Socialtjänst- och barnfrågor

Anf. 23 Emma Henriksson (KD)

Herr talman! Vi ska nu behandla socialutskottets betänkande om socialtjänst- och barnfrågor. Det tar upp 125 motionsyrkanden från allmänna motionstiden. Det är ett område som berör på djupet eftersom det rör de mest utsatta människorna i vårt land i de mest utsatta situationerna i deras liv.

Socialtjänst- och barnfrågor

Under Kristdemokraternas tid i regeringsställning, då statsrådet Maria Larsson hade ett stort ansvar för dessa frågor, gjordes ganska mycket på detta område. Men jag tänker inte slå mig för bröstet och säga att vi löste problemet och att utmaningen är avklarad.

Tvärtom är det ett område med enorma och ständiga utmaningar. Det handlar om när barn inte längre kan leva i den familj de fötts in i. Det handlar om när människor faller ned i det djupaste av hål för att de inte längre klarar av sitt liv. Som samhälle går vi in och försöker lappa och laga samt lyfta upp genom att hålla under armarna när det inte fungerar.

Många av de motioner som finns i betänkandet avstyrks av utskottet med hänvisning till att det redan pågår mycket arbete. Jag är glad att den nuvarande regeringen fullföljer mycket av de stora och omfattande insatser som vi gjorde på detta område.

Det handlar om stora utredningar som tillsattes om till exempel de barn som blev vanvårdade under den tid de var i samhällets vård. Ett viktigt led i detta arbete handlade om att ge utsatta människor upprättelse, de som fick sin barndom och sitt liv förstört på grund av att samhället inte klarade av att vara den styvförälder de behövde när den egna familjen inte räckte till.

Det viktigaste i det arbetet är att lära sig av erfarenheterna. Hur ska vi ta hand om de barn vars föräldrar inte förmår att vara föräldrar? Hur ger vi bättre stöd till dem som ska vara den ställföreträdande föräldern? Hur garanterar vi att socialtjänsten har de resurser, den kunskap och den tid som behövs för att ge dessa barn all den uppmärksamhet de behöver, allt inflytande över sin egen situation som de har rätt till och, framför allt, en trygg och bra uppväxt?

Mycket av detta arbete förefaller det som att den nuvarande regeringen kommer att fullfölja. Jag kommer självklart att granska om så också sker. Det är viktigt att det finns ett gemensamt och gediget arbete i denna fråga.

Tyvärr finns det vissa saker som den nuvarande regeringen inte verkar ha några ambitioner för. Till exempel gäller det föräldrautbildningar. När våra barn är små får vi ett ganska bra stöd i den för oss alla svåra uppgiften att klara av föräldraskapet. Men samhällets stöd till tonårsföräldrar är inte alls lika utvecklat. Här förberedde vi ett stort arbete, men regeringen verkar inte vilja fullfölja det. Det är sorgligt eftersom det får stora sociala konsekvenser om samhället inte ger tillräckligt stöd från början.

Mycket arbete är också igångsatt när det gäller hemlöshetssituationen. Det är en situation som många gånger är kopplad till trassligheter under barndomen. Av den hemlöshetssamordnare som vår regering tillsatte fick vi mycket kunskap om vad som behöver göras bättre.

Den nuvarande regeringen fullföljer delar av det - eller drar åtminstone inte undan uppdraget som har getts till olika myndigheter - men har inte visat något tecken på att vilja gå vidare med det kanske viktigaste verktyget: att satsa på bostad först. Det innebär att inga krav ställs på att man först ska hantera alla andra utmaningar i sitt liv, utan först ska man få en bostad och därefter få hjälp med de andra svårigheter som många gånger finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialtjänst- och barnfrågor

Jag är glad att regeringen fortsätter det viktiga arbete vi inledde med barnkonventionen. Det är en fråga som Kristdemokraterna har drivit under lång tid. I regeringsställning fick vi igång ett utredningsarbete, och nu ser det ut som att det också kommer i mål. Det är positivt.

Det som gör mig mest orolig när jag slår upp regeringens vårändringsbudget för 2015, som mycket kommer att prägla dagen, är att man på det område vi nu debatterar har bestämt sig för att minska anslaget 4.7, Bidrag till utveckling av socialt arbete, med 30 miljoner - med hänvisning till att det inte kommer att märkas. Det visar på att den nuvarande regeringen inte har de ambitioner som behövs för området.

Herr talman! Innan jag avslutar tänker jag nämna någonting om det som togs upp i den förra debatten vad gäller fritidspengen. Det har regeringen med i aviseringarna för vad som kommer att komma i höst, det vill säga att man ska återkomma med förslaget att ta bort fritidspengen. Vi kommer säkert att få tillfälle igen att diskutera den frågan i kammaren.

När regeringen inför den förra budgeten, som förlorade, lade fram förslaget att ta bort fritidspengen gav den inte de 75 remissinstanser som hade möjligheten att uttala sig när fritidspengen skulle införas chansen att komma med sina synpunkter om konsekvenserna av att ta bort den.

