Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Forskning

Betänkande 2018/19:UbU14

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
9 maj 2019

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

PDF
Forskning(pdf, 635 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2018/19:14 Forskning

Beslut

Nej till motioner om forskning (UbU14)

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om forskningsfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår eller att åtgärder redan är gjorda.

Motionerna handlar exempelvis om forskningsfinansiering, EU:s ramprogram för forskning samt villkor för doktorander och forskare.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 46

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2019-03-28
Justering: 2019-05-02
Trycklov: 2019-05-03
Reservationer: 16
Betänkande 2018/19:UbU14

Alla beredningar i utskottet

2019-03-26, 2019-03-28

Nej till motioner om forskning (UbU14)

Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om forskningsfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår eller att åtgärder redan är gjorda.

Motionerna handlar exempelvis om forskningsfinansiering, EU:s ramprogram för forskning samt villkor för doktorander och forskare.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2019-05-08
Debatt i kammaren: 2019-05-09
Stillbild från Debatt om förslag 2018/19:UbU14, Forskning

Debatt om förslag 2018/19:UbU14

Webb-tv: Forskning

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Marie-Louise Hänel Sandström (M)
Anf. 22 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Fru talman! Nu övergår vi alltså från högskolefrågor till forskningsfrågor. Det är två mycket spännande och viktiga frågor, som förstås går lite hand i hand.

Jag vill inleda med att säga att Moderaterna står bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag endast bifall till reservation nr 15 under punkt 6, Forskningsinfrastruktur och innovationer.

I den tidigare nämnda forskningspropositionen från 2016 talas det om att Sverige ska vara ledande inom forskning och innovationer och även en ledande kunskapsnation. Detta ska leda till samhällets utveckling och välfärd och till ett konkurrenskraftigt näringsliv.

Sverige ska vara ett internationellt attraktivt land med investeringar i forskning och utveckling. De offentliga och privata investeringarna i forskning och utveckling ska även fortsättningsvis överstiga EU:s mål. Övergripande kvalitetsförstärkning av forskningen ska ske, och jämställdheten ska öka, liksom samverkan och samhällspåverkan. Detta är stora målformuleringar, och Moderaterna instämmer förstås i dem alla.

Sverige har länge varit en ledande nation inom kunskap och forskning. Nu håller vi på att bli förbisprungna, och man kan fråga sig vad det kan bero på, fru talman. Vad ska vi kunna göra åt detta?

För att titta på detta har man inrättat den så kallade Styr- och resursutredningen, Struten, som tidigare har nämnts här. Det är en utredning som ska titta på hur vi ska göra för att förbättra både högskolan och forskningen. Denna utredning har följts av väldigt många, framför allt inom forskningsvärlden.

Många forskare är oroliga över det som har presenterats hittills; utredningen är ute på remiss nu, men en presentation har ändå kommit. En arg och orolig forskare kallade faktiskt utredningen för Dumstruten - det skulle inte jag säga, förstås. Det har kommit både ris och ros, och det finns en del som vi är kritiska till.

Vad säger då Struten? Den säger bland annat att prestationskrav för forskning och utbildning i praktiken ska slopas. Utredningen är också genomgående negativt inställd till att forskningen kvalitetsgranskas och utvärderas och tycker i stället att lärosätena kan utvärdera sig själva. Detta är vi mycket kritiska mot. Inom Moderaterna säger vi att vi måste prioritera kvalitet före kvantitet.

En global trend är att universitetens forskningsfinansiering blir mer och mer konkurrensutsatt, vilket är väldigt viktigt, tycker jag. Det innebär att forskningsansökningarna granskas av anonyma bedömare utifrån om projektet har någon potential och om man ser någon framtid för projektet och även utifrån forskares tidigare prestationer. Bland annat OECD förespråkar denna metod. Syftet är förstås att höja forskningens kvalitet och spridning. Detta tycker vi är väldigt positivt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Men vad säger då Struten om detta, fru talman? Jo, man säger att man vill gå emot denna trend, sänka forskningsanslagen och i stället höja basanslagen till högskolorna. Detta innebär att man vill fördela pengarna på annat sätt och ger möjligtvis högskolorna större flexibilitet.

Men pengarna måste förstås tas någonstans, och man vill ta dem från forskningsråden, bland annat från Vetenskapsrådet, där tilldelning nu sker genom konkurrens. Detta förslag skulle innebära att 70 miljoner av anslaget till Vetenskapsrådet drogs in. Det innebär förstås en stor förändring för Vetenskapsrådet, och det slår mot den forskning som är konkurrensutsatt - det man kallar för den excellenta forskningen. Detta skulle innebära att ca 70 forskningsprojekt färre skulle kunna få bidrag 2020 - en stor skillnad. Många forskningsprojekt skulle inte kunna få något bidrag, och mycket forskning som har pågått under längre tid skulle bromsas. Detta tycker vi förstås är väldigt negativt, så M och KD har en vårändringsmotion där vi föreslår att pengarna går tillbaka till Vetenskapsrådet.

Vad vill Moderaterna mer göra? Vi vill renodla forskningen i lärosätenas uppdrag. Vi vill också prioritera forskningen så att den kan nå världsklass inom vissa strategiska områden.

Det innebär att forskningsresurserna behöver koncentreras till färre lärosäten. Vi vill också att regeringen klargör principerna för hur man egentligen ska fördela pengarna till forskningen. Fortfarande är det lite oklart hur det kommer att ske.

Moderaterna vill också se en bättre koppling mellan forskning och industrin.

Sedan har vi EU:s ramprogram för forskning. Det är väldigt viktigt, och vi arbetar väldigt mycket med detta. EU har just nu ett pågående ramprogram som heter Horisont 2020. Det innefattar både Euratom och Europeiska institutet för innovation och teknik. Det är det åttonde programmet. Där ingår förstås Sverige. Vi har en stor del och anses vara ett framstående land.

Man har också ett nytt program som kommer, det nionde programmet. Det heter Horisont Europa. Det är också väldigt framgångsrikt och bra. Men från Moderaternas sida tycker vi att vi i Sverige måste vara med tidigare, så att vi i högre grad kan påverka vad som ska ingå i EU:s forskningsprogram och så att Sverige kan fortsätta att vara ett land i världsklass med imponerande forskning, något som också leder till bättre innovationer.

Moderaterna tycker alltså att forskningen är väldigt viktig. Som läkare tycker jag att medicinsk forskning är extra spännande. Tack vare forskningen har jag med en avancerad MR-kamera kunnat se hur människor fattar beslut i viktiga frågor. Jag tänkte att vi skulle fatta beslut i den här frågan och hoppas att ni ska besluta på samma sätt som jag och Moderaterna. Då vill jag berätta att det i hjärnan också pågår en omröstning. Flera områden i hjärnan har en debatt, kan man säga, där man baserar sig på normer, tidigare erfarenheter och sådant som man tagit in tidigare. Belöningssystemet spelar också en roll: Om jag röstar så här kommer jag att få en belöning. Det är frontala cortex, alltså pannloben, som styr över alla de omröstningar som sker i hjärnan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Jag hoppas nu att er omröstning blir som min omröstning, så att ni röstar som Moderaterna.

(Applåder)

Robert Stenkvist (SD)
Anf. 23 Robert Stenkvist (SD)

Fru talman! Jag yrkar bifall reservation 11 i betänkandet UbU14 Forskning.

Sverige ligger bra till internationellt när det gäller finansiering och anslag till forskning. Det råder ingen tvekan om det. Vi har många duktiga forskare, och vi presterar inte alltför dåligt på många områden. Vi är ganska duktiga i Sverige och kan känna stolthet över det. Det är alltför sällan vi lyfter fram våra goda sidor.

Men nu står vi ju trots allt här för att tala om vad som kan bli bättre. En åtgärd vi borde vidta är att låta lärosätena specialisera sig mer. Jag tror att forskningen skulle gå framåt med det förslaget och att lärosätena fokuserar på den forskning de är duktigast på. Alla kan inte forska om allt.

