KKR, Kommenterad dagordning den 12 mars 2018

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2017/18:4ABB7A

Kommenterad dagordning rådet

2018-03-05

Näringsdepartementet

Rådets möte (Konkurrenskraftsrådet) den 12 mars 2018

Kommenterad dagordning

1.Godkännande av dagordningen

2.(ev.) Godkännande av A-punkter

a)Lista över icke lagstiftande verksamhet

b)Lagstiftning (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

Icke lagstiftande verksamhet

3. Den europeiska planeringsterminen 2018: Digitaliseringen av EU:s ekonomi

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussionspunkt

Ansvarigt statsråd: Mikael Damberg

Förslagets innehåll:

Den 22 november 2017 presenterade kommissionen sin årliga tillväxtöversikt för 2018 (Annual Growth Survey 2018.) som inleder den europeiska planeringsterminen för ekonomisk politisk samordning inom EU. Vid rådsmötet den 12 mars ska ministrarna ha en diskussion kring digitaliseringen av EU:s ekonomi med utgångspunkt i den årliga tillväxtöversikten.

I årets tillväxtöversikt konstaterar kommissionen att EU:s ekonomi stärkts, tillväxten ökar, arbetslösheten minskar, investeringarna återhämtar sig och de offentliga finanserna har förbättrats. Översikten tar också upp investeringar som väsentliga för att säkra framtida tillväxtmöjligheter. Digital innovation nämns som ett prioriterat område. Samtidigt omnämns EU-budgeten i tillväxtöversikten som ett kraftfullt instrument för att stödja bl.a. uppkoppling. Inte minst upprätthållande och utveckling av digitala kompetenser ses som särskilt viktiga för medlemsstaternas åtgärder.

I tillväxtöversikten betonas att Europas framtida industri är beroende av dess förmåga att anpassa sig och till nyskapande genom investeringar i nya teknologier, omfamna digitaliseringen och minska fossil användning

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar att arbetskraftens behov av kontinuerlig tillgång till utbildning och stärkt digital kompetens, för att motsvara arbetsgivares kompetensbehov, uppmärksammas i årets tillväxtöversikt.

Regeringen vill verka för industriell konkurrenskraft som tar sin utgångspunkt i de stora samhälls- och hållbarhetsutmaningarna, såsom uttryckt i klimatavtalet från Paris och Agenda 2030. I detta ingår att

2 (12)

acceptera och verka för nödvändig strukturomvandling, dra nytta av de digitala framstegen, skydda individer snarare än jobb, minska den negativa miljöpåverkan av material, ställa om till en cirkulär ekonomi, samt fortsätta investeringarna i transformativa teknologier för att minska koldioxidutsläppen.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Den specifika frågan om digitalisering av EU:s ekonomi i förhållande till den europeiska planeringsterminen 2018 har inte tidigare varit uppe för behandling i riksdagen.

Faktapromemoria:

2017/18:FPM47

3 (12)

4. Slutsatser om EU:s industripolitiska strategi för konkurrenskraft, tillväxt och innovation

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussion och antagande av slutsatserna

Ansvarigt statsråd: Mikael Damberg

Förslagets innehåll:

Konkurrenskraftsrådet och Europeiska rådet har under 2017 uppmanat kommissionen att överväga nya åtgärder för att stärka och modernisera den inre marknadens industriella bas. Kommissionen presenterade därför ett meddelande om EU:s industripolitik den 13 september 2017. Meddelandet utgjorde framför allt en lägesrapport över åtgärder som är igång eller planeras på EU-nivå som har bäring på industriella frågor. I detta ingår inre marknaden, innovation, hållbarhet, digitalisering, kompetensförsörjning och handel.

I utkastet till rådsslutsatser välkomnar rådet ovan angivna meddelande och betonar vikten av industrin och ett ramverk på EU-nivå som möjliggör för industrin att anpassa sig till och dra nytta av globalisering, digitalisering och hållbarhetskrav. Utkastet uppmanar kommissionen att vidareutveckla sitt meddelande till en omfattande och långsiktig industristrategi, inklusive en handlingsplan, som ska finnas på plats senast när nästa institutionella cykel startar. Kommissionen uppmanas också att ta fram långsiktiga mål för industripolitiken och indikatorer för att följa genomförandet. Kommissionen uppmanas ha nära samarbete med medlemsstaterna i processen och Konkurrenskraftsrådet ska bidra med politisk vägledning.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom ordförandeskapets förslag till rådslutsatser.

