Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning
Betänkande 2018/19:UbU21
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 18 juni 2019
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Hela betänkandet
Beslut
Ny lag för att främja god forskningssed och pröva oredlighet i forskning (UbU21)
Regeringen föreslår en ny lag om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning. Lagen ska tillämpas på forskning som utförs av statliga universitet och högskolor, övriga statliga myndigheter, statliga bolag och stiftelser, kommuner och landsting, kommunala bolag, ekonomiska föreningar och stiftelser samt enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examina. Lagen innebär en rad förändringar:
- En nationell definition ska slå fast vad oredlighet i forskning är.
- Forskare ska vara ansvariga för att deras forskning utförs enligt god forskningssed.
- En forskningshuvudman ska ha det övergripande ansvaret för att forskningen utförs enligt god forskningssed.
- En särskild nämnd ska inrättas för att pröva ärenden där det finns misstankar om oredlighet i forskning. Forskningshuvudmanen ska vara skyldig att kontakta nämnden när det finns misstankar om oredlighet.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2020.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Från regeringen
- Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskningProposition 2018/19:58
Motioner från ledamöterna
Beredning, Genomförd
Justering: 2019-06-04
Trycklov: 2019-06-04
Betänkande 2018/19:UbU21
Alla beredningar i utskottet
Ny lag för att främja god forskningssed och pröva oredlighet i forskning (UbU21)
Regeringen föreslår en ny lag om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning. Lagen ska tillämpas på forskning som utförs av statliga universitet och högskolor, övriga statliga myndigheter, statliga bolag och stiftelser, kommuner och landsting, kommunala bolag, ekonomiska föreningar och stiftelser samt enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examina. Lagen innebär en rad förändringar:
- En nationell definition ska slå fast vad oredlighet i forskning är.
- Forskare ska vara ansvariga för att deras forskning utförs enligt god forskningssed.
- En forskningshuvudman ska ha det övergripande ansvaret för att forskningen utförs enligt god forskningssed.
- En särskild nämnd ska inrättas för att pröva ärenden där det finns misstankar om oredlighet i forskning. Forskningshuvudmanen ska vara skyldig att kontakta nämnden när det finns misstankar om oredlighet.
Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Den nya lagen föreslås gälla från den 1 januari 2020.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2019-06-13
Debatt om förslag 2018/19:UbU21
Webb-tv: Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning
Dokument från debatten
- Torsdag den 13 juni 2019Kammarens föredragningslistor 2018/19:104
- Protokoll 2018/19:104 Torsdagen den 13 juniProtokoll 2018/19:104 Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning
- Torsdag den 13 juni 2019 (preliminär)Talarlista 2018/19:20190613
Protokoll från debatten
Anf. 181 Marie-Louise Hänel Sandström (M)
Fru talman! Jag är mycket glad över den forskning som bedrivs i Sverige på vitt skilda områden. Forskningen är nödvändig för utveckling. Den hjälper oss både i Sverige och internationellt med innovationer som hjälper och underlättar vardagen för många människor, som hjälper till att förbättra miljön och som kan rädda liv. På många områden är vi i Sverige faktiskt världsledande inom forskningen.
Men vi ska också kunna vara stolta över forskningen. Vi ska veta att den har gått rätt till. Därför vill jag yrka bifall till reservation 1 från Moderaterna.
Det är mycket viktigt att all forskning ska vara etiskt korrekt samt att den ska ske under öppna och transparenta former, dels för att skydda den som påverkas av forskningen, dels för att skydda den som kommer att påverkas av forskningen i framtiden.
Det måste finnas en tydlig struktur som säkerställer att det sker en rättssäker hantering av misstänkt oredlighet i forskningen. Det är viktigt att oredligheten upptäcks tidigt så att det ska bli så liten skada som möjligt. Forskningsresultat som grundar sig på fusk ska kunna tas tillbaka eller möjligtvis kunna korrigeras.
Vi är därför väldigt positiva till regeringens förslag om att inrätta en särskild nämnd som ska pröva oredlighet och ge forskningen dess goda rykte tillbaka. Större delen av forskningen görs förstås på ett korrekt sätt, men detta måste gälla all forskning. Vi ska kunna vara stolta över all forskning som görs i Sverige.
Fru talman! I oredlighetsutredningen, som föregick regeringens proposition, föreslog man att reformen som skulle införas skulle följas upp fem år efter införandet. Detta tycker vi är ett mycket bra förslag; den ska följas upp senast efter fem år men gärna tidigare.
