Ekofin, Kommenterad dagordning

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2021/22:4E10E8

Kommenterad dagordning

2022-01-10

Finansdepartementet

Ekofinrådets möte den 18 januari 2022

Kommenterad dagordning

Enligt den preliminära dagordning som presenterades den 3 januari 2022.

1.Godkännande av den preliminära dagordningen

2.(ev.) Godkännande av A-punkter Lagstiftningsöverläggningar

3.Direktiv om införandet av en global, lägsta skattenivå för multinationella koncerner i Europeiska unionen

- Diskussionspunkt

Rådet ska diskutera kommissionens direktivförslag om en global minimiskatt för multinationella företag inom EU.

Det aktuella förslaget har inte tidigare behandlats i riksdagen. Skatteutskottet har kontinuerligt hållits informerad om det internationella arbetet inom OECD och G20 att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster (arbetet beskrivs närmare i faktapromemoria 2020/21:FPM116).

Kommissionen presenterade den 22 december 2021 ett förslag till direktiv om en global minimiskatt på 15 procent för multinationella företag inom EU. Syftet med direktivet är att genomföra de modellregler avseende en global minimibeskattning som arbetats fram inom ramen för OECD/G20 Inclusive Framework on base erosion and profit shifting (BEPS), förkortat IF. Modellreglerna antogs den 14 december 2021 av IF, och avser endast den

andra pelaren av IF:s arbete. I direktivförslaget utvidgas reglerna till att gälla även inhemska koncerner för att reglerna ska stå i överensstämmelse med EU:s grundläggande friheter. Vidare utnyttjas en möjlighet som modellreglerna ger att inte endast tillämpa reglerna på utländska dotterbolag utan även på inhemska sådana.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen prioriterar arbete som syftar till att förhindra skatteflykt, skatteundandragande, aggressiv skatteplanering och skadlig skattekonkurrens. Regeringen är därför positiv till direktivförslagets syfte. Nyttan av att ha harmoniserade regler måste dock vägas mot medlemsstaternas befogenheter och möjligheten att kunna införa och behålla egna nationella regler. Kommissionens förslag om en global minimibeskattning är omfattande och komplext. Det är viktigt att ett system för en global minimibeskattning uppnår en lämplig balans mellan komplexitet och effektivitet. Det bör vara förutsebart, proportionerligt och träffsäkert utifrån syftet samt vara i linje med OECD:s modellregler om en global minimibeskattning. Dubbelbeskattning och en orimlig administrativ börda för skattskyldiga, skatteförvaltningar eller andra berörda myndigheter bör så långt som det är möjligt undvikas.

4.Övriga frågor

a)Aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster

- Informationspunkt

Ordförandeskapet väntas informera om hur arbetet går med aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster.

Icke lagstiftande verksamhet

5.Det franska ordförandeskapets prioriteringar

- Diskussionspunkt

Det franska ordförandeskapet ska presentera sitt arbetsprogram för Ekofin de kommande sex månaderna.

Ärendet har inte tidigare behandlats i riksdagen.

2 (9)

På det ekonomisk-politiska området är ordförandeskapets främsta prioriteringar att garantera koordineringen av ekonomisk politik inom ramen för arbetet med återhämtning- och resiliensplanerna, att finansiera framtida tillväxt och att stödja den gröna och digitala omställningen samt motverka finansiell brottslighet.

Inom ramen för återhämtningen, avser ordförandeskapet fokusera på att stödja implementeringen av återhämtnings- och resliensplanerna samt arbeta för en koordinerad strategi för investeringar och strukturella reformer. Ordförandeskapet framhäver även vikten av att fortsätta diskussionerna om översynen av EU:s ekonomiska styrning.

På finansmarknadsområdet avser ordförandeskapet bland annat fortsätta förhandlingarna om Solvens II och Basel III samt göra framsteg i arbetet med kapitalmarknadsunionen. Ordförandeskapet nämner även arbetet med hållbar finansiering. Därtill lyfts arbetet med att skydda finansiella transaktioner från cyberhot och kriminalitet fram, och vikten av att göra framsteg i regleringen av digitala finansmarknader och i arbetet mot penningtvätt.

Inom skatteområdet avser ordförandeskapet fokusera på de lagförslag som lagts fram inom ramen för den gröna given, särskilt förordningen om en gränsjusteringsmekanism för koldioxid (CBAM). Ordförandeskapet ämnar även arbeta för mer rättvisa och effektiva skatter, bland annat genom att ta vidare kommissionens förslag om en global minimiskatt för multinationella företag inom EU samt fortsätta arbetet med översynen av energiskattedirektivet.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar ordförandeskapets arbetsprogram för Ekofinrådet. Att regeringen välkomnar arbetsprogrammet innebär inte att regeringen ställer sig bakom alla frågor som ordförandeskapet avser arbeta med. Regeringen redovisar sin ståndpunkt för respektive initiativ inför att de behandlas i rådet.

