Till innehåll på sidan

Kommissionens arbetsprogram 2020 och kommissionens meddelande om konferensen om Europas framtid

Utlåtande 2019/20:UU5

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
19 mars 2020

Utskottens utlåtanden

Utskotten kan granska meddelanden från EU:s institutioner. Ofta handlar det om så kallade strategiska dokument från EU-kommissionen som kan vara idédokument, diskussionsunderlag och långsiktiga planer för kommande lagstiftning. När ett utskott har granskat ett sådant meddelande skriver det ett utlåtande till kammaren om granskningen.

Utskotten gör också subsidiaritetsprövningar av EU-förslag. De ska då bedöma om ett beslut bör fattas på EU-nivå eller av på nationell nivå. Om utskottet anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skriver det ett utlåtande. 

Hela betänkandet

Beslut

EU-kommissionens arbetsprogram 2020 och konferensen om Europas framtid (UU5)

Riksdagen har behandlat ett utlåtande om EU-kommissionens arbetsprogram för 2020 och kommissionens meddelande om den kommande konferensen om EU:s framtid.

Riksdagen är positiv till att EU-kommissionen har presenterat ett arbetsprogram med konkreta initiativ, det underlättar medlemsländernas planering och bidrar till öppenhet kring vad kommissionen vill prioritera. När det gäller konferensen om EU:s framtid framhåller riksdagen bland annat att det är parlamenten och de valda ledamöterna där som ytterst representerar medborgarna i det politiska beslutsfattandet. Framtidskonferensen bör inte ändra på detta utan ses som ett komplement till den representativa demokratin.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Utskottets förslag till beslut
Utlåtandet läggs till handlingarna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Information kommer

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2020-03-10
Justering: 2020-03-12
Trycklov: 2020-03-13
Reservationer: 2
Utlåtande 2019/20:UU5

Alla beredningar i utskottet

2020-01-30, 2020-03-03, 2020-03-10

EU-kommissionens arbetsprogram 2020 och konferensen om Europas framtid (UU5)

Utrikesutskottet har i ett utlåtande behandlat EU-kommissionens arbetsprogram för 2020 och kommissionens meddelande om den kommande konferensen om EU:s framtid.

Utrikesutskottet är positivt till att EU-kommissionen presenterar ett arbetsprogram med konkreta initiativ, det underlättar medlemsländernas planering och bidrar till öppenhet kring vad kommissionen vill prioritera. När det gäller konferensen om EU:s framtid framhåller utskottet bland annat att det är parlamenten och de valda ledamöterna där som ytterst representerar medborgarna i det politiska beslutsfattandet. Framtidskonferensen bör inte ändra på detta utan ses som ett komplement till den representativa demokratin.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Förslagspunkter

2. Kommissionens meddelande om konferensen om Europas framtid
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del.
  • Reservation 1 (V)
  • Reservation 2 (L)
Omröstning i motivfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (L)
PartiJaNejAvståendeFrånvarande
S160084
M110059
SD100052
C50026
V04023
KD30019
L00316
MP30013
-0002
Totalt4843294
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2020-03-18
Debatt i kammaren: 2020-03-19

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 8 Håkan Svenneling (V)

Herr ålderspresident! Vi ska nu debattera EU-kommissionens arbetsprogram i ett så kallat granskningsbetänkande. Det innebär att vi och alla andra utskott har läst och analyserat EU-kommissionens arbetsprogram och därefter har en debatt om dess innehåll. Själva debatten och det beslut som riksdagen i dag fattar kommer inte att ha någon som helst betydelse eller påverkan på innehållet i EU-kommissionens arbetsprogram, utan det är ett sätt för riksdagen att skapa debatt om EU och EU-frågor.

Utrikesutskottet föreslår därför att riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. I dessa coronatider kan det kännas en aning mindre prioriterat att debattera dessa frågor, men som Queen sjöng: The show must go on.

För egen del tänkte jag därför lyfta upp den så kallade subsidiaritetsprincipen. Det är en princip man ofta hör om i EU-sammanhang. Vad är det då för princip som gömmer sig bakom detta långa namn? Jo, subsidiaritetsprincipen betyder att beslut ska fattas så nära medborgaren som möjligt för att få så bra förståelse som möjligt av de lokala förhållandena. Det är en på papperet ganska bra princip som jag tror att många av oss håller med om. Om en kommun kan besluta om en sak, varför ska då EU lägga sig i den saken - helt enkelt?

Problemet för subsidiaritetsprincipen, förutom att den är svår att stava till och ett svårt ord att uttala, är att det är sällan man ser den tillämpas. I stället har EU en förmåga att suga upp fråga efter fråga för att i stället reglera och besluta om dessa på EU-nivå. Det gör att till exempel denna församling, riksdagen, för varje år som går tappar lite makt till EU-institutionerna längre bort från medborgarna, men vi upplever aldrig att makt kommer tillbaka från Bryssel till Sveriges riksdag.