Alla lärosäten kanske inte behöver forska om precis allt. Regionala lärosäten kanske inte har förutsättningar att forska alls. Då kanske det är lika bra att de låter bli och satsar på bra utbildningar med hög kvalitet.

En nattsvart skamfläck som vi inte alls bör vara stolta över är den numera nästan bortglömda Macchiariniskandalen. Därför tar jag upp den igen. Det gjordes en utredning av denna skandal, utförd till stora delar av Sten Heckscher. När jag läste på inför den här debatten visade det sig att alla handlingar till den utredningen har försvunnit. Jag vet inte om de har återkommit nu, men jag har alltså inte kunnat hitta dem.

Detta, mina damer och herrar, är ju fullkomligt oacceptabelt och rent av skandalöst! Skandalöst är också att de läkare och annan personal som försökte slå larm om Macchiarinis vansinnigheter på ett tidigare stadium systematiskt blev motarbetade och till och med hotade.

Min fråga är: Har vi lärt oss något efter Macchiariniskandalen? Ser det likadant ut i dag när det gäller tysthetskulturen? Jag låter frågorna hänga kvar i luften här, för alla att tänka över.

Jag och en del andra här satt med i den parlamentariska Strut-gruppen, som har nämnts en massa gånger här. Det var intressant att sitta med där, faktiskt. Ett förslag som utredaren presenterade var att omfördela statliga anslag från statliga institutioner som Vetenskapsrådet direkt till lärosätena. Jag tycker att det var ett bra förslag, i motsats till vad Moderaterna sa här. Det är klart att det är intressant att pröva och sedan utvärdera det. Funkar det inte får man gå tillbaka till ett gammalt system. Värre än så är det väl inte.

Detta skulle också öka lärosätenas självständighet, en fråga där inte minst jag och mitt parti har fått kritik. Det skulle klockrent öka självständigheten. Dessutom tror jag att vi får lika bra forskning om en större del av anslagen går direkt till lärosätena.

Jag satt ju med i Struten, och där hörde jag inga invändningar mot förslaget, vad jag minns. Men efteråt har det kommit ganska mycket kritik mot det. Jag tror det är bra att framföra sitt partis politik på ett så tidigt stadium som möjligt, av många orsaker.

Jag har i tidigare debatter tagit upp detta med forskning om kärnkraft i allmänhet och om energiproduktion från kärnkraft i synnerhet. Det är sant att det inte råder något förbud mot forskning om kärnkraft i dag. Jag har dock erfarit att denna forskning varit väldigt lågt prioriterad, vilket jag tycker är mycket synd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Det pratas mycket om att vi måste minska våra utsläpp av koldioxid och att vi ska leva fossilfritt. Miljöpartiet talar mycket om att vi ska ha en helt förnybar energiproduktion. Jag tror inte att det går driva samhället med den standard vi har vant oss vid med enbart förnybar energiproduktion. Jag är säker på att det inte går om vi inte ska frysa om vintrarna och om våra stora energislukande företag ska kunna drivas året runt med full effekt.

Ska vi vidmakthålla vår välfärd, levnadsstandard och den levnadsnivå vi har vant oss vid måste vi ha en stor energiproduktion med kärnkraft. Därför bör vi öka vår forskning kring kärnkraften, så att vi inom en rimlig framtid kan bygga fjärde generationens kärnkraftverk. Dessa kärnkraftverk är säkra, rena och oerhört effektiva.

Jag vill också citera Percy Barneviks ord om vår energiproduktion i Sverige: Sverige har billig el, ren el och säker el. Vi har kort sagt den energiförsörjning alla andra länder skulle vilja ha. Nu förefaller vårt största bekymmer vara hur vi på kortast möjliga tid ska ta oss ur denna situation. Jag tycker att det är lite träffande, faktiskt.

Slutligen vill jag ta upp detta med politisk styrd forskning. SD vill självklart inte ha någon sådan styrning. Read my lips! Det är i själva verket en omöjlighet: Det går helt enkelt inte att politiskt styra vare sig forskning eller högkvalitativ utbildning, för då är den inte högkvalitativ längre. Detta visar inte minst trenden med genusvetenskapen. Det är inte i alla stycken oberoende forskning. Vi menar att det är politiskt styrd forskning. Nu känns det som om jag upprepar mig, och det ber jag om ursäkt för.

Den vetenskapliga tidningen Curie har påstått rent lögnaktiga saker om vad både jag och mitt parti sagt i denna fråga. Dessutom - och detta är under all kritik och måste strida mot allt vad ärlighet och akademisk kritik heter - får jag inte ge någon replik på vad de skrivit om oss. Jag får inte ens in en kommentar under den artikel där de i negativa ordalag nämner mig och mitt parti. Och detta, mina damer och herrar, är under all akademisk kritik! På tal om fake news och filterbubblor: Här har vi en tvättäkta filterbubbla, anser jag.

Låt mig återknyta till detta med Connie Dickinson från förra debatten. Vi i SD vill inte påverka Connie Dickinson politiskt på något sätt. Vi vill att hon ska få en fullgod utbildning. Förstår man inte det kanske man inte ska kalla sig akademiker över huvud taget.

Marie-Louise Hänel Sandström (M)
Anf. 24 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Fru talman! Jag förstår inte riktigt logiken i det ledamoten Robert Stenkvist säger. Först säger han att vi ska prioritera olika sorters forskning och att vi ska satsa på den forskning som är viktig. Sedan säger han att politikerna inte ska lägga sig i forskningen. Och sedan säger han att det är bättre att pengarna går direkt till universiteten, så att de får mer flexibilitet. Pengarna ska alltså inte gå till Vetenskapsrådet.

Jag får inte ihop det riktigt. Vad vill egentligen Robert Stenkvist göra med forskningen?

Robert Stenkvist (SD)
Anf. 25 Robert Stenkvist (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Fru talman! Kärnkraftsforskningen blev nedprioriterad av politiska orsaker en gång i tiden. Jag tycker att den bromsklossen ska tas bort. Det gäller vår energiproduktion och vår levnadsstandard. Det finns ett starkt samhälleligt intresse här.

I grunden menar jag absolut att lärosätena måste, och ska, få bestämma själva över forskningen. Lärosätenas självbestämmande minskar genom Vetenskapsrådet, Forte och alla dessa organisationer. Vi kan ta en bit av de anslagen och föra direkt till universiteten. Då blir de mindre politiskt styrda. Det är inte svårt att förstå.

Vi ska ha självständiga lärosäten som själva styr över sin forskning. Vi har de strategiska områdena. Regeringen, staten och riksdagen har bestämt att de ska vara strategiska forskningsområden. Det är också en form av politisk styrning - man kan inte säga något annat. Men regering, riksdag och även jag är med på att vi i någon mån styr forskning för samhällets skull. Varenda krona är ju statligt finansierad. Nej, inte varenda krona. En del kommer naturligtvis från företagen.

Det handlar lite om balans, om vi ska vara ärliga. Men i grunden ska lärosätena och universiteten styra sin forskning själva. De ska till och med styra sin egen genusvetenskap själva, bara den vilar på vetenskaplig grund.

Marie-Louise Hänel Sandström (M)
Anf. 26 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Fru talman och Robert Stenkvist! Jag blev kanske inte mycket klokare. Jag tyckte nog att Robert Stenkvist inledde med att säga att det är viktigt att vi satsar på korrekt forskning, framtidsforskning och forskning som leder till resultat.

(ROBERT STENKVIST (SD): Nej.)

Så uppfattade jag det. Det är i alla fall så som jag tycker att det ska satsas. Detta försvåras ju om man säger att så mycket som möjligt ska vara flexibelt så att universiteten kan välja själva.

Jag tycker också att man ska kunna satsa på bra forskning, men det ska leda till någonting. Det är ju, som du säger, statens pengar vi använder. Då är det viktigt att det leder till innovationer, leder till någonting som är bra för samhället och leder till utveckling. Då ser jag en risk med för mycket flexibilitet.

