Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Medborgarskap

Betänkande 2021/22:SfU13

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
24 februari 2022

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

PDF
Medborgarskap(pdf, 220 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2021/22:13 Medborgarskap

Beslut

Regeringen bör utreda frågan om att barns befrielse från medborgarskap alltid ska prövas i domstol (SfU13)

Riksdagen beslutade att rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att den bör tillsätta en utredning om att barns befrielse från medborgarskap alltid ska prövas i domstol.

Samtidigt beslutade riksdagen att säga nej till cirka 40 förslag i övriga motioner från den allmänna motionstiden 2021 som bland annat handlar om kunskapskrav och försörjningskrav för svenskt medborgarskap.

Utskottets förslag till beslut
Delvis bifall till motionerna 2021/22:2551 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD) yrkande 10, 2021/22:3843 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 6 och 2021/22:3985 av Juno Blom m.fl. (L) yrkande 36. I övrigt avslag på samtliga motioner
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 21

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2022-02-15
Justering: 2022-02-17
Trycklov: 2022-02-18
Reservationer: 9
Betänkande 2021/22:SfU13

Alla beredningar i utskottet

2022-01-27, 2022-02-03, 2022-02-15

Regeringen bör utreda frågan om att barns befrielse från medborgarskap alltid ska prövas i domstol (SfU13)

Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen beslutar att rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att den bör tillsätta en utredning om att barns befrielse från medborgarskap alltid ska prövas i domstol.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att utskottet behandlade cirka 40 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021.

Utskottet föreslår att riksdagen samtidigt beslutar att säga nej till övriga motioner som bland annat handlar om kunskapskrav och försörjningskrav för svenskt medborgarskap.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2022-02-22
Debatt i kammaren: 2022-02-23
Stillbild från Debatt om förslag 2021/22:SfU13, Medborgarskap

Debatt om förslag 2021/22:SfU13

Webb-tv: Medborgarskap

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Arin Karapet (M)
Anf. 108 Arin Karapet (M)

Medborgarskap

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Moderaternas reservation nummer 1.

Medborgarskapet är det mest dyrbara som Sverige kan ge till en person. Ett svenskt pass, som man får när man blir svensk medborgare, är ett av de mest attraktiva pass man kan ha i handen i vår värld. Men alltför länge har det svenska medborgarskapet inte varit förenat med plikt.

Låt oss se på hur Sverige ser ut i dag och hur det har sett ut de senaste 10, 20 eller 30 åren. De flesta av de stora samhällsproblem som vi ser i dag kan kopplas till den stora invandring som vi har haft till Sverige med en oförmåga att integrera människor som kommit till Sverige liksom vår egen oförmåga att ställa krav i rätt tid. Därför vill vi moderater att det svenska medborgarskapet ska vara förenat med plikt.

Om man vill bli en del av den svenska gemenskapen och fullt ut åtnjuta politiska och sociala rättigheter ska man ha gjort vissa saker. Det handlar om krav på grundläggande kunskaper i svenska språket och krav på godkänt i samhällskunskap. Man ska kunna försörja sig själv, och man ska ha levt ett hederligt liv.

Så här ser det ut i många andra länder i vår omvärld. Varför vi sticker ut kan vi ha ett längre resonemang om. Beror det på vår naivitet eller på att vi har varit förskonade från många saker som andra länder har varit tvungna att gå igenom? Man kan som sagt ha många åsikter om detta. Men någonstans handlar det här om vilket samhälle vi vill leva i, vilket samhälle vi lever i och vilket samhälle vi vill ha i framtiden.

Om man väljer att komma till Sverige, det vill säga invandrar hit, och vill bli en del av den svenska gemenskapen, är det först plikten som gäller. När man har gjort sin plikt ska vi välkomna våra nya svenska medborgare med fullständiga rättigheter, samma rättigheter som den har som är född i Sverige av svenska föräldrar och har svenskt medborgarskap.

Herr talman! Detta var en del av betänkandet. Annat som vi har behandlat i utskottet är ärenden om barns rättigheter och befrielseärenden. Det handlar om barn under 18 år.

Jag är otroligt stolt över Moderaterna tillsammans med Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna. Vi hade liknande skrivningar. I utskottet handlar det om att få majoritet. Förslaget handlar om barn under 18 år vars föräldrar begär att barnen ska befrias från sitt svenska medborgarskap. Vartenda ärende av detta slag ska prövas av domstol. När vi fyra partier valde att skriva ihop oss anslöt sig resten av utskottet. Nu är utskottet enigt.