Det är kanske inte så konstigt att en politisk nivå över en annan politisk nivå anser att man är bättre lämpad att fatta de politiska besluten än nivån under. I den svenska debatten har vi sett förslag om att förstatliga sjukvård och skola i stället för att de ska skötas på regional respektive kommunal nivå.

En sak som diskuteras just nu på EU-nivå är ökad överstatlighet genom beslutsformerna inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, kallad GUSP, för att ingen ska förstå vad det handlar om.

I stället för att alla medlemsstater ska ha sin egen utrikespolitik och att man i EU samarbetar när man väl är överens, har vi under de senaste decennierna sett försök att hitta en gemensam utrikespolitik för EU. Politiken har blivit urvattnad och en något tandlös EU-politik. En utmaning man ofta har haft är att en enskild medlemsstat av de 27 kan stoppa gemensamma skrivningar och åsikter man är emot. Detta har särskilt gällt för Ungern, men även andra EU-länder har använt sig av taktiken att vara motvalls för att få hela EU att ändra uppfattning i en fråga - ofta i en helt annan fråga än den man går emot.

Hur vill man då från EU-kommissionens och den svenska regeringens sida lösa detta? Jo, det förslag som finns är att flytta ännu mer makt från Sverige och andra medlemsstater till EU och Bryssel. Man vill införa det man kallar kvalificerad majoritet, det vill säga att det räcker med att två tredjedelar av alla länder tycker lika för att EU ska bestämma att den uppfattningen gäller för alla EU-länder.

Systemet med kvalificerad majoritet kan leda till att svensk utrikespolitik inte bestäms av vad man anser på Utrikesdepartementet i Stockholm eller i Sveriges riksdag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2020 och kommissionens meddelande om konferensen om Europas framtid

Herr ålderspresident! All makt utgår från folket, och riksdagen är folkets främsta företrädare. Men hur ska man göra om de som bestämmer över svensk utrikespolitik inte ens är valda av svenska folket? Vad gör Sverige den dag Visegrádländerna, som är fler och många gånger starkare än Sverige och våra närstående medlemsstater, beslutar om en utrikespolitik som inte stämmer med våra värderingar? Alla dessa frågor skulle man vilja ha svar på av förslagets anhängare, men än så länge har svaren varit tunnsådda.

Jag var innan jag klev in i riksdagen en tjänsteman i EU-byråkratins tjänst. Min uppgift var att på den mest lokala nivån som fanns handlägga EU-stöd utifrån lokala förutsättningar. Det ansågs att mina lokala kunskaper var viktiga för att kunna fatta de klokaste besluten - alltså i enlighet med subsidiaritetsprincipen. I verkligheten blev det dock bara ord på ett papper. Mina beslut på lokal nivå omprövades sedan, i sann EU-byråkratisk anda, av en högre nivå, först på länsstyrelsen i Karlstad och sedan på Jordbruksverket i Jönköping. När man ville strama upp och öka likformigheten över landet och i EU resulterade det ännu mer i att lokala förhållanden fick stryka på foten för ett uppstramat regelverk. Ännu en gång fanns de vackra orden om subsidiaritetsprincipen inte i verkligheten. Subsidiaritetsprincipen blev en princip som jag aldrig har sett när det har kommit till verkligheten.

Vänsterpartiet har i detta betänkande ett särskilt yttrande som rör två frågor där vår uppfattning skiljer sig från majoriteten i utskottet. Det finns också en reservation i frågan om konferensen om EU:s framtid. Vår representativa demokrati utgår från valda företrädare i nationella parlament, till exempel riksdagen, inte i ett statistiskt urval av befolkningen. Metoden med EU-konferens har prövats tidigare, och jag var själv sekreterare i ett grupparbete på en konferens. Resultaten var minst sagt magra. I dessa coronatider är det nog extra klokt att skjuta idéer om stormöten mellan medborgare på framtiden, oavsett om de har någon faktisk påverkan på EU-politiken eller inte.

Jag yrkar bifall till reservation 1.


Anf. 9 Pyry Niemi (S)

Herr ålderspresident! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.

Den här debatten sker ju lite grann i efterhand och får ofta en prägel av lite bredare EU-perspektiv än kommissionens arbetsprogram i detalj.

Herr ålderspresident! Först några kommentarer till EU:s framtidskonferens. Det är viktigt att stärka den demokratiska legitimiteten inom EU. En framtidskonferens kan vara en del i detta. Det är dock angeläget att konferensen blir en del i hela underlaget inför framtida beslut.

