Ekofin, Kommenterad dagordning

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2020/21:4D5606

Kommenterad dagordning

Rådet

2020-09-28

Finansdepartementet

Inför informellt videomöte med EU:s finansministrar den 6 oktober 2020

Kommenterad dagordning

Den 27 september meddelade ordförandeskapet att Ekofinrådsmötet som planerades äga rum i Luxemburg den 6 oktober kommer att omvandlas till en informell videokonferens. Eftersom rådet då inte sammanträder i formell mening kommer dagordningen revideras. Nedanstående baseras på den dagordning som presenterades den 21 september och en preliminär bedömning av hur denna kommer uppdateras i ljuset av att det inte blir ett fysiskt möte.

1.(ev.) Faciliteten för återhämtning och resiliens

- Diskussionspunkt

EU:s finansministrar väntas diskutera förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Formellt beslut om allmän inriktning om förordningen kan sedan bli aktuellt genom skriftligt förfarande eller som A- punkt i rådet.

Överläggning med finansutskottet ägde rum den 16 juni 2020. Samråd med EU-nämnden om EU:s ekonomiska åtgärder med anledning av Covid-19- utbrottet har ägt rum vid ett flertal tillfällen, senast i samband med Europeiska rådet den 17–21 juli 2020.

Den 28 maj 2020 presenterade kommissionen ett förslag om inrättande av en facilitet för återhämtning och resiliens. Faciliteteten ska, via bidrag och lån, stödja offentliga investeringar och reformer i medlemsstaterna.

Medlemsstater som ansöker om stöd från faciliteten ska utarbeta nationella återhämtnings- och resiliensplaner. Planerna ska bedömas av kommissionen utifrån ett antal kriterier, bl.a. dess förenlighet med landsspecifika rekommendationer inom ramen för den europeiska planeringterminen samt hur de främjar den gröna och digitala omställningen. Maximal tilldelning av bidrag till medlemsstaterna fastställs utifrån en fördelningsnyckel. Planerna ska beslutas av rådet. Utbetalningar ska i huvudsak ske i takt med att planerade reformer och investeringar genomförs.

Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2019/20: FPM52.

Vid Europeiska rådets möte den 17–21 juli 2020 träffade stats- och regeringscheferna en övergripande överenskommelse om utformningen av faciliteten. I slutsatserna från mötet fastställs facilitetens storlek till 672,5 miljarder euro, av vilka 312,5 miljarder avsätts för bidrag och 360 miljarder euro för lån. Vad gäller tidsperioden beslutades att åtaganden ska göras under åren 2021–2023, varav 70 procent av bidragen ska fördelas de två första åren. I slutsatserna anges också att fördelningsnyckeln för åren 2021– 2022 ska ta hänsyn till befolkningsstorlek och BNP per capita för 2019 samt arbetslöshet för 2015–2019. För 2023 ska hänsyn också tas till hur stor minskning av BNP som medlemsstaterna haft år 2020 och 2021. Därtill gavs rådet en tydlig roll i styrningen av faciliteten gällande beslut om länders återhämtningsplaner och delutbetalningar.

Förhandlingar om förordningen pågår på teknisk nivå, bl.a. för att föra in slutsatserna från Europeiska rådets möte. Ordförandeskapets ambition är att rådet ska enas om en allmän inriktning i början av oktober inför förhandlingar med Europaparlamentet, med sikte på slutligt antagande av förordningen före årets slut.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen anser att EU:s ekonomiska åtgärder till följd av covid-19, inklusive för att stödja återhämtningen, bör vara temporära, välriktade, proportionerliga och budgetrestriktiva. Regeringen välkomnar att stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens ska bidra till långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt och den gröna omställningen genom att främja nödvändiga reformer och offentliga investeringar. Regeringen välkomnar också att stöd ska vara förenligt med landspecifika rekommendationer inom den europeiska planeringsterminen. Det är positivt att stödet ska bidra till

2 (11)

den gröna och digitala omställningen. Stödet bör vara i linje med Parisavtalet. Regeringen menar vidare att instrumentet bör främja sunda offentliga finanser, jämställdhet och nationellt ägarskap och att villkoren bör främja EU:s grundläggande värderingar.