Robert Stenkvist (SD)
Anf. 27 Robert Stenkvist (SD)

Fru talman! Jag håller med, förutom när det gäller det första Marie-Louise Hänel sa. Det lät inte bra i mina öron. Det lät som att politikerna skulle styra alldeles för mycket. Det var den första meningen, den första satsen. Jag har glömt den exakta ordalydelsen, men det står jag absolut inte bakom.

Fredrik Christensson (C)
Anf. 28 Fredrik Christensson (C)

Fru talman! Jag vill inledningsvis meddela att vi i Centerpartiet givetvis står bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation nr 6 i betänkandet.

Vi diskuterar i dag motioner om forskningspolitik som har inkommit under allmänna motionstiden. Det är viktigt att vi årligen får diskutera forskningspolitik i denna kammare. I slutet av 70-talet togs det fram en principproposition om att varje regering ska lämna en forskningsproposition. Och ända sedan 1982, då Thorbjörn Fälldin ledde regeringen, har regeringen levererat en forskningsproposition som pekar ut inriktningen för svensk forskningspolitik. Det är där vi har de stora diskussionerna kring svensk forsknings utveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

De som bemödar sig att läsa betänkandet kan se att det saknas en del av det som Centerpartiet under en längre tid har drivit på forskningens område. Därför tänker jag ha lite mer fokus på det.

Sverige har väldigt goda förutsättningar när det gäller forskning. Vi har många lärosäten som står sig bra i internationella mätningar. Vi har framstående forskning. Vi har en tradition av bra och framgångsrik forskning. Det handlar om forskning som har lett till nya medicinska rön, som gör att vi kan må bättre och leva längre. Men det handlar också om ny teknik som gör att industrin får förutsättningar att hänga med i den tekniska utvecklingen och leda den tekniska utvecklingen, så att det skapas jobb och tillväxt i hela landet. Det är väldigt bra delar som följer av den forskning som sker.

Vi behöver steppa upp och ta ytterligare steg för att Sverige ska fortsätta att vara en internationellt stark forskningsnation.

Den forskningspolitiska debatten tenderar oftast att ha fokus just på den offentligt finansierade forskningen. Under alliansregeringen ökade de offentliga anslagen till forskning med över 9 miljarder kronor mellan 2009 och 2016. Det var en ökning med 30 procent. I den senaste forskningspropositionen, från den rödgröna regeringen, valde man att sänka investeringstakten i fråga om de statligt finansierade forskningsmedlen. Det är fel väg att gå.

Men det tenderar tyvärr i svensk forskningspolitik att vara alldeles för mycket fokus just på den statligt finansierade forskningen. Den allra mesta forskning som bedrivs i Sverige sker i privata företag och i privat forskning och utveckling. Då är det oroande att se att de privata investeringarna i forskning och utveckling i Sverige går ned samtidigt som privata investeringar i forskning och utveckling ökar i 18 av 22 jämförbara länder. Sverige tappar konkurrenskraft.

Fru talman! Vad behöver då göras för att stärka Sverige som forskningsnation? Från Centerpartiets sida ser vi flera delar. Det behövs starka och attraktiva forskningsmiljöer i Sverige. Där är de statliga medlen viktiga förutsättningar när det gäller att se till att vi har lärosäten av internationell toppkvalitet och att vi har en bra forskningsinfrastruktur. Det har vi i Sverige i dag med Max IV och ESS. Men det handlar också om andra delar. Där behöver det göras ytterligare.

Vi behöver se till att förbättra förutsättningarna för lärosäten att profilera sig för att vi ska få än starkare lärosäten inom olika områden. Vi kan se i det högskolelandskap eller det universitetslandskap som vi har i Sverige att såväl stora som mindre lärosäten har en väldigt duktig spets, och det måste de få utveckla ytterligare.

Spetsen behövs, men samtidigt behöver forskningens koppling till utbildning stärkas. Det visar inte minst den granskning som Universitetskanslersämbetet har gjort och som är kopplad till lärarutbildningen, vilket har diskuterats tidigare i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Vi behöver se till att skapa bra villkor när det gäller att driva företag i Sverige. Vi ser en utveckling där allt fler företag agerar på en internationell marknad. De har verksamhet i flera olika länder. Då behöver vi se till att ha attraktiva forskningsmiljöer, som vi har varit inne på. Vi behöver ha konkurrenskraftiga skatter och lagar i Sverige för att företagen ska välja att lägga sin verksamhet i Sverige. Och vi behöver se till att vi lyckas med kompetensförsörjningen. Det handlar om att de svenska studenterna har rätt kunskaper för att vara intressanta för dessa företag men också om att lyckas med att rekrytera internationella forskare och studenter.

På den senare punkten har Sverige misslyckats. Under förra mandatperioden var det flera exempel som jag tror att vi alla i denna kammare har tagit del av. Det var internationella studenter och forskare som inte fick stanna i Sverige på grund av byråkrati och regelverk. Det gjorde att de i stället hamnade i andra länder, och svensk konkurrenskraft minskade ytterligare.

Fru talman! Det är bara veckor kvar till ett EU-val eller ett val till Europaparlamentet, rättare sagt. EU har världens största forskningsbudget. Det är en fantastisk möjlighet för Sverige, som forskningsnation, att vara en del av det europeiska samarbetet och att se till att den gemensamma budget som ska antas framöver fortsätter att ha - och det kanske kan bli ännu tydligare - fokus på hög kvalitet inom forskningen.

Det är med oro som vi kan se att Sverige lyckas hämta hem en allt mindre andel av de gemensamma europeiska medlen. Där drev Centerpartiet tillsammans med Alliansen under den förra mandatperioden, när den forskningspropositionen lämnades, att Sverige behöver ha ett tydligare mål om att ta hem mer av de medel som finns i Europa och därmed också stärka vår konkurrenskraft. Det gäller även offentliga medel som fördelas genom det europeiska samarbetet.

Fru talman! Vi har tidigare i dagens debatt hört att jämställdheten inom akademin har stora utmaningar. Centerpartiet delar den bilden. Vi har en ganska dålig utveckling inom den högre utbildningen i Sverige. Majoriteten av studenterna är kvinnor, men när det kommer till professorer är det alltför få kvinnor som väljer att ta karriärsteg inom akademin. Det behöver vi förbättra.

I dag kom dock en rapport från Universitetskanslersämbetet som visar att det 2008 var 19 procent av professorerna som var kvinnor, och i dag är det 29 procent. Det går åt rätt håll, men det går för långsamt. Vi behöver göra mer för att stärka och förbättra villkoren inom akademien så att fler ser och väljer den karriärvägen. Detta stärker också Sverige som forskningsnation.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga att den akademiska friheten är viktig att värna när man pratar om högre utbildning och forskning. Vi kan runt om i världen se hur auktoritära regimer styr forskning, lägger ned forskning eller skapar väldigt svåra regelverk för lärosäten och andra forskningsinstitut.

Forskning

Där måste Sverige dels se till att värna den grundlagsskyddade akademiska frihet som finns i Sverige, dels fortsätta att arbeta med de frågorna på internationell nivå så att de länder som bryter mot den viktiga principen om akademisk frihet inte kan fortsätta med det.

(forts. § 7)

Ilona Szatmari Waldau (V)
Anf. 100 Ilona Szatmari Waldau (V)

Forskning

Herr talman! Vänsterpartiet har inom detta område bara en reservation, reservation 13, som jag yrkar bifall till. Jag kommer också att ägna hela mitt anförande åt denna reservation, även om det naturligtvis finns många andra områden som är viktiga att tala om. Men jag nöjer mig alltså med att tala om reservationen.

Drömmen om den akademiska friheten, den fria och kritiska forskningen och ett arbetsliv med högt i tak smulas ofta sönder snabbt när nyanställda doktorander sätter sin fot innanför universitetets dörrar. Inom akademins ramar är strukturerna ofta hårda och hierarkierna starka, speciellt när det kommer till jämställdhet. Trots att det gått nästan 150 år sedan den första kvinnan, på dispens från kungen, studerade på universitet i Sverige har vi fortfarande en akademi som domineras av män.

