Folkhälsofrågor

Anf. 32 Amir Adan (M)

Anf. 33 Christina Östberg (SD)

Anf. 34 Anders W Jonsson (C)

Anf. 35 Karin Rågsjö (V)

Anf. 36 Emma Carlsson Löfdahl (FP)

Anf. 37 Emma Henriksson (KD)

Anf. 38 Karin Rågsjö (V)

Anf. 39 Emma Henriksson (KD)

Anf. 41 Emma Henriksson (KD)

Anf. 42 Lennart Axelsson (S)

Anf. 43 Stefan Nilsson (MP)

Anf. 44 Bengt Eliasson (FP)

Anf. 45 Karin Rågsjö (V)

Herr talman! Psykisk ohälsa är, som sagt, en oerhört viktig beståndsdel när det gäller folkhälsofrågor. Vi talade tidigare i debatten med Bengt Eliassons kollega Emma Henriksson om skolhälsovård. Nu är det så underbart med nätet, och man får snabbt fram fakta. Hon sa att mycket har gjorts och att de borgerliga partierna hade haft full koll under sin åttaåriga regeringstid på just skolhälsovården. Där finns nämligen alla ungdomar, inte sant? Det är en fantastisk möjlighet att nå barn och unga.

Redan 2011 kom Skolinspektionen med en rapport där var tredje rektor uppgav att de inte hade medel till att ha en rigoröst riggad hälsovård i skolan. Det är allvarligt, men kanske gjordes inte mycket efter det. Sedan kom OECD, som jag alltid tycker är på bettet på något sätt, och berättade i sin rapport att de är oerhört oroliga. De finner frekvensen av skolsköterskor, skolläkare och skolpsykologer uppseendeväckande låg i Sverige. Det är en psykolog på 2 000 elever och en läkare på 10 000 elever. När det gäller väntetiden för en träff noteras 10 veckor för psykologträff - 22 veckor vid privat skola. Herregud, då hinner man ju må superdåligt innan träffen äntligen blir av!

Min fråga till dig, Bengt Eliasson, blir därför: Vad hände efter att ni fick in dessa rapporter som belyser läget?

Anf. 46 Bengt Eliasson (FP)

Herr talman! Med förlov sagt kan jag tyvärr inte svara i detalj på dina frågor, Karin Rågsjö. Jag deltog nämligen inte fullt ut i något av departementens arbete. Jag vet dock att det pågick ett arbete, som avbröts i somras, med att stärka skolhälsovårdens roll när det gäller psykisk ohälsa. Jag har på ett lokalt plan, i Halland, varit med och arbetat mycket med de här frågorna. Det ser nämligen väldigt olika ut i kommunerna; man har arrangerat det på olika sätt.

Det beror på att skolan är kommunal. Nu är jag personlig, men i mitt tycke ligger skolhälsovården tyvärr under skolan. Jag skulle hellre se att den låg under hälso- och sjukvården, även om den naturligtvis skulle vara placerad på skolorna, eftersom det skulle stärka dess kompetens och roll. Det där är vi dock inte riktigt eniga om ens inom mitt eget parti, så det får vi återkomma till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsofrågor

Vi behöver en starkare generell styrning när det gäller skolhälsovårdens insatser. Vi är helt överens om att vi behöver en helt annan kompetensförsörjning och andra kompetenser för att möta den psykiska ohälsan inom skolans område. Du har också helt rätt, Karin Rågsjö, i att det är där vi möter barn och ungdomar - samtliga.

Anf. 47 Karin Rågsjö (V)

Herr talman! Ja, där var vi väl överens. Men jag menar så här: Ni satt vid makten i åtta år och såg hur skolhälsovården utvecklades, och det även med tanke på alla friskolor som inte hade något krav på sig att ha detta riggat. Nu ser man konsekvensen.

Oavsett om det är en kommunal skola eller en friskola tycker jag att barn och ungdomar ska ha rätt att träffa en kurator, läkare eller psykolog när de behöver det. Det blir lite märkligt att det är ganska stor skillnad. I en kommunal skola är det 10 veckors väntetid för en psykologträff - och det är 10 veckor för mycket om man väl söker hjälp, kan jag tycka - och i en privat skola är det 22 veckors väntetid.

Om man drar igång någon typ av reform, oavsett vilken regering det är som sitter vid makten, tycker jag att man ska ha något slags spej på vad som händer med reformen, vilka konsekvenser det blir och så vidare. Annars kan det gå åtta år, och så står man där och tittar på infernot. Det är ju inte så kul.

Anf. 48 Bengt Eliasson (FP)

Herr talman! Skollagen är lika för alla. Precis som Karin Rågsjö tar upp kommer den här typen av signaler i de uppföljningar som görs, som gjordes under vår regeringstid och som säkert fortsätter att göras under denna regering. Då är det viktigt att man har möjlighet att styra upp detta.

Jag vet inte hur det är nu, men jag vet att Skolverket för ungefär ett år sedan hade åtgärder på gång för att göra det här likvärdigt över landet och likvärdigt oavsett vilken skolform eller sorts skola det är. Jag måste nämligen också påpeka att den stora skillnaden på det här området, liksom på många andra områden, inte ligger i om det är en friskola eller en kommunal skola. Den stora skillnaden finns i stället mellan kommuner och mellan enskilda skolor - oavsett driftsform.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 16 april.)