Regeringen anser att industrins konkurrenskraft stärks bl.a. genom långsiktigt goda ramvillkor, en fördjupad inre marknad utan protektionism, minskad börda av onödig administration, forskning och innovation, och genom att fortsätta omställningen till ett resurseffektivt och hållbart näringsliv.

4 (12)

Industripolitiken behöver hänga nära samman med forsknings- och innovationspolitiken.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Föreliggande utkast till rådsslutsatser har inte tidigare behandlats av riksdagen.

Faktapromemoria:

2017/18:FPM7

5 (12)

5. Inre marknaden 25 år: Vägen framåt

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Föredragning av kommissionen och diskussion

Ansvarigt statsråd: Ann Linde

Förslagets innehåll:

I år uppmärksammas 25-årsjubileet av den inre marknaden, då det är 25 år sedan Maastrichtfördraget undertecknades och trädde ikraft (1993). Samtidigt går arbetet för den nuvarande EU-kommissionen och med dess två strategier för inre marknadsarbetet – inre marknadsstrategin för varor och tjänster och den digitala inre marknadsstrategin – in i sitt slutskede. Under dagordningspunkten väntas en presentation från kommissionens sida, samt ett erfarenhetsutbyte med medlemsländerna.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar att särskild uppmärksamhet fästs vid inre marknadsarbetet i samband med 25-årsjubiléet. Den inre marknaden har haft en betydande effekt på handeln inom EU, och genom den ökade ekonomiska integrationen har både jobb och BNP ökat i unionen, liksom hushållens konsumtion.

För Sveriges del kan betydelsen av den inre marknaden inte nog betonas. EU:s inre marknad är vår hemmamarknad, med 74 procent vår export och 81 procent av vår import. Inre marknaden har lett till fler jobb och företag tack vare en starkare svensk konkurrenskraft.

Trots landvinningarna de senaste 25 åren finns mycket kvar att göra. Handelshinder och andra begränsningar påverkar fortsatt den fria rörelsen av varor, tjänster, kapital och människor negativt, samtidigt som studier visar på betydande vinster om den inre marknaden fulländas.

Regeringen ser det nuvarande arbetet med inre marknadsstrategin och digitala inre marknadsstrategin som centralt. Det är viktigt att arbetet med att slutföra strategierna planenligt till slutet av 2018 fortsätter, utan att avkall görs på lagstiftningens kvalitet. En fortsatt anpassning till digitaliseringen, en

6 (12)

effektiviserad tjänstemarknad och en förbättrad varumarknad genom ökat ömsesidigt erkännande av varor över gränserna, är alla exempel på viktiga frågor. Svenska företag, konsumenter och medborgare ska kunna verka på samma sätt på hela den inre marknaden som de kan i Sverige.

Politiska beslut i Bryssel kräver politiskt ägarskap även på hemmaplan när reformer ska genomföras. Regeringen anser också att efterlevnad bör göras till en högre prioriterad fråga. Vidare bör kommissionen säkerställa en tydligare uppföljande roll vad gäller mer strukturella handelshinder som hanteras inom ramen för SOLVIT-nätverket.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

25-årsjubileet har inte tidigare varit uppe för behandling i riksdagen. Inre marknadsstrategin och den digitala inre marknadsstrategin har vid ett flertal tillfällen varit föremål för behandling i riksdagen, bland annat 18 respektive 24 maj inför KKR 29 maj 2017.

Faktapromemoria:

Kommissionens inre marknadsstrategi sammanfattas i faktapromemoria 2015/16:FPM17, och den digitala inre marknadsstrategin i Faktapromemoria 2014/15:FPM35.

7 (12)

6. Konkurrenskraftsavstämning

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Föredragning av kommissionen och diskussion

Ansvarigt statsråd: Ann Linde

Förslagets innehåll:

Avstämning av konkurrenskraftsläget, s.k. Competitiveness Check-ups, är en återkommande dagordningspunkt på konkurrenskraftsrådet. Punkten har införts i syfte att identifiera och ta vara på möjligheter att påverka i konkurrenskrafts- och tillväxtaspekter inom andra politikområden. Dagordningspunkten omfattar en presentation från kommissionen om konkurrenskraftsläget för unionen kring ett specifikt tema samt en andra del med erfarenhetsutbyte i frågan om konkurrenskraft i stort.

Temat denna gång är tjänstefieringen av tillverkningsindustrin och effekterna på detaljhandeln.