2.(ev.) Paketet om digital finansiering

- Diskussionspunkt

Kommissionen väntas presentera ett åtgärdspaket för digital finansiering som publicerades den 24 september. Därefter väntas EU:s finansministrar ges möjlighet att diskutera förslagen.

Ärendet har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

I kommissionens åtgärdspaket ingår en strategi för digitalisering av finanssektorn, en strategi för betalningar, ett förslag till reglering av marknaden för kryptotillgångar, ett förslag till en pilotregim för infrastruktur för blockkedjeteknik, distributed ledger technology (DLT) och ett förslag till reglering för att stärka finansmarknadens operationella motståndskraft (cybersäkerhet).

Digitalisering av finanssektorn och kryptotillgångar har diskuterats i rådet vid tidigare tillfällen, bl.a. i december 2019 då rådet antog slutsatser om så kallade stablecoins. Det är dock första gången rådet diskuterar de nu aktuella åtgärderna.

Strategin för digitalisering av finanssektorn bygger vidare på den handlingsplan för fintech som presenterades 2018 samt på tekniska råd från de europeiska tillsynsmyndigheterna. Därutöver har kommissionen samlat in synpunkter från intressenter vid flera konsultationer under våren. Det konstateras i strategin att digitaliseringen är ett viktigt verktyg i återhämtningen som nu sker i Europa. Samtidigt framhålls vikten av att hantera de risker som uppstår till följd av en mer digitaliserad finanssektor. I strategin lyfts fyra prioriteringar fram:

(i)att hantera fragmenteringen på den digitala inre marknaden för finansiella tjänster,

(ii)att säkerställa att EU:s regulatoriska ramverk stödjer digital innovation i konsumenternas intresse och för marknadens effektivitet;

3 (11)

(iii)att skapa en europeisk finansiell datayta för att främja data-driven innovation, samt

(iv)att hantera nya utmaningar och risker som följer av den digitala transformationen.

Kommissionens förslag till ny reglering av marknader för kryptotillgångar syftar till att skapa en enhetlig reglering för kryptotillgångar som i dag inte omfattas av EU:s befintliga regelverk för finansiella tjänster, inklusive s.k. stablecoins, och säkerställa ett högt konsumentskydd, marknadsintegritet och finansiell stabilitet. Förslaget fastställer enhetliga regler för kryptotillgångsleverantörer och utgivare på EU-nivå, och kommer att ersätta nationell reglering av kryptotillgångar där sådan finns.

Kommissionens förslag till en förordning om blockkedjeteknik (DLT) syftar till att säkerställa att existerande lagstiftning inte utgör hinder mot utvecklingen av nya tekniker på finansmarknadsområdet samt att bidra till rättssäkerhet och flexibilitet för de aktörer som vill agera i en infrastruktur baserad på blockkedjeteknik (DLT).

Kommissionens förslag till ny reglering för att stärka operationell motståndskraft syftar till att stärka den finansiella sektorns motståndskraft mot cyberrisker (s.k. ICT-risker, information communication technologies). Förslaget riktar sig till hela den finansiella sektorn och syftar till att säkerställa att företagen har adekvat styrning och kontrollfunktioner för att hantera ICT-risker, inklusive tredjepartsrisker. Vidare föreslås att krav på rapportering av incidenter i existerande regelverk harmoniseras. I förslaget ingår också krav på ramverk för testning för att identifiera sårbarheter. Därutöver föreslår kommissionen ett ramverk för översyn av kritiska tredjepartsleverantörer på EU-nivå samt att möjligheter för finansiella företag att utbyta information om ICT-risker underlättas.

Strategin för betalningar, som sträcker sig över de kommande fyra åren, syftar till att säkerställa säkra, snabba och tillförlitliga betalningar och betaltjänster inom EU. Betalningar i såväl butiker som i e-handeln ska kunna ske mer säkert och enkelt. Kommissionen ska bl.a. arbeta för ett integrerat betalningssystem inom EU, inklusive lösningar för gränsöverskridande omedelbara betalningar.

4 (11)

Förslag till svensk ståndpunkt

Kompletteras.

3. Övriga frågor

a)Aktuella lagstiftningsförslag som rör finansiella tjänster

-Informationspunkt

Ordförandeskapet väntas informera om hur arbetet går med aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster.

