande målet för EU:s andel av förnybar energi till 2030 höjs och anpassas till det höjda klimatmålet. Regeringen anser att det är viktigt att direktivet underlättar för medlemsstaterna att uppnå de föreslagna höjda målen för att främja energiomställningen och öka andelen förnybar energi. Regeringen verkar därför för att undvika onödig detaljreglering och bibehålla möjligheten till regional och lokal anpassning av hållbart skogsbruk vid skörd av biobränslen. Regeringen verkar även för att regelverket för produktion och användning av förnybara elektrobränslen, till exempel vätgas, inte motverkar den industriella omställning mot klimatneutralitet som sker i järn- och stålindustrin, men även i andra branscher.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Överläggning i näringsutskottet den 16 september 2021 om fakta-PM om förslag till revidering av EU:s direktiv för förnybar energi.

3 (7)

Fortsatt behandling av ärendet:

När rådet nått allmän inriktning och Europaparlamentet antagit sin position väntar trepartsförhandlingar.

Faktapromemoria:

Revidering av EU:s direktiv för förnybar energi, 2020/21:FPM144

4. Förordning om minskning av metanutsläpp i energisektorn

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Lägesrapport

Ansvarigt statsråd:

Khashayar Farmanbar

Dokument:

10161/22

Förslagets innehåll:

Vid rådsmötet väntas en lägesrapport från ordförandeskapet om förhandlingen av kommissionens förslag till förordning om minskade metanutsläpp i energisektorn, som presenterades den 15 december 2021. Syftet med kommissionens förslag är att bevara och förbättra miljön genom att minska metanutsläppen från fossila energikällor som produceras eller konsumeras i unionen samtidigt som den inre energimarknaden funktion samt försörjningstryggheten inom EU fortsatt säkerställs. Förordningen fastställer regler för mätning, rapportering och åtgärder för att minska metanutsläpp i olje-, gas- och kolsektorerna. Därutöver föreslås åtgärder för hur metangasutsläppen från dessa sektorer ska minskas, bland annat genom läckagesökning och reparation såväl som förbud eller begränsningar av ventilering och fackling av metangas.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen noterar lägesrapporten.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Överläggning med näringsutskottet den 31 mars 2022.

Fortsatt behandling av ärendet:

Ännu inte känd.

4 (7)

Faktapromemoria:

Faktapromemoria 2021/22:FPM 61

5. Revidering av direktivet om byggnaders energiprestanda

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Lägesrapport

Ansvarigt statsråd:

Khashayar Farmanbar

Dokument:

9894/22

Förslagets innehåll:

Ordförandeskapet väntas presentera sin lägesrapport om förhandlingen om revidering av direktivet om byggnaders energiprestanda. Syftet med förslaget är att förbättra byggnaders energiprestanda och att minska utsläppen av växthusgaser från byggnader. Förslaget innehåller bland annat krav på energiprestanda på nya och befintliga byggnader, krav på nationella renoveringsplaner och krav på installation av laddinfrastruktur.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen noterar lägesrapporten.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med Civilutskottet ägde rum den 17 mars 2022.

Fortsatt behandling av ärendet:

Ännu inte känd.

Faktapromemoria:

Faktapromemoria Direktivet om byggnaders energiprestanda, 2021/22:FPM59

6. Energisituationen i EU med bakgrund av kriget i Ukraina

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Åsiktsutbyte

5 (7)

Ansvarigt statsråd:

Khashayar Farmanbar

Dokument:

9898/22

Förslagets innehåll:

Vid rådsmötet väntas ett åsiktsutbyte om energisituationen i EU mot bakgrund av kriget i Ukraina. Som en följd av Rysslands invasion av Ukraina har EU-kommissionen under våren presenterat flera förslag till åtgärder för att minska de höga energipriserna och påskynda utfasningen av EU:s importberoende av rysk fossil energi. Bland annat lämnade kommissionen i mars ett lagförslag om obligatorisk gaslagring, där en överenskommelse nyligen slutits. I maj presenterade kommissionen den så kallade REPowerEU-planen inklusive förslag om ytterligare höjda mål för förnybar energi och energieffektivisering samt om solenergi.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar REPowerEU-planen och ambitionen att så fort som möjligt bryta EU:s importberoende av rysk fossil energi. Regeringen anser att den långsiktiga lösningen är att påskynda energiomställningen och ersätta fossil energi med fossilfria alternativ som till exempel bioenergi, vindkraft och kärnkraft, liksom att kortsiktiga lösningar inte får motverka energiomställningen.

Rysslands invasion av Ukraina har resulterat i än högre energipriser som slår hårt mot både medborgare och industrin. Regeringen anser att medlemsstaterna bör ha möjlighet att använda tillfälliga och riktade åtgärder för att mildra omfattande priseffekter för slutkunder samtidigt som energimarknadernas funktionssätt värnas.

Faktapromemoria:

2021/22: XX om REPowerEU-planen (under framtagande)

6 (7)

7. Övriga frågor

7a) Förordning om gaslagring

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Information från ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd:

Khashayar Farmanbar

7b) Senaste utvecklingen av externa relationer på energiområdet Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Information från kommissionen

Ansvarigt statsråd:

Khashayar Farmanbar

7c) Arbetsprogram för inkommande ordförandeskap Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Information från den tjeckiska delegationen

Ansvarigt statsråd:

Khashayar Farmanbar

7 (7)