Utvidgad skattebefrielse för egenproducerad förnybar el

Betänkande 2016/17:SkU30

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
17 maj 2017

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Sänkt energiskatt för den som producerar egen förnybar el (SkU30)

Energiskatten ska sänkas för fler producenter som tillverkar solel lokalt och i liten skala. Sedan tidigare gäller skattefrihet för den som producerar upp till 255 kW förnybar el. Förändringarna innebär att producenter som har flera små anläggningar som tillsammans producerar 255 kW eller mer får sänkt skatt. Energiskatten sänks från 29,5 till 0,5 öre per kWh.

Det här är ett första steg för att på sikt helt avskaffa energiskatten på solel som framställs i små anläggningar på den plats där elen förbrukas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla stegvis, den 1 juli 2017 och den 1 januari 2018.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 1
Propositioner: 1

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2017-04-25
Justering: 2017-05-04
Trycklov: 2017-05-17
Reservationer: 2
Betänkande 2016/17:SkU30

Alla beredningar i utskottet

2017-04-25

Sänkt energiskatt för den som producerar egen förnybar el (SkU30)

Energiskatten ska sänkas för fler producenter som tillverkar solel lokalt och i liten skala. Sedan tidigare gäller skattefrihet för den som producerar upp till 255 kW förnybar el. Förändringarna innebär att producenter som har flera små anläggningar som tillsammans producerar 255 kW eller mer får sänkt skatt. Energiskatten sänks från 29,5 till 0,5 öre per kWh.

Det här är ett första steg för att på sikt helt avskaffa energiskatten på solel som framställs i små anläggningar på den plats där elen förbrukas.

Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla stegvis, den 1 juli 2017 och den 1 januari 2018.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2017-05-12
Debatt i kammaren: 2017-05-16

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Per Åsling (C)

Fru talman! Regeringen har infört skatt även på solel för eget bruk. Det är beklagligt. Vi måste ta klimatutmaningarna på allvar. Energisystemet måste ställas om mot förnybart. Det måste gå snabbt, och alla beslut som fattas i denna riksdag måste gå i den riktningen. Det är viktigt att skattesystemet stimulerar det vi vill ha mer av och motverkar det vi vill ha mindre av, en så kallad skatteväxling.

Utvidgad skatte-befrielse för egen-producerad förnybar el

Frågan om solskatt har sin bakgrund i att regeringen direkt efter makttillträdet 2014 valde att starta en förhandling med Norge för att ändra i elcertifikatssystemet. I denna förhandling förlorade regeringen solskatten. Alliansen hade tidigare förhandlat om elcertifikatssystemet med Norge, men med centerpartistiska ministrar sa man nej till en förändrad solskatt. Jag tror dessutom att det avtal som ingicks både har övertolkats och feltolkats.

Regeringen skyllde sedan på EU. EU-kommissionens representation i Sverige kände sig då manad att undersöka frågan noga, bland annat med hänvisning till att den svenska regeringen hänvisade till EU:s statsstödsregler.

EU-kommissionens representation i Sverige konstaterade i augusti i fjol att "det finns inga krav när det gäller energibeskattning. Tvärtom finns det möjlighet för medlemsländerna att göra undantag för förnybar energi som solenergi".

Man sa vidare: "Vad gäller statsstöd måste vi granska varje individuellt fall, men det är viktigt att framhålla att vi har givit grönt ljus i många andra fall i andra medlemsländer till subventioner eller undantag från beskattning av förnybar energi."

Oavsett regeringens syn i frågan handlar det i grunden om att regeringen ifrågasatt förhandlingarna med Norge om elcertifikatssystemet. Varför EU över huvud taget blandats in i frågan är högst oklart.

Fru talman! Med de här utgångspunkterna kallade skatteutskottet i höstas finansministern till ett utskottsmöte. Då backade både ministern och regeringen, och det tycker jag var bra. Men de facto finns skatten på solel för eget bruk kvar.

Fru talman! Vi ska prioritera mer solenergi, och vi ska producera mer solenergi. Vi ska ta bort den skatt som Åsa Domeij kallade en "idiotskatt". Grunden att beskatta solenergi är felaktig, och det är därför väldigt viktigt att solskatten till fullo tas bort för egen produktion.