4.(ev.) Rådets rekommendation om utnämning av en ledamot i Europeiska centralbankens direktion

- Beslutspunkt

EU:s finansministrar väntas behandla en rekommendation till Europeiska rådet om att utse en ny medlem i Europeiska centralbankens (ECB:s) direktion. Formellt beslut om att anta rekommendationen väntas sedan ske genom skriftlig förfarande eller som A-punkt i rådet, där endast medlemsstater med euron som valuta har rösträtt.

Ärendet har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

En ny medlem i ECB:s direktion ska utses eftersom en av de sittande direktionsmedlemmarnas, Yves Mersch, mandatperiod löper ut den 14 december 2020). I skrivande stund är det ännu inte känt vem som kommer att efterträda Mersch.

Medlemmarna i ECB:s direktion sitter i ECB-rådet tillsammans med cheferna för de nationella centralbankerna i medlemsstater vars valuta är euron. ECB-rådet beslutar om ECB:s penningpolitik. Direktionsmedlemmar utses av Europeiska rådet på rekommendation av rådet, som ska ha hört Europaparlamentet och ECB-rådet.

Förslag till svensk ståndpunkt

Endast medlemsstater som har euron som valuta har rösträtt.

5 (11)

5.Den europeiska planeringsterminen 2020 – tillvaratagna erfarenheter och vägen framåt när det gäller återhämtningen

- Diskussionspunkt

EU:s finansministrar väntas utbyta erfarenheter av den europeiska planeringsterminen 2020 och diskutera hur processen kommer att se ut under 2021.

Den europeiska terminen 2020 har behandlats i EU-nämnden vid ett flertal tillfällen, senast den 8 juli inför rådets antagande av de landsspecifika rekommendationerna.

Den europeiska planeringsterminen 2020 inleddes den 17 december 2019 då kommissionen publicerade den årliga hållbara tillväxtstrategin, den årliga förvarningsrapporten, utkast till den gemensamma sysselsättningsrapporten och rekommendationer för euroområdet. Årets europeiska termin avslutades den 20 juli då rådet antog de landsspecifika rekommendationerna.

Årets europeiska planeringstermin har på flera sätt anpassats till följd av Covid-19-pandemin och dess ekonomiska konsekvenser. Till exempel har kommissionen utfärdat förenklade riktlinjer inför upprättandet av nationella reform- och konvergensprogram och medlemsstaterna fick främst horisontella landsspecifika rekommendationer.

Även kommande års terminsprocess kommer att se annorlunda ut med anledning av introduktionen av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Kommissionen publicerade den 17 september den årliga hållbara tillväxtstrategin för 2021 som bl.a. beskriver hur det finansiella stödet från RRF ska kopplas till terminen. I meddelandet konstateras att de medlemsstater som önskar få stöd från faciliteten senast den 30 april 2021 ska lämna in en återhämtningsplan som en del av det nationella reformprogrammet. Landsrapporterna och de landsspecifika rekommendationerna för medlemsstater som lämnar in en plan kommer att utgå. Kommissionen kommer dock fortsatt föreslå rekommendationer för budgetsituationen i varje medlemsstat, såsom fastställs i stabilitets- och tillväxtpakten.

Förslag till svensk ståndpunkt

6 (11)

Regeringen välkomnar en diskussion om erfarenheter från 2020 års europeiska termin samt om kommande års process. Regeringen stödjer de förändringar som gjorts under året liksom kommande års anpassning till faciliteteten för återhämtning och resiliens, men anser att dessa ska vara temporära. Regeringen anser att multilaterala granskningar inom terminen bör utföras i den mån det är möjligt. Det vidare är bra att den finanspolitiska övervakningen och övervakningen av makroekonomiska obalanser fortskrider. Därtill bedömer regeringen att det är viktigt att även framgent upprätthålla en samordnad och ändamålsenlig process för den europeiska terminen.

Det är viktigt att den europeiska terminen bidrar till nödvändiga reformer och offentliga investeringar som främjar långsiktigt hållbar och inkluderande ekonomisk tillväxt och den gröna omställningen. En utgångspunkt för regeringen i den europeiska terminen är att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna även fortsättningsvis respekteras.

