Ukrainas, Georgiens och Moldaviens ansökningar om medlemskap i EU

Utlåtande 2021/22:UU17

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
30 mars 2022

Utskottens utlåtanden

Utskotten kan granska meddelanden från EU:s institutioner. Ofta handlar det om så kallade strategiska dokument från EU-kommissionen som kan vara idédokument, diskussionsunderlag och långsiktiga planer för kommande lagstiftning. När ett utskott har granskat ett sådant meddelande skriver det ett utlåtande till kammaren om granskningen.

Utskotten gör också subsidiaritetsprövningar av EU-förslag. De ska då bedöma om ett beslut bör fattas på EU-nivå eller av på nationell nivå. Om utskottet anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skriver det ett utlåtande. 

Hela betänkandet

Beslut

EU-ansökningar från Ukraina, Georgien och Moldavien har granskats (UU17)

Riksdagen har i ett utlåtande granskat de ansökningar om EU-medlemskap som Ukraina, Georgien och Moldavien har lämnat in till EU:s ministerråd. Riksdagen ser positivt på ansökningarna. EU bör enligt riksdagen ge de tre länderna ett tydligt medlemskapsperspektiv och ge dem som potentiella kandidatländer tillgång till det stöd till reformer som EU erbjuder blivande medlemsländer.

Riksdagen fördömer också Rysslands invasion av Ukraina. Genom att ta ställning för Ukraina som ett potentiellt kandidatland så visar EU, enligt riksdagen, att unionen stödjer Ukrainas rätt att göra sina egna utrikespolitiska vägval utan inblandning. Riksdagen anser även att det är nödvändigt att EU redan nu gör ett tydligt, långsiktigt och omfattande åtagande om stöd till återuppbyggnaden av ett fritt och demokratiskt Ukraina.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Utskottets förslag till beslut
Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Information kommer

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2022-03-22
Justering: 2022-03-24
Trycklov: 2022-03-24
Utlåtande 2021/22:UU17

Alla beredningar i utskottet

2022-03-22

EU-ansökningar från Ukraina, Georgien och Moldavien har granskats (UU17)

Utrikesutskottet har i ett utlåtande granskat de ansökningar om EU-medlemskap som Ukraina, Georgien och Moldavien har lämnat in till EU:s ministerråd. Utskottet ser positivt på ansökningarna. EU bör enligt utskottet ge de tre länderna ett tydligt medlemskapsperspektiv och ge dem som potentiella kandidatländer tillgång till det stöd till reformer som EU erbjuder blivande medlemsländer.

Utrikesutskottet fördömer också Rysslands invasion av Ukraina. Genom att ta ställning för Ukraina som ett potentiellt kandidatland så visar EU, enligt utskottet, att unionen stödjer Ukrainas rätt att göra sina egna utrikespolitiska vägval utan inblandning. Utskottet anser även att det är nödvändigt att EU redan nu gör ett tydligt, långsiktigt och omfattande åtagande om stöd till återuppbyggnaden av ett fritt och demokratiskt Ukraina.

Utrikesutskottet föreslår att riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2022-03-25
Debatt i kammaren: 2022-03-29

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 50 Kenneth G Forslund (S)

Fru talman! Ukraina är ett av Europas största länder. Ukraina har också en av de största befolkningarna i Europa. Vi kan inte skilja på EU:s säkerhet och Europas säkerhet, tvärtom. De hör ihop. De länder som strävar efter att bygga sina samhällen efter vår modell med våra värderingar måste vi också kunna välkomna in i EU.

Det är viktigt, fru talman, att sända en hoppets signal till det ukrainska folket men även till folken i Moldavien och i Georgien. De kämpar för hela det demokratiska Europa.

EU-fördraget är glasklart. Länder som uppfyller EU:s villkor har rätt att ansöka om medlemskap i EU. Det är EU som avgör vem som får ansöka och framför allt vem som får bli medlem, inte Vladimir Putin.

