Nya befogenheter på konsumentskyddsområdet

Betänkande 2019/20:CU23

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
13 maj 2020

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Myndigheter får ökade befogenheter på konsumentskyddsområdet (CU23)

Konsumentombudsmannen, Konsumentverket, Finansinspektionen och Läkemedelsverket ska få ökade befogenheter på konsumentskyddsområdet. Förändringarna är en följd av en ny EU-förordning om samarbete mellan tillsynsmyndigheter på konsumentområdet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Bland annat ska myndigheterna ha rätt att köpa produkter under dold identitet, så kallade testköp, för att upptäcka överträdelser av regler som skyddar konsumenterna.

Vidare ska en näringsidkare som bryter mot den konsumentskyddande lagstiftningen på internet, exempelvis genom otillbörlig marknadsföring, kunna bli skyldig att visa ett varningsmeddelande på webbplatsen. Samma skyldighet ska också gälla för en värdtjänstleverantör eller internetleverantör.

Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2020.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 1
Propositioner: 1

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2020-04-16
Justering: 2020-05-07
Trycklov: 2020-05-08
Reservationer: 1
Betänkande 2019/20:CU23

Alla beredningar i utskottet

2020-04-16

Myndigheter får ökade befogenheter på konsumentskyddsområdet (CU23)

Konsumentombudsmannen, Konsumentverket, Finansinspektionen och Läkemedelsverket ska få ökade befogenheter på konsumentskyddsområdet. Förändringarna är en följd av en ny EU-förordning om samarbete mellan tillsynsmyndigheter på konsumentområdet. Civilutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Bland annat ska myndigheterna ha rätt att köpa produkter under dold identitet, så kallade testköp, för att upptäcka överträdelser av regler som skyddar konsumenterna.

Vidare ska en näringsidkare som bryter mot den konsumentskyddande lagstiftningen på internet, exempelvis genom otillbörlig marknadsföring, kunna bli skyldig att visa ett varningsmeddelande på webbplatsen. Samma skyldighet ska också gälla för en värdtjänstleverantör eller internetleverantör.

Lagändringarna föreslås börja gälla 1 juli 2020.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2020-05-12
Debatt i kammaren: 2020-05-13
Stillbild från Debatt om förslag 2019/20:CU23, Nya befogenheter på konsumentskyddsområdet

Debatt om förslag 2019/20:CU23

Webb-tv: Nya befogenheter på konsumentskyddsområdet

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 23 Cecilie Tenfjord Toftby (M)

Fru talman! Vi har nu att debattera betänkandet CU23, som avser propositionen Nya befogenheter på konsumentskyddsområdet.

Fru talman! Regeringen föreslår i dag en rätt stor utökning av olika myndigheters befogenheter att stärka konsumenters skydd genom bland annat inspektionsrätt och dolda testköp. Mycket är bra, men inte allt. Moderaterna har därför reserverat sig mot vissa delar, och jag yrkar bifall till den reservationen.

Fru talman! Jag är spänd på att få höra hur regeringspartierna kommer att bemöta den kritik som vi framför här i dag.

Även om det är bra att konsumenters skydd stärks måste det finnas ett tydligt regelverk och krav på utvärderingar för de myndigheter som ska genomföra det föreslagna regelverket. Vi eftersträvar i Sverige att våra myndigheters agerande ska vara så transparent att vi kan känna oss trygga med att de inte överskrider sina befogenheter. En myndighet har rätt stor makt gentemot en enskild person eller ett företag. Därför är det oerhört viktigt att maktbalansen inte förskjuts åt myndigheters håll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nya befogenheter på konsumentskydds-området

I dagens proposition från regeringen är vi moderater inte nöjda med den del av förslaget som omhandlar myndigheters möjlighet till dolda testköp, det vill säga att en myndighet anonymt kan köpa en vara eller en tjänst utan att tillkännage sig.

Men detta stärker väl konsumentens möjlighet att visa på olagligt eller olämpligt beteende? Javisst, men ska en myndighet dölja sin identitet bör det vara den absolut sista utvägen, tycker vi. Innan dess ska alla andra verktyg från verktygslådan ha använts, som till exempel beställning och tillsyn som sker öppet och i myndighetens namn. Vi vill också att testköp bara ska få användas om det rör sig om en identifierad direkt fara som går att härleda till produkten eller varan.

Vi moderater anser vidare att det ska finnas väl genomarbetade kontrollmekanismer för att minimera risken för att tillsynsmyndigheterna använder sig av dolda testköp på ett felaktigt sätt. Myndigheterna ska också redovisa i vilken utsträckning de använder sig av testköp under dold identitet, och det är, fru talman, regeringens uppgift att se till att detta sker.