6.Förberedelser inför de årliga virtuella möten som G20-ländernas finansministrar och centralbankschefer samt IMF håller den 12-17 oktober 2020

- Beslutspunkt

EU:s finansministrarna väntas förbereda de årliga virtuella möten som G20- ländernas finansministrar och centralbankschefer samt IMF håller den 12–17 oktober. Som ett led i dessa förberedelser ska rådet godkänna EU:s gemensamma positioner inför G20-mötet och EU:s gemensamma uttalande inför IMF:s årsmöte. Eftersom rådet inte sammanträder i formell mening kommer beslut om godkännande troligen fattas genom skriftligt förfarande eller som A-punkt i rådet.

Ärendet har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Inför G20-mötet ska rådet fastställa EU:s gemensamma positioner i form av ett mandat, Terms of Reference. I mandatet uppmanas G20 att stärka internationell samverkan i återhämtningen, tillvarata gröna och digitala möjligheter samt stödja samarbete gällande vaccin mot Covid-19-viruset. Därtill framhålls behovet av fortsatta ekonomiska stimulanser, men också av att hållbar offentlig skuldsättning beaktas framgent. Vidare välkomnas genomförandet av G20 och Parisklubbens initiativ för skulduppskov för

7 (11)

låginkomstländer. Här uppmanar EU bl.a. till en förlängning av initiativet efter 2020. Internationella finansiella institutioner uppmanas att utforska ytterligare sätt att stödja finansiellt utsatta länder. De pågående förhandlingarna inom OECD om beskattning av den digitala ekonomin berörs övergripande genom en uppmaning att åstadkomma en överenskommelse.

Rådet ska även fastställa EU:s gemensamma uttalande vid IMF:s årsmöte. Även här konstateras bl.a. vikten av fortsatt stödjande åtgärder, samt av effektiva åtgärder mot spridning av Covid-19-viruset och vaccinering. IMF uppmanas vidare att anpassa sin utlåningsstrategi efter den globala ekonomins utveckling och ombes liksom i G20-mandatet att utforska ytterligare sätt att stödja finansiellt utsatta länder. EU ger även sitt stöd till att IMF ska vara väl resurssatt och att institutionens övervakningsarbete bör utvecklas för att möta globala utmaningar. I uttalandet konstateras också att IMF anses kan spela en viktig roll för den gröna återhämtningen. Vidare ger EU stöd till IMF och Världsbankens gemensamma arbete på skuldområdet, samt välkomnar institutionernas bidrag till genomförandet av initiativet för skulduppskov för låginkomstländer. Även i IMF-uttalandet nämns OECD- förhandlingarna om skattefrågor. Slutligen betonar EU även vikten av att den internationella handeln sker utan störningar samt lyfter fram vikten av åtgärder mot klimatförändringar.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom utkastet till EU:s gemensamma positioner inför G20-mötet och uttalandet inför IMF:s årsmöte. Positionerna ligger i linje med regeringens syn på vilka områden som bör prioriteras i det fortsatta arbetet.

7.Slutsatser om den reviderade EU-förteckningen över ickesamarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet

- Beslutspunkt

EU:s finansministrarna ska behandla EU-förteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet. Eftersom rådet inte sammanträder i formell mening kommer beslut om antagande av slutsatser om förteckningen fattas genom skriftligt förfarande eller som A-punkt i rådet.

8 (11)

Samråd skedde med EU-nämnden den 1 december 2017, och senast den 14 februari 2020. Överläggning med skatteutskottet ägde rum den 28 november 2017.

Den 5 december 2017 godkände och offentliggjorde Ekofinrådet slutsatser om en EU-förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet. Förteckningen innehöll då 17 jurisdiktioner där uppförandekodgruppen hade identifierat problem avseende ett antal kriterier för listning som rådet enades om i december 2016. Jurisdiktioner med identifierade problem listades inte i de fall de hade gjort meningsfulla åtaganden på hög politisk nivå om att åtgärda dessa problem. Under 2018 och början av 2019 utvärderade uppförandekodgruppen hur de övervakade jurisdiktionerna hade genomfört dessa åtaganden.

Ekofinrådet antog nya slutsatser om revidering av EU-förteckningen den 12 mars 2019 och uppdaterade förteckningen. Därefter fortsatte övervakningen av jurisdiktionerna. Förteckningen uppdaterades löpande under 2019. Från och med 2020 uppdateras förteckningen dock endast två gånger per år. Förteckningen reviderades senast i februari 2020 och innehåller för närvarande 12 jurisdiktioner. Uppförandekodgruppen har därefter fortsatt sin övervakning av jurisdiktionerna. Rådet väntas nu anta slutsatser om att revidera förteckningen för att avspegla resultatet av denna övervakningsprocess.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom slutsatserna om att revidera EU- förteckningen.