Det görs mycket arbete i Ukraina, Georgien och Moldavien för att man ska uppfylla EU:s villkor. Det arbetet sker genom associationsavtalen, grannskapspolitiken och det östliga partnerskapet. Vägen till ett EU-medlemskap är krokig, lång och ansträngande. Men vi kan se att den är mödan värd för de länder som har gått den vägen och lämnat diktatur, förtryck och orättvis fördelning bakom sig.

Sverige och EU ger bistånd och vapen och tar emot flyktingar från Ukraina. Men det viktigaste vi kan ge dem som nu kämpar i Ukraina är hopp - hopp om ett framtida EU-medlemskap. Och EU måste framöver investera i Ukrainas återuppbyggnad och fortsätta att bidra till utvecklingen i Ukraina, Georgien och Moldavien. Det är därför som vi, fru talman, i ett helt enigt utrikesutskott ställer oss bakom de medlemskapsaspirationer som Ukraina, Georgien och Moldavien har. Och det är därför som vi i total enighet har kommit fram till det utlåtande som nu ligger på bordet här i kammaren.

Med det, fru talman, vill jag yrka bifall till utrikesutskottets förslag.


Anf. 51 Jessika Roswall (M)

Fru talman! År 2008 tog utrikesminister Carl Bildt tillsammans med Polens utrikesminister Radek Sikorski initiativ till det som kom att bli EU:s östliga partnerskap. Syftet med partnerskapet var att uppmuntra reformer och demokrati i sex forna sovjetrepubliker, däribland Ukraina, Georgien och Moldavien.

13 år efter grundandet av det östliga partnerskapet ser vi vilken strategisk framgång det är - för EU, för de värderingar vi vill värna men också för partnerskapsländerna. Det gäller kanske allra främst Moldavien, Georgien och Ukraina.

Precis som då står Moderaterna nu på Ukrainas sida i deras strävan att vara en del av den europeiska gemenskapen. I grund och botten är denna strävan mycket äldre och mycket djupare än enbart det östliga partnerskapet, där rottrådarna sträcker sig decennier tillbaka. Särskilt gäller detta Sverige, som länge haft nära förbindelser med Ukraina.

I det gemensamma uttalande från Ukrainas president, talman och premiärminister som medföljde ansökan om att få status som kandidatland hänvisar Ukraina bland annat till Filip Orliks konstitution, som skrevs 1710 och som finns bevarad på Riksarkivet här i Stockholm. Det var en av de första författningar där man aktivt försökte tillämpa maktdelning, en i dag helt grundläggande konstitutionell princip för alla europeiska demokratier. Att Ukraina sedan länge är en del av den europeiska civilisationen råder det alltså ingen tvekan om.

Ukrainarna har gång på gång visat att det är i Europa och med de värderingar som EU står för som man ser sin framtid. Vi såg det redan under den orangea revolutionen 2004 och 2005 och senare under Euromajdan 2013 och 2014, då EU-flaggan för miljontals ukrainare blev symbolen för fred, frihet och framsteg i motsats till Vladimir Putins marionettregim. Självständighetstorget i Kiev blev frontlinjen för de europeiska värderingarna om mänskliga rättigheter, demokrati och likhet inför lagen.

Då blev det tydligt för oss alla att Ukraina hade valt väg. Likaså har Moldavien och Georgien valt väg. Man har valt friheten framför ofriheten. Man har valt väst framför öst. Man har valt dialog och partnerskap med Bryssel i stället för utpressning och hot från Moskva.

Då tog vi i EU de politiska konsekvenserna av ländernas vägval genom att etablera långtgående associeringsavtal med länderna. Avtalen, som trädde i kraft 2016 för Moldavien och Georgien och 2017 för Ukraina, är omfattande, bland annat på frihandelsområdet. Avtalen förstärker också de politiska banden ytterligare och underlättar ett ökat samarbete inom en rad sektorer.