Vi tycker dock att regeringens förslag om att man ska följa vad som händer och eventuellt göra ändringar är lite för vagt. Vi tycker att det är viktigt att det är tydligt att det finns en bestämd tid när det ska göras en uppföljning.
Vi tycker också att definitionen av vad som ingår i oredlighet kan göras lite vidare. Till exempel har vi ett förslag på lydelse som avslutas med andra avvikelser från god forskningssed, eftersom det tyvärr finns många olika sorters fusk eller oredlighet som kan göras. Vi tycker att det är viktigt att det görs tydligt vad oredlighet innebär, och självklart ska det inte förekomma.
Jag vill alltså yrka bifall till reservation 1 från Moderaterna.
Anf. 182 Robert Stenkvist (SD)
Fru talman! Jag yrkar bifall till vår följdmotion i frågan, reservation 2.
Först vill jag säga något kort om uppföljning och utvärdering.
Vi anser att alla viktiga, större reformer som görs ska utvärderas och följas upp. Det är självklart. Det kanske räcker med att vi väcker en enda motion i den frågan, om att detta alltid ska gälla, så slipper vi väcka följdmotioner i vartenda ärende.
Forskningen ska vara fri och inte styras av statsmakterna. Den ska till och med vara friare än den är i dag, anser jag. Dock har den som betalar hela verksamheten rätt att ställa krav. De som betalar är skattebetalarna, representerade av oss politiker i detta fall.
Ett av kraven vi har all rätt att ställa är att forskningen vilar på så kallad god forskningssed och att ingen oredlighet i forskningen förekommer, i alla fall inte i någon större omfattning - jag tror att det är svårt att få till någon nolltolerans.
Att då ändra i högskolelagen och upprätta en nämnd är fullt rimligt för att vi alla ska kunna försäkra oss om god forskningssed. Det är också fullt rimligt att högskolor och andra aktörer inte själva har hela ansvaret för att forskningen bedrivs enligt god forskningssed. Av olika orsaker måste verksamheten även ha ett kontrollorgan utanför högskolorna. Av dessa orsaker tycker vi att regeringens förslag i sin helhet är bra och välkommet.
Jag går vidare till vår följdmotion.
I betänkandet står följande: "Flera skäl talar dock för att frågan om en utvidgning av lagens tillämpningsområde till åtminstone all forskning som utförs med offentliga medel bör övervägas ytterligare. Regeringen avser därför att låta utreda detta."
Detta stod inte i propositionen, vad jag kunde se, men det är exakt vad vi tycker. Det var också exakt därför vi väckte vår följdmotion. Vi anser inte ens att lagens tillämpningsområde behöver gälla all forskning där en mindre del är offentliga medel utan att det ska överstiga en viss del eller en viss summa. Detta tycker vi borde ha utretts när propositionen lades fram och nu i princip vara färdigt.
Därför yrkar jag i dag bifall till vår reservation, men i grunden verkar vi i denna fråga ha en besvärande samsyn i själva sakfrågan.
Anf. 183 Gunilla Svantorp (S)
Fru talman! Vi ska i dag hantera regeringens proposition om en ny lag om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning.
Lagen innebär att en forskare ansvarar för att följa god forskningssed i sin forskning och att en forskningshuvudman har det övergripande ansvaret för att forskningen utförs i enlighet med god forskningssed. Frågor om oredlighet i forskning ska prövas av en särskild nämnd, och forskningshuvudmännen ska vara skyldiga att överlämna misstankar om oredlighet i forskning till nämnden. Oredlighet i forskning ska definieras som en allvarlig avvikelse från god forskningssed i form av fabricering, förfalskning eller plagiering som begås med uppsåt eller av grov oaktsamhet vid planering, genomförande eller rapportering av forskning.
Lagen ska tillämpas på forskning som utförs av statliga universitet och högskolor, övriga statliga myndigheter, statliga bolag och stiftelser, kommuner och landsting, kommunala bolag, ekonomiska föreningar och stiftelser. Vissa undantag finns dock, till exempel forskning inom försvars och säkerhetsområdet.
Få av oss kan ha undgått att notera vilka negativa konsekvenser för både enskilda individer och samhället i stort som oredlighet i forskning kan leda till. Det kan i värsta fall leda till mycket stora tragedier. Det är viktigt att allmänheten har förtroende för forskningen och att vi som lagstiftare ser till att det finns en tydlig lagstiftning och tillsyn. Men alla som sysslar med forskning har också själva ett ansvar att se till att den utförs enligt god sed.