De nationella parlamenten måste även i fortsättningen vara viktiga deltagare i utformningen av ökad transparens, demokratisering och delaktighet för EU-medborgarna. Subsidiaritetsprincipen är fördragsfäst till parlamenten, och principen ska respekteras och värdesättas på samma sätt som nu. Det är bra att medborgarna blir mer aktiva mellan valen till EU, men den rådande ordningen för beslut ska fortsätta vara det som vägleder oss. Nya åsikter från medborgarna är självklart ett bra komplement - det är ju från väljarna som vi politiker får mer näring till beslutfattandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2020 och kommissionens meddelande om konferensen om Europas framtid

I arbetsprogrammet finns fyra prioriterade strategiska områden:

att skydda medborgarna och friheterna

att utveckla en stark och kraftfull ekonomisk bas

att bygga ett klimatneutralt, grönt, rättvist och socialt Europa

att främja Europas intressen och värden i ett globalt sammanhang.

Herr ålderspresident! Det är viktigt att vi skyddar medborgarna och de fördragsfästa friheterna. EU:s inre marknad främjar rörlighet tack vare dessa friheter. Den fria rörligheten av varor och tjänster och för människor är ett fundament inom EU och ska fortsätta vara så.

EU är världens största ekonomi och står för över 20 procent av världens bruttonationalprodukt. Enigheten inom EU-27 ska garantera detta, för trots att EU-länderna många gånger är väldigt olika avseende politiska traditioner och kulturer lyckas EU ändå enas kring viktiga beslut dagligen. Det är en unik styrka i dessa tider, då nationalistiska strömningar försöker skapa oro och polarisering runt om i Europa.

Därför är det extra viktigt att EU-27 också samlas till en ordentlig granskning efter att coronapandemin successivt fasats ut. Ingen hade ju över huvud taget kunnat förutse digniteten av och snabbheten i pandemin, men det har varit väldigt olika förhållningssätt bland medlemsstaterna och många gånger inte helt effektiva eller rimliga ställningstaganden med helt stängda gränser mellan EU-länder, införande av nationella exportförbud inom EU trots att det strider mot fördragen med mera.

De närmaste åren kommer att bli kritiska för EU:s ekonomiska bas. Det är angeläget att alla EU-länder de närmaste åren tar ansvar för att bromsa de negativa effekterna av pandemin. Det handlar om att säkra upp så att EU-medborgarna har jobb, att välfärden garanteras för alla medborgare och att den inre marknaden stärks ytterligare.

Det är viktigt att främja innovationer i samverkan mellan EU-länderna, inte minst med koppling till FN:s hållbarhetsmål.

Det är också angeläget att EU tar ytterligare steg för en jämställd arbetsmarknad avseende såväl arbetade timmar som att öka antalet kvinnor på ledande poster i företagen och i styrelserna. Här ställer vi socialdemokrater oss bakom kommissionens förslag till direktiv om jämnare könsfördelning bland icke verkställande styrelseledamöter i börsbolagen.

I en rapport från EIGE, Europeiska jämställdhetsinstitutet, visar de övergripande resultaten att förbättringar i jämställdheten skulle leda till en stor ökning av antalet jobb som skulle gynna både kvinnor och män, upp till 10 ½ miljon ytterligare jobb fram till 2050 varav många skulle fyllas av kvinnor, en stark positiv utveckling av bnp per capita som förbättras över tiden och en ökning av EU:s bnp per capita på upp till nästan 10 procent fram till 2050. Nästan 10 procent är mycket, särskilt i dessa tider då vi verkligen måste stärka den ekonomiska utvecklingen.

Herr ålderspresident! När det handlar om att bygga ett klimatneutralt, grönt, rättvist och socialt Europa finns det goda förutsättningar för EU att ta täten i ett globalt perspektiv. EU är ju ledande i Parisavtalet och agerar unikt som en sammanhållen union för att nå upp till de globala och livsnödvändiga klimatmålen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2020 och kommissionens meddelande om konferensen om Europas framtid

Det är därför viktigt att EU i samverkan fördelar resurser inom EU för att främja klimatneutraliteten mellan länderna. En del av länderna har längre färdsträckor än till exempel vi i Sverige, Danmark och Finland och är beroende av gamla, fossilbränslekrävande energisystem, vilket kräver snabba och ekonomiskt betungande beslut. Här måste EU i samverkan se över olika finansierings- och stödmekanismer för att alla EU-länder skyndsamt ska kunna bidra till att uppnå Parisavtalets intentioner. Det är också angeläget att de länder som har tuffa omställningsbeslut i sikte bidrar med ekonomiska prioriteringar och inte enbart förlitar sig på EU-solidariteten.

Herr ålderspresident! Vi behöver ett jämlikt och socialt Europa. Välfärdsmodellerna är nationell kompetens, men EU har i samverkan enats om den sociala pelaren på initiativ från Stefan Löfven och den svenska regeringen. Pelaren bygger på tre principer: lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor samt social trygghet och social integration.

