Ekofin, Kommenterad dagordning

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2019/20:4D22FC

Kommenterad dagordning

Rådet

2020-02-10

Finansdepartementet

Ekofinrådets möte den 18 februari 2020

Kommenterad dagordning

Enligt den preliminära dagordning som presenterades den 3 februari 2020.

1.Godkännande av den preliminära dagordningen

2.(ev.) Godkännande av A-punkter

Lagstiftningsöverläggningar 3. Övriga frågor

(a) Aktuella lagstiftningsförslag som rör finansiella tjänster

-Informationspunkt

Ordförandeskapet väntas informera om hur arbetet går med aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster.

Icke lagstiftande verksamhet

4. Den europeiska planeringsterminen 2020

a)Slutsatser om den årliga strategin för hållbar tillväxt 2020

-Beslutspunkt

Ekofinrådet ska anta slutsatser om den årliga hållbara tillväxtstrategin för 2020.

Samråd med EU-nämnden om den årliga hållbara tillväxtstrategin ägde rum den 17 januari 2020 inför Ekofinrådets möte den 21 januari.

Den 17 december 2019 publicerade kommissionen den årliga hållbara tillväxtstrategin för 2020. Tillsammans med bland annat den årliga förvarningsrapporten för 2020 samt förslag till rekommendation till euroområdet för 2020, utgör detta dokument starten på 2020 års europeiska planeringstermin. Den hållbara tillväxtstrategin speglar i år även kommissionens ambition att integrera miljö- och klimatmässig hållbarhet i den europeiska planeringsterminen.

I strategin redovisar kommissionen fyra dimensioner som ska vara vägledande för den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken under 2020: miljömässig hållbarhet, produktivitetsförbättringar, rättvisa och makroekonomisk stabilitet. I utkastet till slutsatser föreslås rådet välkomna tillväxtstrategin och de prioriteringar som sätter fokus på konkurrenskraftig hållbarhet. Vidare betonas vikten av att främja högkvalitativa investeringar, implementering av strukturreformer samt att värna om sunda offentliga finanser. Slutsatserna noterar även kommissionens avsikt att integrera hållbarhetsmålen in i den europeiska planeringsterminen.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom utkastet till rådslutsatser om den årliga hållbara tillväxtstrategin 2020.

Regeringen välkomnar årets hållbara tillväxtstrategi och kan på ett övergripande plan ställa sig bakom de prioriteringar som kommissionen föreslår för den ekonomiska politiken de kommande tolv månaderna.

Det är viktigt att den europeiska planeringsterminen även fortsättningsvis fokuserar på dess kärnuppgifter som rör att säkerställa sunda offentliga finanser, förebygga och korrigera makroekonomiska obalanser, samt främja hållbar ekonomisk tillväxt, välfungerande arbetsmarknader och social inkludering. Regeringen stödjer ambitionen att därutöver integrera hållbarhet i den europeiska planeringsterminen och anser att det är viktigt med ett integrerat jämställdhetsperspektiv i EU:s tillväxtstrategi.

2 (10)

Det är även viktigt att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna rörande den ekonomiska politiken (inklusive på skatteområdet), sysselsättningspolitiken, utbildningspolitiken och sociala frågor även fortsättningsvis respekteras.

b)Slutsatser om rapporten om förvarningsmekanismen 2020

-Beslutspunkt

Ekofinrådet ska anta slutsatser om den årliga förvarningsrapporten för 2020.

Samråd med EU-nämnden om den årliga förvarningsrapporten ägde rum den 17 januari 2020 inför Ekofinrådets möte den 21 januari.

Den 17 december 2019 publicerade kommissionen den årliga förvarningsrapporten för 2020.

Kommissionens förvarningsrapport om makroekonomiska obalanser utgör starten på det årliga makroekonomiska obalansförfarandet. I rapporten redovisar kommissionen om det verkar finnas obalanser i respektive medlemsstat och motiverar varför ett antal medlemsstater kommer att bli föremål för fördjupad granskning under våren 2020.