I dag hanterar de svenska forskningshuvudmännen misstankar om oredlighet i forskning på olika sätt. Det finns brister i dagens system där varje forskningshuvudman ansvarar för att utreda oredlighet inom den egna organisationen. Dels finns en risk att utredningarna utförs på olika sätt, dels kan trovärdigheten i utredningarna ifrågasättas eftersom forskningshuvudmännen samtidigt har ett intresse av att påvisa att oredlighet inte förekommer inom den egna organisationen.
På begäran av ett universitet eller en högskola som har staten som huvudman och som ofta omfattas av högskolelagen kan expertgruppen för oredlighet i forskningen vid Överklagandenämnden för etikprövning yttra sig i ärenden som rör utredningar av misstankar om oredlighet i forskning, konstnärlig forskning och utvecklingsarbete. Enligt regeringen har dock dessa yttranden inte blivit tillräckligt normerande, vilket delvis beror på att expertgruppen och de olika lärosätena har olika definitioner av oredlighet i forskning.
Regeringen har fått många signaler om att det nuvarande systemet för att hantera misstankar om oredlighet i forskning brister på flera områden. Regeringen ser ett behov av både ökat förebyggande arbete för att främja god sed i forskningen och en ny ordning för att hantera oredlighet, och regeringen lämnar i propositionen förslag om tydliga regleringar i dessa avseenden. Regeringen är också tydlig i förslaget av att vissa delar ska utredas vidare samt att en ständig uppföljning ska göras.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Anf. 184 Fredrik Christensson (C)
Fru talman! Det råder stor och bred enighet i utskottet om det betänkande vi i dag debatterar. Det handlar om en ny ordning för att främja god sed och hantering av forskningsfusk. Bakgrunden är det uppmärksammade fallet för några år sedan, den så kallade Macchiariniaffären, som fick såväl nationell som internationell spridning. Frågan lyftes upp till en större politisk diskussion om hur vi ska hantera forskningsfusk i Sverige för att undvika liknande situationer igen och för att våra svenska lärosäten, som har ett högt internationellt renommé, ska behålla detta även i fortsättningen.
Frågan har uppmärksammats i tv-reportage, många artiklar och böcker, som har visat på många anmärkningsvärda delar. Så sent som i våras aktualiserades frågan återigen. När vi diskuterar en fråga som vi är eniga om i utbildningsutskottet i riksdagen är det också viktigt att lyfta fram att regeringen har gjort många vällovliga insatser såväl under förra mandatperioden som i den proposition vi nu diskuterar.
Några av kollegorna här har föredömligt lyft fram att den mesta forskning som sker i Sverige följer god forskningssed och har hög kvalitet. Det är något att ständigt påminna oss om när vi diskuterar de specifika fallen där den inte funkar och där vi måste se till att den inte heller får fortsätta.
I dag är det forskningshuvudmannen som ansvarar för hanteringen. Det gör att dessa frågor hanteras olika av olika lärosäten och av olika forskningshuvudmän. Nu föreslås i propositionen att frågorna flyttas till en nationell nivå med en gemensam nämnd. Det skapar bättre förutsättningar för en mer oberoende granskning, och därmed kan det bli större förtroende för den granskning som sker.
I propositionen görs forskarens roll och forskningshuvudmannens ansvar tydlig. Det blir en tydligare definition av vad som är oredlig forskning när det gäller plagiat, förfalskningar eller andra frågor inom forskningen.
Fru talman! En fråga som inte är med i propositionen och som ligger något utanför ämnet, men som är ack så viktig att lyfta upp i diskussioner om forskningsfusk, är att tillgängliggöra data. Sverige lägger stora resurser på forskning och mycket offentliga resurser på forskning. För Centerpartiets del är det en given fråga att de forskningsdata som produceras med hjälp av offentliga medel också ska vara tillgängliga. Det är viktigt för innovationer, och det är viktigt för den fråga vi i dag diskuterar, som handlar om att minimera möjligheten till forskningsfusk. Då blir data tillgängliga för andra forskare. De kan då förhoppningsvis upptäcka nya innovationer och även de fall där personer har agerat mot god forskningssed.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Anf. 185 Ilona Szatmari Waldau (V)
Fru talman! Under de senaste åren har vi fått kännedom om en del oredligheter i forskningen. Att det har kommit fram är naturligtvis jättebra, men man kan också fråga sig hur det kan förekomma och ibland kan pågå så länge. Mest känd är ju Macchiariniaffären, som flera har nämnt här. Men där finns även forskarna som för några år sedan fälldes för oredlighet i sin forskning om plast i fisk. Det var forskning som blev världskänd, men forskarna kunde inte presentera tillräckligt med bakgrundsdata.