Det är därför vi från Centerpartiet har motionerat. Liberalerna har stöttat vår motion, och jag vill med detta yrka bifall till reservation 2.


Anf. 2 Olle Felten (SD)

Fru talman! För Sverige är det av central betydelse att vi tryggar en stabil och långsiktig tillgång till ren och billig energi. Vår basindustri slukar stora mängder energi, och det måste vara grunden för vår energiplanering att dessa stora energiförbrukare har en hållbar och säker tillgång till den energi de behöver utan att behöva fundera över om det blåser eller om solen skiner. Det är av helt avgörande betydelse för att vi ska kunna trygga vår välfärd.

När vi skapar incitament för produktion av el som rubbar balansen eller som skapar oförutsägbar ryckighet i det allmänna elnäte skapar vi problem. Så länge produktionen av förnybar el är småskalig har det ingen avgörande betydelse, men när det börjar bli en relativt stor volym växer problemkomplexet ganska snabbt. Förutom ryckigheten i produktionen skapar systemet också skattesubventionerad konkurrens på marknaden, vilket inte är en bra ordning.

I propositionen föreslår regeringen att kraftigt sänka skatten på egenproducerad förnybar el i anläggningar som har en installerad effekt på mer än 255 kilowatt. Förutsättningarna för förslaget är att det avser solel som man producerar och förbrukar i samma organisation, till exempel i en fastighet eller ett företag. Det avser inte el som säljs vidare.

Denna proposition är mer komplex och mångfasetterad än vad som kanske framgår vid en första anblick. Att betala skatt på någonting som man själv producerar och sedan förbrukar i egen regi ser vi allmänt som en orättfärdig beskattning. Utifrån den utgångspunkten borde det vara en enkel sak att bifalla förslaget. Men frågan är större än så, eller riskerar i alla fall att bli det.

Vi har i dag skattebefrielse för små anläggningar som producerar förnybar el, till exempel i en villa eller ett lantbruk om den installerade effekten understiger 255 kilowatt. Det är en rimlig kompromiss i förhållande till de problem som också finns kopplade till en alltför vidlyftig produktion av väderberoende el, och det tycker vi är bra.

Det kan synas motsägelsefullt att både acceptera detta och att vilja avslå den nu aktuella propositionen, men jag ska i det följande redogöra för vår ståndpunkt och de skäl vi har för vårt ställningstagande.

Till att börja med vill jag poängtera att dagens gräns för skattebefrielse på egenproducerad förnybar el är så pass väl tilltagen att en vanlig villainstallation eller en normal gårdsinstallation aldrig kommer i närheten av den. Den nu aktuella lagändringen kommer således inte att beröra sådana anläggningar som redan i dag är skattebefriade. Vi pratar i stället om stora installationer på industrier och större bostadsföretag med flera flerbostadshus täckta med till exempel solceller.

Det är i detta sammanhang intressant att studera vad denna proposition inte hanterar inom området egenproducerad, förnybar solenergi. Det är till exempel värt att notera att regeringen inte berör energiproduktion genom solfångare, det vill säga direktuppvärmning av vatten för uppvärmning eller tappvarmvatten. Ur ett nationellt energiperspektiv vore det bättre att stimulera utvinning av solenergi för detta ändamål än att producera el i stor skala med nätstörningar som följd.

Regeringen missar också möjligheten att koppla skattebefrielsen av egenproducerad solel till ett krav på att installera lagringskapacitet. Där har vi ett stort misstag i denna proposition som innebär att den föreslagna åtgärden riskerar att störa den nationella elförsörjningen om den skulle anammas av tillräckligt många elförbrukare.

Just denna effekt är vårt huvudargument för att yrka avslag på regeringens proposition. Den riskerar nämligen att skapa stora problem för vår baskraft genom de stora fluktuationer i elnätet som vi kommer att få genom den föreslagna åtgärden, om den skulle anammas av tillräckligt många stora elförbrukare.

Sverige är ett land med relativt få soltimmar. Vi har också stora temperaturvariationer, såväl geografiskt som vad gäller årstidsväxlingar samt mellan dag och natt.

Alla dessa faktorer verkar i samma riktning: När vi behöver som mest el producerar solcellerna som minst. Om det skulle vara relevant att subventionera solcellsproducerad el i stor skala med skattelättnader borde det också finnas en koppling till lagring av el för att kunna utjämna förbrukningen över dygnet.