I årets förvarningsrapport görs bedömningen att tretton medlemsstater ska granskas, däribland Sverige som har varit föremål för djupgranskning även tidigare år. Kommissionens bedömning är att det finns risker kopplade till hög skuldsättning bland hushållen och bostadsmarknadens funktionssätt i Sverige.

I utkastet till rådsslutsatser föreslås rådet välkomna förvarningsrapporten och den gradvisa korrigeringen av makroekonomiska obalanser, men samtidigt notera att när konjunkturen nu mattas av och lågränteläget består kan korrigeringen gå långsammare och nya risker tillkomma. Vidare efterfrågar slutsatserna strukturella reformer och investeringar som ökar produktivitet och potentiell tillväxt, samt åtgärder för att korrigera kvarvarande obalanser. Slutsatserna noterar slutligen att djupgranskningar ska göras för 13 medlemsstater, och understryker att de bör inriktas på de viktigaste utmaningarna och riskerna.

3 (10)

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom utkastet till rådsslutsatser för den årliga förvarningsrapporten 2020.

Regeringen välkomnar förvarningsrapporten och kommande fördjupade granskningar, som kan bidra till att tidigt upptäcka makroekonomiska obalanser. Regeringen följer utvecklingen på bostadsmarknaden och hushållens skuldsättning i Sverige noga.

c)Rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet

-Beslutspunkt

Rådet ska godkänna rekommendationen till euroområdet om riktlinjer för den ekonomiska politiken 2020. Vid behandling av rekommendationen till euroområdet som helhet är det endast länder som har euron som valuta som har rösträtt.

Samråd med EU-nämnden om rekommendationen till euroområdet ägde rum den 17 januari 2020 inför Ekofinrådets möte den 21 januari. Den 17 december 2019 publicerade kommissionen sitt förslag till rekommendation till euroområdet.

Kommissionens förslag till rekommendation till euroområdet syftar till att lägga fokus på den ekonomiska politiken i euroområdet som helhet. Rekommendationerna avser inriktningen på finanspolitiken, försäkringen av sunda offentliga finanser samt övergången till en konkurrenskraftig, grön och digital ekonomi

Förslag till svensk ståndpunkt

Det finns skäl att ge euroområdet som helhet visst fokus inom europeiska planeringsterminen, med tanke på dess särskilda utmaningar. Regeringen anser samtidigt att det är viktigt att den europeiska planeringsterminen förblir ett ramverk för hela EU.

4 (10)

5.Bedömning av den ekonomiska styrningen - meddelande från kommissionen

- Diskussionspunkt

Kommissionen ska presentera sitt meddelande om översynen av den ekonomiska styrningen i EU som publicerades den 5 februari 2020.

Ärendet har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Enligt lagstiftningen som reglerar EU:s ekonomisk-politiska ramverk ska kommissionen genomföra en översyn av de så kallade sex- och tvåpacken vart femte år. Sex- och tvåpacken refererar till reformer av stabilitets- och tillväxtpakten samt inrättandet av det makroekonomiska obalansförfarandet. De infördes i syfte att förstärka de finanspolitiska reglerna och budgetdisciplinen i medlemsstaterna samt förebygga makroekonomiska obalanser.

Sedan reformerna genomfördes, och i takt med den ekonomiska återhämtningen i euroområdet och EU, har de offentliga finanserna i EU:s medlemsstater förbättrats. Samtidigt bedömer kommissionen att skuldminskningen inte varit tillfredsställande i vissa medlemsstater och några obalanser kvarstår. Kommissionen menar även att det stora antalet reformer har gjort ramverket mer komplext och att det har uppstått målkonflikter i ramverkets tillämpning.

I meddelandet framhåller kommissionen att översynen syftar till att utreda huruvida det nuvarande ramverket uppnår dess huvudsakliga mål. Kommissionens avsikt är att inleda breda konsultationer med medlemsstater, nationella parlament, akademin och berörda parter om det potentiella behovet av reformer av den ekonomisk-politiska styrningen i EU.

