2014 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll
Betänkande 2014/15:JuU13
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 26 mars 2015
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Hela betänkandet
Beslut
Regeringens årliga redogörelse om särskild utlänningskontroll (JuU13)
Regeringen redovisar i en skrivelse hur lagen om särskild utlänningskontroll har använts under tiden 1 juli 2013 - 30 juni 2014. Regeringen redogör också för den internationella terrorismens utveckling under samma period samt för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
- Utskottets förslag till beslut
- Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionsyrkandena.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Skrivelser: 1
Från regeringen
- 2014 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontrollSkrivelse 2014/15:46
Motioner från ledamöterna
Beredning, Genomförd
Justering: 2015-03-19
Trycklov: 2015-03-19
Betänkande 2014/15:JuU13
Alla beredningar i utskottet
Regeringens årliga redogörelse om särskild utlänningskontroll (JuU13)
Regeringen redovisar i en skrivelse hur lagen om särskild utlänningskontroll har använts under tiden 1 juli 2013 - 30 juni 2014. Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger nej till en motion från allmänna motionstiden 2014 som rör denna lag samt även nej till en följdmotion. I skrivelsen redogör också regeringen för den internationella terrorismens utveckling under samma period samt för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism. Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2015-03-25
Debatt om förslag 2014/15:JuU13
Webb-tv: 2014 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll
Protokoll från debatten
Anf. 156 Kent Ekeroth (SD)
Herr talman! Vi diskuterar återigen lagen om särskild utlänningskontroll, som är ett återkommande tema i justitieutskottet. Något annat som också är återkommande är våra förslag att förändra lagen om särskild utlänningskontroll. Vi har nu i många år velat skärpa lagen, och vartenda år har alla de andra sju partierna varit emot sådana skärpningar.
Vänsterpartiet och Miljöpartiet har tidigare framfört krav på att avskaffa lagstiftningen, men vi vill att den ska skärpas.
Enligt denna lag ska en utlänning kunna utvisas med hänsyn till rikets säkerhet om det befaras att personen kommer att begå eller medverka till terroristbrott. Om utvisningen inte kan verkställas på grund av till exempel risk för dödsstraff eller tortyr säger lagen att utvisningen ska skjutas upp. Personen kan eventuellt till och med beviljas uppehållstillstånd, vilket är ganska fantastiskt.
Man hävdar att det finns en viss kontroll från brottsbekämpande myndigheter, till exempel husrannsakan eller anmälningsplikt, och de andra partierna har varit nöjda med det. Vi vill att detta ska skärpas. Vi är inte nöjda med skrivningarna i dagens lagstiftning.
Till att börja med står det i 1 § att en sådan utlänning får utvisas. Vi menar att skrivningen ska skärpas så att det står att personen antingen ska eller bör utvisas, för att göra klart att det är en huvudregel och ingenting annat.
Migrationsverket äger frågan om utvisning, enligt 2 §. Men eftersom detta är en säkerhetsfråga anser vi att Säkerhetspolisen ska vara huvudansvarig för frågan och därmed meddela beslut om utvisning och att Migrationsverket ska ha rätt att yttra sig.
Vi anser att huvudregeln ska vara ett livstidsförbud mot att återvända hit. Alltför många utvisningsbeslut i Sverige i dag är tidsbegränsade. Vi vill att huvudregeln ska vara livstidsförbud. 4 § bör ändras i enlighet med detta. Det är också tveksamt, som vi skriver i motionen, om 4 a och 4 b §§ ska stå kvar. Det möjliggör besök för dem som är utvisade. Om det nu finns några fantastiska skäl för att de ska kunna komma hit på besök igen ska det åtminstone göras under bevakning av polisen eftersom de här personerna uppenbarligen utgör en risk för Sverige. Då ska det också såklart ske på utlänningens egen bekostnad.