EU-institutionerna, medlemsländerna, arbetsmarknadens parter och andra intressenter är gemensamt ansvariga för att principerna och rättigheterna i den sociala pelaren får genomslag. EU-institutionerna ska skapa förutsättningarna och staka ut riktningen för genomförandet av pelaren, vid behov genom lagstiftning men med respekt för ländernas ansvarsområden och olika förutsättningar.

Vi socialdemokrater välkomnar detta. Precis som i andra delar av EU:s pelare är det viktigt att EU:s medborgare garanteras rättigheter i medlemsstaterna som bygger på ovannämnda principer. Precis som principerna om fri rörlighet är garanterade är det högst rimligt att medborgarna har rätten till bra och rimliga arbetsvillkor och välfärd.

Herr ålderspresident! Slutligen något om att främja Europas intressen och värden i ett globalt sammanhang.

EU har under flera år byggt en stark och framgångsrik gemensam utrikespolitik och säkerhetspolitik. I tider då flera av stormakterna vacklat eller endast haft egenintressen i sikte för att påverka den globala världsordningen har EU gång efter gång verkat för att främja fred och säkerhet före instabilitet och krig. Det är därför viktigt och angeläget att samverkan och solidariteten mellan EU-länderna består.

Det är också viktigt att EU fortsätter verka för att inkludera och knyta fler länder på den europeiska kontinenten till EU. Nordmakedonien och Albanien är redo för anslutningssamtal. Här måste EU i gemenskap ta snabba steg för att få det att hända. Det är också angeläget att anslutningssamtalen med Serbien och Montenegro inte avstannar och sker på sådant sätt att viljan från båda sidor är positiv och framåtdrivande. Östliga partnerskapet är viktigt för EU och länderna inom partnerskapet. Det har skapat nya möjligheter avseende handel och ekonomiskt utbyte, och framtiden är positiv för fortsatta nya initiativ inom samarbetet.

Herr ålderspresident! EU och dess medlemsländer är tillsammans världens största biståndsgivare och donator vid humanitära kriser. EU står för drygt hälften av världens bistånd medan USA bidrar med 20 procent. Framöver är det viktigt att EU fortsätter vara en tydlig och aktiv biståndsgivare - särskilt när andra, tidigare stora biståndsgivare vacklar, börjar titta mer på riktade biståndsinsatser och försöker minska multilaterala biståndsinsatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2020 och kommissionens meddelande om konferensen om Europas framtid

Både det humanitära biståndet och utvecklingsbiståndet ska främst fördelas multilateralt och rättvist kopplat till utvecklingsbehoven.

För oss i Sverige är det viktigt med principerna i den feministiska utrikespolitiken. Jämställdhet mellan kvinnor och män utgör en grundläggande målsättning för svensk utrikespolitik. Uppfyllandet av kvinnors och flickors grundläggande mänskliga rättigheter utgör såväl en skyldighet inom ramen för internationella åtaganden som en förutsättning för att nå Sveriges bredare utrikespolitiska mål om fred, säkerhet och hållbar utveckling.

Allt fler länder inom EU delar denna värdering, och det är min förhoppning att EU som världens största biståndsgivare i växande enighet har ovannämnda principer som en ledfyr kopplad till FN:s hållbarhetsmål.


Anf. 10 Hans Rothenberg (M)

Herr ålderspresident! I en tid när helt andra frågor står på dagordningen och näst intill förlamar hela världen får vi inte glömma bort att det finns en tid efter coronaviruset.

Kommissionens arbetsprogram är inte vad som helst. Det kommer att påverka nästan en halv miljard människor som bor i Europa. Det är en agenda som sätts, som är viktig för att fortsätta skapa utveckling för unionen.

Moderaterna menar, herr ålderspresident, att prioritet bör ges åt sakpolitiken för att lösa reella problem. Fokus för EU framöver behöver alltså vara att förbättra politiken på områden som migration, klimat och miljö, brottsbekämpning och konkurrenskraft, för att bara nämna några, i stället för att lägga stor möda på ganska navelskådande diskussioner om institutionella frågor. Där är vi överens med regeringen.

Dock saknas ett resonemang om diskussion kring EU:s långsiktiga ambitioner som ledande och demokratisk makt i världen. Enligt samstämmiga prognoser kommer EU till 2050 att sjunka till fjärde plats i tillväxtligan. Detta måste tas på största allvar, och varken EU i sin helhet eller dess medlemsstater får tappa fokus på insatserna för att bygga kunskap, kompetens och forskning på yppersta nivå för att kunna stå emot konkurrensen från andra delar av världen. Att värna om och utveckla Europas konkurrenskraft är den bästa försäkringen för framtiden, för utan konkurrenskraft blir de övriga målen i kommissionens arbetsprogram endast till tomma förhoppningar.

Herr ålderspresident! Konferensen om Europas framtid är den andra delen i utlåtandet. Detta är en konferens som är tänkt att stärka demokratin i Europa och ge medborgarna möjlighet att göra sina röster hörda. Den kommer att inledas under detta år och löpa under två år.