Barn under 18 år som riskerar att bli bortgifta och som utsätts för hedersförtryck och hedersvåld kan, om de har dubbla medborgarskap, fråntas sitt svenska medborgarskap. När de blir bortförda kan inte Sverige fullgöra sitt åtagande.

Därför är jag otroligt stolt över att vi alla åtta partier i vissa frågor kan lägga undan vår partibeteckning och säga: Det här är rätt, och det där är fel. Ett enhälligt utskott, en enhällig riksdag, kommer i morgon att rösta för att regeringen ska lägga fram ett förslag där befrielseärenden för barn under 18 år alltid ska prövas i svensk domstol före beviljande eller avslag i ärendet. Det goda måste alltid stå upp mot det onda, och i det här fallet handlar det om att stå på de svagas sida, det vill säga barn som inte är myndiga.

Herr talman! Jag ska inte bli långvarig. Vi har haft den här typen av debatt även förra året. Regeringen har dragit saker i långbänk, men om man följer den svenska politiska debatten kan man se att Socialdemokraterna lite halvt har vaknat till jämfört med när man satt i koalitionsregering med Miljöpartiet. Det handlar om att vi måste gå från att dalta till att vara tydliga, det vill säga att om vi ska lösa våra integrationsproblem och ha en acceptans i vårt samhälle för att nya personer som kommer till Sverige, gör sin plikt och får sina rättigheter får bli en del av den svenska gemenskapen, då måste vi ställa krav från dag ett.

Moderaterna vill också att hemvistkravet, det vill säga hur länge man ska ha bott i Sverige för att kunna få medborgarskap, ska höjas från dagens fem år till åtta år.

Jag ser fram emot en bra debatt!

(Applåder)

Jonas Andersson (SD)
Anf. 109 Jonas Andersson i Skellefteå (SD)

Herr talman! Att vara svensk medborgare är inte vad som helst. Att vara svensk medborgare är att vara en del i berättelsen om Sverige, om jämställdhet och jämlikhet, om demokrati, om rätten till sin egen kropp och sexualitet, om sin egen utveckling och sina egna livsval.

Att vara svensk är att vara del av en kollektiv gemenskap där man ändå har rätt till sina individuella val och rätt att kunna förverkliga sig själv utifrån sina egna förutsättningar. Det här är någonting som vi och våra förfäder tillsammans byggt upp över århundraden, och det är någonting att verkligen värna om.

Herr talman! Jag är stolt över att vara svensk, och jag tycker att det är vackert att det finns utrikesfödda i Sverige som strävar efter att bli svenska medborgare och en del av den svenska berättelsen.

Låt mig ta ett helt fiktivt exempel på hur det skulle kunna se ut när Muhammed från Somalia - ett av våra största invandringsländer - ska göra resan mot att bli svensk.

Muhammed kom till Sverige för flera år sedan, på flykt av olika skäl. Han hade drömt om att få leva i ett land som Sverige, och när han kom hit bestämde han sig för att verkligen göra sitt bästa för att göra det här landet till sitt eget.

Alla signaler han fick från Sverige gick ut på att han måste lära sig svenska, skaffa ett jobb och hålla sig i skinnet. Han måste lära sig om jämlikhet, om yttrandefrihet, om demokrati och om jämställdhet. Han måste försöka glömma det klantänk och den hederskultur som genomsyrade hans gamla hemland.

Muhammed kämpade på. Han tog alla lektioner han kunde i sfi, han gick på språkkaféer hos den lokala kyrkan, han jobbade som volontär och han höll sig borta från dem som bara satt hela dagarna på kaféet vid torget i centrum.

Så fort han kunde skaffade han sig först ett jobb, och det ledde till ett annat. Där umgicks han inte bara med gamla landsmän utan även med infödda svenskar och sådana som hade bott i Sverige under lång tid.

Det här gav honom möjligheten att lära sig mer svenska och mer om svensk kultur, svenska uttryck, svenska beteenden och svenska värderingar. Han förstod vikten av att kvinnor ska delta såväl på arbetsmarknaden som i politiska samtal på samma villkor som män och att det inte alls spelar någon roll om man älskar män eller kvinnor - saker som inte alls var självklara i hans före detta hemland.