Av 75 var det nio som fick en möjlighet att säga vad det skulle få för konsekvenser för barn. Man plockade ut bland annat en kammarrätt och en förvaltningsrätt. Men en organisation som Bris, Barnens rätt i samhället, fick inte chansen att uttala sig om förslaget.

När man slår sig för bröstet och säger att man värnar om de mest utsatta bör man också lyssna på dem som lyssnar på barnen. Barnen skulle gynnas om vi har en fritidspeng. Barnen gynnas inte av att man minskar anslaget med 30 miljoner.

Herr talman! Med det yrkar jag bifall till reservationerna nr 16 och 17. Jag står självklart bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande är det de två jag yrkar bifall till.

Anf. 24 Sofia Fölster (M)

Herr talman! Socialtjänsten möter de människor som befinner sig i kanske de allra svåraste situationerna i livet. Det kan handla om ett missbruk som blivit så stort att det går ut över hem och familj. Det kan handla om sådana problem att hitta ett arbete att man behöver ekonomiskt bistånd. Det kan handla om barn som hamnat i kläm på ett sätt som barn aldrig ska behöva uppleva där uppväxten blivit så otrygg att de behöver ett nytt hem.

Det behöver knappast påpekas hur viktiga dessa frågor är och vilket ansvar som vilar på våra axlar i denna kammare. Vi måste kunna garantera en socialtjänst att lita på med en stark rättssäkerhet för de personer som söker stöd och hjälp. Det gäller inte minst ett starkt skydd för de barn som själva har svårt att göra sina röster hörda för att de ska få rätt bemötande i tid.

Från Moderaternas sida har vi, vilket också framkommer i betänkandet, ett antal förslag som vi tror är nödvändiga för att socialtjänsten ska kunna erbjuda och garantera rättssäkra bedömningar och få bättre verktyg att se till att alla barn får en trygg uppväxt.

En viktig del i det arbetet är att stärka socialsekreterarnas profession vad gäller både kunskap och ansvar. Med tanke på de svåra situationer socialsekreterarna ska ta ställning till, inte minst när det kommer till utsatta barn, behövs höga krav på yrkesskicklighet och erfarenhet. Därför vill vi se ännu tydligare riktlinjer för vem som tillåts verka i yrket och en översyn av huruvida de som kvalificerar sig ska utrustas med en legitimation som en garant för den kompetens som de besitter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialtjänst- och barnfrågor

Därutöver behövs en tydligare ansvarsfördelning mellan politik och profession på området. Det är principiellt problematiskt att politiker utan särskild utbildning eller erfarenhet ska fatta beslut i individärenden inom socialtjänstens område. Även om vi vet att detta i praktiken innebär att politiker oftast blint litar på vad tjänstemännen rekommenderar bör vi titta på en modell där socialtjänsten ansvarar för individbeslut medan politiken följer upp övergripande mål och resultat.

Vidare står vi bakom och tycker att det är viktigt att upprätta ett nationellt kunskapscentrum om våld och övergrepp mot barn. Detta är ett initiativ som alliansregeringen sjösatte. Vi ser nu positivt på att Socialstyrelsen kommit med en tydlig rekommendation till regeringen. Nu väntar vi oss att regeringen snabbt återkommer till riksdagen med hur den väljer att besluta och agera i frågan.

Jag vill också belysa en annan viktig fråga. Det gäller situationen för barn som blir familjehemsplacerade. Om ett barn ska ge upp all den tillvaro som det känner till för att komma till ett nytt hem måste vi som lagstiftare kunna garantera att detta nya hem också är tryggt och erbjuder en god uppväxt. Här vet vi att det på vissa håll finns brister och utmaningar att ta tag i.

Här tror vi att det behövs ett helhetsgrepp och en helt ny strategi för när, hur och hos vem barn placeras. Därtill kommer skärpta kontroller av familjevården, krav på utbildning för att över huvud taget bli ett familjehem och att fristående familjehem alltid ska verka med tillstånd från Ivo.

Därutöver bör frågan om adoption oftare väckas av socialtjänsten som ett alternativ till långvariga familjehemsplaceringar. Även om det är och kommer att vara en svår diskussion och svåra fall att ta ställning till tror vi att det kan vara en väg för att fler barn ska få stabilitet och trygghet i sin tillvaro.

Detta är några av de många åtgärder som vi tror behövs för att varje människa ska garanteras ett värdigt möte med våra hjälpande myndigheter, detta oavsett om man som vuxen har hamnat i ett svårt skede i livet eller bara är fem år gammal och i akut behov av ett nytt hem.

Vi ska alltid stå upp för dem som har svårt att göra sin röst hörd och dem som behöver socialtjänstens stöd. Vi ska se till att det stödet kommer de personer som behöver det till del och att det är rätt stöd i tid.

