Riksrevisionens rapport om myndigheternas delårsrapporter

Betänkande 2016/17:FiU19

Finansutskottets betänkande

2016/17:FiU19

Riksrevisionens rapport om myndigheternas delårsrapporter

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna. Utskottet föreslår att riksdagen avslår en motion som väckts under allmänna motionstiden 2016/17 med hänvisning till pågående beredningsarbete i Regeringskansliet.

Behandlade förslag

Skrivelse 2016/17:52 Riksrevisionens rapport om myndigheternas delårsrapporter och ett motionsyrkande från den allmänna motionstiden.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Riksrevisionens rapport om myndigheternas delårsrapporter

Kravet på delårsrapporter för statliga myndigheter

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Motion från allmänna motionstiden 2016/17

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Riksrevisionens rapport om myndigheternas delårsrapporter

Riksdagen lägger skrivelse 2016/17:52 till handlingarna.

2.	Kravet på delårsrapporter för statliga myndigheter

Riksdagen avslår motion

2016/17:106 av Rasmus Ling (MP).

Stockholm den 2 mars 2017

På finansutskottets vägnar

Fredrik Olovsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Olovsson (S), Ulf Kristersson (M), Monica Green (S), Maria Plass (M), Oscar Sjöstedt (SD), Jörgen Andersson (M), Hans Unander (S), Emil Källström (C), Jan Ericson (M), Dennis Dioukarev (SD), Mats Persson (L), Jakob Forssmed (KD), Niklas Karlsson (S), Börje Vestlund (S), Adnan Dibrani (S), Rasmus Ling (MP) och Håkan Svenneling (V).

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlas regeringens skrivelse 2016/17:52 Riksrevisionens rapport om myndigheternas delårsrapporter. Inga motioner har väckts med anledning av skrivelsen, men ett motionsyrkande från den allmänna motionstiden som handlar om kravet på delårsrapporter för statliga myndigheter behandlas i betänkandet.

Utskottets överväganden

Riksrevisionens rapport om myndigheternas delårsrapporter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen lägger regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om myndigheternas delårsrapporter till handlingarna.

Skrivelsen

I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och den rekommendation som Riksrevisionen redovisat i sin rapport Behövs myndigheternas delårsrapporter? – Nytta och kostnader (RiR 2016:16).

Regeringen börjar med att konstatera att det är de myndigheter som är skyldiga att följa internrevisionsförordningen (2006:1228) som enligt 1 kap. 3 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag varje år ska upprätta en delårsrapport och att det var 60 myndigheter som omfattades av detta krav 2016. Regeringen är huvudmottagare av rapporterna, och enligt lagen (2002:1022) om statlig revision m.m. ska Riksrevisionen granska delårsrapporterna.

I sin granskningsrapport rekommenderar Riksrevisionen att regeringen, med undantag för affärsverken, slopar kravet på myndigheterna att lämna delårsrapporter. Om regeringen bedömer att viss information i delårsrapporterna även fortsättningsvis behöver redovisas anser Riksrevisionen att regeringen bör utforma en annan och enklare reglering för hur myndigheterna ska ta fram och redovisa informationen.

Till grund för sin rekommendation ligger den undersökning Riksrevisionen genomfört om nyttan och användningen av delårsrapporterna hos Finansdepartementet, Ekonomistyrningsverket (ESV) och berörda myndigheter tillsammans med Riksrevisionens egen bedömning av betydelsen av granskningen av delårsrapporterna för det uttalande som revisionen gör om myndigheternas årsredovisningar.

Regeringens svar

I inledningen till sitt svar framhåller regeringen att man har som ambition att minska myndigheternas administrativa börda. Samtidigt konstaterar man att både Finansdepartementet och ESV har viss användning av delårsrapporterna. Enligt regeringen måste detta beaktas vid bedömningen av om kravet på att upprätta delårsrapporter kan tas bort eller inte. Regeringen har därför gett ESV i uppdrag att utreda konsekvenserna av att slopa kravet och överväga om andra krav bör ställas på myndigheterna i sådana fall. ESV ska i sitt uppdrag beakta Riksrevisionens granskningsrapport. ESV:s uppdrag skulle redovisas senast den 31 januari 2017.

