Anf. 88 Lena Ek (C)
Fru talman, ärade ledamöter, ärade åhörare! Kemikaliefrågorna har diskuterats länge inom EU och i Sverige. För oss vanliga konsumenter är det verkligen oroande att inse att det fortfarande finns och används ämnen som är giftiga, persistenta, cancerframkallande eller hormonstörande i vår omgivning och i vår dagliga livsmiljö.
Efter långa förhandlingar i olika omgångar fick EU slutligen en gemensam reglering för registrering, utvärdering, auktorisering och substitution av kemikalier - det vi brukar kalla Reach, efter den engelska förkortningen.
Redan under förhandlingsarbetet för ett drygt decennium sedan visste vi att arbetet måste fortsätta. För många länder var det en ny form av reglering, som satte ett golv inom den inre marknaden, men den behövde förbättras.
För åren 2011-2014 lade alliansregeringen fram en handlingsplan för giftfri vardag med särskilt fokus på barn liksom budgetförstärkningar som har bidragit till att förbättra arbetet. Arbetet slutredovisades av Kemikalieinspektionen i februari 2015. Satsningarna har gjort att Kemikalieinspektionen kraftigt har kunna utöka sina insatser i Sverige, inom EU och internationellt.
Arbete med EU:s kemikalielagstiftning, internationellt arbete, tillsyn av farliga ämnen i varor och dialog med näringslivet för att minska riskerna med farliga ämnen i varor har prioriterats. Sverige har därför kunnat förbereda vetenskapliga underlag och anmäla många fler ämnen till EU:s kandidatlista. Kemikalieinspektionen har också kunnat utföra många fler kontroller och tester, liksom ha en fördjupad dialog om frivilliga åtgärder med företag inom branscher som leksaker, textilier och kosmetika.
En särskild strategi för att nå miljökvalitetsmålet om giftfri miljö lades fram av alliansregeringen i proposition 2013/14:39. Här finns åtta etappmål och insatser som behövs för att nå de svenska miljömålen, som generationsmålet och målet om giftfri miljö. EUregleringen genom Reach innebär att flertalet åtgärder ska ske på europeisk nivå. Trots detta finns några svenska förbud, där Sverige har gått före.
Ett svenskt förbud mot kvicksilver följdes av intensiva insatser i internationella förhandlingar. Det har medfört att EU delvis har förbud, att Minamatakonventionen har slutförhandlats inom ramarna för Unep, FN:s miljöprogram, och att Sverige kunde underteckna konventionen 2013.
Andra exempel är förbud mot fosfor i tvättmedel och maskintvättmedel, carcinogena ämnen i tatueringsfärger, formaldehyd i spånplattor, vissa klorerade lösningsmedel, vissa extremt farliga båtbottenfärger och bisfenol A i barnmatsburkslock, för att nämna några.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik
Det är bra att vänsterregeringen har bestämt sig för att fortsätta detta arbete i en ny strategi.
Centerpartiet har fört fram frågan om ekonomiska styrmedel inom kemikaliepolitiken, och det blev också allianspolitik. Utredningen om kemikalieskatt, med direktiv 2013:127, kommer snart att presentera sina resultat, och jag hoppas att kemikalieskatter blir verklighet i Sverige.
Genom beslut som dessa har alliansregeringen fört arbetet framåt, men vi är inte nöjda. Därför har vi i motion 2014/15:69 visat hur vi vill snabba på den nationella regleringen. Vi konstaterar att majoriteten inte stöder detta utan i stället har tillsatt fler utredningar och medgett förlängd tid för andra uppdrag. Det är förvånansvärt, eftersom jag kommer ihåg flera debatter där företrädare för Socialdemokraterna och Miljöpartiet krävt just snabbare handläggning.
Fru talman! EU:s kemikaliepolitik och hur grupper av likvärdiga ämnen ska hanteras är ett annat område där vänstermajoriteten har valt att backa. Kemikalieinspektionen fick av alliansregeringen ett uppdrag som handlade om hur Reach kunde utvecklas och effektiviseras som redovisades i juni förra året.
I rapporten visar Kemikalieinspektionen hur kunskapen om kemikalier har förändrats, från att uppmärksamma enstaka ämnen och skapa regler för att hantera detta till att mer och mer uppmärksamma grupper av ämnen som dessutom används i vanliga konsumtionsvaror. Hit hör ftalater, perfluorerade ämnen och bromerade flamskyddsmedel.
Kommer ett förbud här har industrin ofta ersatt ämnet med ett ämne där en liten del av den kemiska strukturen har förändrats. Från förbud mot bisfenol A behöver vi nu hantera ämnen ända bort mot bisfenol S. Det är vad vi i Centern kallar bisfenolalfabetet. Därför menar jag att lagstiftningen nu måste utvecklas till att kunna hantera grupper av ämnen och inte bara enstaka ämnen. Majoriteten instämmer i analysen men avstår från de skarpare skrivningar som finns i alliansens gemensamma motion, vilket jag djupt beklagar.