Moderaterna vill i detta sammanhang att konferensen ska ha följande områden som prioritet: ett starkare Europa i omvärlden, upprätthållande av rättsstaten, gemensam migrationspolitik, inre säkerhet och brottsbekämpning, miljö- och klimatpolitik och konkurrenskraft.

Men låt oss tydligt klargöra att EU har viktigare saker att hantera än otaliga fler seminarier och stormöten. Det är såklart inget fel med att diskutera och försöka vitalisera diskussionen om EU:s framtid. Vi välkomnar initiativet om en konferens om Europas framtid.

Men det gäller också att se upp så att detta inte blir enbart en diskussionsklubb. Ännu en diskussionsrunda om idén om alienering av de vanliga medborgarna riskerar till och med att leda till att detta blir verklighet. Därför är det viktigt att trycka på att de nationella parlamenten ska ha en roll i denna konferens. De har oftast mer och bättre markkontakt än Europaparlamentet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2020 och kommissionens meddelande om konferensen om Europas framtid

Herr ålderspresident! Europas framtid är inte alltid samma sak som EU:s framtid, även om de är tätt sammanlänkade. Konferensen behöver också ta hänsyn till andra organisationers roller. EU är och ska förbli den huvudsakliga arenan för gemensamt europeiskt samarbete, men rollerna för de andra organen för samarbete måste också vara en del i organisationen. Då bör en dubblering av uppgifter och ansvar undvikas.

Exempelvis ska Europarådet med Europadomstolen vara det huvudsakliga organet för att främja och garantera de mänskliga rättigheterna. Här behöver EU alltså inte utveckla en egen ordning där rättighetsstadgan blir direkt bindande i medlemsstaterna.

Samtidigt bör Nato förbli garanten för europeisk säkerhet, varför europeiska satsningar inom försvar måste vara direkt komplementära till Natos.

Unionen är skapad av och för medlemsstaterna. Medlemsstaterna representeras i EU-sammanhang av sina regeringar, men även de nationella parlamentens roll kan förtydligas.

Herr ålderspresident! Därför får denna konferens inte bli startskottet för ett A- och ett B-lag i Europasamarbetet. Inga parallella beslutsorgan, som ett europarlament, får skapas. Den inneboende trögheten i EU-samarbetet har faktiskt ett egenvärde.

Att värna rättsstatens funktionssätt i alla länder måste vara en tydlig prioritering. Detsamma gäller implementeringen av unionsbudgeten och att svenska medborgares rättigheter i ett land ska kunna tillvaratas i alla medlemsstater.

Det är helt enkelt svårt att skapa en sann representativitet i forum som till exempel medborgardialoger då input avgörs mest av dem som engagerar sig. Konferensens slutsatser bör därför såklart inte trumfa den politik som formats av det ordinarie EU-valet, där representativiteten helt enkelt är mycket bättre än vad som går att uppnå via medborgardialoger eller dylikt. De slutsatser som blir resultatet av konferensen måste därför vara strikt rådgivande.


Anf. 11 Martin Kinnunen (SD)

Herr ålderspresident! Det europeiska samarbetet ställs just nu inför de kanske mest komplicerade utmaningarna någonsin - detta kunde sägas redan före den kris vi i dag befinner oss i. Vår gemensamma framtid står och faller till stor del med Europas förmåga till nytänk, pragmatism och, framför allt, viljan att bryta gamla destruktiva mönster. Den dogmatiska inställning som vissa socialliberala partier har, både i Europa och till viss del i den här kammaren, gäller idéer om en ever closer union med ett ständigt expanderande inflytande på EU-området, ambitionen att på EU-nivå detaljreglera allt från sommartid och sugrör till minimilöner och migrationspolitik, en ständigt växande förvaltning med medföljande kostnadsökningar och okontrollerad och obegränsad massinvandring från utvecklingsländer.

Herr ålderspresident! Denna politik har kommit till vägs ände. Valet till Europaparlamentet var en fingervisning om att det blåser en ny, reformvänlig vind över Europa. Verklig förändring är oundviklig, och den kommer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2020 och kommissionens meddelande om konferensen om Europas framtid

De prioriteringar som är nödvändiga för att säkra Europasamarbetets framtid återspeglas dock tyvärr inte i arbetsprogrammet som vi diskuterar här i dag, men insikten om att business as usual inte kan fortsätta kommer att visa sig, tror jag, när lagförslagen ska få sin närmare utformning.

Det finns en hel del man kan säga om det här arbetsprogrammet, men av tidsskäl ska jag begränsa mig till några områden, till att börja med den sociala pelaren. Den är ett tydligt exempel där den europeiska klåfingrigheten måste motas i grind. Det handlar om förslagen om en gemensam arbetslöshetsförsäkring och regler om minimilön.

