Offentlig upphandling

Betänkande 2015/16:FiU39

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
16 juni 2016

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Nej till motionsförslag om offentlig upphandling (FiU39)

Riksdagen sa nej till motionsförslag om offentlig upphandling. Förslagen kom från den allmänna motionstiden och handlade bland annat om sociala kriterier, kollektivavtalsenliga villkor, djurskydd och kompetens.

Riksdagen sa nej till motionerna, bland annat på grund av att regeringen är på gång att lägga fram förslag inom samma områden. Riksdagen anser att det är lämpligt att vänta in de förslagen.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 38

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2016-05-26
Justering: 2016-06-09
Trycklov: 2016-06-10
Reservationer: 1
Betänkande 2015/16:FiU39

Alla beredningar i utskottet

2016-05-26

Nej till motionsförslag om offentlig upphandling (FiU39)

Finansutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motionsförslag om offentlig upphandling. Förslagen kommer från den allmänna motionstiden och
handlar bland annat om sociala kriterier, kollektivavtalsenliga villkor, djurskydd och kompetens.

Utskottet tycker att riksdagen kan säga nej till motionerna, bland annat på grund av att regeringen är på gång att lägga fram förslag inom samma områden. Utskottet anser att det vore lämpligt att vänta in de förslagen.

 

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2016-06-14
Debatt i kammaren: 2016-06-15
Stillbild från Debatt om förslag 2015/16:FiU39, Offentlig upphandling

Debatt om förslag 2015/16:FiU39

Webb-tv: Offentlig upphandling

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 265 Dennis Dioukarev (SD)

Herr talman! Många svenskar äter i dag kött från djur som slaktats på ett fullständigt hänsynslöst sätt utan någon som helst respekt för djurets värdighet, och man äter det här köttet ofta helt utan att veta om det.

Offentlig upphandling

Djuren avlivas och avblodas utan bedövning, vilket innebär ett utdraget dödsförlopp med onödigt lidande, smärta och ångest. Den här rituella slaktmetoden är det som heter halal- eller kosherslakt. Innan jag går vidare i mitt anförande vill jag varna eventuellt detaljkänsliga åskådare och tv-tittare.

Obedövade djur - det kan vara får, det kan vara lamm, det kan vara kor - stängs in i en ställning i vad som närmast kan beskrivas som en torktumlare och vänds upp och ned på ett onaturligt och plågsamt sätt för att slutligen få strupen avskuren.

Nerver, artärer och mat- och luftstrupe skärs av, men kniven når inte fram till två stora artärer, vilket gör att blodet fortsätter pumpas upp till hjärnan. Djuret kan efter detta leva i upp till elva minuter innan det slutligen möter sitt öde och dör av blodförlust.

En veterinär beskriver tillvägagångssättet på följande sätt: "Det handlar om ett jättestort operativt ingrepp utan bedövning. I alla andra sammanhang skulle jag som veterinär omedelbart bli fråntagen min legitimation om jag gjorde något liknande."

Här har jag ett par artiklar från Svenska Dagbladet med rubrikerna "Vanligt att slakta utan bedövning" och "Kött från plågade djur säljs i mataffärer". En artikel från SVT har rubriken "Får fick halsar avskurna på pizzeria".

I Sverige är det fortfarande förbjudet med slakt utan bedövning, men enligt tidigare vd:n för Kött- och charkföretagen är det vanligt att många svenskar, utan att veta om det, får ritualslaktat halal- och koscherkött på sitt middagsbord. Slakterier i andra länder överproducerar nämligen ritualslaktat kött för att inte få brist på det, och sedan exporteras och säljs det som vanligt kött i andra länder.

Enligt en undersökning gjord av Svenska Dagbladet kunde ingen av landets största charkgrossister redovisa kontrollpapper eller avtalstexter som garanterar att kött från djur som plågats ihjäl inte når de svenska konsumenterna.

Eftersom det verkar finnas en marknad för dessa produkter och därmed också ekonomiska incitament börjar allt fler köttproducenter övergå till dessa slaktmetoder. I vissa producentländer slaktas till exempel allt får och lammkött med det här tillvägagångssättet.