När jag läser regeringspartiernas svar i utskottets betänkande blir jag fundersam. I svaret lyfter de fram regeringens skrivning om att ett dolt testköp bara ska användas när andra vägar inte är tillräckliga. Enligt regeringen finns det däremot inte anledning att föreskriva att vanliga testköp ska ha visat sig vara utan verkan för att dolda testköp ska kunna användas.

Det är kanske inte så konstigt att regeringen skriver så här, men nu kommer det som jag förvånas över: Utskottet utgår från att regeringen följer upp att myndigheternas testköp görs i enlighet med lagstiftningens intentioner och vid behov vidtar nödvändiga åtgärder. Enligt utskottet finns inte skäl att rikta något tillkännagivande till regeringen.

Fru talman! Regeringspartierna i utskottet hoppas att myndigheterna följer lagens intentioner. Och de hoppas att regeringen, om myndigheterna inte gör det, agerar. Att leva på hoppet, fru talman, kan man göra utanför denna kammare. Här inne stiftar vi lag, och lagstiftningen måste vara så tydlig att vi alla kan känna oss trygga både med att den efterlevs och att den inte utnyttjas på ett felaktigt sätt.

Vad hade det kostat regeringspartierna och deras stödpartier att som vi tydligt säga att det är regeringen som bär ansvaret för att lagens intentioner efterlevs och att efterlevnaden följs upp och utvärderas? Vad hade det kostat att tillkännage detta för regeringen?

Förslaget om dolda testköp kan tjäna konsumenterna på ett bra sätt, men det kan också ge myndigheter en oproportionerligt stor makt. Att myndigheter arbetar under dold identitet är ett stort avsteg från principen att myndigheter ska arbeta under öppna och för medborgarna iakttagbara former.

Fru talman! Denna princip gör regeringen ett stort avsteg från i propositionen. Detta, fru talman, är inte bra för Sverige.


Anf. 24 Amanda Palmstierna (MP)

Fru talman och ledamöter! Målet för konsumentpolitiken är väl fungerande konsumentmarknader och en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion. Det är viktigt att konsumenter har goda rättigheter och ges ett tillräckligt skydd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nya befogenheter på konsumentskydds-området

De allra flesta företag brinner för sin verksamhet och gör sjysta affärer. Vi ser hur de kämpar nu i coronakrisen. Sedan finns det tyvärr företag som inte har ett ärligt uppsåt utan som går ut med falsk marknadsföring eller agerar på ett olyckligt sätt. Det är aldrig okej. Det går ut över människor runt om i vårt land, och det går också ut över alla företag som gör sjysta affärer.

Jag är därför mycket glad att kunna säga att regeringen har lagt fram förslag till riksdagen dels om ändringar i marknadsföringslagen, dels om ändringar i lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden.

Lagändringarna innebär att myndigheter får stärkta tillsynsbefogenheter. Som ni har hört är en sådan att de har rätt att köpa produkter under dold identitet, så kallade testköp.

Lagändringarna riktar sig också till företag som bryter mot konsumentskyddet på internet. Om man har missvisande marknadsföring på nätet ska det komma upp en varningstriangel. Företagen är då ålagda att ha en varningstriangel på sina hemsidor som visar detta. Med detta förslag anpassar vi svensk rätt till en EU-förordning.

Regeringspartierna anser att tillsynen med testköp är tydligt reglerad och att den bara används i undantagsfall när allt annat är uppfyllt. I lagförslaget står att testköp ska användas om det är nödvändigt för tillsynen enligt denna lag. I detta ingår att man först gör tillsyn på alla vanliga sätt, och det är först om denna tillsyn inte fungerar och visar sig inte räcka till som man kan göra testköp.

Inför ställningstagandet till om ett testköp ska göras ska myndigheten också göra en proportionalitetsbedömning. Att en sådan ska göras står i förvaltningslagen 5 §.

Viktigt i sammanhanget är också att Konsumentverket inleder tillsynsverksamhet först när det finns misstankar om en överträdelse. En förutsättning för att göra ett testköp är som sagt att myndigheten redan har inlett en tillsynsåtgärd.

När det gäller att följa upp hur lagstiftningen fungerar finns årsredovisningar och myndighetsdialog, som ju är kontinuerlig. Detta kommer att ingå i ett kontinuerligt uppföljningssystem.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på Moderaternas reservation.


Anf. 25 Cecilie Tenfjord Toftby (M)

Fru talman! Jag undrar bara om ledamoten har missuppfattat det som regeringen faktiskt har skrivit när det gäller att alla andra utvägar ska vara uttömda och att man ska ha gjort allt annat.

Utskottet skriver så här: "Vidare anför regeringen att utgångspunkten är att ett testköp ska användas när andra utredningsvägar inte är tillräckliga. Enligt regeringen finns det däremot inte anledning att föreskriva att vanliga testköp ska ha visat sig vara utan verkan för att dolda testköp ska kunna användas."