När Ellen Fries 1883 disputerade var hon den första kvinnan i Sverige som erhöll en doktorsgrad. Under hennes disputation sa en av professorerna att han hoppades att hon inte bara var den första i sitt slag utan att hon också var den sista - alltså den sista kvinnan. Det är en inställning som tycks råda under ytan inom delar av dagens universitet också, även om en del manliga doktorander och forskare uppskattar att ha något vackert att titta på eller någon som hämtar kaffe. Det är några av de repliker som dagens kvinnor inom akademin stött på.

Forskningen inom universitet och högskolor kan inte ses i ett vakuum. Att människor ges lika förutsättningar att forska oavsett kön och klass är en förutsättning för en demokratiskt förankrad akademi och för en kvalitetsbaserad forskning där det är kompetensen som avgör, inte kön eller vänskapsband.

Vi vet att kvinnor missgynnas ju högre upp i utbildningssystemet man kommer. I en färsk rapport från Allbright konstateras att kvinnor utgjorde ungefär hälften av ekonomistudenterna och har gjort det sedan 1990-talets början. 44 procent av doktoranderna och 34 procent av lektorerna inom ekonomi är kvinnor. Men det är färre än var femte professor som är en kvinna. Det är alltså 50 procent studenter, 40 procent doktorander, 30 procent lektorer och mindre än 20 procent professorer som är kvinnor. Trenden är mycket tydlig och talande.

I dag är det totalt sett fler kvinnor än män som studerar. Av dem som examinerades läsåret 2016/17 var 64 procent kvinnor. Men av dem som antogs till forskarutbildning samma år var bara en knapp majoritet kvinnor. Av dem som har antagits till forskarutbildning är det fler män än kvinnor som har doktorandtjänst, har en annan anställning inom högskolan eller är företagsdoktorander. Kvinnor försörjer sig i högre grad på en anställning utanför högskolan eller på annat sätt. Kvinnor missgynnas alltså systematiskt i akademin. Männen får tjänsterna, och kvinnorna får hanka sig fram bäst de kan. Det underlättar naturligtvis också för män att meritera sig under doktorandstudierna att de inte behöver jobba vid sidan om.

Trots de strukturer som missgynnar kvinnor finns det kvinnor som lyckas. I en studie om de stora forskningsanslagen, så kallade excellenssatsningar, kom man fram till att kvinnor utgör ungefär 30 procent av Sveriges toppforskare. Det är en låg siffra, men ändå 30 procent. Trots detta visar det sig att kvinnor får mindre än 20 procent av forskningsanslagen för excellent forskning.

Excellensmedel går alltså till manliga forskare som inte är lika excellenta forskare som deras kvinnliga kollegor. Även medlen till basforskning tilldelas män mer än kvinnor. Problemen finns på många nivåer. Det är fråga om strukturer som premierar män under doktorandutbildningen och sedan strukturer som premierar män när tjänster tillsätts och forskningsmedel fördelas.

Jämställdhetshetsarbetet skiljer sig också mellan olika universitet och högskolor. På vissa universitet är man framsynt och ambitiös. Andra ser jämställdhet som en icke-fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Delegationen för jämställdhet i högskolan skriver i sin redovisning Jämställdhet i högskolan - ska den nu ordnas en gång för alla? att bilden av akademin är nedslående. Det är en organisation präglad av normer och värderingar som bekräftar män som överordnade och en organisation där olika villkor råder för kvinnors och mäns meritering och karriärutveckling.

Det är därför Vänsterpartiet i sin motion föreslår att det statligt finansierade forskningsanslaget ska fördelas jämställt och att högst 50 procent ska gå till män som forskar. Vi vill också utreda möjligheten att införa en jämställdhetsbonus i lärosätenas basanslag för att främja en jämnare könsfördelning inom forskning och akademi. Vi kan inte fortsätta att ha en akademi och en forskning som premierar män, och vi har inte tid att vänta på att det ska lösa sig av sig självt.

Herr talman! Det finns i dag ingen verksam polisforskning i Sverige. De flesta som ägnar sig åt polisrelaterad forskning är kriminologer, psykologer och sociologer. I går fick jag information om biologiska spår och DNA-analys inom svensk forensisk vetenskap. Det är något som är oerhört värdefullt för att kunna koppla gärningsmän till brott via till exempel DNA. Men forskningen inom området sker inte inom polisforskning utan inom andra forskningsområden. Med en polisforskning skulle ett samarbete kunna ske mellan den forensiska forskningen och polisvetenskap.

Vänsterpartiet menar att det måste bli möjligt för poliser att forska på yrkets metoder och arbetssätt i syfte att stödja utvecklingen av polisens resultat. Ämnet polisvetenskap bör bli den akademiska grund som polisutbildningen vilar på och utgår från. Självklart ska polisvetenskap vara ett eget forskningsämne inom vilket poliser kan doktorera och forska. Om polisutbildningen blir en del av den reguljära högskolevärlden innebär det också att forskning och samverkan med andra utbildningsområden kan utvecklas, till exempel samarbetet mellan polis och den forensiska vetenskapen. Vi vill alltså se över möjligheterna att inrätta ett institut för polisvetenskaplig forskning.

Pia Steensland (KD)
Anf. 101 Pia Steensland (KD)

Herr talman! Sverige ska vara en framstående kunskapsnation, där utbildning, forskning och innovation bedrivs med hög kvalitet och effektivitet.

Forskning har en avgörande roll för tillväxt och utveckling och för att säkerställa välfärden på längre sikt, inte minst inom hälso- och sjukvården. Som jag beskrev mer utförligt i mitt föregående anförande när vi diskuterade högskolans område anser vi kristdemokrater att staten ska ta över ansvaret för sjukvården. Kortare väntetider, specialistkompetens, nationella riktlinjer och de bästa behandlingsmetoderna kan då komma alla till del, oavsett var i landet de bor. En jämlik tillgång till inte minst särläkemedel och innovativa behandlingsmetoder kan ha betydelse för liv och död. Ett statligt huvudmannaskap för sjukvården är också avgörande för att skapa bättre förutsättningar för klinisk forskning och utveckling.

En vetenskaplig utvärdering av behandlingsmetoder inom vården är nödvändig för att motverka onödiga behandlingsinsatser och förhindra överbehandling med läkemedel, men även såklart för att åtgärda underbehandling och underlätta kontinuerlig vård och omvårdnad av kanske framför allt multisjuka äldre patienter. Det är en patientgrupp som ökar och som har ett stort vårdbehov.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Dessutom är en stark och framgångsrik klinisk forskning och life science beroende av att professionen på ett effektivt sätt kan samla in och få tillgång till patient- och hälsodata. Det är avgörande för att generera ny kunskap och för att utveckla innovativa behandlingsmetoder. Det åstadkommer vi bäst genom ett nationellt ansvarstagande för hälso- och sjukvården.

Herr talman! Den högre utbildningen och forskningen måste tillvarata intresserade talanger för att behålla Sveriges konkurrenskraft. Vi kristdemokrater efterfrågar därför tydligare och mer förutsägbara karriärvägar för forskare och universitetslärare. Vi vill gärna se en nationell karriärstege med tydliga steg där tillsättning av alla akademiska tjänster baseras på vetenskaplig kvalitet och pedagogisk kompetens. Transparenta, kvalitetssäkrade och jämlika kriterier samt att granskning av meriter görs av externa oberoende experter är självklarheter.

I mitt anförande i den föregående debatten om högskolans område beskrev jag Kristdemokraternas förslag om att göra det möjligt att inneha en kombinationsanställning mellan ett lärosäte och en gymnasieskola. Enligt högskolelagen och högskoleförordningen kan i dag en klinisk forskare vid högskola eller universitet samtidigt upprätthålla en anställning som exempelvis specialistläkare eller psykolog inom hälso- och sjukvården, men endast om tjänsten vid regionen är fast förenad med kliniska arbetsuppgifter.