Även om i stort sett all forskning är av god kvalitet får det inte finnas några tveksamheter. Det är därför det är bra att vi nu ska anta en ny lag som reglerar ansvar och att vi inrättar en särskild nämnd. De exempel jag har nämnt har visat att i just de fallen har lärosätena bortsett från varningssignaler eller mildrat kritiken. Det är något som jag hoppas att vi undviker i framtiden med den proposition vi har framför oss.
Det är lika viktigt att ha ett bra förebyggande arbete som det är att på rätt sätt hantera den oredlighet som uppdagas. Ett dåligt arbete inom detta område riskerar forskningens kvalitet och kan också drabba tredje person, till exempel om vårdinsatser bygger på felaktig eller ofullständig forskning.
För den statligt finansierade forskningen är det självklart att vi ska ställa krav på oantastlig forskning även om själva forskningen måste och ska vara fri. Jag välkomnar att regeringen avser att låta utreda om och hur den nya lagen ska kunna tillämpas även på icke-statliga forskningshuvudmän som får statliga forskningsmedel. Det hade naturligtvis varit önskvärt om detta hade ingått redan nu, men samtidigt är det viktigt att vi inte skjuter på införandet av lagen utan fattar beslut om de delar som är klara och färdigutredda. Det förtjänar både akademin och vi medborgare, som faktiskt måste kunna lita på forskningen.
Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.
Anf. 186 Mats Berglund (MP)
Fru talman! När en forskare fuskar med sina data, sina resultat eller sina metoder kan det få katastrofala konsekvenser. Det har vi tyvärr sett prov på i form av mänskligt lidande och död. Så får det naturligtvis inte gå till.
Det är mot bakgrund av ett sådant fall som S-MP-regeringen nu vidtar åtgärder och inför ny lagstiftning och en ny fristående nämndmyndighet som kan pröva frågor om oredlighet för att samlat kunna ta ansvar för fusk och oredlighet i forskning så att det kan stävjas. Det är det den här debatten handlar om.
Det behöver naturligtvis inte gå så långt att patienter dör. Det handlar egentligen, i grund och botten, om att bibehålla trovärdigheten och tilltron till våra forskare och den forskning som bedrivs i Sverige på våra lärosäten och våra myndigheter.
Tilltron till forskningen är i dag hög, och så ska det vara. Sverige är en kunskapsnation, en forskningsnation. Vi är framstående internationellt. Våra investeringar i forskning och utveckling är höga i internationell jämförelse. Vi har en relativt sett jämställd forskarkår, skulle jag vilja säga, även om vi har en bit kvar där. Vi har en hög andel yrkesverksamma forskare och hög utbildningsnivå, och vi ligger långt fram vad gäller till exempel innovationer.
En förutsättning för den här positionen och en fortsatt ledande ställning internationellt är acceptans från allmänheten, att forskningen och forskare har högt förtroende i samhället, men också att forskningen är tillförlitlig - att källor och indata är korrekta, att metoderna är tillförlitliga och verifierade och att resultaten är evidensbaserade och noggrant kontrollerade.
Men vi ser i samhället en viss faktaresistens. Det är oroande, i synnerhet när detta fenomen börja krypa uppåt, och vi hittar det bland våra beslutsfattare i politiska församlingar.
Att klimatförändringarna - som den samlade forskningen i fullständig enighet påvisar - negligeras, förlöjligas och förnekas är ett sådant exempel. Klimatförnekarna tillhör lyckligtvis undantagen.
Det är väl också en liten minoritet som faktiskt inte tror på forskning, på belagd och bevisad vetenskap. Men om vi riskerar förtroendet för forskningen står vi uppenbart inför helt nya problem och samhällsutmaningar. Vi ska inte hamna där, och därför är den här propositionen viktig. Vi ska ha fortsatt hög forskningsetik, och det ska råda god sed i forskningen.
Fru talman! Det står i bakgrundstexten till propositionen att regeringen kan konstatera att det trots allt förekommer fusk, oredlighet, inom forskarsamhället. Alla forskare följer inte god forskningssed. "Det förekommer att forskare ljuger om sin forskning, inte öppet redovisar metoder och resultat, stjäl forskningsresultat från andra osv.", står det i propositionen. Det förekommer också förfalskningar, fabricering och plagiat.