3 (9)

6. Ekonomisk återhämtning

a)Lägesrapport om genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens

-Diskussionspunkt

Rådet väntas få en lägesuppdatering om genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF), med möjlighet till diskussion.

Samråd med EU-nämnden inför rådets antagande av RRF ägde rum den 11 februari 2021 och samråd om enskilda genomförandebeslut skedde senast den 27 oktober 2021. Överläggning med finansutskottet om RRF ägde rum den 16 juni 2020. Finansutskottet fick senast information om processen för återhämtnings- och resiliensplanernas genomförandebeslut den 24 juni 2021.

Den 28 maj 2020 presenterade kommissionen ett förslag om inrättande av RRF. Förordningen trädde i kraft den 19 februari 2021. Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2019/20: FPM52.

Enligt förordningen ska medlemsstaterna lämna in återhämtnings- och resiliensplaner till kommissionen för att erhålla ekonomiskt stöd från RRF. Planerna ska godkännas genom att rådet antar genomförandebeslut. Planerna ska redogöra för vilka reformer och investeringar medlemsstaterna planerar att genomföra, ange tidsbestämda mål och delmål för dessa åtgärder, samt förklara hur de planerade åtgärderna uppfyller de kriterier som anges i förordningen. Åtgärderna ska bl.a. bidra till att effektivt hantera relevanta landsspecifika rekommendationer inom ramen för den europeiska planeringsterminen samt bidra till den gröna och digitala omställningen. I planerna ska det också anges hur de föreslagna åtgärderna bidrar till jämställdhet.

Hittills har 26 medlemsstater lämnat in sina återhämtnings- och resiliensplaner. Genomförandebeslut har godkänts av rådet för 22 medlemsstater. Kommissionen väntas lägga fram ytterligare förslag på genomförandebeslut inom kort.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar information om genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens.

4 (9)

b)(ev.) Rådets genomförandebeslut

- Beslutspunkt

Kommissionen har i skrivande stund inte lagt fram några förslag till genomförandebeslut inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens för behandling av rådet.

7.Den europeiska planeringsterminen 2022

a)Slutsatser om rapporten om förvarningsmekanismen 2022

- Beslutspunkt

Rådet väntas anta slutsatser om den årliga förvarningsrapporten för 2022.

Samråd med EU-nämnden om den årliga förvarningsrapporten 2022 ägde rum den 3 december 2021 inför Ekofinrådets möte 7 december och Epscorådets möte den 6 december 2021.

Den 24 november 2021 publicerade kommissionen den årliga förvarningsrapporten (AMR) för 2022, som inleder det årliga makroekonomiska obalansförfarandet. Rapporten syftar till att upptäcka potentiella makroekonomiska obalanser i respektive medlemsstat.

I rapporten noterar kommissionen att den tidigare trenden med minskande makroekonomiska obalanser bröts i samband med covid-19-utbrottet. Många av de existerande obalanserna har förvärrats samtidigt som risken för nya ökat. Vidare gör kommissionen bedömningen att tolv medlemsstater ska granskas, däribland Sverige. Alla tolv medlemsstater var föremål för djupgranskning även förra året.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom utkastet till rådsslutsatser för den årliga förvarningsrapporten 2022.

Regeringen välkomnar förvarningsrapporten och noterar kommande fördjupade granskningar, som kan bidra till att tidigt upptäcka makroekonomiska obalanser.

b)Slutsatser om den årliga översikten över hållbar tillväxt 2022

- Beslutspunkt

5 (9)

Rådet väntas anta slutsatser om den årliga hållbara tillväxtöversikten för 2022.

Samråd med EU-nämnden om den årliga översikten över hållbar tillväxt 2022 ägde rum den 3 december 2021 inför Ekofinrådets möte 7 december och Epscorådets möte den 6 december 2021.

Den 24 november 2021 publicerade kommissionen den årliga hållbara tillväxtöversikten för 2022 (ASGS). Tillsammans med den årliga förvarningsrapporten för 2022 och förslag till rådets rekommendation till euroområdet för 2022, utgör översikten starten på 2022 års europeiska planeringstermin.