Ett tredje område där majoriteten har valt en lägre ambitionsnivå är hormonstörande ämnen, punkt 8 i betänkandet.
Kunskapen om hormonstörande ämnens skadliga verkningar ökar snabbt, samtidigt som vi ser tecken på att de sprids i ekosystemen. Till exempel återfinns dubbelkönade abborrar utanför en del svenska reningsverk, och vi har tidigare i debatten hört att samma problem finns för mört. Alliansens kemikalieproposition tog upp frågan och hade flera åtgärdsförslag rörande hormonstörande ämnen. Flera stöds av nuvarande regering. Det är bra - men.
EU-kommissionen antog 1999 en strategi för endokrinstörande ämnen, KOM(1999)706, som kommissionen själv har aviserat behöver en revision. Men det har ännu inte skett.
På kemikalieområdet finns två förordningar: biocidförordningen och växtskyddsmedelsförordningen. Här har rådet och EU-parlamentet gett kommissionen i uppdrag att ta fram kriterier för hormonstörande ämnen, en så kallad delegerad akt. Den skulle ha beslutats senast den 13 december 2013 inklusive en tidsplan. Det har ännu inte skett. Därför uppmanade alliansregeringen kommissionen att uppfylla beslutet. Eftersom det inte skedde stämde svenska regeringen EU-kommissionen vid domstolens första instans, den så kallade tribunalen. Det är, fru talman, unikt att en svensk regering stämmer kommissionen, och det har stor betydelse på just kemikalieområdet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik
Nu visar det sig att både rådet och EU-parlamentet stöder stämningen. OECD har dessutom sedan länge kriterier som kan användas. I detta känsliga läge hade det varit bra med stöd för yrkandet att EU bör öka takten när det gäller att begränsa användningen av eller fasa ut särskilt farliga ämnen, som just hormonstörande ämnen. Men också här har vänstermajoriteten valt att backa. Jag undrar vad bekymrade föräldrar och konsumenter tycker om det. Vi från Alliansen har en reservation.
På två områden har vi dock funnit majoritet för en gemensam ståndpunkt. Det gäller kvicksilver respektive bromerade flamskyddsmedel. Det innebär, fru talman, att betänkande MJU7 innehåller två tillkännagivanden som begär handling av regeringen.
Kvicksilver är ett ämne som Sverige under lång tid har arbetat för kartläggning, begränsning och förbud för användning av. Kvicksilver är ju ett mycket farligt miljögift. Minamatakonventionen slutförhandlades under 2013 och undertecknades i oktober samma år, symboliskt nog just i Minamata, där den stora katastrofen upptäcktes.
Sverige och 93 andra länder har undertecknat avtalet, som innehåller begränsningar av och förbud för kvicksilver i både produkter och industriella processer. Det kommer i delar att börja gälla från 2020. Trots att Sverige påbörjade arbetet redan 1960 och införde ett totalförbud 2009 är nedfallet över landet genom luften fortfarande stort. Därför är Minamatakonventionen viktig också för oss. Det är glädjande att vi nu får ett beslut i riksdagen med krav på att regeringen verkar kraftfullt för att EU - som faktiskt ligger långt efter Sverige i just denna fråga - ska begränsa och fasa ut farliga ämnen som kvicksilver.
Bromerade flamskyddsmedel är också ämnen som kan färdas långväga genom luften. Sådana ämnen har hittats i nyfödda isbjörnsungar, vilket i sig är en skrämmande kunskap. Bromerade flamskyddsmedel lagras i miljön och i människan, vilket ger risk för skador på foster, har hormonstörande effekter och kan orsaka cancer. Kemikalieinspektionens tillsyn visar också att satta ämnesgränser överskrids på ett sätt som har lett till åtalsanmälningar. Det är därför verkligen bra att utskottet nu är överens om ett tillkännagivande om att regeringen bör verka för att bromerade flamskyddsmedel begränsas ytterligare eller helt fasas ut inom EU.
Fru talman! Slutligen: Det här betänkandet hade kunnat vara mycket tuffare, om vänstermajoriteten hade valt att ta fler steg framåt vad gäller styrmedel i kemikaliepolitiken, hantering av grupper av farliga ämnen samt begränsning och utfasning av hormonstörande ämnen. Men så är tyvärr inte fallet. Jag konstaterar dock att Alliansen har vunnit gehör för bättre skrivningar i tillkännagivanden till regeringen om kvicksilver respektive bromerade flamskyddsmedel. Det är bra.
Mot bakgrund av detta yrkar jag bifall till Alliansens reservationer 2, 3 och 6 och i övrigt bifall till utskottets förslag.
(Applåder)
I detta anförande instämde Kristina Yngwe (C) och Gunilla Nordgren (M).