När frågan diskuterades i rådsarbetsgruppens högnivågrupp (HLG COMPCRO) den 15 februari presenterade Europeiska kommissionen en lägesbild och betonade den ökande betydelsen av tjänster inom ekonomin. Kommissionen presenterade hur viktigt det är med färre regleringar för detaljhandeln. Marknader som har färre hinder är mer dynamiska har också högre produktivitet och högre produktivitetstillväxt. Indirekta effekter visar att länder som har mindre marknadsreglering har också lägre priser i detaljhandeln.

Det finns olika typer av regleringsrestriktioner som påverkar detaljhandeln. De kan delas upp i två grupper. Den första gruppen innehåller restriktioner för etablering. Exempel på sådant krav är ekonomisk behovsprövning som innebär att medlemsstaten ifråga gör en bedömning huruvida marknaden är mättad och om större delen av den samlade köpkraften är intecknad. Sådana typer av behovsprövning förekommer, trots förbud, i flera medlemsstater och utgör ett reellt hinder för stora svenska företag när de önskar etablera sig i andra medlemsstater. Den andra gruppen innehåller begränsningar för själva verksamheten.

8 (12)

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar kommissionens initiativ att fortsätta att skärpa EU: s konkurrenskraft med reformer som skapar mer jobb och tillväxt på den inre marknaden. Den fria rörligheten för tjänster inom EU är viktig för att tillverkningsindustrin ska kunna dra nytta av de potentiellt positiva effekterna av tjänstefiering av tillverkningsindustrin. Dessa s.k spill-over effekter är viktiga att studera vilket kan leda till fortsatta reformer för att effektivisera den inre marknaden. Åtgärder för att underlätta detaljhandeln är en viktig fråga, särskilt för att undanröja kvarstående onödiga och omotiverade krav på detaljhandeln och att kommissionen utarbetar bästa praxis som syftar till att undanröja återstående hinder för detaljhandeln.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Avstämning av konkurrenskraftsläget, s.k. Competitiveness Check-ups, är en återkommande dagordningspunkt på konkurrenskraftsrådet. Frågan om tjänstefiering i förhållande till just den här avstämningen av konkurrenskraftsläget har inte behandlats i riksdagen tidigare.

9 (12)

Övriga frågor

7 a) Industridagarna: Rundabordssamtal om industrin 2030

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från kommissionen

Ansvarigt statsråd: Mikael Damberg

Förslagets innehåll:

Kommissionen ska inrätta en ny högnivågrupp, High-Level Industrial Roundtable 'Industry 2030', som ska ge råd till kommissionen om industripolitik i bred bemärkelse med sikte på år 2030. Det är en åtgärd i kommissionens meddelande om industripolitik som togs den 13 september 2017. I gruppen ska 20 medlemmar ingå och de kan representera sig själva eller sin organisation. Högnivågruppens ska ge råd och återkoppling till kommissionen kring genomförandet av EU:s industripolitik samt ge råd om prioriteringar i en kommande industristrategi. Kommissionen har utsett 8 personer som är nominerade i personlig kapacitet och 12 personer som representerar ett bredare intresse/organisation. Högnivågruppen hade sitt först möte 22 februari. Gruppens mandat är fram till hösten 2019.

10 (12)

7 b) Strategin för plast

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Föredragning av kommissionen

Ansvarigt statsråd: Karolina Skog

Förslagets innehåll:

Kommissionens meddelande tar utgångspunkt i ett fokus på hela värdekedjan för plast och plastens negativa miljöpåverkan i de olika leden. Samtidigt konstateras att plastindustrin är viktig för den europeiska ekonomin och att plast är ett material som har många funktioner som bidrar till att lösa problem i samhället. I strategin presenteras en vision, och därtill kopplade målsättningar, om EU:s nya plastekonomi som en smart, innovativ och hållbar plastindustri, där design och produktion fullt ut respekterar behoven av återanvändning, reparation och återvinning, skapar tillväxt och jobb i EU, bidrar till minskade plastutsläpp, lägre utsläpp av växthusgaser i EU samt begränsar EU:s beroende av importerade fossila bränslen. Strategin kommer att följas upp med lagstiftningsförslag.

11 (12)

7 c) Bättre lagstiftning

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd: Mikael Damberg

Förslagets innehåll:

Ordförandeskapet har indikerat att presentationen bland annat kommer ta upp kvalitetskrav och evidensbaserade regler i lagstiftningsarbetet. Något underlag eller ytterligare information finns för närvarande inte tillgängligt.

12 (12)