Med detta sagt yrkar vi för tids vinnande bifall till Moderaternas reservation nr 1 och Alliansens reservation nr 17.

Anf. 25 Christina Östberg (SD)

Herr talman! Ämnet för dagens debatt är socialtjänst- och barnfrågor. Vi yrkar bifall till våra reservationer nr 4 och 15.

Två av våra reservationer behandlar frågan om hur man kan förebygga skilsmässor genom att hjälpa par som funderar på att skilja sig och att även stötta eventuella barn vid skilsmässor. Varje år gifter sig ca 40 000 par i Sverige, och varje år skiljer sig ca 20 000 par. Oavsett om en skilsmässa är ett val man gör och något som kan upplevas som positivt och rätt beslut är skilsmässor nästan alltid uppslitande och påfrestande såväl för paret som för eventuella barn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialtjänst- och barnfrågor

För oss sverigedemokrater är familjen och att samhället kan stötta familjen för att försöka undvika skilsmässor en mycket viktig och prioriterad fråga. Vi är övertygade om att vi genom att stötta föräldrarna även kan stötta barnen när det finns barn med i bilden, vilket ofta är fallet. En av våra reservationer, nr 15, behandlar frågan om hur samhället skulle kunna arbeta för att förebygga skilsmässor.

Vi anser att regeringen bör utreda möjligheten att införa kostnadsfri parterapi och familjerådgivning för att förebygga skilsmässor. Det finns exempel från Danmark där man har lyckats få ned antalet skilsmässor med 17 procent genom att erbjuda parrådgivning. Detta visar på att det är möjligt att få ned antalet skilsmässor om man erbjuder parrådgivning och aktivt stöttar par som har problem och som önskar hjälp för att om möjligt kunna undvika skilsmässa.

Enligt socialtjänstlagen är kommunerna skyldiga att erbjuda föräldrar familjerådgivning, men däremot får de ta ut "skäliga avgifter" för rådgivning. Det är bland annat då som problemen kan uppstå. Vi har undersökt hur mycket några kommuner tar i avgift för familjerådgivning. Avgifterna skiljer sig enormt mycket mellan olika kommuner. Det är avgifter på allt från 100 kronor till 400 kronor per rådgivningstillfälle i olika kommuner.

Det är med andra ord en stor geografisk ojämlikhet. Om man vill få hjälp med att undvika skilsmässa, ska det då bero på var i landet man bor för att man ska ha råd med och tillgång till kompetent familjerådgivning? Självklart inte!

Herr talman! Vi sverigedemokrater förespråkar i alla sammanhang en jämlik vård över hela landet oavsett var man bor. Frågan är viktig för oss då vi vill stötta såväl föräldrarna, barnen som familjen. Vi ser en potentiell vinst för samhället, för barnen och för familjen som helhet om man genom att erbjuda kostnadsfri rådgivning kan rädda familjer från den omställning, och i vissa fall kanske tragedi, som en skilsmässa kan innebära.

Därför yrkar vi bifall till reservationerna 4 och 15 om att regeringen bör utreda möjligheten att införa kostnadsfri parterapi och familjerådgivning.

Anf. 26 Anders W Jonsson (C)

Herr talman! När man läser igenom betänkandet som behandlar motionerna på socialtjänstområdet slås man av hur mycket som alliansregeringen har förberett och som den nya regeringen nu i princip bara behöver skriva lagförslag på. Förberedelser är gjorda för att kuratorer ska kunna få legitimation. Och ett utredningsförslag kommer att komma när det gäller hur stöd och krav på arbetslösa som tar emot ekonomiskt bistånd ska kunna utvecklas.

När det handlar om barnkonventionens ställning i förhållande till svensk lag var en utredning redan på gång. Den har nu fått tilläggsdirektiv. Centerpartiet tycker dock att det är synd att man har stängt dörren för att lyfta in barnkonventionens portalparagrafer i regeringsformens rättighetskatalog. Det hade kunnat vara en framkomlig väg för att resultatet av, det i och för sig välmenande, förslaget att göra barnkonventionen till svensk lag inte i själva verket skulle kunna bli en försämring av barns rättsliga ställning. Det kan nämligen bli fallet om domstolar väljer att tolka konventionstexten på ett för barn mindre fördelaktigt sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialtjänst- och barnfrågor

LVU-utredningen har redan lagt fram vissa förslag och kommer snart att vara färdig med alla förslag när det gäller hur tvångsvården av barn ska förbättras med utgångspunkt i barnrättsperspektivet och rättssäkerheten.

Slutligen finns en lång rad förslag i Carin Götblads utredning om våld i nära relationer som ska vidare till lagstiftning.

Förarbetena är goda, men nu krävs det att regeringen går från ord till handling. Det är besvärande att regeringen inte har kommit med några viktiga propositioner hittills och att den dessutom tar få initiativ till nya utredningar. Resultatet är, som jag har påpekat tidigare här i kammaren, att socialutskottet just nu går på halvfart. Det är inte bra med tanke på att det finns stora behov av ytterligare förändringar.