Fru talman! Om Putin med sin brutala invasion av Ukraina sökte söndra banden mellan oss européer har han misslyckats brutalt. Tvärtemot den splittring han förutsåg har EU enhälligt slutit upp i försvaret av Ukrainas suveränitet och rätt att själva välja sin väg. En rad EU-länder har nu inte bara bidragit med humanitär hjälp för att lindra de civilas nöd utan har också hjälpt till att bygga upp och stärka de ukrainska väpnade styrkorna. EU har anslagit nästan 1 miljard euro till sin fredsfacilitet och finansierar på det sättet vapenleveranser till Ukraina. Bland annat kommer de cirka 5 000 svenska pansarskott, skyddsvästar och hjälmar som en nästan enhällig riksdag beslutade att skicka till Ukraina att ersättas med medel ur fredsfaciliteten.

Fru talman! Ukraina har nu officiellt lämnat in sin ansökan om att bli kandidatland för EU-medlemskap. Georgien och Moldavien har gjort detsamma. Låt mig börja med att säga att jag och Moderaterna helt och fullt stöder alla tre ländernas ambition. De hör hemma i den europeiska familjen, och genom Versaillesdeklarationen förband sig EU:s medlemsstater att fördjupa partnerskapet ytterligare.

Ukraina, Moldavien och Georgien har på olika sätt gjort stora framsteg när det gäller de kriterier som EU satt upp för medlemskap. Och Putins orättfärdiga krig har ytterligare förstärkt de ukrainska, moldaviska och georgiska folkens europeiska ambitioner.

I det sammanhanget är det också viktigt att betona att vårt stöd till Ukraina, oavsett om det är ekonomiskt, politiskt eller militärt, kommer att fortsätta. Och efter kriget kommer vi att vara en röst för att EU ska bistå med sin fulla styrka för att återuppbygga landets bostäder, skolor och sjukhus. Likaså ska vi fortsätta ge stöd till reformer för att Ukraina en dag ska kunna bli en fullständig medlem av EU.

EU bör därtill intensifiera reformstödet till Moldavien och Georgien med ambitionen att också de länderna en dag ska kunna träda in som medlemmar. Moldavien befinner sig i dag i riskzonen för att stå på tur för ytterligare rysk aggression. Därför är det oerhört viktigt att EU stöttar landet. Inte minst handlar det om att minska landets beroende av rysk gas och om att stödja uppbyggnaden av landets väpnade styrkor.

Fru talman! Har vi lärt oss någonting av Ukraina så är det att vi behöver agera innan kriget är ett faktum.

När det gäller Ukraina vill jag säga att vi från Moderaterna är glasklara. Ukraina hör hemma i den europeiska familjen. Ukraina hör hemma i Europa. Vi bör betrakta Ukraina som ett potentiellt kandidatland och förstärka vårt redan nära samarbete med målet att landet en gång i framtiden ska kunna ta steget till att bli en fullvärdig medlem.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.


Anf. 52 Gudrun Brunegård (KD)

Fru talman! Det som hände för fem veckor sedan, natten till den 24 februari, utgör en vattendelare i vår tid - det finns ett före och ett efter. Rysslands oprovocerade invasion och fullständigt oproportionerliga våld mot ett fredligt och självständigt grannland är fullständigt oacceptabelt.

Ukraina, Georgien och Moldavien har under en längre tid varit tydliga i sina ambitioner om en starkare koppling till Västeuropa och EU och har nu formellt, som en direkt följd av Rysslands invasion av Ukraina, lämnat in sina ansökningar om medlemskap i EU.

Ukrainas historia är sedan mer än tusen år nära sammanlänkad med Sveriges. Kievrikets grundare Rurik anses ha kommit från Roslagen. Olof Skötkonungs dotter Ingegerd, i Ukraina kallad den heliga Anna av Novgorod, är begravd i den vackra vita katedralen med förgyllda lökkupoler som man kan se i Kiev.