Att öppna för kombinationsanställningar inom andra områden skulle vara ett sätt att öka anställningstryggheten inom akademin och inte minst förbättra möjligheten att kombinera forskning med familjeliv. Fler disputerade skulle kunna stanna kvar inom akademin och på deltid bedriva strategisk viktig forskning då de inte riskerar att bli uppsagda från lärosätet på grund av arbetsbrist under en period med färre beviljade forskningsanslag. Det är något som jag vet att mina forskarkollegor på olika lärosäten runt om i landet skulle uppskatta. Dessa kombinationsanställningar skulle därtill kunna avhjälpa den akuta lärarbristen inom gymnasieskolan, samtidigt som kopplingen mellan gymnasieutbildning, högre utbildning och forskning skulle kunna stärkas. Det skulle hela samhället tjäna på.

Herr talman! Vi kommer att återkomma med djupare kommentarer angående Styr- och resursutredningen, men jag vill redan nu betona att vi kristdemokrater anser att balansen i systemet för medelstilldelningen bör ses över. Det bör övervägas om en större anslagstilldelning för forskning ska ges direkt till lärosätena för att på så sätt stärka deras möjlighet att själva styra och erbjuda tydligare karriärvägar och anställningsvillkor. Det skulle ge en mer långsiktig anställningstrygghet och ge forskarna möjlighet att ägna mer tid åt att faktiskt forska.

Herr talman! Jag skulle också vilja belysa ett område där vi kristdemokrater menar att det behövs mer forskning och kunskap.

Goda förutsättningar och villkor inom arbetslivet är centralt för att hålla nere sjukskrivningstalen. Men i och med den digitala utvecklingen har det utkristalliserats nya strukturer och villkor i många personers arbetsliv, och det är oklart hur det påverkar vår hälsa.

De tydliga ramar och begränsningar som tidigare präglade arbetslivet inom många yrkeskategorier är i dag borta. Gränserna för när och var arbetet ska utföras och när man ska förväntas vara tillgänglig för kollegor, arbetsgivare, kunder och uppdragsgivare via exempelvis mejl och mobil är i dag ofta otydliga. I stället präglas arbetsförhållandena alltmer av gränslöshet och flexibilitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Flexibla lösningar gynnar ofta den anställde. Inte minst föräldrar uppskattar fördelarna med flexibla arbetstider. Det visar undersökningar bland annat från fackförbundet Unionen. Flexibilitet ökar friheten och skapar större möjligheter för den anställde att själv påverka och styra det egna arbetet. Detta gör det enkelt att förena familj och arbetsliv.

Herr talman! Detta är i grunden positivt, men samma flexibla lösningar skapar också förväntningar om att vara tillgänglig och att utföra arbete i princip dygnet runt - på kvällar, på helger, under semestern och när barnen är sjuka. Detta kan vara svårt att säga nej till om det har etablerats som norm på arbetsplatsen.

Vi ser en risk för både ökad stress och mindre tid för återhämtning, något som naturligtvis kan påverka även familjelivet negativt. Politik och lagstiftning är ett alltför trubbigt verktyg för att komma åt de problem och den stress som det nya gränslösa arbetslivet sannolikt kan ge upphov till för familjer och enskilda. Men regleringar skulle förmodligen försvåra för både företagande och familjeliv. Vi kristdemokrater vill ändå belysa att det behövs mer kunskap om det moderna arbetslivets villkor. Vi behöver förstå bättre hur det påverkar familjeliv, personlig hälsa och barns välbefinnande.

Herr talman! Jag vill betona att jag står bakom samtliga av Kristdemokraternas reservationer i betänkandet, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till vår reservation nr 2 under punkt 1.

(Applåder)

Mats Persson (L)
Anf. 102 Mats Persson (L)

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 7 i betänkandet.

När man sätter på sin mobiltelefon och trycker på Bluetoothfunktionen, som man behöver göra ibland, är det nog inte många härinne som tänker på att den tekniken utvecklades så där tio minuters cykelväg från min bostad hemma i Lund.

Det finns rätt många sådana tekniska innovationer som vi inte tänker på har kommits på, utvecklats eller blivit en produkt i vårt land. Det är få saker som så tydligt visar att Sverige är en kunskapsnation som när man märker att en ny teknik har en svensk prägel, vi kan kalla det: Made in Sweden. Det skapar för mig en känsla av stolthet, att vårt land är någonting man verkligen kan känna sig stolt över.

Sverige ska vara en världsledande forskningsnation. Vi ska vara ett land som inte bara delar ut Nobelpris. Vi ska också få Nobelpris. Där är vi inte i dag. När vi tittar ut över Europa, USA och andra länder ser vi att Sverige inte nu är det land vi vill vara. Vi ser hur investeringar i forskning och utveckling sker i andra länder och inte i Sverige. Vi ser hur den svenska läkemedelssektorn, som är väldigt kopplad till forskning, växer sig väldigt stark i Danmark och Storbritannien men inte alls på samma sätt i Sverige.

Vi ser hur vi de senaste åren har utvisat kompetenta människor som har kommit till vårt land. Dessa kompetensutvisningar innebär att ingenjörer, programmerare eller andra får lämna Sverige när vi behöver de personerna som allra mest. Det gör vårt land svagare, det gör världen sämre och det innebär att vi inte är den forskningsnation och det kunskapssamhälle vi vill vara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Herr talman! Kvalitet ska vara ledande för den högre utbildningen och forskningen. Vi ska vara ett land som ser till att vi satsar på den bästa forskningen. Det handlar om att vi vågar koncentrera våra resurser på ett fåtal lärosäten där den bästa forskningen bedrivs. Det bedrivs forskning i hela Sverige, men vi måste våga säga att vi satsar pengar där forskningen gör mest nytta och där vi kan få ut den bästa kvaliteten på den forskning som vi bedriver.

Herr talman! Sverige ska vara en bildningsnation. I det ligger att vi ska värna den fria akademin. Den ska vara fri från politisk styrning. Universitetet ska inte vara ett instrument för politiska agendor och identitetspolitik. Vi ska inte gå i Ungerns riktning där politiker försöker styra vad som ska sägas och vilken agenda som ska finnas på våra universitet och högskolor. Det är dags att här och nu sätta stopp för den identitetspolitik som sprids och som gör den fria akademin mindre fri och gör att den styrs på olika sätt.

Herr talman! Ska Sverige vara en kunskapsnation och ska vi kunna slå vakt om den fria akademin måste vi se till att unga människor som väljer att forska och disputera stannar i Sverige och att man kan meritera sig som ung forskare. Det är den viktigaste investering vi kan göra för att se till att Sverige också i framtiden är en kunskapsnation. Då duger inte dagens system som innebär en osäkerhet för många människor och att det inte finns en tydlighet om vem som kan och vem som meriteras. Det systemet måste förändras och göras bättre.

Herr talman! Vi ska satsa på forskning och utveckling. Vi ska se till att vi investerar stora pengar i forskning och utveckling. Det är en viktig del i att bygga ett modernare samhälle. Klimatfrågan löses inte med plakatpolitik eller förbud. Den löses genom tekniska landvinningar och teknisk utveckling.

När Elon Musk utvecklar Tesla, när vi nu ser hur elbilen verkar bli den typ av klimatvänlig bil vi alla har drömt om och att det ser ut att kunna bli verklighet, är det för att den tekniska utvecklingen driver den förändringen. Det sker inte för att vi i denna kammare har beslutat att det just ska vara elbil. Det är inte politiska, detaljerade och klåfingriga beslut som löser den typen av samhällsproblem. Det är den tekniska utvecklingen, och där spelar forskningen en väldigt viktig roll.

Ska vi kunna lösa klimatfrågan spelar de investeringar vi gör i forskning och utveckling väldigt stor roll. Ska vi se till att vi i Sverige utvecklar den senaste tekniken för att lösa klimatfrågan måste vi våga satsa på forskning och utveckling. Vi måste se till att göra Sverige till en världsledande forskningsnation.

Det gör vårt land modernare. Det gör vårt land bättre, och framför allt gör det att vårt land också i framtiden kan vara en kunskapsnation vi kan känna stolthet över.