Även om de flesta barn har det bra i Sverige finns det barn och unga som far illa på olika sätt. Utsatthet bland barn kan ta sig olika uttryck. Det kan handla om misshandel, psykisk ohälsa och försummelse likaväl som knappa ekonomiska förutsättningar. Utmaningen för samhället ligger i att fånga upp de barn som behöver stöd.

En särskilt utsatt grupp i samhället är barn och unga som har blivit omhändertagna av samhället. De bär ofta med sig svåra erfarenheter från sin uppväxtmiljö, vilket också har bidragit till samhällets ingripande.

Bilden, både från verkligheten som vi möter den och från forskningen, är tydlig. Barn som vårdas av samhället presterar sämre i skolan och löper större risk att drabbas av hälsoproblem jämfört med andra barn. Orsakerna bottnar i att barnens hälsa och skolarbete tyvärr ofta försummas på grund av bristande kontinuitet och stöd. Samhällsvårdade barn och unga flyttar ofta runt mellan olika boenden, vilket inte sällan leder till kunskapsluckor och ett skolarbete som blir lidande. Omhändertagna barn uteblir dessutom inte sällan från besök på barnavårdscentral, hos tandläkare eller skolhälsovård, vilket försämrar deras hälsa ytterligare.

Det här är långtgående konsekvenser av de brister som förekommer i samhällets ansvar för samhällsvårdade barn och ungdomar. Det innebär en ökad risk för att hamna i kriminalitet, missbruk och bidragsberoende samt en ökad benägenhet till självmord.

Alldeles för ofta faller utsatta barn mellan stolarna. Samhället måste därför bli bättre på att fånga upp barn vars hälsa och utveckling riskerar att försummas på grund av att de har blivit omhändertagna. Som ett led i det krävs det skärpta krav på medicinsk och pedagogisk grundutredning av omhändertagna barn och ungdomar. Med en lagstadgad rätt till utredning av behoven kopplat till hälsa och utbildning skulle samhällsvårdade barn och ungdomar få möjlighet till stöd i ett tidigare skede. På så sätt får samhället bättre verktyg för att förebygga ett framtida problem.

Jag står bakom mina och Centerpartiets samtliga reservationer men väljer för tids vinnande att yrka bifall till reservation 17.

Anf. 27 Maj Karlsson (V)

Herr talman! När vi i dag har en debatt om socialtjänsten för första gången under den här mandatperioden bör vi lyfta blicken och vidga perspektivet.

För att lösa krisen inom socialtjänsten behöver vi börja med att återställa det sociala trygghetssystemet. I rapport efter rapport kan vi läsa om att socialsekreterarnas arbetssituation blir alltmer ohållbar. Många socialsekreterare vittnar om att en allt snävare budget, politikens detaljstyrning och den ökade arbetsbördan gör det mycket svårt att uppfylla intentionerna i socialtjänstlagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialtjänst- och barnfrågor

De som får betala det högsta priset är de som lever i social eller ekonomisk utsatthet. Människor som av olika anledningar lever under mycket svåra förhållanden riskerar att inte få den hjälp som de har rätt till. I värsta fall är det människors liv som står på spel. De som drabbas tillhör sällan den samhällsgrupp som tar sig ton när samhället sviker. Därför är vi skyldiga att lyssna extra noga när socialtjänsten larmar om den rådande situationen.

Anledningen till den kris som vi i dag bevittnar är de politiska prioriteringar som den tidigare regeringen och Sverigedemokraterna har genomfört. Genom att skövla våra gemensamma trygghetssystem har man tvingat människor ut ur samhällelig trygghet till utanförskap och fattigdom. De som drabbas av sjukdom eller arbetslöshet och som tidigare hade rätt till sjukersättning eller a-kassa hänvisas nu till socialtjänsten i stället.

Den förra regeringen har på detta sätt låtit dem som lever med snävast marginaler och i social utsatthet betala för skattesänkningar och bidrag till de som är resursstarkast i vårt land. Det är en omfördelning som har skapat allt större klassklyftor i vårt samhälle och som är djupt orättvis. Krisen vi ser inom socialtjänsten är således den räkning som vi får betala för år av borgerlig politik.

Grunden för att skapa en väl fungerande socialtjänst är därför att byta politisk riktning. Vi måste se till att det finns tillräckligt med resurser för att socialtjänsten och socialsekreterarna ska kunna följa lagen och svara mot våra politiska krav. Om vi stirrar oss blinda på att hitta interna lösningar inom socialtjänsten kommer vi bara att hamna i en återvändsgränd. Vi har sett hur Alliansen om och om igen har ökat på socialtjänstens arbetsbelastning för att täcka över konsekvenserna av den egna politiken. Man har om och om igen tvingat socialsekreterarna att försöka sy igen hål utan sytråd. Det är inte att ta socialtjänstens kris på allvar.