När jag för tre år sedan besökte Georgien blev jag överraskad av att se en massa EU-flaggor på en central plats i huvudstaden Tbilisi - betydligt mer än jag har sett någonstans i Sverige. Det var tydligt att man på det här sättet ville visa och markera sin strävan att tillhöra den europeiska gemenskapen snarare än den ryska intressesfären. Minnena från det ryska förtrycket lever fortfarande starka och påtagliga, inte minst genom att familjer har splittrats genom den ryska ockupationen av Sydossetien och Abchazien. Exempel på århundradens russifiering av georgisk historia och kultur är mångfaldiga.

Denna strävan att tillhöra den europeiska gemenskapen bekräftas nu genom att Ukraina, Georgien och Moldavien formellt har lämnat in sina ansökningar om EU-medlemskap. Från Kristdemokraternas sida välkomnar vi att utrikesutskottet enhälligt ser positivt på detta. Vi instämmer i att EU å sin sida bör ge de tre länderna ett tydligt medlemskapsperspektiv och att de som potentiella kandidatländer ges tillgång till allt det reformstöd som EU kan erbjuda blivande medlemsstater.

Precis som utskottet har uttryckt vill vi understryka att de tre ländernas ansökningar om medlemskap måste tas emot på ett seriöst sätt. Det får dock inte bli ett snabbspår där man hoppar över viktiga grundläggande krav som gäller för varje medlemsland. Gällande regler och förfaranden måste tillämpas, inklusive den reviderade metodologin för utvidgningen från 2020 med en tydlig inriktning på grundläggande reformer. Annars finns en överhängande risk att det uppstår ett A-lag och ett B-lag i EU.

Som medlemsland, eller blivande medlemsland, behöver man kunna uppvisa stabila demokratiska institutioner och en respekt för rättsstatens principer. Man måste ha en administrativ förmåga och en väl fungerande marknadsekonomi. Jag citerar från utrikesutskottets utlåtande: "Utskottet välkomnar att rådet skyndsamt inledde förfarandet enligt artikel 49 i EU-fördraget genom att begära att kommissionen ska yttra sig över de tre ansökningarna. Genom den skyndsamma hanteringen har EU bekräftat den särställning som de tre länderna beklagligtvis intar till följd av Rysslands aggressioner. Det innebär också att medlemsstaterna kommer att få ett tillförlitligt underlag för att ta ställning till en realistisk fortsatt process.

Utskottet vill understryka vikten av att EU i avvaktan på kommissionens yttranden intensifierar sitt engagemang för de tre ländernas reformarbete med ambitionen att de en dag ska träda in som medlemmar i unionen."

I väntan på detta fortsätter vi självklart att stödja våra modiga ukrainska bröder och systrar i deras kamp för självständighet och frihet. Jag vill instämma med föregående talare: Ukraina hör hemma i Europa. Det gör naturligtvis också Georgien och Moldavien.

Med dessa kommentarer yrkar jag bifall till utrikesutskottets förslag.


Anf. 53 Joar Forssell (L)

Fru talman! Från Liberalernas sida har vi varit mycket, mycket positiva och pådrivande när det gäller alla de sanktioner som har riktats mot Putin, Ryssland och Belarus och har velat se ännu mer ekonomiskt och militärt stöd till Ukraina. Det vill vi fortfarande; det vill jag börja med att slå fast.

Det är klart att situationen i Europa just nu präglar hanteringen av detta ärende. Jag skulle vilja börja i det tal som president Zelenskyj höll här i riksdagen alldeles nyligen.

I talet blickade president Zelenskyj framåt och talade om återuppbyggnaden av Ukraina. Vi står helt och fullt bakom alla de stöd vi just nu ger till Ukraina, och vi vill se mer stöd till Ukraina för att mota bort Ryssland och Putin och se till att Ukraina vinner kriget. Anfallskriget mot Ukraina måste upphöra. Men det är klart att vi också på alla sätt vi kan måste hjälpa till när det gäller återuppbyggnaden av Ukraina efter kriget.