Så kom den stora dagen när Muhammed hade bott i Sverige i tio år, alltså tillräckligt länge för att kunna bli svensk medborgare. Han hade varit skötsam och aldrig begått brott eller hängt i kriminella kretsar, så han uppfyllde vandelskravet. Han kunde flytande svenska och klarade språktestet galant. Han hade anammat delar av svensk kultur och blivit en del av samhället, så han hade inga problem med kultur- och samhällskunskapsprovet. Han hade också arbetat i många år, alltid bidragit till samhället och uppfyllde försörjningskravet. Han var på alla sätt ett föredöme.

Och så, herr talman, fick Muhammed äntligen på den stora dagen gå upp på scen och svära medborgarskapseden och under pompa och ståt med ett handslag bli svensk medborgare - en del av vår stora, varma, svenska familj.

Herr talman! Det här låter väl ändå ganska bra. Kan det verkligen finnas något kontroversiellt med att ställa krav för att det Sverige vi älskar ska fortsätta att vara världens bästa land?

Som jag sa i början är det här tyvärr en påhittad berättelse. Alla de små delar i berättelsen som steg för steg ledde Muhammed mot en bättre framtid saknas i dagens Sverige. Du behöver inte lära dig svenska för att bli medborgare i Sverige. Du behöver inte lära dig om vår kultur eller vårt samhälle. Du behöver inte anamma våra gemensamma grundläggande värderingar. Du behöver inte föra en hederlig vandel annat än i den mest begränsade mening. Du behöver inte ens ha bott särskilt länge i Sverige; det räcker i många fall med tre år i landet. Och inte ens om du är ung och frisk och helt arbetsför behöver du ha försörjt dig själv det minsta.

Vår vän Muhammed kunde från dag ett ha fått ett och samma budskap från det svenska samhället: Om du vill bli en del av oss på riktigt måste du uppfylla en rad krav. Du måste anstränga dig, och du måste nå vissa mål. Tydlighet och rakhet!

Så här skulle det se ut med en sverigedemokratisk politik rörande medborgarskap. Men dagens invandrare från Somalia eller andra länder får inget sådant tydligt budskap från det svenska samhället. Snarare är det tvärtom. Du kan göra i princip vad som helst, hur du vill, hur länge som helst, och du kommer ändå att få medborgarskapet. Det är i princip lika enkelt som att hitta det på botten av ett flingpaket.

Muhammed i vårt fiktiva exempel behöver inte göra den här resan. Han kan, om han vill, ligga hemma i soffan i några år, pilla sig i naveln, leva på bidrag och ändå bli svensk medborgare. Sedan, herr talman, frågar vi oss lite förvånat varför integrationen i Sverige inte fungerar.

Förra året delades över 80 000 medborgarskap ut. Hur många av dessa nya medborgare kan svenska? Hur många kan försörja sig själva? Hur många har lagt ifrån sig hemlandets värderingar som homofobi, misogyni, antisemitism och förakt för det sekulära samhället? Det är det ingen som vet, herr talman, för det ställs inga krav.

Från vissa håll har det gjorts gällande att det skulle vara "rasistiskt" att ställa krav. Jag menar att det är precis tvärtom: att inte ställa samma krav på alla, oavsett utländsk härkomst, nationalitet, hudfärg, religion eller sexuell läggning, skulle vara diskriminerande eller i värsta fall rasistiskt.

Att ställa krav för att någon ska kunna upptas till svensk medborgare gäller ju lika för alla. Det sitter i dina ambitioner, i din vilja och i de val som du gör - inte i din hudfärg.

Vi i Sverigedemokraterna vill att medborgarskapet ska vara någonting som är värt att kämpa för. Att ställa krav är att vilja se lösningar, inte bara för individen utan även lösningar på stora samhällsproblem som långvarigt utanförskap, hög arbetslöshet, vikande skolresultat och ökad gängkriminalitet. Vi måste göra vad som är bäst för Sverige när vi fortsätter att skriva berättelsen.

Herr talman! I ett betänkande som är på tok för svagt finns i alla fall en liten ljusglimt, som Arin Karapet nämnde tidigare. Samtliga partier har valt att ställa sig bakom ett förslag från Sverigedemokraterna, Moderaterna och Liberalerna om att domstolar alltid ska pröva barns befrielse från medborgarskap. Enkelt förklarat: Inga föräldrar ska kunna frånta sina barn det svenska medborgarskapet för att lättare kunna gifta bort dem utomlands.

Herr talman! Det här tycker jag är jättebra. Alla myrsteg i rätt riktning är viktiga. Men det här kommer inte att räcka. Så under kommande mandatperiod hoppas jag verkligen att vi snarare kan ta elefantkliv än myrsteg för att uppgradera det svenska medborgarskapet till vad det borde vara värt.