Vad gäller den sociala pelaren i sig är den, för det första, en något udda konstruktion. Den är så kallad soft law, som inte är juridiskt bindande. Däremot hävdas den av vissa vara politiskt bindande, vilket är ett ganska märkligt sätt att arbeta. Att något skulle vara politiskt bindande betyder ingenting alls inom EU-rätten.

Vad gäller frågan om minimilöner finns inte något skarpt förslag ännu, bara en konsultationsprocess med arbetsmarknadens parter där kommissionen har aviserat att den vill vidta åtgärder. I det konsultationsdokument som vi fått anges inte någon rättslig grund, vilken typ av rättsakt det skulle handla om eller exakt vad själva åtgärden skulle handla om. Huvudsyftet är i alla fall att reglera minimilönerna på något sätt.

Alla klart tänkande människor förstår såklart att det vore fullständigt vansinne att överlåta rätten att besluta om minimilöner till EU, och de partier som står bakom detta arbete brukar därför hänvisa till artikel 153.5 i fördraget, som handlar om rätten att lagstifta på det här området och stadgar: "Bestämmelserna i denna artikel ska inte tillämpas på löneförhållanden, föreningsrätt, strejkrätt eller rätt till lockout."

För det otränade ögat kan det därför se ut som att unionen explicit inte har rätt att lagstadga på området. Man ska dock komma ihåg att EU är en institution som inte har för vana att följa sina egna regler. Det finns väldigt många exempel på detta.

Det andra område jag tänkte fokusera på i denna debatt är migrationspolitiken inom EU. Regeringens plan för ordning och reda i migrationen bygger på två grundpelare, dels det så kallade Turkietavtalet eller Turkietuttalandet, dels förhoppningen om en omfördelningsmekanism som tvingar andra medlemsstater att ta emot fler migranter.

Turkietavtalet var en ogenomtänkt ad hoc-lösning på ett problem som alla sedan länge förstått är permanent. Avtalet innebar att Europa outsourcade sin gränsbevakning till en auktoritär, islamistisk och fientligt inställd semidiktatur och att EU fastnade i ett permanent förhandlingsunderläge, vilket gett Erdogan fria möjligheter att invadera sina grannar, starta krig i Syrien och slå ned den inhemska oppositionen utan möjlighet för EU att reagera.

EU visste från början att Erdogan ville använda migration som ett vapen för att bedriva utpressning men valde ändå att spela med. Vi motsatte oss avtalet från dag ett med hänvisning just till att det sätter EU i ett förhandlingsunderläge, att Erdogan inte är en pålitlig samarbetspartner och att migrationsfrågan behöver en effektiv och permanent lösning.

Det är dags att lösa migrationskrisen en gång för alla, vilket innebär ett slopande av de regler som ger möjlighet till uppehållstillstånd efter irreguljär inresa och en övergång till ett frivilligt kvotflyktingsystem i stället. Men vad gör den ansvariga kommissionären Ylva Johansson? Jo, hon fortsätter att slösa sin egen och vår tid på att hetsa och hota om tvingande omfördelning av migranter, trots att alla med minsta lilla verklighetsförankring vet att det är en död häst som inte kommer att återuppstå. Och tack och lov för det!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2020 och kommissionens meddelande om konferensen om Europas framtid

Sedan har vi konferensen om EU:s framtid. Europadagen den 9 maj skulle ha blivit startskottet för den så kallade konferensen om EU:s framtid, men vad jag har förstått av medieuppgifter är planerna ändrade i dag. Det återstår att se när det blir en konferens om EU:s framtid, så jag hoppar över det och tackar för mig.


Anf. 12 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Herr ålderspresident! Detta är den nyvalda kommissionens första arbetsprogram efter valet till Europaparlamentet förra våren. Vi har väntat på att få se vilken väg kommissionen ska välja att ta.

Vi var många som kände att 2020 och arbetsprogrammet för 2020 skulle komma att präglas av brexit. Vi har blivit vana vid det. Det blev så när Storbritannien bestämde sig för att lämna unionen den 31 januari. Denna ingång på året gjorde att vi tänkte att det i fortsättningen kommer att bli mycket fokus på hur vi ska formera vårt samarbete som 27 medlemsstater och hitta kontaktytor med Storbritannien.

Låt mig från vår sida säga att det är ett oerhört viktigt uppdrag att försöka hitta en bra lösning på Storbritanniens lämnande av EU. Resultatet beror mycket på hur vi kommer framåt när det gäller områden som är prioriterade för oss, såsom frihandel, öppenhet och en god ekonomisk utveckling på vår kontinent men också globalt. Det är viktigt att vi inte glömmer bort detta uppdrag där vi befinner oss nu.