Fru talman! En sak som jag reagerade på var att Zelenskyj i sitt tal bjöd in svenska arkitekter, företag och andra aktörer att komma till Ukraina och handgripligen hjälpa till med återuppbyggnaden. Det är klart att det behövs företag och arkitekter om man ska bygga hus. Det behövs någon som snickrar, producerar material och så vidare.

Men det är egentligen inte arkitekter som har byggt det Sverige som Zelenskyj pratade om att han gillar. Det är heller inte arkitekter som har byggt Ukraina, utan det är fria människor. Det är fria människor som i öppna och fria ekonomier i Europa har byggt vårt välstånd. Det är när miljontals människor får möjlighet att eftersträva sina egna drömmars mål som vi kan bygga starka samhällen, och det är så Ukraina kommer att kunna återuppbyggas efter kriget.

Vad som gör Europa så starkt är att vi bygger våra samhällen inte genom att auktoritära ledare för fram sina idéer och försöker få samhället att gå i en viss riktning utan genom att vi låter fria människor i öppna ekonomier själva bygga samhället. Vi bygger inte samhället med socialdemokratiska, moderata, liberala eller centerpartistiska idéer, utan vi låter människors egna idéer bygga samhället.

Det är just detta som EU och Europa står för: att vi låter människor vara fria att forma sina egna liv. Det är därför Europa är starkt. Det är därför EU-gemenskapen är stark.

Anfallskriget mot Ukraina handlar om att Ryssland motsätter sig hela Europatanken, alla de värderingar vi står för, allt det som har gjort oss rika. De motsätter sig Ukrainas rätt att bestämma sin egen framtid, och de motsätter sig det ukrainska folkets rätt att leva i frihet.

De motsätter sig både Europatanken och den europeiska säkerhetsordningen, och därför handlar det här kriget inte om Ukraina utan om alla oss som vill leva i fred och frihet. Det är därför det här kriget också är vårt krig. Det är därför Ukrainas sak också är vår sak.

Fru talman! Av detta skäl är det extra viktigt att det vi diskuterar i dag, alltså processerna för att fler länder ska få möjlighet att vara med i EU, rör sig framåt. Vi vill ju att fler länder ska få åtnjuta den frihet som det innebär att vara en del av Europeiska unionen. Fler länder ska fullt ut få åtnjuta den inre europeiska marknadens öppenhet. Varor, människor, kapital och idéer ska kunna röra sig fritt över gränser så att fler länder också kan både återuppbyggas och byggas starkare för framtiden.

Fru talman! Liberalerna har föreslagit att just Ukraina ska kunna få en särskild färdplan för att snabbare komma fram till ett EU-medlemskap. Detta har vi föreslagit även i riksdagens EU-nämnd. Ett sådant initiativ behöver såklart göras gemensamt i Europeiska unionen, men det kan vara värt att notera att vi också har fört fram ett sådant förslag.

Något sådant finns inte med i det här ärendet, utan vi tycker att det är viktigt att vi gör detta gemensamt. Det är positivt att hela utrikesutskottet, och förhoppningsvis hela riksdagen, ställer sig bakom detta utlåtande.

Det som nu sker är en strid mellan det auktoritära och det demokratiska - en strid mellan EU och våra värderingar mot Putin och hans värderingar. I den striden är det viktigt att fler länder vänder sitt ansikte mot det europeiska samarbetet och tänker att det är där som just de har sin framtid. Det har de länder vi i dag diskuterar - Georgien, Moldavien och Ukraina - visat att de gör.