Kommissionen lämnar ingen rekommendation i översynen. Efter konsultationerna kommer kommissionen i slutet av 2020 att reflektera över potentiella framtida steg.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar de framsteg som gjorts inom EU sedan den ekonomiska och finansiella krisen när det gäller att minska obalanser och

5 (10)

stärka offentliga finanser. Det är viktigt att de gemensamt överenskomna reglerna för den ekonomiska politiken efterlevs.

Regeringen understryker att stabilitets- och tillväxtpaktens huvudsakliga uppgift är att främja sunda offentliga finanser och att fokus bör ligga på att säkerställa skuldhållbarheten i EU:s medlemsstater.

Regeringen betonar att det makroekonomiska obalansförfarandets syfte bör förbli att i ett tidigt skede identifiera, förebygga uppkomsten av, samt korrigera makroekonomiska obalanser med målet att bibehålla makroekonomisk stabilitet.

Regeringen anser att det ekonomisk-politiska ramverket i EU bör tillämpas på ett transparent och förutsägbart sätt som säkerställer likabehandling mellan medlemsstaterna.

Regeringen betonar att det ekonomisk-politiska ramverket är en fråga för alla EU:s medlemsstater och att detta bör speglas i arbetet med översynen.

6.Förberedelser inför G20-mötena i februari (20-23 februari 2020) EU:s mandat vid G20

- Beslutspunkt

Rådet ska godkänna EU:s gemensamma positioner inför G20-mötet.

Ärendet har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer äger rum den 20-23 februari i Riyadh, Saudiarabien. Som ett led i förberedelserna inför mötet ska rådet fastställa EU:s gemensamma positioner i form av ett mandat, Terms of Reference.

Mandatet framhåller bland annat EU:s strävan att minska handelsmotsättningar, att främja en internationell överenskommelse om digital beskattning i OECD:s regi samt driva på för fortsatta reformer av finanssektorn. EU understryker liksom tidigare att arbetet med hållbar finansiering och klimatrisker ska integreras på ett trovärdigt sätt i G20:s dagordning. Mandatet uttrycker också sitt stöd till ett väl resurssatt IMF. Vidare ger EU stöd till fortsatta insatser för att främja hållbarhet och ökad transparens på skuldområdet.

6 (10)

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom utkastet till EU:s gemensamma positioner till G20-mötet. Positionerna ligger i linje med regeringens syn på vilka områden som bör prioriteras i det fortsatta arbetet.

Regeringen välkomnar särskilt att mandatet lyfter fram betydelsen av öppenhet och ett regelbaserat multilateralt handelssystem. Regeringen stöder också EU:s position att arbetet med att ta fram nya regler för digital beskattning huvudsakligen bör ske inom OECD. Vidare är det välkommet att EU fortsatt prioriterar att hållbar finansiering och klimatrisker integreras i G20:s dagordning.

7.Slutsatser om den reviderade EU-förteckningen över ickesamarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet

- Beslutspunkt

Rådet ska anta slutsatser om revidering av EU-förteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet.

Samråd skedde med EU-nämnden den 1 december 2017. Överläggning med skatteutskottet ägde rum den 28 november 2017.

Vid sitt möte den 5 december 2017 godkände och offentliggjorde Ekofinrådet slutsatser om en EU-förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet. Förteckningen innehöll 17 jurisdiktioner där uppförandekodgruppen hade identifierat problem avseende de kriterier för listning som rådet enades om i december 2016. Jurisdiktioner med identifierade problem listades inte i de fall de hade gjort meningsfulla åtaganden på hög politisk nivå om att åtgärda dessa problem.

Under 2018 och början av 2019 utvärderade uppförandekodgruppen hur de övervakade jurisdiktionerna hade genomfört sina åtaganden att åtgärda problem. Ekofin-rådet antog nya slutsatser om EU-förteckningen den 12 mars och uppdaterade förteckningen. Därefter har den uppdaterats löpande och innehåller för närvarande åtta jurisdiktioner. Från och med 2020 kommer förteckningen endast att uppdateras två gånger per år. Uppförandekodgruppen fortsatte under 2019 och början av 2020 att övervaka de jurisdiktioner som har haft utestående åtaganden att åtgärda

7 (10)

identifierade problem. Vid Ekofinrådets möte kommer förteckningen att uppdateras för att avspegla resultatet av denna övervakningsprocess.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom slutsatserna om att revidera EU- förteckningen.