Det finns i dag teknik för att lagra energi som är producerad av till exempel solpaneler, såsom batteripooler, bränsleceller eller uppvärmning av vatten. Om man kopplar stora solelanläggningar till sådan teknik med tillräcklig kapacitet för att hantera elbehovet vid tidpunkter då solelanläggningen inte levererar tillräckligt med energi skulle det vara en intressant fråga. Dessvärre är sådan teknik fortfarande delvis ny och tämligen dyr, vilket innebär att den inte används i tillräcklig utsträckning, eftersom det inte är lönsamt.

Att fokusera ett väl balanserat stöd på anläggningar som till exempel gör en fastighet helt oberoende av externt tillförd el skulle kunna vara ett sätt att hjälpa den nya tekniken på traven. Så långt har man dock inte tänkt i Regeringskansliet. I stället har man valt att hänge sig åt ren populism när man levererar ännu ett ogenomtänkt lagförslag.

Det är naturligtvis väldigt bra om vi kan öka andelen förnybar energi i Sverige - om detta tror jag att vi alla är överens. Vi måste dock göra det på ett genomtänkt och hållbart sätt, så att vi inte skapar fler problem än vad vi löser med den nya tekniken, vilket är exakt vad den aktuella propositionen löper stor risk att leda till.

Ur fiskal synvinkel kan regeringens förslag också innebära att staten går miste om en icke försumbar del av skattebasen. Det är ett problem som regeringen undviker att resonera om i propositionen.

Ur elförsörjningssynpunkt kan förslaget, om den aktuella produktionstypen expanderar kraftigt, innebära att det uppstår problem med kontinuiteten i elsystemet. Som jag redan nämnt bör det därför - om man skulle uppmuntra en expansion av sådan elproduktion genom skattebefrielse - kopplas till en lagringskapacitet, så att förbrukningen av den egenproducerade elen kan spridas ut även till tidpunkter då anläggningen inte levererar någon el.

Det är naturligtvis bra om vi bygger ut vår förnybara energiproduktion, men bara om vi samtidigt bygger tekniken så att vi inte ökar förbrukningsfluktuationerna i det allmänna elnätet. Om vi gör det bygger vi bara in nya problem.

Dessutom har vi i dag en överproduktion av el, som till stor del slumpas bort med förlust. Detta förslag innebär att vi skattesubventionerar nya förluster för skattebetalarna.

Fru talman! Med stöd av det jag sagt här yrkar jag bifall till reservation 1. Jag vill samtidigt uppmana regeringen att återkomma med en ny proposition med ett genomtänkt förslag som löser de problem som jag har berört i mitt anförande.


Anf. 3 Camilla Mårtensen (L)

Fru talman! Regeringen har efter massiv kritik mot skatt på solenergi kommit tillbaka med ett något bättre förslag. Borta är regelverket gällande juridiska enheter, som innebar stora problem för kommuner, företag och lantbruk. Dessutom har man nu valt att sänka den skatt som infördes i fjol.

Men inte heller denna gång valde det rödgröna styret att gå hela vägen. Som framkommit i ett tidigare anförande har man nu bestämt sig för att sänka skatten på solenergi för de stora producenterna.

Det är dock inte så att man ställer om till en hållbar energiproduktion. Nu säger regeringen att det drabbar så få - förvisso är det så, men det gör inte det hela mer rätt. Det är nämligen just de storskaliga producenterna som gör skillnad i helheten. 255 kilowatt motsvarar ungefär tolv villor. Om vi ska få fart på den fossilbränslefria produktionen måste vi ge anledningar även till de större aktörerna att välja gröna alternativ.

Den som har ett företag och vill ställa om det till fossilbränslefri energiförbrukning men är en storkonsument av el kan inte räkna hem investeringen, även om man inte säljer den vidare. För den företagare och storkonsument som vill ta ansvar för en hållbar framtid är signalen från regeringen att detta inte är önskvärt. Det är nästan lika horribelt som om en bonde som är storkonsument av sina egenodlade tomater skulle betala skatt på det som han odlar för husbehov.