Vem kunde veta när vi drog igång processen med kommissionens arbetsprogram att vi nu skulle stå i en miljö där fokus helt ligger på coronaviruset och dess hantering? Låt mig säga, herr ålderspresident, att det även i denna situation finns skäl att understryka värdet av att vi har en struktur på plats för samarbete på vår kontinent. Kanalerna är öppna, och vi har rådsmöten, om än i nya former. Det är ett sätt att lösa saker utifrån de överenskommelser som vi har. Nu är det många som diskuterar och säger: Titta, nu införs gränser på nytt!

Det är två mils gränser för våra transporter med gods att ta sig förbi med de nya gränskontrollerna. Eller så blir de stående i ett dygn, och vi får inte fram de varor som vi har beställt för att klara sjukvårdens behov när det gäller hanteringen av coronaviruset. Men vi har ändå i detta läge en struktur på plats för att kunna ta diskussionerna och lösa frågorna.

Jag tycker att vi har skäl att påminna oss om detta när vi nu ser effekterna, både när det gäller vad stängda gränser kan innebära för vår handel och vår öppenhet och när det gäller hur vi kan hitta vägar för att nå lösningar. Det finns all anledning att i en diskussion om arbetsprogrammet för 2020 också markera detta. Vi kommer att möta fler utmaningar, men vi har i alla fall en struktur för diskussioner och lösningar på denna kontinent.

Vi vet att det kommer en tid efter coronakrisen. Vem vet - det kan hända något nytt. Vi har i alla fall en effektiv kristräning nu, kan man lugnt säga. De utmaningar vi nu har kommer naturligtvis att påverka arbetet även i kommissionen under det kommande året. Det slutar ju inte med själva hanteringen av viruset, utan vi har också de ekonomiska konsekvenserna. Men även här har vi förmågan att gemensamt få starkare muskler genom samverkan snarare än genom att agera helt på egen hand. Jag hoppas att det kommer att vara ett starkt fokus på detta i arbetet på vår kontinent och inom EU också framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2020 och kommissionens meddelande om konferensen om Europas framtid

Nu gäller det som sagt det arbetsprogram som kommissionen antog den 29 januari, precis på gränsen till brexit. Vi har studerat det och sänt det till andra utskott. Sju av utskotten har yttrat sig till utrikesutskottet, och det är naturligtvis välkommet. Jag noterar att vi i stora drag har en samsyn i utrikesutskottet, och detta bygger på det som vi har ställt oss bakom tidigare när det gäller Europeiska rådets strategiska prioriteringar för de kommande fem åren.

Kommissionen ger ett antal intressanta punkter: den europeiska gröna given, ett Europa rustat för den digitala tidsåldern, en ekonomi för människor, ett starkare Europa i världen och främjande av den europeiska livsstilen. Denna livsstil har varit rätt omdiskuterad, men den handlar i grunden om rättsstatlighet, demokrati, öppenhet, tolerans och jämlikhet - det som vi tror alltid ska finnas där men som vi vet är hotat. Utifrån detta är det också en ny satsning på demokratin i Europa, som faktiskt är utmanad, inte minst av Ryssland och Kina.

Jag tycker att det är centralt att vi har en gemensam syn här i riksdagen. Det har vi nästan, men inte helt, för det finns partier som avviker och som vill göra utrikespolitiken nationell igen. Men ta diskussionen med Kina! Skulle vi vara starkare ensamma, eller är vi starkare tillsammans? Från Centerpartiets utgångspunkt är svaret enkelt: Vi är starkare om vi kan forma en gemensam hållning.

Vi vill att beslutsfattandet ska effektiviseras också på utrikespolitikens område, och vi hoppas att utfallet blir detta. Vi vill också se förmågan att ha MR-verktyg. Vi pratar om en Magnitskijlagstiftning och vill gärna se detta på europeisk nivå.

Herr ålderspresident! En hel del andra saker har kommit upp. När det gäller konferensen kan jag konstatera: Låt oss se - den kommer säkert att behövas. Vi behöver en nystart, en omstart. Jag hoppas att man tar till sig de signaler som kommer från olika nationella parlament om den viktiga förankringen och diskussionen om detta. Jag utgår från att man får tänka till där.

Till sist har jag några kommentarer om utskott. Arbetsmarknadsutskottet har till exempel enigt lyft upp frågan att man inte ska gå vidare med förslaget om minimilöner. Jag vill också understryka vad miljö- och jordbruksutskottet har sagt och som vi även lyfter fram i utrikesutskottets utlåtande: att nya initiativ och regelverk inte får medföra negativa konsekvenser för länder som har gått före i reformarbetet.

Med detta, herr ålderspresident, yrkar jag bifall till utskottets förslag.