Det är viktigt att stärka internationella påtryckningar mot icke samarbetsvilliga jurisdiktioner. Regeringen stöder därför arbetet med en gemensam EU-förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner. När det gäller frågan om lämpliga motåtgärder har processen för att upprätta förteckningen och förteckningen i sig tillsammans med motåtgärder utanför skatteområdet en avhållande effekt. För det fall att åtgärder bör vidtas på skatteområdet är det viktigt att medlemsstaterna ges ett visst mått av flexibilitet och att åtgärderna liknar redan förekommande åtgärder eller i vart fall passar in i de nationella skattesystemen.

9 (11)

8.(ev.) Handlingsplanen för kapitalmarknadsunionen

- Diskussionspunkt

Kommissionen väntas presentera en handlingsplan för det fortsatta arbetet med kapitalmarknadsunionen som publicerades den 24 september. Därefter väntas EU:s finansministrar ges möjlighet att diskutera förslagen.

Överläggning om kapitalmarknadsunionen har ägt rum med Finansutskottet vid flera tillfällen, senast den 21 november 2019. Samråd med EU-nämnden har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 10 juli 2020.

Kommissionen presenterade en handlingsplan för kapitalmarknadsunionen 2015. Syftet var att öka integrationen på den europeiska kapitalmarknaden, bl.a. genom att ta bort hinder för gränsöverskridande investeringar.

Därigenom kunde företagens finansieringsmöjligheter utökas samtidigt som konsumenters och investerares möjligheter till avkastning på kapital stärktes.

I december 2019 antog rådet slutsatser kring det fortsatta arbetet med kapitalmarknadsunionen. Sedan dess har arbete pågått med att analysera hur kapitalmarkandsunionen ska kunna fullbordas. En högnivågrupp bestående av branschföreträdare presenterade i juni i år flertalet rekommendationer för det fortsatta arbetet. Dessa syftade bl.a. till att stödja återhämtningen i EU efter Covid-19-utbrottet och understödja implementeringen av den gröna given och digitala agendan.

Den 24 september i år presenterade kommissionen en ny handlingsplan för det fortsatta arbetet med kapitalmarkandsunionen. Den innehåller 16 konkreta punkter med förslag på kommande åtgärder. Dessa bygger till stor del på de rekommendationer som högnivågruppen tidigare föreslagit. De 16 punkterna är grupperade i tre delar:

(i)åtgärder för att stödja en grön, inkluderande och uthållig ekonomisk återhämtning genom att tillgängliggöra kapital till företag,

(ii)göra EU till en säkrare plats för individer att spara och investera långsiktigt, och

(iii)integrera nationella kapitalmarknader till en genuin inre marknad. Bland förslagen finns bland annat förenklingar vid börsnoteringar för små- och medelstora företag, åtgärder för att stärka både konsumenters och

10 (11)

investerares långsiktiga investeringar och åtgärder för mer tillsynskonvergens.

I handlingsplanen framhålls kapitalmarkandsunionen som ett verktyg för att snabba på den ekonomiska återhämtningen i EU efter Covid-19 pandemin, skapa en inkluderande och motståndskraftig ekonomi, förbereda Europa för den digitala tidsåldern, bidra till omställningen till en hållbar ekonomi och strategiskt öppen autonomi i en mer komplex global ekonomisk kontext.

Förslag till svensk ståndpunkt

Kompletteras

9.Övriga frågor

a)Läget när det gäller genomförandet av lagstiftningen om finansiella tjänster

-Informationspunkt

EU:s finansministrarna väntas få en lägesuppdatering om genomförandet av aktuella EU-rättsakter på finansmarknadsområdet.

Information om genomförandet av EU-förordningar och EU-direktiv på finansmarknadsområdet gavs till EU-nämnden senast den 4 oktober 2019 inför Ekofinrådsmötet den 10 oktober 2019.

Sedan den finansiella krisen har ett stort antal direktiv och förordningar tagits fram på finansmarknadsområdet. EU:s medlemsstater ska anpassa sin nationella lagstiftning efter dessa.

11 (11)