(Applåder)

Gunilla Svantorp (S)
Anf. 103 Gunilla Svantorp (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Herr talman! Nu diskuterar vi de motioner från ledamöter som kom in under hösten och som handlar om forskning. Det är 60 yrkanden och 16 reservationer.

Jag tänkte även här i denna debatt liksom i den om högskolan nyss ta tillfället i akt att berätta lite om vad regeringen har gjort på forskningsområdet under den förra mandatperioden.

Man har ökat anslagen med 1,3 miljarder för att främja starka och ansvarsfulla lärosäten. Unga forskare har fått tryggare och bättre villkor bland annat genom att utbildningsbidraget för doktorander har avskaffats till förmån för anställning och åtgärder för bättre meritering.

Man har satsat på praktiknära skolforskning samt inrättat forskningsprogram om rasism. Forskning inom humaniora och samhällsvetenskap har förstärkts. Man har startat tioåriga forskningsprogram om migration och integration, om antibiotikaresistens, om tillämpad välfärdsforskning, om arbetslivsforskning, om hållbart samhällsbyggande och om klimat.

Man har en satsning på social bostadspolitik. Man har tagit fram Sveriges första rymdstrategi. Man har tillsatt en ESS-samordnare och tagit fram strategi för att ESS ska bli världsledande. Man har inrättat ett life science-kansli och tagit fram en färdplan. Man har vidtagit åtgärder för att motverka forskningsfusk.

Man har tillsatt fem strategiska samverkansprogram för innovation och konkurrenskraft, för nästa generations resor och transporter, för smarta städer, för cirkulär biobaserad ekonomi, för life science, för uppkopplad industri och nya material och för mycket mer.

Regeringen har investerat för att stärka högskolornas och de unga universitetens forskningskapacitet. Man höjde grundpengarna från 8 000 kronor till 12 000 kronor per student. Det är viktigt att basanslagen ökar. Det stärker grundforskningen och de yngre forskarnas situation bland annat genom att doktorander kan anställas från dag ett.

Forskningen måste möta globala och nationella samhällsutmaningar. Forskningspropositionen 2016 angav fem sådana utmaningar. Det var klimatutmaningen, digitaliseringen, hälsa och livsvetenskap, skapande av ett hållbart samhällsbyggande och höjd kvalitet i den svenska skolan.

Som ni hörde mig säga alldeles nyss har både de tioåriga forskningsprogrammen och strategiska samverkansprogram utifrån dessa utmaningar startats. Det är viktigt. Men det finns såklart mer att göra.

Häromveckan deltog jag när Sulfs professorsförening hade ett seminarium om en rapport som de har tagit fram som heter Ingen tid för forskning - om professorers arbetsvillkor 2018. Det gav en bild av att professorers verklighet ser ut som så att de har 0-100 procents forskningstid. Det är allvarligt att det skiljer sig så mycket åt samt att vi på alla ställen inte använder de högst utbildade till att göra just det som de har gått hela den långa vägen för att göra, nämligen forska.

Samtidigt är det oerhört viktigt att studenterna på våra lärosäten får nära kontakt med forskarna under sin utbildningstid. Det är dels för att de ska få tillgång till den senaste forskningen via den som har varit delaktig, dels för att de ska få förebilder och själva vilja bli forskare. En blandning av undervisnings- och forskningstid är såklart det mest optimala.

I påskveckan besökte jag Mittuniversitetet och fick lära mig mer om de unika samarbetsavtal som man där har mellan universitetet och kommunerna. De är grundade på de utmaningar man ser kommunalt. Det kan handla om väldigt olika saker. Man startar alltid med ett stort möte. Sedan har man en speeddejtning mellan tjänstepersoner och forskare. Så småningom landar man efter en gedigen kvalitetsgranskning ned i konkreta forskningsprojekt. Just i dagarna har man startat den femte omgången med sådana samverkansprogram med det omgivande samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Det är oerhört intressant. Det är något som också gör att det är viktigt att forskningsmedel sprids ut till alla våra universitet och högskolor för att verkligen komma oss alla till nytta. Det sker oerhört mycket spännande forskning runt om i vårt land. Det är forskning som vi ska vara rädda om och som vi ska bidra till på bästa sätt så att den utvecklas.

Självklart kan mer göras. Som tidigare landstingsråd - på den tiden landstingen hette landstingen - är jag särskilt intresserad av den forskning som görs med brukarmedverkan. Där har andra länder kanske kommit längre än vad Sverige har gjort. Jag ser fram emot att också vi tar större steg här, för det är alltid den som är drabbad av sjukdom eller funktionsnedsättning som känner sin kropp bäst och som kan vara en viktig medspelare i utvecklingen av forskning. Som ett exempel kan nämnas att när patientorganisationer deltog i en studie av bromsmediciner kom parametern livskvalitet med som ett mått. Detta är oerhört viktigt.

Forskning angår verkligen hela samhället. Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Mats Berglund (MP)
Anf. 104 Mats Berglund (MP)

Herr talman! Forskningen ska vara fri; det är självklart. Det är till och med grundlagsskyddat. Forskningen ska drivas av nyfikenhet och vetgirighet och av en vilja att upptäcka, komma vidare, se något nytt och se samband.

Det är så vi vill ha det, och då talar vi huvudsakligen om grundforskningen på våra lärosäten. Den tillämpade forskningen, inom näringslivet, har ofta andra premisser och drivkrafter.

För att forskning ska vara framgångsrik krävs goda miljöer. Det krävs naturligtvis finansiering som fördelas till de bästa projekten eller till de projekt som har bäst förutsättningar. Forskartjänster ska tillsättas i konkurrens efter meritering. Så bygger vi bra och starka forskningsmiljöer.

Ett problem vi har i dag är att alltför många institutioner och fakulteter på lärosäten befolkas av personal, lärare och forskare, med otrygga anställningar. Det är korta tillsvidareanställningar, timvikarier i undervisningen och deltidsanställningar. Man kan gå i princip ett helt yrkesliv genom akademin, efter disputationen, med den här typen av anställningar staplade på varandra eller varvade med perioder av arbetslöshet. Vi hörde i den förra debatten att docent Pia Steensland från Kristdemokraterna fick vänta i 13 år efter disputationen på en fast anställning. Jag har själv väntat i snart 10 år, och jag väntar än.

Många universitetslärare och forskare tvingas också hoppa mellan olika anställningar på institutioner eller lärosäten. Det är inte bra! Det är inte bra för den enskilda läraren eller forskaren. Det skapar oreda i privatekonomin. Om man inte har en fast anställning är det svårt att få lån, till exempel för att skaffa sig en bostad. Det innebär naturligtvis en stress att inte veta om man har en inkomst nästa år eller nästa termin. Men det skapar inte heller en trygg forskarmiljö. Det drabbar forskningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Herr talman! För inte så länge sedan skrev ett stort antal medarbetare på SVT Kultur under ett upprop om dåliga anställningsvillkor på SVT. Det blev uppmärksammat, kanske för att det fanns en del kända tv-profiler med i uppropet. De menade att de dåliga anställningsförhållandena med just korta visstidsanställningar och liknande var otrygga. Otrygga journalister producerar otrygg journalistik. Så sa Daniel Sjölin, som blev något av en talesperson för uppropet.

Jag tycker mig se samma mönster inom akademin, där otrygga forskare producerar otrygg forskning. Det är dags att uppmärksamma de här missförhållandena, också inom akademin, och göra någonting åt dem. Det är inte ett nytt problem; det har varit på det här sättet åtminstone så länge jag kan minnas. Och jag har arbetat inom akademin, eller universitetsvärlden, sedan mitten av 1990-talet. Det har tillsatts utredningar, men det är uppenbart svårt att komma till rätta med problemen. Vi behöver arbeta för att fler universitetslärare ska ha tillsvidareanställningar, alltså fasta jobb som lektor eller biträdande lektor, och att färre ska ha tidsbegränsade anställningar.