Förvar ska gälla som huvudregel för samtliga som döms till utvisning och som inväntar verkställighet. Det är egentligen ganska naturligt. Om man har blivit utvisad har man blivit det för att man anses utgöra ett hot mot rikets säkerhet. Vi ser det som helt och hållet orimligt att dessa personer ska röra sig mer eller mindre fritt i samhället. Vi kan inte riktigt förstå varför ingen annan håller med oss i den frågan. De ska sitta inlåsta till dess att utvisningen kan verkställas, skriver vi i motionen.
Eftersom vi anser att det är Säkerhetspolisen som ska äga frågan om utvisning enligt lagen ska deras bedömning väga tyngre än Migrationsverkets. Vi anser inte att Migrationsverket ska kunna ompröva beslutet, utan det ska i så fall ske i domstol.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2014 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll
När det finns verkställighetshinder, som risk för tortyr eller liknande, menar vi att man måste göra hårdare ansträngningar för att få dessa personer utvisade till deras ursprungsland. Om det föreligger verkställighetshinder ska man försöka med ett tredje land som de kan utvisas till eller förvaras i. Det kanske kan vara svårt ibland, och om det inte går ska de sitta inlåsta till dess att vi kan verkställa utvisningen eller till dess att de självmant lämnar landet. Det kan de göra precis när som helst. Men om de inte vill göra det får de också räkna med att sitta inlåsta.
Vi anser att straffen bör skärpas. Terroristbrott och hot mot rikets säkerhet är allvarliga saker. Straffen bör höjas både för den utvisade och för personer som hjälper individer att komma in eller uppehålla sig i landet. Både minimi- och maximinivån bör höjas.
Undantaget i 24 § om att en utlänning ska undgå straff om han har återvänt till Sverige på grund av förföljelse, trots att personen tidigare har utvisats, ska tas bort. Om man har fått ett utvisningsbeslut ska man också straffas om man uppehåller sig i eller återvänder till Sverige. Uppenbarligen är personen ett hot mot rikets säkerhet, och något annat än att han ska straffas är inte rimligt.
Dessutom menar vi att de som har blivit utvisade med stöd av denna lag också ska registrera biometriska uppgifter - fingeravtryck, dna och foto - i en databas. Denna databas ska alla som kommer in till Sverige eller söker uppehållstillstånd här kontrolleras mot just för att förhindra att de försöker ta sig hit under annan identitet eller dylikt.
Dessa förändringar, herr talman, skulle medföra kraftiga skärpningar och förbättringar i lagen om särskild utlänningskontroll. Det är inte minst aktuellt i dag, när vi som vi alla vet har denna situation med terrorresande och folk som sysslar med de sakerna både i Sverige och utomlands. Vi är väl en av de största exportörerna av jihadresenärer eller dylikt, till exempel. Det är givetvis ett resultat av 40 års massinvandringspolitik av den fantastiska sjuklövern, som fortfarande inte förstår sitt eget bästa.
Anf. 157 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Jag tror att Elin Lundgren lite senare kommer att redovisa en del av de fakta som rör ärendet. Det är bra.
Jag tror att det är viktigt att understryka att Sverige ända sedan 70-talet har haft bestämmelser för att bekämpa terroristbrott och terrorism. Lagen om särskild utlänningskontroll kom på 90-talet, och den är skarp. Vi har långtgående regler jämfört med många andra länder. Den är ett viktigt verktyg i kampen mot terrorismen.
Att kunna utvisa utlänningar med hänvisning till rikets säkerhet är viktigt. Det är också viktigt att man kan avvisa personer som har begått terroristbrott eller som har samröre med internationell terroristverksamhet, vilket vi kan i dag. Av skrivelsen framgår att lagen kommer till användning, och det lär den göra också framöver.
Den internationella terrorismen oroar. Attentaten i Paris och Köpenhamn är de senaste exemplen i vår direkta närhet. Alla i den här kammaren känner till att hotnivån i Sverige höjdes år 2010 av Säkerhetspolisen. Man har också redovisat att man har avvärjt attentat och gjort insatser som är nödvändiga.