Myndigheterna för ingen löpande statistik, men franska siffror visar att upp till 80 procent av lammen och 15 procent av korna slaktas utan bedövning. I Belgien uppskattas andelen obedövade får och lamm till 90 procent av veterinärer. Bara i England slaktas, enligt siffror från Meat Hygiene Service, så många som 114 miljoner djur genom halalslakt - årligen.

Det är svårt att säga exakt hur man bäst angriper det här växande problemet, men Sverigedemokraterna tror att problematiken behöver angripas ur flera vinklar. Dels måste Sverige inta en stark hållning gentemot EU där man arbetar för generella förbud för denna brutala form av slakt inom hela unionen, dels måste Sverige aktivt söka undantag i EU så att Sverige kan förbjuda import av kött som slaktats med metoder som avviker från intentionerna i svensk djurskyddslagstiftning.

Kött från djur som slaktats och avblodats utan bedövning ska också, innan Sverige fått till ett importförbud, märkas med en tydlig varningstext för att möjliggöra för konsumenterna att välja bort dessa produkter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig upphandling

Sverige ska vidare kräva att all mat - all mat - som upphandlas via offentlig upphandling garanteras vara från djur som slaktats och avblodats efter bedövning, i enlighet med svenska djurskyddsregler.

Vi har kanske världens mest ambitiösa djurskydd. Det är något som Sverigedemokraterna är stolta över och vill värna. Jag menar att vi måste vara stenhårda i förhandlingarna med EU i denna fråga. Någon kompromiss med etiska normer och hänsyn får aldrig accepteras.

Jag yrkar bifall till Sverigedemokraternas reservation.


Anf. 266 Monica Green (S)

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet om offentlig upphandling och avslag på motionen, som bara innehåller floskler för att försöka piska upp en rädsla och öka på främlingsfientligheten.

Herr talman! Varje år upphandlar det offentliga Sverige varor och tjänster för drygt 600 miljarder kronor. Det handlar om transporter - såväl varutransporter som skolbuss och färdtjänst. Det handlar om städtjänster. Det handlar om skolmateriel, om mat till våra barn och till mormor och morfar på hemmet. Det handlar också om sjukvård och läkemedel med mera.

Det är en enorm mängd varor och tjänster som vi köper för skattepengar för att vården, skolan och omsorgen ska bli så bra som möjligt för alla i samhället. Självklart ska dessa skattepengar användas på bästa sätt.

Svensk innovationskraft ska användas för att utveckla varor och tjänster, skapa klimatnytta och bidra till social hållbarhet. Genom att använda offentlig upphandling mer strategiskt använder vi de gemensamma resurserna mer strategiskt och ändamålsenligt.

Många kloka kommunpolitiker använder redan i dag upphandlingen för att utveckla sin kommun eller sitt landsting i önskad riktning, till exempel genom närproducerad mat i skolan, genom krav på att ge arbetslösa praktik eller anställning vid exempelvis byggen eller genom att leverantörer lever upp till krav på sjysta villkor och vita jobb.

Vi ska naturligtvis också ställa krav på bästa möjliga djurskydd, och det är viktigt. Men lika viktigt som att ställa krav på djurskydd för får, lamm, grisar och kor är det att ha det bästa möjliga arbetarskyddet och sjysta villkor för arbetarna. Tyvärr ställs inte dessa krav på rätt sätt inom alla områden i dag.

När färdtjänst upphandlades i Stockholm hade lönerna dumpats till 27 kronor i timmen som lägst. Det visade Sveriges Radios granskning av taximarknaden förra året. När Skatteverket kontrollerade städbranschen låg de lägsta lönerna på 11 kronor i timmen.

Herr talman! Så här kan vi inte ha det. I den offentliga sektorn använder vi i dag gemensamma medel till att driva tillbaka yrkesgrupper och arbetstagare till löner som ingen kan leva på. Konsekvenserna blir att samhällsklyftan kommer att öka och vidgas och att den sociala utsattheten kommer att öka ännu mer. Detta är lika omodernt som det är farligt för sammanhållningen i vårt land.