Strututredningen, som vi tidigare har talat om, föreslår en omfördelning av medel från forskningsråden till fasta anslag till lärosätena. Det skulle kunna vara en del av lösningen, men då måste vi se till att dessa pengar går just till att anställa fler på fasta tjänster.

Administrationen har ökat. Ibland hör man att forskningen och den högre utbildningen inte utvärderas. Ingenting kan vara mer fel. Det produceras oerhörda mängder text kring verksamheten på våra lärosäten. Snart sagt varenda seminarietimme med studenter utvärderas. Artiklar peer-reviewas, och avhandlingar granskas.

Självklart ska forskningen granskas så att den håller hög kvalitet. Men det är en enorm administrativ överbyggnad också i den övriga verksamheten. Att utlysa tjänster inom akademin är minst sagt ett äventyr, att söka en tjänst likaså. Fruktansvärt många sidor papper ska skrivas, skickas in och granskas. Det tar sällan kortare tid än ett halvår att genomföra en enkel vikarieanställning.

Det är bara ett exempel på hur administrationen och utvärderingen har expanderat och tagit både tid och resurser från kärnverksamheterna: utbildning och forskning. Att ändra på det här är naturligtvis något som tar tid, men jag tror att det är dags att titta också på det. Det finns en del förslag i Strututredningen, men jag är inte säker på att de är tillräckliga för just det här problemet. Det finns en del motioner i betänkandet som innebär ökad administration. Jag tror att man bör fundera innan man väcker den typen av motioner.

Vad vi behöver är fler fasta anställningar och minskad administration. Vi behöver göra det lättare att anställa forskare och fördela om resurser. Vi behöver fler meriteringstjänster som följs upp för tydligare och öppnare karriärvägar. Så får vi tryggare forskare, starkare forskningsmiljöer och bättre forskning.

Forskningen ska vara fri; där håller jag med Robert Stenkvist från Sverigedemokraterna i hans tidigare anförande. Men när han hade sagt det uppstod viss förvirring när han föreslog att denna frihet skulle brytas genom stora statliga satsningar på gammal, dyr och utdaterad teknik - kärnkraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Jag tycker inte att politiker ska lägga sig i medelstilldelningen. Visst kan vi lokalisera vissa områden där vi behöver göra vissa insatser i forskningen, eller kanske ännu hellre i utbildningen. Jag nämnde i mitt förra anförande både lärarutbildningen och AI. Men om jag hade suttit i ett forskningsråd hade jag nog dragit öronen åt mig om jag hade fått in en ansökan om kärnkraftsforskning. Jag hade nog betraktat det som pengar i sjön. Det är utdaterad teknik, möjligen med ett undantag, som Sverigedemokraterna också nämner i sin motion: Vi vet fortfarande inte vad vi ska göra av avfallet. Det är materia som är oerhört farlig för allt levande på planeten, människor, djur och växter, i kanske hundratusentals år. Hur gömmer vi sådant under så lång tid? Det kanske vi borde ta reda på nu när vi har producerat den typen av material

Herr talman! Jag vill lyfta upp ytterligare ett ämne. Om några veckor står vi inför ett val, och jag vill säga något om det också. För i en tid då desinformation, alternativa fakta och starka antidemokratiska krafter allt tydligare ger sig till känna över världen och över Europa måste vi, i Sverige och i Europa, stå upp och försvara de demokratiska värdena.

Bildning och utbildning är det bästa försvaret mot attackerna mot demokratin. Därför är det så viktigt att vi satsar på både forskning och utbildning, för fler, här hemma i Sverige. Men det är allvarligt att den högre utbildningen och forskningen är hotade, särskilt i de delar av Europa där de skulle behövas som bäst. Tillgång på litteratur och forskningsdata är självklart essentiellt om man ska ha kvalitet i utbildningen. Men forskarkollegor från Rumänien som jag har träffat vittnar i samtal om tomma bibliotek eller om bibliotek där de senaste böckerna införskaffades på 70talet. Då blir det svårt att bedriva forskning och utbildning.

Än värre är det naturligtvis i Ungern, där Viktor Orbáns parti hindrar det fria ordet, slänger ut universitet ur landet och förhindrar utbildning i vissa ämnen, till exempel genusvetenskap. Stockholms universitets rektor kommenterade i det senaste numret av SULF:s tidning, Universitetsläraren, just det där sista, attackerna mot genusvetenskapen, och kallade det för ett statligt ingrepp i universitetens liv utan motstycke i modern tid.

Jag kan inte annat än att hålla med. Det här tycker jag att EU behöver göra något åt. Universiteten och lärosätena måste stå fria, och den akademiska friheten måste försvaras. Men jag konstaterar samtidigt att i det betänkande vi diskuterar här i kammaren i dag har Sverigedemokraterna, men också en moderat i en enskild motion, liknande förslag kring genusvetenskap.

Herr talman! Jag yrkar avslag på dem och på alla andra motioner i betänkandet. Jag yrkar bifall till utbildningsutskottets förslag i betänkande nr 14.

(Applåder)

Robert Stenkvist (SD)
Anf. 105 Robert Stenkvist (SD)

Herr talman! Jag utlovade ju en replik, och vi har ju båda talat om kärnkraft.

Först vill jag ta upp detta med politiskt styrd forskning. Vi har ju som jag nämnde strategiska forskningsområden. Det är i viss mån politiskt styrd forskning, där vi tycker att någonting är samhällsviktigt. Därutöver värnar jag och Sverigedemokraterna verkligen lärosätenas akademiska frihet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Jag pratade med en kille från KTH, tror jag att det var, och han menade att den forskning om kärnkraft som forskare vill göra i princip blir motarbetad. Det är inte heller akademisk frihet. Vi måste tillåta den forskning om kärnkraft som växer fram naturligt. Sedan är det jättesvårt att starta upp den igen när den har gått ned på jättelåg nivå.

Jag tycker att Mats Berglunds anförande till stora delar var väldigt positivt och bra. Jag håller med om en hel del, faktiskt.

Mats Berglund nämnde avfallet, herr talman, och jag nämnde i min tur fjärde generationens kärnkraftverk. Vad gör de? Jo, de förbrukar avfallet. Och när avfallet är förbrukat i fjärde generationens kärnkraftverk är det betydligt ofarligare. Det är naturligtvis inte ofarligt, men det har en mycket lägre halveringstid än vad kärnavfallet hade från början.

Jag hoppas att jag nu hinner med den fråga jag hade tänkt ställa från början. Miljöpartiet pratar ju jättemycket om koldioxidutsläpp. Det är nästan lite upprepning, om jag får vara så oartig. Men kärnkraften producerar enorma mängder energi utan att släppa ut koldioxid. Fjärde generationens kärnkraftverk är väldigt säkra. Är det bara en hang-up från Miljöpartiets sida?

Mats Berglund (MP)
Anf. 106 Mats Berglund (MP)

Herr talman! Tack, Robert Stenkvist, för frågan! Det är såklart underbart att debattera kärnkraft.

Jag har lite svårt att förstå varför Sverigedemokraterna och Robert Stenkvist tycker att kärnkraftsforskning skulle vara ett strategiskt område. Jag har däremot lättare att förstå varför kärnkraftsforskare anser sig vara motarbetade. Precis som jag sa i mitt anförande skulle jag nog, om jag satt i en sådan här grupp som tilldelar medel, inte ge medel till kärnkraft. Jag anser att det är pengar i sjön. Det kommer inte att kunna omsättas i någon praktisk verksamhet.

Kärnkraften är gammal. Det är gammal teknik. Den är dyr. Den är farlig. Det skulle dessutom ta väldigt lång tid att bygga nya anläggningar. Robert Stenkvist pratar om fjärde generationen, men den har vi inte riktigt här. Den finns möjligen någonstans i framtiden men så långt fram att vi då redan har gjort den omställning som vi måste göra.

Vi har i dag alternativ som är billiga, som är klimatvänliga och som fungerar i den cirkulära ekonomin. Vi måste satsa på sol och vind och det förnybara. Att i det här läget satsa på gammal, dyr och farlig teknik skulle försena och förhindra den satsning som vi faktiskt måste göra för att klara energiförsörjningen i framtiden.