Det som är nytt är att ett stort antal personer reser från Sverige för att strida med terroriststämplade organisationer. Det är ett stort bekymmer. Alliansen har lagt fram gemensamma förslag om åtgärder. Jag tycker att det är bra att regeringen nu utreder kriminalisering av sådant resande.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2014 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll
Sedan har vi utlänningar som söker sig till Sverige, och det är där denna lagstiftning kommer till användning. I betänkandet redovisas hur lagen har använts under en period. Det är viktigt att denna redovisning kommer, eftersom det här är långtgående åtgärder. Vi har haft som tradition och regel att riksdagen ska få denna kunskap återkommande, och det tycker jag är en bra ordning.
I betänkandet avvisar vi också en motion från Sverigedemokraterna. I den allmänna diskussion som finns i Sverige i dag låter det naturligtvis tufft eller skarpt att säga att vi nu ska skärpa lagstiftningen. Men jag vill påstå att Sverigedemokraternas motion är dåligt underbyggd.
För det första väger Säkerhetspolisens synpunkter mycket tungt redan i dag. Jag kan inte erinra mig ärenden där man inte har tagit intryck av Säkerhetspolisens synpunkter.
För det andra föreslås i motionen att personer ska utvisas i första hand till sitt ursprungsland. Så är det naturligtvis. I andra hand ska regeringen upprätta avtal med ett tredje land dit personen kan utvisas, föreslår man. Det är ett intressant ställningstagande. Sverige har undertecknat en rad internationella konventioner om mänskliga fri- och rättigheter. Vi kan inte utlämna personer till länder där man riskerar dödsstraff, tortyr och annat. Det är ett ställningstagande som jag tycker är bra.
Man kan undra om Sverigedemokraterna vill bryta upp från den här typen av internationella överenskommelser. Eller vilket civiliserat land som uppfyller rimliga krav på anständighet tror Sverigedemokraterna att man skulle kunna få ett avtal med? Det skulle alltså vara ett land som skulle öppna dörrarna och säga: Skicka hit några människor som riskerar landets säkerhet eller som har samröre med internationella terroristorganisationer! Det är helt orealistiskt, och orealistiska förslag är inte meningsfulla att rösta ja till.
Dilemmat är naturligtvis att när vi har kommit fram till att en person ska avvisas eller utvisas är det problem när man inte kan utvisa vederbörande.
Det här är ett bekymmer som väldigt många demokratiska länder har i dag. Jag har tidigare diskuterat med många kolleger hur man ska se på detta. Om man vill komma till rätta med det hela ska man möjligen fundera över om det går att hitta några internationella överenskommelser om hur problematiken ska hanteras.
Om man vill stå upp för de internationella överenskommelser som vi har om mänskliga fri- och rättigheter finns det ändå personer som vi enligt lagen kan utvisa, men där verkställighetshinder föreligger. Då tycker Sverigedemokraterna att man ska låsa in dessa personer på livstid och slänga nyckeln. Det som de då inte tar hänsyn till är att dessa ärenden är väldigt olika. Det är inte bara så att man måste vara dömd eller att det ska vara tydligt att man har begått ett terroristbrott, utan definitionen inrymmer också en möjlighet att avvisa personer därför att de befaras kunna medverka till eller begå terroristhandlingar. Det är en väldigt vid definition.
Att i varje situation utgå ifrån att man ska låsa in folk på livstid och slänga nyckeln är nog att gå väldigt långt. Det är i varje fall inget som man ska acceptera, utan man måste pröva varje ärende.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2014 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll
Enligt den lagstiftning som vi har i dag kan det beslutas om förvar. Personer kan vara i förvar under väldigt lång tid. Men det finns också möjlighet att på andra sätt kontrollera vad en person har för sig. Det är det som är det viktiga, att säkerställa att vederbörande inte kan ägna sig åt terroristverksamhet. Det är viktigt att man använder det verktyget - det är dessutom billigare än att låsa in personer, samtidigt som det är mer humant.
Herr talman! Sammanfattningsvis finns det problem med detta, och det finns inga enkla lösningar. Definitionen är sådan att den träffar en ganska bred grupp, även om det är få ärenden där lagstiftningen används.