Att ta ansvar för dem som lever i utsatthet är att verka för en ekonomisk fördelning som säkerställer våra socialförsäkringssystem och minskar klassklyftorna. Vänsterpartiet har därför, tillsammans med regeringen, lagt fram förslag på reformer för att börja återställa det sociala trygghetssystem som Alliansen och Sverigedemokraterna har raserat och för att stärka ekonomin för dem som behöver det mest. Vi har satsat på att stärka ensamstående föräldrars situation genom att höja underhållsstödet och ge gratis glasögon och medicin till barn. Vi har höjt a-kassan. Och vi har sett till att ta bort stupstocken. Vi har stärkt sjuk- och aktivitetsersättningen. Vi har höjt pensionärernas bostadstillägg och mycket mer därtill.

Dessa satsningar kommer att bidra till att lätta socialtjänstens arbetsbelastning, men de kommer också att frigöra resurser för att man ska kunna verka för intentionerna i lagstiftningen. På så sätt skapar vi förutsättningar för en kvalitativ och modern socialtjänst där människors behov står i centrum, där personalen orkar arbeta kvar och där arbetet känns meningsfullt. Det handlar om en socialtjänst som kan hjälpa människor att få möjlighet att leva ett bra liv.

Herr talman! Vi har under många år drivit frågan om att inkorporera barnkonventionen i svensk rätt. Därför är vi mycket glada över att regeringen har påbörjat ett arbete för att utreda hur barnkonventionen på bästa sätt ska införlivas i svensk rätt. Men om lagstiftningen ska få fullt genomslag är det oerhört viktigt att de som arbetar med barn utbildas så att varje verksamhet utarbetar metoder och program för att bedöma vad som verkligen är barns bästa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialtjänst- och barnfrågor

Men vår syn och vårt arbete för att sätta barns bästa i centrum måste inkludera alla barn i vårt land. Därför är vår motion om mottagandet och boendet för ensamkommande barn mycket viktig. I dag placeras ensamkommande flyktingbarn på HVB-hem, en boendeform som finns för att möta behoven hos barn och unga med missbruk eller andra sociala svårigheter. Det innebär att dessa hem har mycket lite av den kompetens som krävs för att tillgodose ensamkommande flyktingbarns behov.

Vi menar att man måste skapa en annan boendeform som ger våra ensamkommande barn och unga det stöd och den kompetens som de är i behov av. Vi tror att de ensamkommande barnen behöver internatliknande boendeformer med socialt stöd och kompetens för att hjälpa dem komma i kapp språkligt och utbildningsmässigt. Därför vill vi att regeringen återkommer med förslag på alternativ till HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn.

Herr talman! Mäns våld mot kvinnor är ett utbrett samhällsproblem där vi 2015 fortfarande gjort alltför blygsamma framsteg. Det är inte bara ett stort misslyckande när samhället inte lyckas stoppa våldet och ge utsatta kvinnor skydd och hjälp, det är i grund och botten ett allvarligt hot mot demokratin då vi så tydligt kan koppla våldet till rådande könsmaktsordning.

Vänsterpartiet har under flera års tid lagt fram förslag i riksdagen om att tillsätta en haverikommission som ska se över varje fall där en kvinna mördats eller misshandlats till döds av en närstående man. Den förra regeringen vågade inte ta det steget utan valde i stället en annan modell där Socialstyrelsen vartannat år ska lägga fram en samlad rapport. Det har - precis som vi var rädda för - visat sig vara en mycket tandlös lag. I Statskontorets slutrapport Sorgen finns det inga ord för konstateras att syftet med utredningsverksamheten inte har uppnåtts. Regeringen anser därför att man behöver se över frågan. Det är vi mycket positiva till, men vi vill samtidigt understryka vikten av att se över frågan skyndsamt.

Så med detta sagt vill jag yrka bifall till Vänsterpartiets reservation 10.

Anf. 28 Bengt Eliasson (FP)

Herr talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till Folkpartiets reservation 13 under punkt 24, reservation 5 under punkt 6 och reservation 17 under punkt 29. Jag vill också markera att jag självklart står bakom övriga folkpartimotioner, men vi yrkar inte bifall till dem. Vi återkommer naturligtvis till de frågorna i höstens budgetarbete. Jag tänkte koncentrera mitt anförande till två andra huvudområden i dagens betänkande.

Svensk lagstiftning och praxis överensstämmer fortfarande inte med barnkonventionen. När internationell rätt står i konflikt med den nationella rätten är det enligt dagens system svensk lag som gäller. Folkpartiet menar att det borde vara barnkonventionen som väger tyngst. Allt tal om barns bästa och barnperspektiv måste bli verklighet i praktiken och inte bara läpparnas bekännelse.