I dag finns det inte någon definition av "god forskningssed" och inte heller av "oredlighet i forskning". Det är huvudmännen, arbetsgivarna och då oftast lärosätena, som har ansvaret att själva definiera begreppen men också att själva utreda fall som anmäls och vidta eventuella åtgärder. De flesta av lärosätena har en fungerande organisation för detta i lokala etiska råd eller liknande. Men det finns problem med att det ligger helt på lärosätena själva.
Det regelsystem som vi har i dag är otydligt och ger inte en tillräcklig grund för en rättssäker hantering.
Det finns problem med likvärdigheten. Definitionerna kan skilja mellan olika forskningshuvudmän men också i fråga om hur anmälningar hanteras.
Det finns också en viss jävsrisk. En forskningsinstitution, ett lärosäte, riskerar att få sämre rykte om fusk och oredlighet uppdagas.
Därför är det viktigt och efterfrågat att instifta en ny nämnd på central, nationell nivå som har till uppgift att pröva ärenden om oredlighet i forskning. Det är det som föreslås i propositionen. Ärenden kan inkomma till nämnden genom att lärosätet skickar underlag, att en anmälan görs på annat sätt eller att nämnden själv initierar en utredning.
Men ansvaret att följa god forskningssed i sin forskning kommer fortfarande att vila tungt på forskaren själv, och det framgår av lagförslaget. Det övergripande ansvaret kommer fortfarande att ligga på forskningshuvudmannen, som också har att vidta åtgärder. Den kollegiala kontrollen med utvärderingar, prövningar och peer review är fundamental för kvalitet i forskningen, och så ska det förbli.
I lagförslaget föreslås också en definition av "oredlighet". Det är bra, och det har också varit efterfrågat.
Fru talman! Jag ska nämna en sak till i sammanhanget.
Oredlighet i forskning kan vara brottsligt och ska i så fall självklart polisanmälas. Det behöver ju inte vara det i lagens mening, men precis som när det gäller brottslig verksamhet behövs ett förebyggande arbete vid sidan om det utredande och eventuellt straffande. Jag tycker att det är viktigt att nämna det även om jag absolut inte har någon paketlösning för det.
Jag tror att vi behöver veta mer om vad det är som driver forskare till att avvika från god sed i forskningen. Det finns naturligtvis en mängd omständigheter och även en mängd åtgärder.
Den kollegiala kontrollen som jag nämnde tidigare är kanske det viktigaste. Den behöver värnas. Kanske behöver den också stärkas.
Öppenhet och transparens i hela forskningsprocessen är också en viktig faktor.
Det gäller att ha koll på incitamenten. Finns det ett orimligt publiceringstryck? Kan det vara det som driver forskare till att tänja på gränserna?
Det här är ju frågor som till stor del inte ligger på oss utan mer på akademin själv, men jag tycker ändå att de kan vara värda att lyfta fram i sammanhanget.
Med det, fru talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkande UbU21 och avslag på de motionsyrkanden som har inkommit i samband med propositionen.
Anf. 187 Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
Fru talman! Sverige ska vara en ledande forskningsnation, en nation där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till en positiv samhällsutveckling med stärkt välfärd och konkurrenskraft för näringslivet.
För att nå detta mål ska den fria forskningen värnas samtidigt som forskningspolitiken ska svara mot globala och nationella samhällsutmaningar. Det är viktigt, för vi behöver ny kunskap för att på sikt skapa ett starkare samhälle.
Men för att Sverige ska vara ledande inom forskning måste vi kunna lita på forskningen, på att allt går rätt till och att resultaten är tillförlitliga. Ingen patient ska heller löpa risk att råka ut för behandlingar som är resultatet av fusk.
Vår forskning är fri i bemärkelsen att forskningsproblem får väljas fritt, att forskningsmetoder får utvecklas fritt och att forskningsresultat får publiceras fritt. Men med friheten kommer ett stort ansvar för forskarna. Forskningen måste genomföras på ett etiskt godtagbart sätt, och grunden i forskningsetiken är den enskilda forskarens eget moraliska omdöme.
Sverige har världsledande forskning, där de allra flesta forskare sköter sig alldeles utmärkt med stark etisk kompass.
Tyvärr kan vi också konstatera att alla forskare inte följer god forskningssed. Det förekommer att forskare ljuger om sin forskning, inte öppet redovisar metoder och resultat och stjäl forskningsresultat från andra.