I den årliga hållbara tillväxtöversikten presenterar kommissionen prioriteringar för samordningen av EU:s ekonomiska politik och sysselsättningspolitik för de kommande 12 till 18 månaderna. Liksom i den hållbara tillväxtstrategin 2020 definieras fyra dimensioner som ska vara vägledande för medlemsstaternas strukturreformer, sysselsättningspolitik, investeringar och finanspolitik: miljömässig hållbarhet, produktivitetsförbättringar, rättvisa och makroekonomisk stabilitet. Den ekonomiska politiken ska även vara i linje med FN:s hållbarhetsmål i Agenda 2030. Faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) lyfts fram som verktyg för att främja dessa mål.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom utkastet till rådsslutsatser om den årliga tillväxtöversikten.

Regeringen välkomnar årets hållbara tillväxtöversikt och kan på ett övergripande plan ställa sig bakom de prioriteringar som kommissionen föreslår för den ekonomiska politiken i EU.

Regeringen välkomnar att kommissionen i huvudsak avser att återuppta den ordinarie processen för den europeiska planeringsterminen för 2022, samt att undvika att överlappningar mellan terminen och genomförandet av det tillfälliga instrumentet RRF. Det är viktigt att planeringsterminen fokuserar på de övergripande målen att säkerställa sunda offentliga finanser, förebygga och korrigera makroekonomiska obalanser, och främja hållbar ekonomisk tillväxt och välfungerande arbetsmarknader. Det är vidare viktigt att

6 (9)

fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna även fortsättningsvis respekteras.

c)Rekommendation för den ekonomiska politiken i euroområdet 2022

-Beslutspunkt

Rådet väntas godkänna rekommendationen till euroområdet om riktlinjer för den ekonomiska politiken 2022. Endast euroländerna har rösträtt om rekommendationen.

Samråd med EU-nämnden om den årliga förvarningsrapporten 2022 ägde rum den 3 december 2021 inför Ekofinrådets möte 7 december och Epscorådets möte den 6 december 2021.

Den 24 november 2021 publicerade kommissionen sitt förslag till rekommendation till euroområdet som helhet. I rekommendationen uppmanas medlemsstaterna i euroområdet att fortsätta vidta och koordinera åtgärder för att stödja en inkluderande och hållbar återhämtning. Det handlar bl.a. om att bedriva en differentierad och flexibel finanspolitik, säkerställa effektiva arbetsmarknadsåtgärder och fokusera på att stödja soliditeten hos livskraftiga företag.

Förslag till svensk ståndpunkt

Vid behandlingen av rekommendationen till euroområdet som helhet är det endast länder som har euron som valuta som har rösträtt.

8.Förberedelser inför G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer i februari 2022: EU:s mandat vid G20

- Beslutspunkt

Rådet väntas godkänna att slutbehandlingen av EU:s gemensamma positioner vid G20-mötet för finansministrar och centralbankschefer den 17–18 februari sker i den ekonomiska och finansiella kommittén.

Ärendet har inte tidigare behandlats i riksdagen.

Inför G20-mötet förbereder EU gemensamma positioner i form av ett mandat. På G20-mötet representeras EU av ordförandeskapet och

7 (9)

kommissionen. Det förberedande arbetet sker i den ekonomiska och finansiella kommittén. Eftersom inget Ekofinrådsmöte planeras mellan detta förberedande arbete och G20-mötet föreslås att slutbehandlingen sker i ekonomiska och finansiella kommittén.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom att slutbehandlingen av EU:s gemensamma positioner vid G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer sker i den ekonomiska och finansiella kommittén.

9. Övriga frågor

a)G7-ordförandeskapets prioriteringar

- Informationspunkt

Tyskland ska informera rådet om prioriteringarna under det tyska G7- ordförandeskapet 2022.

Ärendet har inte tidigare behandlats i riksdagen.

Ordförandeskapet i G7 roterar mellan medlemmarna och innehas av Tyskland 2022. Följande frågor kommer att vara prioriterade under det tyska ordförandeskapet: en hållbar ekonomisk återhämtning, att få ett slut på pandemin genom att säkra global vaccinationstillgång, digitalisering samt åtgärder för att uppnå klimatneutralitet.

b)EIB:s rapport om investeringar

- Informationspunkt

Rådet ska få information om Europeiska investeringsbankens (EIB) årliga investeringsenkät.

Ärendet har inte tidigare behandlats i riksdagen.

EIB ska presentera resultat från sin årliga investeringsenkät. EIB:s investeringsenkät har undersökt synen på investeringar bland cirka 12 500 företag i EU, USA och UK. Enkäten besvarades av ett urval av små, medelstora och stora företag under sommaren 2021. Frågorna i enkäten fokuserade på effekten av covid-19-pandemin samt på digitalisering och

8 (9)

klimat. En övergripande rapport publicerades i december 2021. En mer detaljerad rapport med uppgifter om enskilda länder väntas publiceras den 12 januari.

9 (9)