Barnkonventionen gäller alla barn, också de barn och ungdomar som beter sig illa på något sätt. Den gäller också ungdomar som vägrar följa regler, respektera vuxna eller till och med som slåss eller skadar sig själva. Det är i svåra lägen som rättigheterna i barnkonventionen ställs på hårdast prov. Och det är för de allra mest utsatta barnen och ungdomarna som det har störst betydelse att vi ser till att rättigheterna i barnkonventionen efterlevs. Genom att införliva barnkonventionen i svensk lag skulle skyddet för de mest utsatta barnen, som vi i dag diskuterar, faktiskt öka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialtjänst- och barnfrågor

Herr talman! De barn som omhändertas av samhället tillhör de allra mest sköra. De har ofta svikits av sina föräldrar och inte sällan drabbats av övergrepp av olika slag. Dessa barn tas om hand för att få skydd och en värdigare tillvaro. Vi får aldrig acceptera att barnen utsätts för nya övergrepp när de befinner sig i samhällets vård.

När Sverige ratificerade barnkonventionen år 1990 gjordes bedömningen att det inte behövdes några lagändringar för att uppfylla konventionens krav. Nu, 25 år senare, kan man konstatera att svenska lagar i viss utsträckning anpassats till barnkonventionen, men den har svårt att få genomslag i praktiken. Tyvärr vägs barnens bästa inte alltid in i beslut som rör dem. Därför vill, herr talman, Folkpartiet att konventionen ska vara direkt tillämplig i svensk lag.

Herr talman! Folkpartiet kräver att barnkonventionen blir svensk lag, precis som i Norge, inte minst för att stärka rättigheterna för barn och ungdomar i utsatta situationer.

Herr talman! Sedan vill jag byta ämne och berätta om Cecilia.

Cecilia hade packat väskorna. Hon hade klätt på sonen. Allt var klart när hon ringde kvinnojouren och ställde frågan: Kan jag ta med hunden? Svaret blev: Nej, tyvärr, det går inte. Cecilia lade på luren, tog av sonen ytterkläderna och packade upp igen. Hon kunde inte lämna Kiwi, en korsning mellan schäfer och golden retriever, hos Owe. Han plågade hunden. Veckan innan hon ringde jouren hade det gått för långt.

Det var kväll och Kiwi skällde. Egentligen var det en lugn hund, men de senaste månaderna hade han blivit nervös och skällig. Cecilia trodde att det var för att Owe skrek och var hårdhänt mot honom och mot henne. Den här kvällen kom Owe in i rummet. Han var arg. Först skrek han åt Kiwi, sedan åt Cecilia att hon skulle få tyst på hunden. Cecilia försvarade Kiwi verbalt. Owe gick fram till Kiwi. Trots att hunden var stor lyfte Owe upp den, och Cecilias hjärta nästan stannade, när hon insåg vad han tänkte göra. Så vräkte han med all kraft hunden in i väggen en och en halv meter bort.

Herr talman! Kvinnor lämnar inte en relation om hon är rädd för att hennes husdjur skulle fara illa. Det är dags att integrera kunskapen om våld mot djur med kunskapen om våld mot kvinnor, våld i samkönade relationer och annat våld i nära relationer.

Det är nästan så att man här i kammaren skulle kunna höra dunsen när hundkroppen slog mot väggen. De famlande tassarna och gnyendet innan Kiwi kunde stappla i väg. Den synen etsade sig fast i Cecilias minne. Hon kände samma maktlöshet som när slagen föll över henne. Hon såg det hända, hon kände det hända och hon kunde inte hindra det. Nästa dag tog Cecilia Kiwi till veterinären. Ryggskadan var allvarlig, men han klarade sig. Fast Kiwi blev aldrig riktigt bra igen. Några dagar senare ringde Cecilia samtalet till jouren, men när hon inte kunde ta med Kiwi stannade hon kvar.

Det var långt senare, när Kiwi sedan länge inte klarade mer slag och var borta, som Cecilia själv svårt misshandlad orkade lämna Owe och våldet. Det gick ett par år innan Cecilia kontaktade jouren igen. Hon behövde stöd i vårdnadskonflikten om sonen. På så sätt fick jourkvinnorna reda på hennes historia och i dag tar kvinnojouren emot även medföljande husdjur i akuta situationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialtjänst- och barnfrågor

Herr talman! Jag vill med detta yrka bifall till reservationen 13 under punkt 24, reservationerna 5 och 17.

I övrigt yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkande SoU10.

Anf. 29 Yasmine Larsson (S)

Herr talman! Vi debatterar i dag socialutskottets betänkande 10 om socialtjänstfrågor. Här behandlas 95 motioner från den allmänna motionstiden som alla har det gemensamt att de rör socialtjänstens område. Det är glädjande att se att så många ägnar socialtjänsten och socialtjänstfrågorna sin tid och sin uppmärksamhet. Det är frågor som berör och engagerar, och det tycket jag är bra.