Signalvärdet av att inte ta ut skatt på egenproducerad el är enormt. Om regeringen hade valt att göra skillnad i just denna fråga hade man också sett värdet av att få med stora elkonsumenter på tåget.

Att lägga skatten på 0,5 öre, med hänvisning till ett EU-regelverk, tycker vi i Liberalerna inte är försvarbart. EU har tydligt aviserat att satsningar på fossilfria alternativ står högt på agendan. Enligt förslaget menar de styrande att deras målsättning är att slopa skatten på solenergi helt och hållet, och därför har en trestegsraket aviserats. Vi i Liberalerna ställer oss dock frågande - varför vänta?

Vi i Liberalerna menar att skatten på solenergi borde vara noll kronor, även för den som producerar mycket. Detta kan göra stor skillnad. Därför yrkar jag bifall till reservation 2.


Anf. 4 Linus Sköld (S)

Fru talman! Vi har bestämt oss. Målet är klart. Den energi som används i Sverige ska om bara några år till minst 50 procent komma från förnybara källor. På sikt ska 100 procent av den energi som används i Sverige komma från förnybara källor. 2040 ska all elproduktion vara förnybar.

Detta är en viktig riktning. Dessa mål är viktiga för att begränsa den globala uppvärmningen och hålla den internationella överenskommelse som slöts i Paris 2015.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen arbetar på flera fronter med att uppnå klimatmålen. Ett exempel på ett aktuellt förslag är bränslebytet, som har remitterats under våren. Det innebär en reduktionsplikt för bränsledistributörer. Genom en sinnrik skattekonstruktion kommer bränslebytet att ge en stegvis större inblandning av biobränslen i bensin och diesel, samtidigt som priset vid pumpen kan bibehållas.

Ett annat exempel är bonus-malus-systemet. Det är ett förslag om ett styrmedel som kommer att stödja konsumenterna att göra klimatsmarta val vid köp av nya bilar. Den som köper en klimatsmart bil får helt enkelt en väl tilltagen bonus, medan den som köper en klimatosmart bil får betala extra skatt - alltså malus. Dessa förslag är klimatpolitik som kommer att göra skillnad på riktigt.

Vi har under vår regeringstid höjt ambitionsnivån ordentligt när det gäller omställningen till el från förnybara källor. Ambitionshöjningen är tydlig, inte minst när det gäller mikroproducenter av förnybar el, i synnerhet solel.

Vi investerar stort i att underlätta för företag, organisationer och privatpersoner som vill sätta upp solceller på taket för att täcka sin egen elförsörjning.

Vi har kraftigt byggt ut investeringsstödet till solcellsanläggningar - vi har åttadubblat det sedan 2015 - och infört ett investeringsstöd för den som också vill ordna med lagringsmöjligheter för sin förnybara energi.

Därutöver ordnar vi en så förmånlig skattesituation som det bara är möjligt för den som producerar förnybar el för sin egen förbrukning. De första stegen i den riktningen är tagna. Vi har redan helt skattebefriat de allra flesta mikroproducenter, även dem som säljer sin överproduktion. Vi har sett till att de flesta mikroproducenter, exempelvis villaägare, som säljer eventuell överproduktion från sina solceller kan göra detta momsfritt upp till 30 000 kronor per år.

Vi har också sett till att all el som matas in i elnätet berättigar till en skattereduktion om 60 öre per kilowattimme.

Vi har uttalat ambitionen att den som producerar förnybar el för att förbruka den på samma ställe som den producerats på ska vara skattebefriad, med undantag för de allra största producenterna.

Fru talman! Debatten i dag gäller skatteutskottets betänkande nr 30 och regeringens proposition om utvidgad skattebefrielse för egenproducerad förnybar el. Några aktörer som producerar förnybar el för att förbruka den på samma ställe omfattas inte av den gällande skattebefrielsen. Det gäller dem som har flera anläggningar bakom samma anslutningspunkt om den sammanlagda effekten hos dessa anläggningar överskrider gränsen för skattebefrielse på 255 kilowatt. Företrädesvis rör det sig om små och medelstora företag med verksamhet inom fastighetssektorn som kanske har flera anläggningar på samma tak som var och en inte överskrider 255 kilowatt. Men den sammanlagda effekten av dem gör det. För dessa aktörer föreslås i propositionen alltså en sänkning av energiskatten med mer än 98 procent till ett halvt öre per kilowatt.