Fru talman! Det är det här som vi moderater tar upp i vår reservation. Vi vill att regeringen ska ett ha tydligare regelverk för när dolda testköp ska kunna användas. Och, fru talman, vi vill att det ska följas upp och utvärderas. Om vi tittar på tidigare propositioner från den rödgröna regeringen ser vi att Regelrådet gång på gång har uppmärksammat att man inte utvärderar och att konsekvensanalyser saknas i ett antal propositioner och lagstiftningsförslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nya befogenheter på konsumentskydds-området

Fru talman! Inte heller i denna proposition finns någon konsekvensanalys, och det finns inga krav på att förslaget ska utvärderas. Detta är vad vi vänder oss emot i propositionen.

Jag undrar om regeringspartierna i utskottet inte har fått med sig att regeringen glider undan kravet på att andra möjligheter ska vara uttömda och att man bara hoppas att de ska vara det.


Anf. 26 Amanda Palmstierna (MP)

Fru talman! Nej, regeringspartierna har inte missförstått lagförslaget. Vi anser att det här är att slå in öppna dörrar.

Det är tydligt att om man misstänker att ett företag inte sköter sig inleder man en tillsyn och jobbar på alla sätt man kan för att komma till rätta med saken. Det är först om detta inte visar sig vara tillräckligt som man gör testköp. Det finns med i lagtexten och hur den uttolkas.

Som sagt finns också proportionalitetsbedömningen med, även om det är i förvaltningslagen och inte just i denna proposition. När det gäller uppföljning finns det alltså en kontinuerlig uppföljningsmekanism i årsredovisning och i myndighetsdialoger. Vi anser att farhågorna är undanröjda i den proposition som nu har lagts fram.


Anf. 27 Cecilie Tenfjord Toftby (M)

Fru talman! Ledamoten Palmstierna nämnde just det som vi är lite oroliga för: hur lagstiftningen uttolkas. Det, fru talman, vet vi ju först sedan - efteråt!

Därför tycker vi att det absolut behövs ett krav på att andra åtgärder ska vara genomförda och att en uppföljning och utvärdering av lagstiftningen måste ske. För det är, fru talman, en faktisk fara att myndigheter får oproportionerlig makt. Det är farligt när en myndighet kan köra över en enskild företagare med en lagstiftning som ger myndigheten möjligheter att utföra handlingar som företagaren inte kan förutse. Det måste vara förutsägbart, och det måste var transparent.

Det här handlar inte bara om företagarnas möjlighet att veta vad som ska hända. Det här, fru talman, handlar i allra högsta grad om förtroendet för de svenska myndigheterna.


Anf. 28 Amanda Palmstierna (MP)

Fru talman! Med risk för att jag upprepar mig: I lagförslaget står det att testköp ska användas om det är nödvändigt för tillsynen enligt denna lag. Det är en tydlig skrivning. Det står också i förvaltningslagen 5 § att man ska göra en proportionalitetsbedömning.

Nya befogenheter på konsumentskydds-området

De saker som moderaten efterfrågar här är viktiga, och vi anser att kriterierna är uppfyllda i lagen. Man ska göra en tillsyn, och enbart om det är nödvändigt ska man använda dessa testköp. Därmed har man stängt dörren för att det här ska övertolkas eller användas i onödan. Denna skrivning tillsammans med proportionalitetsavvägningen i förvaltningslagen säkrar det som Moderaterna vill uppnå i det här fallet.

Det görs som sagt kontinuerliga uppföljningar, och det förs en myndighetsdialog. Vi kommer att kunna fånga upp också denna uppföljningsbit.

Jag vill understryka att det är oerhört viktigt att det är ett fungerande regelverk för konsumenter, för alla företag som agerar sjyst och för myndigheternas förtroende. På den punkten är vi överens. Vi anser att detta är tydligt i lagtexten.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 24.)

2019 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll

Beslut, Genomförd

Beslut: 2020-05-13
Förslagspunkter: 2, Acklamationer: 1, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Regeringens lagförslag

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    1. lag om ändring i lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden,
    2. lag om ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation,
    3. lag om ändring i marknadsföringslagen (2008:486),
    4. lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster,
    5. lag om ändring i läkemedelslagen (2015:315),
    6. lag om ändring i lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter,
    7. lag om ändring i lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter,
    8. lag om ändring i lagen (2019:59) med kompletterande bestämmelser till EU:s geoblockeringsförordning.Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:120 punkterna 1-8.
  2. Förutsättningar för testköp

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2019/20:3567 av Carl-Oskar Bohlin m.fl. (M) yrkandena 1-3.
    • Reservation 1 (M)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (M)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S160084
    M011059
    SD100052
    C50026
    V40023
    KD30019
    L30016
    MP30013
    -0002
    Totalt44110294
    Ledamöternas röster