Det är viktigt att ett civiliserat land som Sverige står upp för mänskliga fri- och rättigheter och grundläggande principer för rättssäkerhet och annat. Vi ska inte bryta internationella överenskommelser.
I kampen mot terrorism måste ett civiliserat land arbeta med blanka vapen. I den stund som vi struntar i grundläggande regler kommer vi att förlora. Det är precis så som terroristerna agerar. De respekterar inte de grundläggande principerna, och det är det som är bekymret. Vi måste vara smarta nog att arbeta med rättssäkerhet och rimliga åtgärder. Vi måste också se till att vi använder en lagstiftning som fungerar, och det gör den här. Det visar också den skrivelse som regeringen har lämnat till riksdagen.
Jag yrkar bifall till justitieutskottets förslag i betänkandet.
(Applåder)
Anf. 158 Kent Ekeroth (SD)
Herr talman! Inom det kriminalpolitiska området har det många gånger visat sig att Moderaterna, Alliansen eller Socialdemokraterna förkastar våra förslag för att sedan genomföra det som vi föreslår. Det gäller till exempel Beatrice Ask och den villkorliga frigivningen för något år sedan.
Jag tror att vi kommer att se något liknande också när det gäller den här frågan. Tyvärr tror jag inte att vi kommer att få se det förrän det är för sent, har hänt något dumt eller när man inte har kunnat utnyttja den lagstiftning som vi föreslår.
När det gäller internationella överenskommelser är jag av den uppfattningen att om de är negativa för Sverige, då måste vi omförhandla dem. Så enkelt är det, och det gäller alla internationella överenskommelser. Vi kan inte vara bundna av någonting som skrevs under för 10-50 år sedan. Man måste inte ens i alla fall omförhandla dessa överenskommelser. Inom internationella konventioner finns det utrymme för att ha en egen lagstiftning.
Beatrice Ask sa att vi vill låsa in dessa personer på livstid. Det var inte det jag sa, utan jag sa att när en person ska utvisas enligt denna lag, och om det inte går att utvisa personen på grund av verkställighetshinder, då ska personen låsas in. Men det handlar inte om livstid, för personen kan välja att självmant lämna landet när som helst. Sedan eskorterar man personen ut ur landet, och då sitter personen inte längre i fängelse. Detta är alltså mer eller mindre på frivillig basis, men i det här landet ska de inte gå fritt. Det förvånar mig att ett parti, som åtminstone tidigare gav sken av att vara för lag, ordning, rättvisa och säkerhet, här i kammaren säger att man ska nöja sig med att belägga folk, som befaras vara ett hot mot rikets säkerhet eller begå terroristbrott, med anmälningsplikt. Vid vissa tillfällen kan man också göra en husrannsakan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2014 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll
Men i grund och botten går dessa människor fritt omkring i vårt samhälle. Den kriminalpolitiken är ju så långt ifrån lag och ordning och ordentlig kriminalpolitik som man kan komma.
Anf. 159 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Även om det föreligger verkställighetshinder för att utvisa en person kan man redan i dag lämna landet om man vill göra det. Det är fullt möjligt. Syftet med återkommande kontroller är naturligtvis att det inte ska vara enkelt att befinna sig i Sverige, i varje fall inte om man ägnar sig åt sådant som kan vara skadligt.
Det som bekymrar mig är att Sverigedemokraterna helt plötsligt vill riva upp tanken på att sätta en gräns vid till exempel dödsstraff eller tortyr. Det är oerhört viktigt att stå upp för de grundläggande rättigheterna. Jag är inte beredd att utvisa någon som riskerar dödsstraff, av det enkla skälet att jag anser att dödsstraff är förkastligt. Jag kommer aldrig att kunna acceptera det, och av det skälet kan man inte utvisa människor. Det finns internationella regler, och de är rimliga.