Detta föreslås som ett första steg på vägen mot skattebefrielse också för dessa aktörer. Parallellt med detta kommer frågan om skattebefrielse att ställas till EU-kommissionen eftersom total skattebefrielse enligt regeringens tolkning innebär ett sådant statsstöd som kommissionen måste godkänna.

För regeringen är det viktigt att respektera EU-rätten, solidariteten och den fria rörligheten inom unionen. Därför kan vi inte heller gå direkt till en skattebefrielse. Det är dock så angeläget att stimulera investeringar i förnybar energi, inte minst solceller, att vi väljer att agera nu så långt som gällande regelverk medger. I förlängningen kommer vi från Sverige att driva på för att EU:s regelverk i framtiden bättre understöder klimatomställningen.

Fru talman! Avslutningsvis konstaterar jag att regeringen driver en offensiv politik för att vi som land ska göra det vi kan för att hejda den globala uppvärmningen. Sverige ska vara ett föregångsland i klimatomställningen. Det är därför vi satsar brett på styrmedel och stöd för att ställa om till fossilfrihet, förnybart och klimatsmart.

Därmed yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet i dess helhet.

(Applåder)


Anf. 5 Larry Söder (KD)

Fru talman! Jag anser att energi är en ödesfråga för Sverige som nation - inte bara för företag utan även för oss som medborgare. Att hitta energikällor som håller för framtiden är viktigt. Det är viktigt för miljön. Vi vet att man går åt miljön ganska hårt i dag, och vi behöver hitta andra alternativ för att kunna överleva på denna jord. Förnybar energi och satsning på denna är en viktig del i detta.

Jag tror att också energiöverenskommelsen om att kärnkraften får leva sitt eget liv och överleva på de vanliga företagsmässiga villkor som finns är en viktig del för våra företag. Det är viktigt när det gäller att de ska kunna få den el och den energi som behövs för att producera de varor som vi behöver. Jag tror inte att vi politiker ska brandskatta bort kärnkraften, utan jag tror att den ska få leva sitt liv. Vi kan inte hamna i ett läge som innebär att vi ska importera annan el som är sämre för oss. Jag tänker till exempel på kolkraft, som är ett betydligt sämre alternativ. Jag hoppas att vi inte kommer i det läget över huvud taget.

Om vi ska nå det mål som vi alla har, det vill säga att förnybar energi ska bli en betydligt större del av vår energimassa, behöver vi också satsa på det. Jag tycker att propositionen på något sätt visar att regeringen försöker att satsa på det.

Satsningen på solenergi är viktig för oss i framtiden. Alltför höga beskattningar innebär att man slår undan investeringar som vanliga människor vill göra för att hjälpa till att ställa om. Under en period i höstas - jag tror att det var då - var tongångarna ganska höga. Alliansen ansåg att man brandskattade solenergin. Jag tycker att vi fick rätt i det med tanke på att regeringen ändrade sig och lade fram ett förslag som innebär att det finns mycket bättre förutsättningar att skapa solenergi för hemmabruk i dag. Jag tycker att regeringen har gjort alldeles rätt och att de visar att de lyssnar.

Vi kristdemokrater står bakom den proposition som läggs fram utefter de mål som regeringen talar om. Det gäller inte bara målen i propositionen utan även det som Socialdemokraterna talar om i denna talarstol, det vill säga att vi måste se till att försöka göra en omställning till förnybar energi. Jag tror att vi kan göra det tillsammans.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 17 maj.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2017-05-17
Förslagspunkter: 2, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Utvidgad skattebefrielse för egenproducerad förnybar el

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,
    2. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,
    3. lag om ändring i lagen (2016:1073) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:141 punkterna 1-3.
    • Reservation 1 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S990014
    M75008
    SD04106
    MP22003
    C15007
    V18003
    L16003
    KD13003
    -0201
    Totalt25843048
    Ledamöternas röster
  2. Ändrad effektgräns m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2016/17:3683 av Per Åsling och Mathias Sundin (C, L).
    • Reservation 2 (C, L)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (C, L)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S990014
    M75008
    SD41006
    MP22003
    C01507
    V18003
    L01603
    KD13003
    -2001
    Totalt27031048
    Ledamöternas röster