Anf. 13 Lars Adaktusson (KD)

Herr ålderspresident! Vi lever i föränderliga tider. Det arbetsprogram som vi debatterar i dag antogs av EU-kommissionen den 29 januari. En och en halv månad senare är förutsättningarna, som vi vet, fullständigt förändrade. Spridningen av coronaviruset och den pandemi som världen i dag brottas med saknar motsvarighet. Personliga tragedier och en tärande oro blandas med ekonomisk nedgång och famlande politiskt ledarskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2020 och kommissionens meddelande om konferensen om Europas framtid

Mot denna bakgrund vill Kristdemokraterna lyfta fram vikten av internationell samverkan och EU:s centrala betydelse. Inget land klarar att på egen hand hantera den situation som nu råder.

Vägen framåt är ett mer solidariskt och ett mer ansvarstagande samarbete, ett samarbete som förmår leverera lösningar på gränsöverskridande problem, oavsett om det rör sig om organiserad brottslighet, klimatfrågan eller livshotande virus.

Medborgarna i vårt land, i Sverige, och i övriga Europa har rätt att ställa krav på fungerande samarbete, särskilt i tider av kris. Därför håller det inte att nu låta nationella egenintressen och kortsiktighet styra beslutsfattandet. Därför krävs det ett politiskt ledarskap som vill och som förmår leva upp till unionens värderingar om människovärde och om solidaritet med de mest utsatta, även om de finns utanför det egna landets gränser.

Herr ålderspresident! I arbetsprogrammet anger kommissionen de politiska prioriteringarna inför det kommande året och de initiativ som kan förväntas. Skiftande politikområden behandlas här. Utgångspunkten är de sex politiska mål som har formulerats av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, bland annat om den så kallade gröna given, om ett Europa rustat för den digitala tidsåldern, om ekonomi för människor och om ett starkare Europa i världen. Detta är centrala områden.

Kristdemokraterna stöder i huvudsak arbetsprogrammets innehåll men gör i några avseenden en annan bedömning än kommissionen.

Det gäller den sociala pelaren, där det föreslagna instrumentet om minimilöner strider mot medlemsländernas självbestämmande, som vi ser det, och hotar den svenska modellen.

Det gäller meddelandet i den gröna given, där formuleringarna om förnybar energi borde ändras till fossilfri energi så att det framtida behovet av el kan täckas även av kärnkraft.

Det gäller arbetsprogrammets skogsstrategi, där EU:s centrala insatser riskerar att försämra förutsättningarna för det hållbara svenska skogsbruket.

Det gäller också synen på EU:s budget och vikten av att förhindra EU-skatt och chockhöjningar av medlemsländernas avgifter.

Herr ålderspresident! I grunden handlar politik om ideologi och om människosyn. För Kristdemokraterna innebär det att vi lyfter fram betydelsen av personlig frihet i kombination med socialt ansvarstagande och solidaritet med de mest utsatta - med andra ord de värderingar som i decennier utgjort grunden för det europeiska samarbetet. Detta har betydelse, inte minst i relation till omvärlden. Oavsett om det gäller kriget i Syrien, diktaturen i Iran, utvecklingen i Ryssland eller förföljelsen av världens kristna har EU en möjlighet att utifrån sina värderingar göra skillnad. Därför verkar Kristdemokraterna för ett EU som talar med en röst i utrikespolitiken och som alltid prioriterar mänskliga rättigheter.

Kommissionens arbetsprogram 2020 och kommissionens meddelande om konferensen om Europas framtid

Att kombinera visionen om samarbete mellan Europas länder med en vaksamhet kring subsidiariteten är kristdemokratins särskilda uppdrag. Det är ingen tvekan om att EU:s institutioner i högre grad måste inse och också visa förståelse för att det finns gränser för vad EU bör syssla med. Utan denna förståelse hotas grunderna för Europatanken men också EU:s folkliga förankring. Förtroende, kunskap och delaktighet är centrala faktorer för att bibehålla och öka stödet för EU-samarbetet. Till detta kan den föreslagna framtidskonferensen vara ett viktigt bidrag. Ambitioner om att minska avståndet mellan medborgare och beslutsfattare i Europa ska alltid välkomnas, även om det är de folkvalda parlamenten som ytterst representerar medborgarna.

Herr ålderspresident! Europas öde är varje europeisk stats öde. Så formulerade sig en gång Konrad Adenauer.

Europa är fria och självständiga stater, men samtidigt en sammanhållen enhet. Att värna detta kommer att bli en av de stora utmaningarna under den viktiga och ovanliga tid som ligger framför oss.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 9.)

Grundläggande frågor om utbildning

Beslut, Genomförd

Beslut: 2020-03-19
Förslagspunkter: 2, Acklamationer: 1

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Kommissionens meddelande om kommissionens arbetsprogram 2020

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del.
    2. Kommissionens meddelande om konferensen om Europas framtid
      Utskottets förslag:
      Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna i denna del.
      • Reservation 1 (V)
      • Reservation 2 (L)
      Omröstning i motivfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (L)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S160084
      M110059
      SD100052
      C50026
      V04023
      KD30019
      L00316
      MP30013
      -0002
      Totalt4843294
      Ledamöternas röster