Kompletterande information

ESV:s rapport Krav på delårsrapport – konsekvenser av ett slopande

Den 27 januari 2017 redovisade ESV sitt uppdrag till regeringen. ESV föreslår att kravet på att lämna en delårsrapport tas bort[1]. Samtidigt menar man att lämpliga åtgärder bör vidtas för att inte förlora de nyttor och användningsområden som delårsrapporten har när det gäller redovisningskvalitet och informationsöverföring.

ESV:s bedömning är att delårsrapporten tillför en viss nytta som kontrollfunktion för redovisningen i myndigheterna men att nyttan varierar mellan myndigheter. Några väsentliga risker för kvaliteten i myndigheternas finansiella redovisning ser inte ESV med att slopa kravet på delårsrapporter. Inte heller tillför delårsrapporten någon väsentlig nytta för regeringens styrning och uppföljning av myndigheterna. I stället menar ESV att verksamhetsstyrningen och uppföljningen generellt skulle kunna förbättras genom en större verksamhetsanpassning. Någon betydande besparing för staten skulle åtgärden inte innebära, bedömer ESV.

Upprättandet av delårsrapporten bidrar enligt ESV till bättre kvalitet i de uppgifter som används i nationalräkenskaperna. Delårsrapporterna gör också nytta som informationskälla för ESV:s analyser för nationalräkenskaperna. För att motverka risken för försämrad kvalitet, om kravet på att upprätta delårsrapport slopas, kommer ESV att se över och skärpa den redan gällande regleringen om kvartalsvis periodisering av väsentliga poster. Man överväger även att för ett mindre antal myndigheter införa krav på kvartalsvisa utfallskommentarer i statsbudgetsystemet Hermes.

I rapporten betonar ESV betydelsen av att varje myndighets ledning tar ställning till hur de ska behålla en god redovisningskvalitet om kravet på delårsrapport tas bort. ESV konstaterar att samtliga myndigheter som lämnar delårsrapport omfattas av förordningen om intern styrning och kontroll och att ledningen därmed har en skyldighet att ha en process som innebär att risker upptäcks och hanteras. ESV avser att ta fram vägledande material för att bidra till en bibehållen eller förbättrad redovisningskvalitet hos myndigheterna. Om regeringen anser att det finns risker för kvaliteten i redovisningen eller om det skulle finnas något annat styrbehov som inte fullt ut kan tillgodoses när delårsrapporten tas bort, kan en möjlig åtgärd vara att regeringen även i fortsättningen begär en delårsrapport eller vidtar andra lämpliga åtgärder.

ESV anser att kravet på delårsrapport tidigast bör tas bort 2018.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har granskat regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om myndigheternas delårsrapporter. Utskottet konstaterar att regeringen har gett ESV i uppdrag att utreda konsekvenserna av att ta bort kravet på att upprätta delårsrapporter. ESV redovisade sitt uppdrag i slutet av januari 2017 och det bereds nu i Regeringskansliet. Utskottet finner inte anledning att föregripa beredningsarbetet och föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse 2016/17:52 till handlingarna.

Kravet på delårsrapporter för statliga myndigheter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandet med hänvisning till pågående beredningsarbete i Regeringskansliet.

Motionen

I motion 2016/17:106 av Rasmus Ling (MP) anförs att kravet på delårsrapporter för de statliga myndigheterna inte är ändamålsenligt, vilket Riksrevisionen också konstaterat i sin granskningsrapport. Nyttan med delårsrapporterna är begränsad för såväl regeringen och myndigheterna som Riksrevisionen. Enligt motionären har mycket hänt när det gäller myndigheternas arbetssätt sedan kravet infördes, inte minst när det gäller teknik och digitalisering. Den besparing som skulle kunna åstadkommas genom att ta bort kravet på delårsrapport är visserligen en marginell del av statens utgifter, men sänder ändå en viktig signal till samhället och skattebetalarna genom att statlig administration utan någon påvisad nytta tas bort.

Kompletterande information

ESV:s rapport Krav på delårsrapport – konsekvenser av ett slopande bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Utskottets ställningstagande

Med hänvisning till det pågående beredningsarbetet i Regeringskansliet avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Regeringens skrivelse 2016/17:52 Riksrevisionens rapport om myndigheternas delårsrapporter.

Motion från allmänna motionstiden 2016/17

2016/17:106 av Rasmus Ling (MP):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa kravet på att upprätta delårsrapporter för de statliga myndigheter som i dag har det kravet och tillkännager detta för regeringen.

[1] Affärsverkens delårsrapporter omfattas inte av analysen och förslagen i ESV:s rapport.