De senaste åren har medvetenheten i hela samhället ökat om att oredlighet i forskning kan få mycket allvarliga konsekvenser för enskilda individer och för samhället i stort. Macchiariniskandalen visade på detta.
Detta forskningsfusk leder även till brister i forskningens tillförlitlighet och kvalitet. Det är ju allvarligt om forskningsresultat som bygger på fusk har publicerats och resultaten ligger till grund för normer och policyutformning eller för hur processer och metoder utformas.
Negativa konsekvenser är särskilt tydliga när det gäller medicinsk forskning, men även när det gäller andra forskningsområden. Själv följde jag Macchiariniskandalen utifrån, och jag blev, precis som många andra, djupt berörd och upprörd över det som skedde. Det är ett skrämmande exempel på hur forskningsfusk kan få allvarliga negativa konsekvenser för enskilda individer men också för forskningen. För mig och regeringen är arbetet mot forskningsfusk därför högt prioriterat. Macchiariniskandalen ska inte kunna hända igen.
Det är viktigt att påpeka, fru talman, att enskilda forskare och forskningshuvudmän har ansvar för att forskningen sker i enlighet med god forskningssed. En levande diskussion om forskningsetik måste därför pågå i all forskningsverksamhet.
Samtidigt har vi i regering och riksdag ett stort ansvar att se till att det finns tydliga och rättssäkra regelverk. Alla medborgare måste vara trygga med att forskning och sjukvård sker på rätt sätt.
Det har, som sagts tidigare i denna debatt, vid flera olika tillfällen påtalats, och man har fått olika signaler om, att det nuvarande systemet för att hantera misstankar om oredlighet i forskning har brister på flera områden. Regeringen har därför sett ett tydligt behov av ett ökat förebyggande arbete för att främja god sed i forskningen och en ny ordning för att hantera oredlighet. I den proposition som riksdagen nu debatterar och snart beslutar om föreslår regeringen en tydligare reglering på dessa områden. Det är på tiden.
God forskningssed ska främjas. Forskarnas och forskningshuvudmännens ansvar för att forskningen utförs enligt god forskningssed förtydligas nu genom att det skrivs in i lag. Universitet och högskolor ska inte längre utreda sig själva, utan det ska alltid ske en oberoende utredning. Därför ska en ny nämnd utreda och besluta om oredlighet i forskning.
Systemet ska vara rättssäkert och ge skydd och stöd till alla inblandade, både till de personer som har väckt frågor om misstanke om oredlighet och till dem mot vilka misstankar riktas. Det ska finnas ett tydligt regelverk med en definition av oredlighet i forskning och enhetliga regler kring hur vi hanterar misstänkt oredlighet.
Systemet ska omfatta en så stor del av forskningen som möjligt. Regeringen föreslår att regelverket utöver universitet och högskolor nu också ska omfatta statliga myndigheter, kommuner och landsting och enskilda utbildningsanordnare.
Detta är ett förslag till en ny och mer rättssäker nationell hantering av misstänkt oredlighet i forskning, som syftar till att oredlighet ska upptäckas och att felaktiga forskningsresultat ska dras tillbaka eller rättas. I sin tur kommer detta att bidra till en ökad tillförlitlighet och kvalitet i forskningen.
Ska Sverige vara en ledande forskningsnation måste människor kunna lita på forskningen - på att allt har gått rätt till. Detta stärker vi nu. Det är mycket bra att Sveriges riksdag kan ta detta beslut i så bred enighet.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 18 juni.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2018/19:104 Torsdagen den 13 juniProtokoll 2018/19:104
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning,
2. lag om ändring i högskolelagen (1992:1434),
3. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:58 punkterna 1-3.Uppföljning och utvärdering av den nya ordningen
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2018/19:3041 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkandena 1 och 2.- Reservation 1 (M)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (M) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 92 0 0 8 M 0 64 0 6 SD 61 0 0 1 C 29 0 0 2 V 27 0 0 1 KD 20 0 0 2 L 17 0 0 2 MP 13 0 0 3 - 0 0 0 1 Totalt 259 64 0 26 Nämnden för hantering av oredlighet i forskning
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2018/19:3039 av Robert Stenkvist m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2.- Reservation 2 (SD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (SD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 92 0 0 8 M 64 0 0 6 SD 0 62 0 0 C 29 0 0 2 V 27 0 0 1 KD 20 0 0 2 L 17 0 0 2 MP 13 0 0 3 - 0 0 0 1 Totalt 262 62 0 25