Om jag hinner vill jag också säga att kärnkraften faktiskt inte är helt utsläppsfri. Det ska byggas kärnkraftverk, det ska brytas uran, det ska transporteras och det ska lagras. Allt detta genererar utsläpp, inte bara av kol utan också av annat.

Robert Stenkvist (SD)
Anf. 107 Robert Stenkvist (SD)

Herr talman! Nej, det ska inte brytas uran med fjärde generationens kärnkraftverk. De använder gammalt bränsle som då förbrukas och blir betydligt ofarligare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Det stämmer att vi inte har fjärde generationens kärnkraft här. Det är just därför vi behöver forskning om den. Och den är oerhört mycket säkrare. Olyckorna i Tjernobyl och Harrisburg går inte att jämföra med de nya, moderna kärnkraftverken i fjärde generationen. Det är som att jämföra en gammal PV-Volvo med moderna, krocksäkra bilar. Det låter sig inte göras, helt enkelt.

Mats Berglund nämner vindkraften. Jag vill inte låta som Björklund här; jag är inte liberal. Men han har rätt i en sak: När det inte blåser produceras det ingen el av vindkraften. Det är ingen säker el. Hela elproduktionen i Sverige är som ett jättelikt svänghjul. Det måste vara tungt, och det måste gå hela tiden. Vi kan inte heller bygga hur många vindkraftverk som helst.

Jag är också lite miljöintresserad, tro det eller ej - det är många som blir chockade nu. Jag lider av alla dessa rovfåglar som möter döden i de här vingarna. Om man nu ska propagera för vindkraft, varför kan ingen hitta på någon teknisk innovation som förhindrar denna massiva fågeldöd? Och varför är inte Miljöpartiet intresserat av sådana frågor?

Ni har förvandlats till ett enfrågeparti. Ursäkta, nu får Mats Berglund representera hela Miljöpartiet, men det låter ibland som att ni är ett enfrågeparti och struntar i alla andra miljöfrågor. Det är bara koldioxid i luften. Miljöpartisterna ser till och med koldioxiden med blotta ögat nu för tiden.

Mats Berglund (MP)
Anf. 108 Mats Berglund (MP)

Herr talman! Nej, vi är inget enfrågeparti. Om du efterlyser andra miljöfrågor än klimatet kan du sitta här och lyssna på de debatter som miljöpartister här i parlamentet för - inte minst i de viktiga frågorna om skogen eller den biologiska mångfalden. Hotet mot denna anses av många forskare vara ett mer akut hot mot planeten än klimathotet. Det ska vi komma ihåg.

Robert Stenkvist nämnde en gammal PV. De gamla bilarna var också nya och ansågs trygga och säkra en gång i tiden, precis som första generationens kärnkraft ansågs vara den mirakelkur som skulle rädda oss från allting. Sedan har det förts över till nya generationer, och nu är det fjärde generationen som ska rädda oss. Det där kommer inte att fungera. Och framför allt: Den fjärde generationen finns inte här i dag.

Sanningen är att satsningar på kärnkraft, i vilken form det än är, skulle försena och fördyra de omställningar som vi faktiskt måste göra.

Jag vill också nämna att sol och vind visserligen kan gå ned, men när det börjar blåsa igen och när solen kommer tillbaka går det snabbt att börja producera energi igen. Ett kärnkraftverk som går ned tar jättelång tid att starta upp igen. Att kärnkraften på något sätt är produktionssäker stämmer ju inte alls.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 9.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2019-05-09
Förslagspunkter: 6, Acklamationer: 2, Voteringar: 4

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Forskningsfinansiering

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:1518 av Ann-Britt Åsebol och Elisabeth Björnsdotter Rahm (båda M),

      2018/19:2832 av Erik Bengtzboe m.fl. (M) yrkande 1 och

      2018/19:2893 av Jimmy Loord m.fl. (KD) yrkande 52.
      • Reservation 1 (M)
      • Reservation 2 (KD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (M)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S890011
      M00637
      SD54008
      C26005
      V25003
      KD02002
      L15004
      MP12004
      -0001
      Totalt221206345
      Ledamöternas röster
    2. EU:s ramprogram för forskning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:377 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 2,

      2018/19:1880 av Betty Malmberg (M),

      2018/19:2040 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 32 och 33 samt

      2018/19:2832 av Erik Bengtzboe m.fl. (M) yrkande 4.
      • Reservation 3 (M)
      • Reservation 4 (SD)
      • Reservation 5 (L)
    3. Karriärvägar och meritering för forskare

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:88 av Staffan Eklöf (SD),

      2018/19:2057 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 2 och

      2018/19:2841 av Fredrik Christensson m.fl. (C) yrkande 30.
      • Reservation 6 (C)
      • Reservation 7 (L)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 7 (L)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S890011
      M63007
      SD54008
      C02605
      V25003
      KD20002
      L00154
      MP12004
      -0001
      Totalt263261545
      Ledamöternas röster
    4. Särskilda forskningssatsningar

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:149 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 4,

      2018/19:414 av Betty Malmberg och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M),

      2018/19:511 av Joar Forssell (L),

      2018/19:1386 av Björn Söder m.fl. (SD) yrkande 4,

      2018/19:2783 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 37 och

      2018/19:2893 av Jimmy Loord m.fl. (KD) yrkande 2.
      • Reservation 8 (M)
      • Reservation 9 (SD)
      • Reservation 10 (KD)
    5. Riktad fördelning av forskningsanslag m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:134 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 11,

      2018/19:166 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 4,

      2018/19:377 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 7,

      2018/19:655 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkande 1,

      2018/19:692 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) yrkande 6,

      2018/19:766 av Roger Richtoff m.fl. (SD) yrkande 8,

      2018/19:1043 av Teres Lindberg m.fl. (S),

      2018/19:1122 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkandena 26 och 27,

      2018/19:1131 av Edward Riedl (M),

      2018/19:1226 av Jan R Andersson (M),

      2018/19:1263 av Hans Wallmark (M),

      2018/19:1290 av Yasmine Eriksson m.fl. (SD) yrkande 18,

      2018/19:1532 av Lars Hjälmered (M) yrkande 3,

      2018/19:1760 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 18 och 19,

      2018/19:1826 av Jan Ericson (M),

      2018/19:1831 av Jan Ericson (M),

      2018/19:2022 av Johanna Haraldsson m.fl. (S),

      2018/19:2321 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkande 7,

      2018/19:2735 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 5,

      2018/19:2799 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 4,

      2018/19:2822 av Jakob Forssmed (KD) yrkande 16,

      2018/19:2843 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkande 12,

      2018/19:2989 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 111 och

      2018/19:2995 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 4.
      • Reservation 11 (SD)
      • Reservation 12 (C)
      • Reservation 13 (V)
      • Reservation 14 (KD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 14 (KD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S890011
      M63007
      SD05408
      C10255
      V00253
      KD00202
      L15004
      MP12004
      -0001
      Totalt180547045
      Ledamöternas röster
    6. Forskningsinfrastruktur och innovationer

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:164 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 8,

      2018/19:169 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 6-8 och 35,

      2018/19:377 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 4,

      2018/19:808 av Boriana Åberg (M),

      2018/19:850 av Betty Malmberg (M),

      2018/19:851 av Betty Malmberg (M) yrkande 3,

      2018/19:894 av Betty Malmberg (M),

      2018/19:983 av Lars Püss m.fl. (M),

      2018/19:1227 av Jan R Andersson (M),

      2018/19:1975 av Lars Mejern Larsson och Mikael Dahlqvist (båda S) yrkande 5,

      2018/19:2783 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 21 och 23 samt

      2018/19:2832 av Erik Bengtzboe m.fl. (M) yrkandena 5 och 6.
      • Reservation 15 (M)
      • Reservation 16 (SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 15 (M)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S890011
      M06307
      SD00539
      C26005
      V25003
      KD20002
      L15004
      MP12004
      -0001
      Totalt187635346
      Ledamöternas röster