Socialtjänsten är i dag ett eftersatt område. Jag har under mina besök på olika socialtjänster runt om i Sverige fått höra vittnesmål från pressad personal om orosanmälningar som blivit liggande, om utredningar som inte riktigt hinns med och om en stressad arbetsmiljö för socialsekreterarna. Det påverkar i många fall mötet med barnen och deras vårdnadshavare, som är så viktigt för att bygga tilliten mellan socialsekreteraren och familjerna.

Samtidigt har den förra regeringen under åtta år gjort försämringar i a-kassan och sjukförsäkringen som slagit hårt mot vissa grupper i vårt samhälle. Allt färre människor klarar i dag av att försörja sig själva, och trycket på socialtjänsterna runt om i Sverige ökar. Jag besökte exempelvis socialtjänsten i Helsingborg för tre fyra veckor sedan. Där kan man se en ökning på 30 procent bara under de senaste fyra åren.

Herr talman! I dag är det vanligast angivna skälet till att man söker försörjningsstöd att man saknar ett arbete men inte är berättigad till exempelvis a-kassa eller att den ersättning man faktiskt får inte räcker till att försörja sig. Det var inte så försörjningsstödet var tänkt att fungera. Försörjningsstödet ska vara en sista utväg för den som absolut inte kan försörja sig själv, inte en sämre ersättning för en raserad arbetslöshetsförsäkring.

Det ökade trycket i socialtjänsten leder dessutom till att fler klienter tvingas konkurrera om socialtjänstens kompetens, behandlingsinsatser, tid och pengar. Det går i sin tur ut över de barn som behöver samhällets stöd och hjälp allra mest.

Inom individ- och familjeomsorgen är det i många kommuner en allvarlig situation, särskilt i den sociala barn- och ungdomsvården. Det är stora personalomsättningar, och unga nyutexaminerade får liten eller ingen introduktion alls. Dessutom får de i vissa fall ta sig an svåra fall redan från dag ett.

Den sociala barn- och ungdomsvården är ett prioriterat område för Socialdemokraterna. För att barn ska få det skydd och det stöd de behöver spelar kommunens socialtjänst en oerhört viktig roll för både barnet och dess vårdnadshavare. Resursbrist får aldrig vara anledningen till att ett barn far illa, och det måste vara självklart att socialtjänstens personal, som utreder situationen, ska ha de allra bästa förutsättningarna för att kunna utföra sitt arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialtjänst- och barnfrågor

Det behövs tydliga strukturer för att introducera och stärka nyanställda i deras arbete. Det behövs ett lokalt tydligt ledarskap och bra förutsättningar för chefer. Det behövs politiska prioriteringar för att skapa en bättre arbetsmiljö för personalen i socialtjänsten men framför allt för att säkra barnrättsperspektivet.

Det är nu över 30 år sedan dagens socialtjänstlag tillkom. Sedan dess har mycket förändrats i vårt samhälle. Därför planerar regeringen att under året ta fram direktiv till en översyn av hela socialtjänstlagen. Som ett första steg i det arbetet har regeringen tillsatt en nationell samordnare med förtydligat ansvar att driva en nationell dialog om den sociala barn- och ungdomsvården.

Samordnaren ska fram till april 2017 genom dialog med 50 kommuner driva på arbetet med att utveckla kvaliteten i den sociala barn- och ungdomsvården. Arbetet ska även syfta till att lyfta, sprida och lära av goda exempel. Regeringen och den nationella samordnaren för också en nära dialog med bland annat Vision, SSR och SKL och kommer att ta del av deras förslag på förbättringar.

Det är av allra största vikt att barns rättigheter är säkerställda på alla områden, inte minst inom den sociala barn- och ungdomsvården. Vårt mål är att Sverige ska vara det allra bästa landet för barn och unga att växa upp i. Därför, herr talman, är jag mycket glad över att Sverige nu inkorporerar barnkonventionen i svensk lag. Därmed blir det äntligen lag på att barnens situation ska komma i främsta rummet.

Redan 2013, under den borgerliga regeringen, tillsattes en utredning om att inkorporera barnkonventionen. Då var frågan dock om Sverige över huvud taget kunde göra den till lag. Åsa Regnér har i stället gett ett tilläggsdirektiv om att utreda hur det ska ske. Det, herr talman, är inte en helt oväsentlig skillnad. Tack vare den blir det möjligt att säga att barnkonventionen äntligen blir lag i Sverige. Det tycker jag att vi ska vara glada och stolta över, för barnen är det allra finaste vi har.

Herr talman! Jag vill avsluta med att tala om ett av de största samhällsproblemen i vår tid, nämligen våld mot kvinnor i nära relationer. För ett stort antal av de kvinnor och barn som utsätts för hot och våld i nära relationer blir landets kvinnohus och tjej- och kvinnojourer en viktig fristad. Många är i behov av stöd och skydd både på kort och på lång sikt, till exempel när det gäller skyddat boende.