Det är viktigt att stärka internationella påtryckningar mot icke samarbetsvilliga jurisdiktioner. Regeringen stöder därför arbetet med en gemensam EU-förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner. När det gäller frågan om lämpliga motåtgärder har processen för att upprätta förteckningen och förteckningen i sig tillsammans med motåtgärder utanför skatteområdet en avhållande effekt. För det fall att åtgärder bör vidtas på skatteområdet är det viktigt att medlemsstaterna ges ett visst mått av flexibilitet och att åtgärderna liknar redan förekommande åtgärder eller i vart fall passar in i de nationella skattesystemen.

8.Rekommendation om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av budgeten för 2018

- Beslutspunkt

Rådet ska anta en rekommendation till Europaparlamentet om att kommissionen bör beviljas ansvarsfrihet för genomförandet av EU-budgeten för 2018.

Ärendet har inte tidigare behandlats i riksdagen. Sveriges ledamot i Europeiska revisionsrätten, Eva Lindström, presenterade revisionsrättens årsrapport för EU-nämnden och Finansutskottet den 24 oktober 2019. Överläggning med finansutskottet i frågan kommer ske 11 februari.

Enligt artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt så ska Europaparlamentet, på rekommendation av rådet, bevilja kommissionen ansvarsfrihet för budgetens genomförande. Ansvarsfrihetsprövningen sker varje år och baseras främst på revisionsrättens årsrapport från granskningen av genomförandet av EU:s budget.

Revisionsrättens senaste rapport konstaterar att den uppskattade felnivån i betalningarna budgetåret 2018 är 2,6%, vilket ligger inom intervallet för feluppskattningarna de två senaste åren (2,4 % 2017 och 3,1 % 2016).

8 (10)

Revisionsrätten har för tredje året i rad lämnat ett ''uttalande med reservation'' för EU-budgetens utgifter vilket återspeglar att en betydande del av transaktionerna för 2018 inte innehöll några väsentliga fel. Dessförinnan har revisorerna haft den högre graden av kritik, ''med avvikande mening'', mot hanteringen av budgeten sedan 1994.

Sverige har sedan EU-inträdet drivit att EU-budgeten ska vara effektiv och återhållsam och att det ska finnas en god kontroll av EU-medlen. Sverige har under sju års tid röstat nej till att bevilja kommissionen ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten. I fjol lade Sverige ned sin röst.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen återkommer till EU-nämnden med förslag till svensk ståndpunkt.

9.Slutsatser om budgetriktlinjerna för 2021

- Beslutspunkt

Rådet ska anta slutsatser för att tydliggöra rådets prioriteringar inför den kommande årsbudgetprocessen. Detta syftar till att ge en inriktning till kommissionens antagande av budgetförslaget för 2021.

Ärendet har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Varje år antar Ekofinrådet slutsatser för att tydliggöra rådets prioriteringar inför den kommande årsbudgetprocessen. Kommissionen väntas presentera sitt förslag till årsbudget för 2021 i maj eller juni. I det fall att förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram (MFF) inte är avslutade innan dess kan kommissionen avvakta med att presentera sitt förslag till senast den 1 september 2020.

I de föreslagna slutsatserna betonas att budgeten ska vara realistisk och genomtänkt, samt lämna tillräckliga marginaler för oförutsedda händelser. EU-budgeten för 2021 ska syfta till att uppnå målen för nästa MFF-period samtidigt som ingångna åtaganden respekteras. I utkastet till slutsatser understryker rådet att budgetdisciplin ska vidhållas, att finansiering ska ske genom omprioritering mellan mål och att budgetprinciperna ska följas. Kommissionen uppmanas vidare att ta fram tydliga prognoser för intäkter, inklusive den årliga summa som Storbritannien ska betala.

9 (10)

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom utkastet till riktlinjer för arbetet med årsbudgeten för 2021.

10.Övriga frågor

Det har i skrivande stund inte meddelats några övriga frågor

10 (10)