Jag vill även yrka bifall till reservation 2.

Hans Eklind (KD)
Anf. 110 Hans Eklind (KD)

Herr talman! När en person får bli svensk medborgare menar vi kristdemokrater att det har både en reell och en symbolisk betydelse. Med ett medborgarskap får en person rätt att rösta i ett riksdagsval och rätt att söka vissa typer av tjänster inom polis, domstol och militär. Men det handlar också om en ovillkorlig rätt att få vistas i landet och dessutom få konsulär hjälp vid problem i utlandet.

Den symboliska betydelsen ska inte heller underskattas. Med ett medborgarskap tar man plats i en större gemenskap där det finns skyldigheter och rättigheter gentemot andra och en känsla av delaktighet, samhörighet och stärkt identitet.

Vi kristdemokrater menar att medborgarskapet ska uppvärderas, och vi menar att det är nödvändigt att ställa tydliga krav för att erhålla ett sådant medborgarskap. Ett svenskt medborgarskap är inte en mänsklig rättighet, och det är därför viktigt att vi inte blandar samman mål och medel. Medborgarskap är ett mål, inte ett medel. Vi har ett par reservationer i ärendet, men jag yrkar bifall endast till Kristdemokraternas reservation nummer 3.

Herr talman! Det är mot bakgrund av vår syn på medborgarskapet och den vikt som vi menar att det ska ha som jag under förra året agerade för att stärka hanteringen av just medborgarskapsärenden. Jag hade då fått information om att handläggare på Migrationsverkets prövningsenheter, liksom annan operativ personal som beslutsfattare, teamledare och assistenter, inte säkerhetsklassificerades. Den då gällande ordningen innebar att en handläggare som hade till uppgift att bedöma om en sökande utgör en fara för rikets säkerhet, som inte blivit säkerhetsklassificerad, och - lyssna nu! - inte heller behövde vara svensk medborgare, hade rätt att fatta oåterkalleliga beslut. Det var lite svårt att ta in detta, det vill säga att det var fråga om en ordning där en person som inte ens behöver vara svensk medborgare äger rätten att avgöra huruvida andra ska få bli medborgare. Det var en orimlig ordning som kunde få, och möjligen har fått - det vet vi inte - långtgående konsekvenser.

Allvaret med den bristande ordningen underströks också av att rapporter hade kommit in om att kriminella klaner infiltrerat både Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Varför då inte Migrationsverket? Handläggare med befogenhet att pröva ett medborgarskapsärende sitter onekligen på en oerhörd makt över en annan människas livsöde.

Jag frågade givetvis då den dåvarande migrationsministern om vilka åtgärder han ämnade vidta med tanke på informationen. I höstas meddelade säkerhetschefen på Migrationsverket följande: Alla som arbetar som handläggare, beslutsfattare och befattningshavare och hanterar medborgarskapsärenden kommer att säkerhetsklassas i säkerhetsklass 2, och det kommer att ställas krav på svenskt medborgarskap. Det var avgjort en delseger för oss som värdesätter det svenska medborgarskapet.

Herr talman! Att vi skärper villkoren för ett svenskt medborgarskap är fullt rimligt. Medborgarskapet ger långtgående rättigheter, och vid en jämförelse med andra EU-länder visar det sig att de har mer långtgående villkor för att få bli medborgare.

Det är väl underbyggt att kunskaper i svenska språket har stor betydelse för integrationsförmågan. Att kunna prata svenska gör att man kan tillgodogöra sig utbildning, få ett arbete och komma in i samhällsgemenskapen. Kristdemokraterna vill därför se införandet av ett godkänt språkprov som en förutsättning för att få ett medborgarskap. Det ska vara ett högre språkkrav än det som vi vill se för att beviljas ett permanent uppehållstillstånd. Den som söker medborgarskap ska även ha genomgått undervisning i samhällsorientering samt avlagt ett godkänt prov. Genom en god kännedom om det svenska samhället och vilka allmänmänskliga värden vi har, värderingar som präglar oss och fortfarande präglar vårt samhälle, kan kulturella klyftor faktiskt minska.

Förutom godkänt språkprov och samhällsorienteringsprov finns det två andra saker som vi vill lägga till för att få ett svenskt medborgarskap. Den första är att man ska ha haft ett hederligt leverne. I och med att det svenska medborgarskapet näppeligen kan anses vara en mänsklig rättighet och kommer med en mängd förmåner måste vi också kunna förbehålla oss rätten att diskvalificera personer som inte förtjänar att bli svenska medborgare. Kristdemokraterna anser därför att den som döms för allvarlig brottslighet eller upprepad brottslighet ska diskvalificeras från möjligheten att få ett svenskt medborgarskap.

Den andra saken är förmågan att försörja sig. Där menar vi att gränsen för försörjning ska motsvara förbehållsbeloppet. Då ska inte inkomster från subventionerade anställningar räknas in.

Herr talman! Ett medborgarskap måste också kunna återkallas. Det är en logisk följd om man hävdar att medborgarskapet har vikt. Vi kristdemokrater ser några tydliga exempel på när ett medborgarskap ska kunna återkallas; exempelvis om det går att styrka att den person som fått ett medborgarskap har fått det på svikliga grunder. Det kan handla om att man uppgett falsk identitet eller lämnat falska dokument. Detsamma gäller för personer med dubbelt medborgarskap som aktivt medverkat eller varit delaktiga i terroristbrott eller krigsförbrytelser. Medborgarskapet ska också kunna återkallas om man har tillskansat sig det genom mutor eller bestickning.

Kristdemokraterna arbetar för en översyn av reglerna för medborgarskap. Vi välkomnar därför att vi snart ska få debattera de förslag som Medborgarskapsutredningen har lämnat. Förhoppningsvis kan vi då få en tydlig riksdagsmajoritet som bygger på ordning och reda, plikt och krav.

Rikard Larsson (S)
Anf. 111 Rikard Larsson (S)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i socialförsäkringsutskottets betänkande nummer 13 om medborgarskap.

Det svenska medborgarskapet är ett rättsligt förhållande mellan medborgaren och staten som medför rättigheter och skyldigheter för båda parter. Medborgarskapet förenar alla medborgare och står för samhörighet med Sverige. Medborgarskapet representerar det formella medlemskapet i det svenska samhället och är en grund för folkstyrelsen.

Så inleds den lagstiftning som reglerar hur en person blir och upphör att vara svensk medborgare. Den ställning som medborgarskapet har för folkstyret och för en del i en gemenskap innebär också att man bör vara försiktig med förändringar i lagstiftningen.

Det motionsbetänkande som vi debatterar i dag tar upp ett antal förslag och frågor om medborgarskapet. Jag tycker huvudsakligen, med några undantag, att de motioner vi behandlar är försiktiga och relevanta för en diskussion om eventuella förändringar i lagstiftningen om medborgarskap.

Herr talman! Den utlänningslag som riksdagen fattade beslut om för knappt ett år sedan bygger på att man stegvis kommer in i och blir en del av det svenska samhället. Huvudregeln är tidsbegränsade uppehållstillstånd, men med möjlighet att kvalificera sig för permanent uppehållstillstånd.

När det gäller en del av de krav för medborgarskap som vissa motioner tar upp är det enligt vår mening främst här de kraven ska ställas. Det är därför vi har infört både försörjningskrav och vandelskrav och nu håller på att bereda språkkrav och krav på samhällskunskaper för permanent uppehållstillstånd. Ett permanent uppehållstillstånd kan sedan, tillsammans med vissa andra krav, ligga till grund för en ansökan om medborgarskap.

Regeringen har tillsatt en utredning som berör många av de frågor som motionerna på detta område handlar om.

Bland annat finns frågan om språkkrav med. Detta skulle alltså fungera som en stege där den första nivån handlar om språkkrav för permanent uppehållstillstånd och en ytterligare nivå om språkkrav för medborgarskap.

Låt mig nämna några andra delar som finns med i utredningen och som också är den huvudsakliga motiveringen till att vi avslår motioner eftersom beredning redan görs av regeringen.

Frågan om automatiskt förvärv av svenskt medborgarskap för statslösa barn födda i Sverige finns med. Utredningen landar i att ett sådant system inte bör införas. Dock har man utarbetat ett förslag på hur det skulle kunna fungera. Därför är det bra att vi nu avvaktar regeringens vidare beredning av frågan.

En annan fråga som flera av motionerna i detta betänkande handlar om är det faktum att barn och unga vuxna kan få medborgarskap genom anmälan och att man då inte gör den vandelsprövning som görs för vuxna. Detta har regeringen velat åtgärda och därför tagit med i direktiven till den utredning som nu lämnat sitt förslag. Utredningen föreslår att sådana regler ska införas och ska gälla för personer över 15 år.

Detta sammantaget visar att det finns stor samsyn kring många av de angelägna frågor som tas upp i denna debatt. Sedan kan det säkert finnas skilda åsikter om hur det ska regleras i detalj. Men nu finns utredningen, och frågorna bereds vidare i Regeringskansliet.

En ytterligare fråga som föregående talare varit inne på finns med i utredningen men också i ett gemensamt tillkännagivande från utskottet. Det handlar om möjligheten att avslå en ansökan om befrielse från svenskt medborgarskap. På tidigare talare lät det som att den frågan var nyväckt i motionerna och inte har varit aktuell tidigare. Det har den, och den finns med i utredningen som regeringen tidigare tillsatt.

Vi känner naturligtvis alla avsky mot situationer där barn tvingas gifta sig eller där människor tvingas in i äktenskap mot sin vilja. För att så långt det är möjligt skydda barn från att försättas i sådana situationer fick utredningen också i uppdrag att titta på hur detta kan motverkas när det gäller befrielse från medborgarskap. Utredningen har kommit med angelägna förslag som skulle stärka barns rättigheter och utöka Migrationsverkets möjligheter att avslå en ansökan.

Nu har vi en motion från Liberalerna, som vill att denna möjlighet också ska prövas i domstol. Det ställer vi oss positiva till. Vi tycker att man ska titta på alla åtgärder för att komma till rätta med de problem det innebär när det gäller barnäktenskap.

Som jag sa inledningsvis är det viktigt att ha väl underbyggda förslag när man ska göra förändringar som rör medborgarskap. Det handlar om rättigheter och skyldigheter och om att vara en del av vår demokrati och samhällsgemenskap. Därför behöver vi regler för hur man tar sig in i den gemenskapen men också garantier för att staten inte lättvindigt ska kunna kasta ut en ur den. Medborgarskapet har betydelse. Låt oss därför vara försiktiga med alltför drastiska förändringar och populistiska utspel.

Jag tycker att detta betänkande klarar den balansen.

(Applåder)

Jonas Andersson (SD)
Anf. 112 Jonas Andersson i Skellefteå (SD)

Herr talman! Rikard Larsson säger här att man absolut vill se krav. Det är så det brukar låta. Min fråga är när Rikard Larsson och Socialdemokraterna tänker sig att införa dessa krav och hur de ska se ut.

I den utredning som presenterats och som Rikard Larsson hänvisar till föreslås språkkrav från 2025. Med dagens takt när det gäller att dela ut medborgarskap innebär det att hundratusentals nya medborgarskap kommer att delas ut fram till 2025 utan några krav över huvud taget.

Språkkraven som utredningen föreslår är minst sagt svaga - nivå A2 för läs- och hörförståelse och nivå B1 för skriftliga färdigheter. För den som inte vet vad det betyder: Det är ungefär vad en svagpresterande niondeklassare förväntas klara i ett tredjespråk som spanska eller franska för lägsta godkända betyg. Är det verkligen tillräckligt för att vara en naturaliserad del av det svenska samhället? Enligt utredningen ska också var och varannan undantas från språkkravet. Är du till exempel analfabet kan du helt strunta i det.

Min fråga är varför det är så viktigt för Rikard Larsson och Socialdemokraterna att fortsätta dela ut medborgarskap i snabb takt utan några krav. Varför vill Rikard Larsson så gärna att flera hundra tusen människor som bott i Sverige i bara några år, kanske helt saknar kunskap om det svenska samhället och i många fall inte ens förstår svenska ska få rösta i riksdagsvalet 2026?

Rikard Larsson (S)
Anf. 113 Rikard Larsson (S)

Herr talman! Jag tror att det var så att Jonas Andersson i sitt anförande ställde en del retoriska frågor om hur många som inte kan svenska, hur många som har begått brott och så vidare. Sedan konstaterade Jonas Andersson själv att det vet man inte. Ändå står han i talarstolen och målar upp en bild av att det är hundratusentals människor som inte kan svenska och som begår brott som får bli medborgare i Sverige.

Hur många är det, Jonas Andersson? Hur många som blivit svenska medborgare är det som inte kan svenska?

Jag tror att det farligaste vi kan göra i den här typen av debatt är att slänga oss med halvsanningar eller påhittade sanningar som bekräftar fördomar och målar upp bilden av ett samhälle i kaos.

Det bästa vi kan göra i den här typen av debatt och i den här kammaren är att se till att det vi säger och tycker är rimliga regler också blir av.

En fråga var när vi inför de här kraven. När det gäller kraven på försörjning för att få stanna i landet ska vi komma ihåg att medborgarskapet inte är en förutsättning för att få stanna i landet. Det är det permanenta uppehållstillståndet som ger dig möjlighet att stanna i landet. Du kan stanna i Sverige under många år, i hela ditt liv, utan att vara svensk medborgare. Då kan man ställa frågan när vi inför försörjningskrav för permanent uppehållstillstånd. Det sa vi i Migrationskommittén att vi skulle göra. Det har vi gjort. Vi har infört de kraven.

Nu inför vi steg för steg de krav på kunskaper i svenska språket som vi pratade om för permanent uppehållstillstånd. Vi håller på och bereder språkkrav för medborgarskap.

Vi inför alltså detta. Men låt oss vara försiktiga med att bara sprida fördomar.

Jonas Andersson (SD)
Anf. 114 Jonas Andersson i Skellefteå (SD)

Herr talman! Rikard Larsson undrar hur många det är. Jag sa ju att det vet man inte. Hade man ställt krav hade man kunnat veta hur många det är, för då hade alla som man delat ut svenska medborgarskap till kunnat nå upp till de kraven. Annars hade de inte blivit medborgare. Men sådana krav vill Socialdemokraterna uppenbarligen inte ha.

Jag noterar att Rikard Larsson inte vill svara på frågan om språkkraven, varken när det gäller nivå eller när det gäller när de ska införas. Av någon anledning är det väldigt viktigt för Socialdemokraterna och Rikard Larsson att vi ska fortsätta dela ut medborgarskap i väldigt snabb takt utan krav. Varför det är så får Rikard Larsson jättegärna svara på.

Jag kan tycka att en bra lösning om man tittar på någon typ av försiktighetsprincip, som Rikard Larsson pratade om, skulle vara att införa ett moratorium för medborgarskap. Det vill säga att man slutar dela ut medborgarskap under en period fram till dess att man har utrett de här kraven och infört dem. Skulle inte det vara en ganska rimlig lösning? Hur ställer sig Rikard Larsson till det?

Rikard Larsson (S)
Anf. 115 Rikard Larsson (S)

Fru talman! Vi har tillsatt utredningen. Vi har sagt att vi ska införa språkkrav, både för permanent uppehållstillstånd och för medborgarskap. Jag tror mig veta att det bästa sättet att göra detta på ett seriöst sätt, så att man också träffar rätt, är genom ett ordentligt underlag som remitteras till remissinstanser som kan tycka till, så att man får ett system som fungerar bra både för dem som ska genomföra testerna och för dem som ska bli medborgare och komma in i den svenska gemenskapen. Det tar lite längre tid, men jag tror att det i slutändan är oändligt mycket bättre än sverigedemokratiska gissningar.

(Applåder)

Jonny Cato (C)
Anf. 116 Jonny Cato (C)

Fru talman! Att bli svensk medborgare är något mycket fint. Att bli svensk medborgare innebär en rad rättigheter, såsom en absolut rätt att bo och arbeta i hela landet, möjligheten att bli bland annat polis och möjligheten att påverka vår gemensamma framtid genom rösträtt i riksdagsvalet.

Med ett medborgarskap kommer en rad rättigheter, men även skyldigheter. En av de absoluta grunderna i medborgarskapet är att om man blivit svensk medborgare så är man svensk medborgare, det vill säga att ett medborgarskap icke ska gå att återkalla. Kan ett medborgarskap återkallas försvinner en av de viktigaste rättigheterna, den absoluta rätten att bo i Sverige.

Antalet ansökningar om svenskt medborgarskap har de senaste åren legat på historiskt höga nivåer. Handläggningstiderna har därför emellanåt varit alldeles för långa. Trots omprioriteringar och satsningar från myndighetens sida ser vi att handläggningstiderna för medborgarskapsärenden fortsatt är alldeles för långa. Handläggningstiderna för medborgarskap behöver, precis som för övriga ärenden där handläggningstiderna är långa, kortas väsentligt.

Fru talman! Jag har nog aldrig skakat så mycket i den här talarstolen som jag gör just nu. Jag hade tänkt hålla ett kort, sakligt anförande. Men när jag hör Jonas Andersson stå i talarstolen och säga att det ska bli svårare att bli svensk medborgare och att vi ska kontrollera att människor som blir svenska medborgare står upp för hbtq-rättigheter skakar hela min kropp.