Kommunerna har enligt socialtjänstlagen ansvar för skydd och stöd till kvinnor som av närstående är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp. I vissa fall driver kommunen ett eget skyddat boende. I andra fall drivs det skyddade boendet av ideella föreningar, vanligtvis kvinnojourer eller privata aktörer.

Kvinnojourerna är ett jätteviktigt komplement till samhällets stöd till våldsutsatta kvinnor. Drygt 70 procent av landets skyddade boenden bedrivs i dag i ideell regi. Men vi ser att kvinnojourerna på många håll i landet behöver mer resurser. Att stärka skyddet för våldsutsatta kvinnor och deras barn är ett samhällsansvar och en del av den allmänna välfärden. För att öka långsiktigheten och stabiliteten i de ekonomiska villkoren för de ideella kvinnojourerna har regeringen därför beslutat att stärka det statliga stödet med 25 miljoner kronor för 2015 och därefter 100 miljoner kronor årligen 2016-2019. Det är ett viktigt beslut för att stärka de ideella kvinnojourernas ibland livsviktiga arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialtjänst- och barnfrågor

Herr talman! Jag vill med dessa ord yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

(Applåder)

Anf. 30 Stefan Nilsson (MP)

Herr talman! Socialtjänstens arbete med att fånga upp och hjälpa barn i social utsatthet är ett av de allra viktigaste i vårt välfärdssamhälle. Under de senaste åren har vi tyvärr sett att kvaliteten på det arbetet, när man jämför kommuner, är mycket ojämn.

I många kommuner är man duktig på att snabbt agera när det kommer anmälningar om barn som far illa eller riskerar att fara illa. I en del andra kommuner ser det sämre ut. Många erfarna socialarbetare vittnar om att situationen är mycket sämre nu än för 10 eller 15 år sedan. Antalet ärenden är jättestort i många kommuner, och man hinner inte utreda alla anmälningar som behöver utredas. Därför kan vi i medierna då och då ta del av skrämmande fall med barn som utsatts för allvarliga övergrepp, senast en palestinsk flicka som blev misshandlad till döds trots att orosanmälan hade kommit in till socialtjänsten.

Enligt uppgift från Socialdepartementet avser regeringen att under 2015 utarbeta direktiv till en samlad översyn av socialtjänstlagen, vilket är bra. Dessutom pågår ett arbete med att införliva barnrättskonventionen i svensk lag.

Den del av socialtjänstens ansvar där det brister mest i Sverige gäller ansvaret för barn i social utsatthet. Där är ansvaret för att göra rätt det allra största. Barn som far illa i familjen är i en enormt svår situation, och de signaler de ofta sänder ut måste fångas upp. Inga barn får fara illa på grund av att samhället inte har skjutit till resurser eller organiserat arbetet på ett bra sätt. Det här är ett område där vi, samhället, inte får misslyckas.

Ett annat område där det på sina håll brister i samhällets skyddsnät är hemlöshet. Många personer i vårt samhälle lever utan fast tak över huvudet. Ofta beror det på mekanismer som utestänger människor från möjligheten att få ett kontrakt på en fast bostad. En tidigare vräkning, en gammal skuld eller låg inkomst håller kvar många människor i hemlöshet under många år. Det stämmer att det ofta finns en allvarlig social problematik med i bilden, såsom missbruk eller psykisk sjukdom, men ofta är det hemlösheten i sig som är problemet, utan koppling till annan social problematik.

För Miljöpartiets del skulle vi vilja se en lagstadgad skyldighet för kommunerna att erbjuda en fast bostad inom en viss tid till den som begär det. Att socialtjänsten erbjuder tillfälliga lösningar i form av härbärge eller hotellrum är inte tillräckligt. Den stress som en person utan fast bostad lever under innebär i sig en ökad risk för utstötning ur samhället.

För de personer som är utestängda från att få kontrakt på den öppna bostadsmarknaden skulle kommunerna i så fall behöva hitta andra lösningar. Det finns länder i Europa, till exempel Skottland och Frankrike, med lagstiftning som ger rätt till fast bostad. Sverige bör se på de exemplen och andra och utreda hur en rätt till fast bostad skulle kunna se ut.

Avslutningsvis vill jag säga några ord om legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården. Det sker en beredning inom Regeringskansliet om en utbildning, troligen omfattande en termin på högskola, som ska ge en sådan legitimation. Det finns ett behov av en sådan utbildning. En legitimation och en utbildning skulle öka kompetensen hos kuratorerna och gagna kvaliteten i det psykosociala arbetet inom hälso- och sjukvården.

Socialtjänst- och barnfrågor

Jag yrkar bifall till förslaget i socialutskottets betänkande.

Anf. 31 Bengt Eliasson (FP)

Herr talman! Mina allianskamrater har påpekat att jag var lite för ivrig i mina yrkanden tidigare. Jag skulle vilja dra tillbaka mitt yrkande på reservation nr 5 under punkt 9. I övrigt står yrkandena fast.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 16 april.)