Sedan säger Kent Ekeroth att Moderaterna, Alliansen och alla andra är mot er varje gång vi säger nej till era förslag och att vi sedan antar dem. Ja, även en blind höna kan ju hitta ett korn. Så är det. Ni har inte fel i allting; det är inte det jag säger. Men i motionen om lagen om särskild utlänningskontroll är det väldigt tunt med sakliga argument. Det finns ingen anledning att i form ändra hur lagen används. Det finns verktyg för att man ska kunna agera. Det dilemma som finns är när det föreligger verkställighetshinder. Där vill ni uppenbarligen gå väldigt långt i ett internationellt perspektiv. Det är vi inte beredda att göra.
Däremot är det ingen - i varje fall inte allianspartierna - som tycker att den här lagstiftningen ska tillämpas med mjuka vantar, utan den ska vara tuff.
Anf. 160 Kent Ekeroth (SD)
Herr talman! Jag tror inte att Beatrice Ask lyssnade riktigt. För den delen har hon nog inte heller läst motionen.
Beatrice Ask kritiserade det här förslaget och sa att Moderaterna och Alliansen sätter gränsen vid dödsstraff och vill inte utvisa någon som riskerar dödsstraff. I motionen står det uttryckligen: Finns det sådana verkställighetshinder ska personer inte utvisas, utan då ska de sitta inlåsta i Sverige till dess att de självmant lämnar landet. Precis som Beatrice Ask var inne på kan de göra det när de vill. Vill de inte göra det ska de inte gå fria på gator och torg i vårt land. Moderaterna säger att de ska göra det. Visst, de kanske får anmälningsplikt, men det är inte så mycket att hänga i granen, om jag ska vara helt ärlig.
Jag förstår inte riktigt var man får ifrån att förslaget skulle vara dåligt berett. Vi anser att utvisning som huvudregel ska vara på livstid och inte bara några år - som andra partier har en förkärlek för - eller att straffen ska höjas om man bryter mot lagen eller anses utgöra ett hot mot rikets säkerhet. Det här är en åsikt. Straffen ska vara hårdare. Huvudregeln ska vara utvisning på livstid och förvar, inte på livstid utan tills utvisningen går att verkställa eller personen själv lämnar landet.
Det är vid varje enskilt tillfälle upp till dessa personer att lämna landet under kontrollerade former, eskorterade av polisen. Så det handlar inte om livstidsstraff, utan det handlar om att de inte ska gå fria i Sverige. Sverigedemokraterna anser inte att folk som är ett hot mot rikets säkerhet eller befaras begå terroristbrott ska kunna gå fritt på våra gator och torg, till exempel på Drottninggatan, inte så långt härifrån.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2014 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll
Beatrice Ask sa att även en blind höna kan hitta ett korn. Snart i en debatt ska jag återkomma med en lång lista över förslag som vi har drivit, men som ni har röstat ned och argumenterat emot. Det är alltså mer än bara något korn här och där.
Anf. 161 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Jag har absolut läst motionen väldigt noggrant eftersom jag anser att terroristbekämpning är ett oerhört viktigt ämne. Det finns stora komplikationer i hur vi arbetar mot terrorism.
Däremot är förvar precis det som ni föreslår, Kent Ekeroth, men det blir ofta livstid för när det gäller en del av de länder som kan komma i fråga ska man nog vara optimistisk om man tror att möjligheten till utvisning blir aktuell inom rimlig tid. Det kan bli väldigt långa inlåsningstider, mer eller mindre som dödsstraff.
När man lagstiftar måste man fundera över de fall som kan komma i fråga. I motionen från Sverigedemokraterna vill ni inte ens ta hänsyn till om folk är under 18 år. Det är klart att det kan finnas farliga ungdomar. Det inser även jag. Men med tanke på vad man kan befara, umgänge och andra faktorer, kan det teoretiskt sett tänkas att det finns en 16-åring som på grund av sin släkt eller sina grannar blir misstänkt för eller befaras kunna begå allvarliga brott eller medverka på något sätt till brott. Vederbörande ska då låsas in, enligt Sverigedemokraterna. Det är helt orimligt.