Men det är nu viktigt för EU att processerna inte går för långsamt, dels så att fler länder ser att det finns en möjlighet till en framtid i Europeiska unionen, dels för att inget av dessa länder eller något annat land heller ska tänka att det är omöjligt att bli med i Europeiska unionen och därför knyta band med exempelvis Ryssland eller något annat auktoritärt land. Det är ju viktigt att Europa och EU är öppna för fler länder som ansluter sig också ur detta perspektiv, att vi ska vara det naturliga valet för den som planerar att bygga en framtid i fred och frihet.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag. Jag yrkar bifall för att våra värderingar - att alla människor ska få vara sina egna arkitekter, arkitekter för sina egna liv - är hotade just nu. Vi vill att fler människor i hela Europa ska få leva sina liv i fred och frihet och på de värderingarnas grund. Därför yrkar vi bifall till detta och hoppas på ett snabbt medlemskap för Ukraina och andra i Europeiska unionen.


Anf. 54 Kerstin Lundgren (C)

Fru talman! Befolkning motsvarande ett Sverige eller till och med mer har drivits bort från sina hem till skyddsrum i Ukraina. Enligt UNHCR är det 13 miljoner.

Ukraina försvarar i dag, nu, vår frihet och vår säkerhet. De försvarar sin rätt att välja framtid, att välja demokratins väg i stället för att på nytt bli offer för den ryska diktaturen, och rätten att välja EU om och som man vill.

Ukraina måste få vårt otvetydiga stöd, ekonomiskt, humanitärt och med krigsmateriel. Det är ett klart svenskt säkerhetspolitiskt intresse.

Sverige och EU måste samtidigt nu förbereda en modern Marshallhjälp för att återuppbygga ett fritt, självständigt och demokratiskt Ukraina. Vi har president Zelenskyjs ord med oss: De blågula färgerna har vi tillsammans. Ukrainas fred och framtid är också vår fred och framtid.

Ukraina och även Georgien och Moldavien vill bli medlemmar i EU. Ukraina har tydligt visat att ett positivt svar från EU om medlemskap inte bara sänder hopp om framtiden utan också signalerar att vi inte är beredda att lämna dem i utanförskapets hägn, som ger osäkerhet om möjligheterna framåt.

Utrikesutskottet valde det ovanliga i detta exceptionella läge, att avge ett granskningsutlåtande om en kommunikation från Europeiska rådet. Det gör vi, som jag ser det, för att visa vår gemensamma vilja att betrakta Ukraina som ett potentiellt kandidatland enligt artikel 49.

Ukrainas, Georgiens och Moldaviens ansökningar om medlemskap i EU

Ukraina, Georgien och Moldavien ska behandlas var för sig, inte som en klump. Det är positivt för att också säkerställa att processen fram till medlemskapet går framåt. När några nämner att man inte ska ha snabbspår vill jag uppmärksamma ledamöterna på att EU har gjort sig känt för att ha en väldigt lång kö av väntande och att väntetiden kan bli så lång att man knappt tror att det är möjligt. Den erfarenheten har kostat också andras säkerhet.

För vår och EU:s del är det viktigt att inte signalera att detta är en process som bara kan pågå och pågå, utan det ska vara en tydlig och snabb process fram till ett medlemskap, och vi ska hjälpa till i det arbetet. Talet om att undvika snabbspår leder till att många tänker att de är tillbaka i den långa kön av väntande. Därför tycker jag att det är viktigt att vara tydlig i den delen.

Jag är glad över att vi har ett samlat utskott och att vi kan sända signalen inte bara här i riksdagen utan också till radan och andra, om att vi ser detta framför oss och att vi vill att detta ska ske i närtid.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets utlåtande.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 30 mars.)

Svar på interpellationer

Beslut, Genomförd

Beslut: 2022-03-30
Förslagspunkter: 1, Acklamationer: 1
Stillbild från Beslut 2021/22:20220330UU17, Beslut

Beslut 2021/22:20220330UU17

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Ukrainas, Georgiens och Moldaviens anökningar om medlemskap i EU

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna.