Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet

Betänkande 2020/21:FöU5

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
18 mars 2021

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Granskning av skyddet av integritet vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet (FöU5)

Riksdagen har behandlat regeringens årliga skrivelse om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet.

Skrivelsen handlar bland annat om de granskningar som Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten (Siun) gjort under 2019 med anledning av den så kallade signalspaningslagen. Regeringen ser positivt på att Siun lämnar synpunkter på, utvecklar och förstärker integritetsskyddet och har en löpande dialog med Försvarets radioanstalt (FRA) om förbättringar. Systemet för att värna den personliga integriteten vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet fungerar på det sätt som avsetts i lagen, anser regeringen.

Riksdagen delar regeringens uppfattning och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till fem förslag i motioner inom området.

Utskottets förslag till beslut
Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2021-02-23
Justering: 2021-03-11
Trycklov: 2021-03-11
Reservationer: 1
Betänkande 2020/21:FöU5

Alla beredningar i utskottet

2021-02-11, 2021-02-23

Granskning av skyddet av integritet vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet (FöU5)

Försvarsutskottet har behandlat regeringens årliga skrivelse om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet.

Skrivelsen handlar bland annat om de granskningar som Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten (Siun) gjort under 2019 med anledning av den så kallade signalspaningslagen. Regeringen ser positivt på att Siun lämnar synpunkter på, utvecklar och förstärker integritetsskyddet och har en löpande dialog med Försvarets radioanstalt (FRA) om förbättringar. Systemet för att värna den personliga integriteten vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet fungerar på det sätt som avsetts i lagen, anser regeringen.

Försvarsutskottet delar regeringens uppfattning och föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Utskottet föreslår även att riksdagen säger nej till fem förslag i motioner inom området.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2021-03-17
Debatt i kammaren: 2021-03-18

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Pål Jonson (M)

Fru talman! Det finns få länder i världen som kan kombinera en så god förmåga till signalspaning med ett så effektivt skydd av den personliga integriteten som just Sverige. Detta är till stora delar resultatet av att den här kammaren fattade beslut om en ny lag om signalspaning för tolv år sedan. Den lagen har tjänat Sverige väl, men behöver nu anpassas till att hotbilden mot Sverige ser helt annorlunda ut nu än för tolv år sedan.

Fru talman! Signalspaningen i Sverige är alltså hårt reglerad för att skydda den personliga integriteten. Det är i grunden bra.

För det första kräver all signalspaning som Försvarets radioanstalt bedriver domstolsbeslut. Det är Försvarsunderrättelsedomstolen som fattar dessa beslut, och de kan inte överklagas.

För det andra har integritetsskyddsrådet vid FRA löpande insyn i myndighetens verksamhet. Enligt den skrivelse som vi nu debatterar hade integritetsskyddsrådet sex möten under föregående år och har ingenting att rapportera eller erinra mot den verksamhet som bedrevs av FRA.

För det tredje granskar Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten - Siun, som den brukar kallas - FRA:s verksamhet varje år. Föregående år genomfördes 28 granskningar, vilket var 2 granskningar fler än året innan. De har heller ingenting att erinra mot FRA:s verksamhet. Regeringen bedömer att verksamheten inom Siun fungerar väl och att den personliga integriteten är väl tillgodosedd i samband med signalspaning. Jag delar den bedömningen, fru talman.

Men, fru talman, behovet av signalspaning styrs naturligtvis ytterst av de hot som Sverige står inför. I Försvarets radioanstalts rapport för 2020 har de pekat på att efterfrågan på deras produkter och analyser aldrig varit så hög som i dag. Det är ett symtom, vågar jag påstå, på den säkerhetspolitiska vindkantring som Sverige nu står inför. Sverige befinner sig i ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge. Hoten, riskerna och sårbarheterna vad gäller vår säkerhet har ökat med tiden.

Enligt Musts årsöversikt, som kom förra veckan, har pandemin förstärkt den trenden på både kort och lång sikt. På kort sikt ser vi att desinformationsoperationerna riktade mot Sverige när det gäller skyddsåtgärder och olika typer av vacciner har ökat. Människor arbetar mer på distans. Det finns en större sårbarhet för cyberattacker. Cyberspionaget gentemot läkemedelsproducenter har också ökat.

Men Must pekar också på att det finns mer långsiktiga trender som har förstärkts under pandemin. För det första har den internationella säkerhetsordningen försvagats under året. Det handlar om ökad stormaktskonfrontation mellan Ryssland, USA och Kina. För det andra står Sverige inför en både mer komplex och mer flerdimensionell hotbild. Risken för ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas, men vi vet också att vi befinner oss i ett gränsland mellan den totala freden och det totala kriget. Olika typer av hybridhot, som desinformationsoperationer, cyberangrepp, valpåverkan och utländska direktinvesteringar i samhällsviktig och säkerhetskänslig verksamhet har ökat med tiden. Enligt Musts omvärldsbedömning är alltså hotet mot Sverige inte bara militärt utan även politiskt och ekonomiskt. Det är både och som gäller, inte antingen eller. Man måste ha flera tankar i huvudet samtidigt när man analyserar hoten mot svensk säkerhet.

Allt detta måste få konsekvenser för svensk försvarsunderrättelseförmåga. Vi måste få bättre kunskaper om de hot, risker och sårbarheter som Sverige står inför. Moderaterna drev därför på under försvarsförhandlingarna för ökade anslag till både Must och FRA, och detta fick också genomslag. I vår skuggbudget, som vi gick fram med i höstas, lägger vi dessutom närmare 100 miljoner över tre år på att stärka FRA:s verksamhet.

Men det räcker inte, fru talman. Vi kommer också att behöva göra en översyn av lagen om signalspaning för att anpassa den till det försämrade omvärldsläget. Det handlar om att fler myndigheter inom säkerhets- och försvarssektorn måste få möjlighet att både inrikta och ta del av resultaten från signalspaningen, eftersom den hotbild vi står inför är både mer flerdimensionell och mer komplex.

Det handlar även om hur signalspaningen ska bedrivas. Det finns därför skäl att se över artikel 2 a i lagen om signalspaning. I dag har vi en sådan situation att FRA inte kan fortsätta följa kommunikationen mellan till exempel två utländska terrorister eller två utländska underrättelseofficerare som kommunicerar i Sverige. Jag kan konstatera att regeringen till del har gått oss till mötes i totalförsvarspropositionen. Där framgår det tydligt att det ska ske en översyn av lagen om signalspaning. Men det framgår inte i propositionen när detta arbete ska påbörjas, hur det ska bedrivas eller i vilken omfattning det ska bedrivas.

Fru talman! I ljuset av att lagen om signalspaning nu har tolv år på nacken och att hoten mot och riskerna för Sverige har ökat vill vi se en översyn av den här lagstiftningen. Jag vill därmed yrka bifall till Moderaternas och Kristdemokraternas reservation.


Anf. 2 Mikael Oscarsson (KD)

Fru talman! Vi diskuterar nu försvarsutskottets betänkande nummer 5 Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Jag vill börja med att yrka bifall till Kristdemokraternas och Moderaternas reservation, som handlar om en ökad omfattning av signalspaningen.

För ungefär ett år sedan lade Försvarsberedningen fram en rapport. Ett viktigt klarläggande i den rapporten var att ett militärt hot mot Sverige inte kan uteslutas. Det vi pekade på i den rapporten, som alla partier var överens om, var att vi över tid ser ett försämrat säkerhetspolitiskt läge och att vi på olika sätt behöver stärka vår förmåga att försvara oss. Det handlar om att ge trygghet till Sveriges befolkning och att tillsammans med våra grannländer hjälpas åt att öka den gemensamma säkerheten. Där har vi lagt fram en lång rad förslag.

Tyvärr har det säkerhetspolitiska läget försämrats, precis som föregående talare var inne på. I dag har Säpo haft en presskonferens. Man varnar för att hotet mot Sverige från främmande makt och våldsbejakande extremism fortsätter att öka. Den pågående digitaliseringen och polariseringen i samhället, tillsammans med pandemin och brister i säkerhetsarbetet, underlättar dessutom för dessa angripare, enligt Säkerhetspolisen.

Det handlar om att pandemin skapar nya sårbarheter som utnyttjas. Våldsbejakande extremister använder pandemin i sin propaganda, och främmande makt ägnar sig åt desinformation.

FRA hade en liknande artikel inför sin årsrapport. Båda myndigheterna har en årsrapport från 2020. FRA var inne på samma tema i sitt påpekande. I förra veckan sa man att militärnärvaron i närområdet påminner om kalla kriget.

Det handlar om attacker mot forskningsmiljöer, ett främmande terrorhot och hög militär närvaro i närområdet. Bakom det säger FRA att det finns statliga aktörer med kraftfulla verktyg. Det är någonting som vi måste förhålla oss till. Det blir min koppling till dagens debatt.

Vi har signalspaning. Det är någonting som vi ska vara stolta över. FRA har alltsedan andra världskriget gjort väldigt betydelsefulla insatser, och vi ligger i framkant.

Vi har en lagstiftning som är tolv år gammal. Den kompletterar på ett väldigt bra sätt den personliga integriteten med de behov som finns. Vi har pekat på att det finns ett problem när det gäller exempelvis utländska spioner eller terrorister om båda finns vid Sveriges gränser.

Det har påpekats att FRA exempelvis kan sköta avlyssningen. Men om man går över gränsen någonstans in i Sverige blir vi blinda. Så kan vi inte ha det. Det kan inte vara så att vi på det viset tar bort möjligheten från samhällets sida att få information om hot mot Sverige.

Det borde vara en självklarhet att det är dags att göra en översyn för att kunna svara upp mot detta. Det är bara att konstatera att vi har en annan hotmiljö än vi såg för tolv år sedan. Vi ska naturligtvis ha koll på den personliga integriteten. Men här bör vi se till att vi inte blir blinda och döva för hot som går över gränsen.

Vi kan ha koll på det om en av parterna är utanför Sverige. Går de in i Sverige kan vi inte följa med. Det är därför vi har reservationen. Precis som föregående talare var inne på har regeringen till viss del gått oss till mötes. Men det finns fortfarande frågor om när, hur och hur regeringen tänker som inte är klarlagda.

Fru talman! Det är därför som vi vidhåller och yrkar bifall till reservationen. Vi ser det som så angeläget att vi kan fånga upp hot mot Sveriges säkerhet i dag men också för framtiden. Det är dags att vi gör den här översynen och att vi kan få verktygen på plats.


Anf. 3 ClasGöran Carlsson (S)

Fru talman! Betänkandet handlar om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamheten och är grundat på regeringens årliga skrivelse.

Ordningen med regeringens årliga skrivelse har sin bakgrund i ett tillkännagivande från riksdagen vid slutbehandlingen av propositionen En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet som behandlades 2007/08 om ytterligare rättssäkerhets- och kontrollmekanismer.

Även om jag inte själv var med vid tillfället tycker jag att riksdagen då fattade ett mycket klokt beslut. Det är oerhört viktigt med kontinuerliga uppföljningar på det här området, inte minst mot bakgrund av den personliga integriteten.

Fru talman! Jag skulle kunna kopiera delar av mitt inlägg från motsvarande debatt förra våren. Det handlar om underrättelseverksamhetens avgörande betydelse för Sveriges säkerhet. Det handlar om dess betydelse för att vi ska kunna förstå vad som händer och sker i omvärlden. Det handlar om dess vikt för att förebygga och förhindra att olika kriser och konflikter uppstår. Det handlar inte minst om hur viktig den är i de internationella samarbeten som Sverige är med i och i allra högsta grad delaktigt i.

Underrättelseverksamheten är också viktig för att vi ska kunna förbereda oss på den utveckling som ligger framför oss. Den är ett sätt att förebygga och förhindra att olika konflikter och kriser uppstår.

Signalspaningsverksamheten är en nödvändig och integrerad del av Sveriges försvar och skydd mot terrorism. Ytterst handlar det om att försvara de demokratiska och medborgerliga rättigheter som vi byggt vårt land på.

Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelse-verksamhet

Fru talman! Men det finns också i den andra änden en annan vågskål. Den personliga integriteten måste naturligtvis skyddas. Vi har ett rejält regelverk som har till syfte att värna enskildas personliga integritet.

Skrivelsen vi debatterar i dag behandlar verksamheten som har bedrivits under 2019. Det är en viss eftersläpning i redovisningen. Jag konstaterar att utskottet delar regeringens uppfattning att systemet för att värna den personliga integriteten vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamheten har fungerat på det sätt som angetts i lagstiftningen.

Fru talman! Jag ska säga några ord om de kommande åren och den närmsta framtiden. Regeringen aviserade i totalförsvarspropositionen för 2021-2025 en bredare utredning om signalspaningslagstiftningen i syfte att säkerställa att Sverige har en lagstiftning som, med hänsyn till omvärldsutvecklingen och totalförsvarets förändrade behov, erbjuder ett effektivt och ändamålsenligt stöd för svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik och för kartläggning av yttre hot mot landet, samtidigt som tillbörlig hänsyn fortsatt tas till enskildas personliga integritet.

Just frågan om ISP:s rätt att inrikta signalspaningen är tänkt att fortsätta beredas inom ramen för detta. Regeringens bedömning är att den bredare hotbilden mot Sverige medför behov av att stärka samverkan mellan säkerhets- och underrättelsetjänsterna för att säkerställa en gemensam lägesuppfattning över hela hotskalan.

Utskottet har konstaterat att vi inte ser någon anledning att föregripa detta arbete, utan vi avvaktar regeringens besked på området. Med de avslutande orden yrkar jag bifall till utskottets förslag och avslag på motionen.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)

Finansiell stabilitet och finansmarknads-frågor

Beslut, Genomförd

Beslut: 2021-03-18
Förslagspunkter: 2, Acklamationer: 1, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen lägger skrivelse 2020/21:70 till handlingarna.
  2. En ökad omfattning av signalspaning m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2020/21:2775 av Mikael Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 34 och 35,

    2020/21:3447 av Pål Jonson m.fl. (M) yrkandena 2 och 9 samt

    2020/21:3815 av Pål Jonson m.fl. (M, KD).
    • Reservation 1 (M, KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (M, KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S160084
    M011059
    SD100052
    C50026
    V40023
    KD03019
    L30016
    MP30013
    -1001
    Totalt42140293
    Ledamöternas röster