För en tid sedan gjorde jag det absolut svåraste jag någonsin gjort. Jag kom ut om mitt förhållande med en annan man. Det finns bara en grupp i samhället som har attackerat mig för detta, och det är SD-svansen på Twitter. Det är jobbigt att sitta och lyssna på hur vi ska ställa krav på andra grupper när det finns en grupp där man är särskilt hård i denna fråga.

Jag väljer att lämna mina andra talepunkter därhän.

(Applåder)

Rasmus Ling (MP)
Anf. 117 Rasmus Ling (MP)

Fru talman! Är jag svensk? Är mina barn svenska? De frågorna ställde Alice Teodorescu Måwe på Twitter häromdagen. Teodorescu Måwe har sitt ursprung i Rumänien. Hon är en känd borgerlig, konservativ debattör, som har jobbat för Moderaterna, Göteborgs-Posten och Bulletin, bland annat.

I de svar som kom upp i tråden på Twitter och som jag läste när jag skrollade sa alla ja. Man betonade identitet och kultur. Men, fru talman, egentligen är svaret på dessa, måhända retoriska, frågor som ställdes väldigt enkelt. Den som har svenskt medborgarskap är svensk. Den som inte har det är det inte.

Högern brukar raljera om identitetspolitik, men uppenbarligen använder man sig av det själv också. Detta var högerns identitetspolitik.

Fru talman! I betänkandet finns ett tillkännagivande som också Miljöpartiet står bakom; det blev ett enigt utskott. Det handlar om att barn inte ska befrias från medborgarskap utan prövning i domstol. Detta är en fråga som är viktig, inte minst för att förhindra att föräldrar gifter bort barn utomlands och anmäler att deras svenska medborgarskap ska upphävas när de har dubbelt medborgarskap.

Fru talman! Det finns i detta betänkande flera förslag från högeroppositionen som skulle göra det ännu svårare än i dag att förvärva ett medborgarskap för den som kommer till Sverige från ett annat land. Att göra det ännu svårare på det sätt som förordas vore olyckligt. Redan i dag är vägen lång för att erhålla ett permanent uppehållstillstånd, som man först måste ha, och sedan ett medborgarskap. Man ska också lägga till, fru talman, att handläggningstiden hos Migrationsverket är otroligt lång för dessa ärenden, upp till två år just nu.

Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 24 februari.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2022-02-24
Förslagspunkter: 4, Acklamationer: 3, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Förvärv av medborgarskap

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:394 av Josef Fransson (SD),

    2021/22:524 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

    2021/22:602 av Jan Ericson (M),

    2021/22:623 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1,

    2021/22:1434 av Boriana Åberg (M),

    2021/22:1435 av Boriana Åberg (M),

    2021/22:2302 av Nina Lundström (L),

    2021/22:2550 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 8 och 9,

    2021/22:2551 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD) yrkandena 1, 2 och 4-8,

    2021/22:2975 av Christian Carlsson (KD),

    2021/22:2979 av Christian Carlsson (KD),

    2021/22:3168 av Larry Söder (KD),

    2021/22:3377 av Robert Hannah m.fl. (L) yrkande 5,

    2021/22:3843 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 1-3 och 5,

    2021/22:3965 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 5,

    2021/22:4033 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkandena 6.2 och 14,

    2021/22:4212 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 36 och

    2021/22:4214 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 51-53.
    • Reservation 1 (M)
    • Reservation 2 (SD)
    • Reservation 3 (KD)
    • Reservation 4 (L)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (M)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S840016
    M057013
    SD00557
    C28003
    V21006
    KD00202
    L10154
    MP14002
    -0001
    Totalt148579054
    Ledamöternas röster
  2. Vandelskrav för unga

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:2551 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD) yrkande 3,

    2021/22:3843 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 4 och

    2021/22:3975 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 27.
    • Reservation 5 (M)
    • Reservation 6 (SD)
    • Reservation 7 (KD, L)
  3. Barns rättigheter i befrielseärenden

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om domstolsprövning av barns befrielse från medborgarskap och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna

    2021/22:2551 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD) yrkande 10,

    2021/22:3843 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 6 och

    2021/22:3985 av Juno Blom m.fl. (L) yrkande 36.
  4. Vissa frågor om befrielse från och förlust av medborgarskap

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:771 av Kerstin Lundgren (C),

    2021/22:2551 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD) yrkande 11 och

    2021/22:3843 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 9.
    • Reservation 8 (M)
    • Reservation 9 (SD)