Den förra regeringen ignorerade detta i åtta års tid, trots att det fanns rapporter om att det offentliga inom ramen för upphandlingen bidrog till social dumpning. Det accepterar inte vi. Det är en gång för alla dags att sätta stopp för den fortsatta lönedumpningen på arbetsmarknaden.

Offentlig upphandling

Ambitionsnivån från vår sida kommer aldrig att vara lägre än att svenska löner och villkor ska gälla för alla som jobbar i Sverige. Det är så vi bygger vårt land starkare och utvecklar den svenska modellen. Det stärker de seriösa företagen, som annars måste konkurrera på en osund marknad.

Den lagrådsremiss som lämnades under våren kommer inom en snar framtid att leda till att en proposition läggs på riksdagens bord. Där behandlas de nya direktiven, som betonar upphandlingen som ett verktyg för att främja gemensamma samhälleliga mål. I direktiven ges också miljöhänsyn, sociala hänsyn och arbetsrättsliga hänsyn ett större och ökat utrymme. Den propositionen kommer som sagt inom kort. Till dess nöjer vi oss med detta betänkande.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 16 juni.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2016-06-16
Förslagspunkter: 7, Acklamationer: 6, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Sociala kriterier och sociala företag

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2015/16:856 av Teresa Carvalho m.fl. (S),

      2015/16:1019 av Annelie Karlsson och Thomas Strand (båda S) yrkande 4,

      2015/16:1752 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 1 och

      2015/16:2446 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 5.
    2. Stöd och kompetens, små och medelstora företag

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2015/16:195 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) yrkandena 1 och 2,

      2015/16:218 av Sten Bergheden (M) yrkande 4,

      2015/16:230 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

      2015/16:911 av Betty Malmberg (M) yrkande 3,

      2015/16:1189 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 12,

      2015/16:1334 av Margareta Cederfelt och Amir Adan (båda M),

      2015/16:1754 av Jessica Polfjärd (M),

      2015/16:2297 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkande 2,

      2015/16:2446 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 1, 3, 4 och 6,

      2015/16:2859 av Aron Modig (KD) och

      2015/16:3024 av Helena Lindahl och Anders Ahlgren (båda C).
    3. Kollektivavtalsenliga villkor

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2015/16:195 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) yrkande 3,

      2015/16:1752 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 2,

      2015/16:2260 av Said Abdu m.fl. (FP) yrkande 4 och

      2015/16:2973 av Penilla Gunther (KD).
    4. Djurskydd och livsmedelsproduktion

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2015/16:217 av Edward Riedl (M),

      2015/16:230 av Sten Bergheden (M) yrkande 3,

      2015/16:1300 av Richard Jomshof (SD) yrkande 5,

      2015/16:1934 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 10,

      2015/16:1976 av Per-Ingvar Johnsson och Eskil Erlandsson (båda C),

      2015/16:2075 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkandena 8 och 9,

      2015/16:2429 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 15,

      2015/16:2465 av Kristina Yngwe (C),

      2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) yrkande 11,

      2015/16:2608 av Ulf Berg m.fl. (M) yrkande 3,

      2015/16:2676 av Cecilia Widegren (M) och

      2015/16:3018 av Eskil Erlandsson m.fl. (C) yrkande 25.
      • Reservation 1 (SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S970016
      M731010
      SD04602
      MP23002
      C17005
      V19002
      L16003
      KD15001
      -0001
      Totalt26047042
      Ledamöternas röster
    5. Utmaningsrätt

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2015/16:178 av Finn Bengtsson och Sofia Fölster (båda M) och

      2015/16:2225 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M).
    6. Miljökrav

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2015/16:921 av Rickard Nordin (C) yrkandena 1 och 2 samt

      2015/16:1935 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 13.
    7. Innovationer och funktionsupphandling

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2015/16:196 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M),

      2015/16:344 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) yrkandena 1-3,

      2015/16:910 av Betty Malmberg och Finn Bengtsson (båda M) yrkande 2,

      2015/16:1749 av Ulrika Heindorff och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M),

      2015/16:2442 av Kristina Yngwe (C),

      2015/16:2446 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 2,

      2015/16:2452 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 5 och

      2015/16:3207 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 35.