Om vi tänker oss in i situationen förstår vi att det är helt orimligt. Det hade varit mer logiskt om ni hade sett till att lägga fram förslag som innebär att man blir bättre på hur man ska arbeta med de åtgärder som kan vidtas utöver förvar. Till exempel kan Säkerhetspolisen och andra behöva mer resurser för att mer återkommande kunna följa upp och vidta de kontrollåtgärder som krävs. Det kan tänkas, framför allt om det skulle visa sig att antalet personer som det kan handla om ökar. Det har vi inte sett än, och det framgår också av skrivelsen.
Anf. 162 Elin Lundgren (S)
Herr talman! Beatrice Ask sa i sitt anförande att jag skulle återkomma och redogöra för ärendet. Men jag får nog säga att efter föregående replikskifte känns ärendet och de synpunkter som finns genomlysta.
Den period som skrivelsen avser är från den 1 juli 2013 till den 30 juni 2014, det vill säga brutet år.
Skrivelsen handlar om tillämpningen av den lag som ger möjlighet att utvisa en person "om det är särskilt påkallat av hänsyn till rikets säkerhet, eller om det med hänsyn till vad som är känt om personens tidigare verksamhet och övriga omständigheter kan befaras att personen kommer att begå eller medverka till terroristbrott . eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott". Informationen i rapporten bygger på uppgifter som Säkerhetspolisen har lämnat till regeringen.
Som Ask också sa har lagar om terrorism funnits i 42 år i Sverige. Den lag vi talar om nu har uppdaterats och har rötter tillbaka till 1991. Vi socialdemokrater anser att lagens utformning i dag är ändamålsenlig.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2014 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll
I skrivelsen finns också en redogörelse för läget i världen i fråga om terrorism. Där kan vi konstatera det som de flesta som hänger med i debatten också vet, nämligen att den gränsöverskridande och globala terrorismen har ökat de senaste tio åren.
Låt mig säga något om terrorismen, som egentligen förtjänar en helt egen debatt och diskussion, kanske inte främst när vi talar om en skrivelse. Det är naturligtvis aktuellt med de problem som finns med svenskar som reser till andra länder, utbildar sig för strid och deltar i våldsamheter av olika slag. De kommer tillbaka och har varit involverade i olika attentat som har avvärjts av den svenska Säkerhetspolisen.
Det har också varit andra händelser i vårt närområde. Jag tänker på till exempel Oslo och Utøya, där motiven var helt andra. Extremism och terrorism förekommer med olika syften. Det är viktigt att komma ihåg.
Just nu utreds den straffrättsliga lagstiftningen med anledning av vissa internationella åtaganden för att förhindra och bekämpa terrorism. Det är viktigt att veta att de som jag hänvisade till tidigare, de som åker utomlands och sedan kommer tillbaka, är svenska medborgare till allra största delen. De omfattas alltså inte av den lagstiftning vi talar om nu. Ibland tycker jag att det föreligger ett missförstånd där - inte i den här debatten men i samhällsdebatten.
Samtidigt jobbar Mona Sahlin som samordnare mot den våldsbejakande extremismen i Sverige. Det är ett mycket viktigt arbete eftersom alla delar i samhället behöver involveras.
Vi socialdemokrater tror på förebyggande arbete när det handlar om extremism och terrorism, och vi vill poängtera att i jämlika samhällen där människor upplever sig ha stor frihet att forma sina liv så som de önskar är människor mindre benägna att utföra avskyvärda och drastiska terrorhandlingar.
Av skrivelsen framgår att lagen har tillämpats ett fyrtiotal gånger sedan 1991 - somliga år över huvud taget inte alls, andra gånger upp till fem gånger per år. Lyckligtvis visar detta att behovet inte är stort, och jag hoppas att det kommer att hålla sig där. För den period som omfattas i dag är det fråga om två tillfällen.
Jag vill med detta yrka bifall till utskottets förslag att lägga skrivelsen till handlingarna.
(Applåder)
Anf. 163 Kent Ekeroth (SD)
Herr talman! I det förra replikskiftet efterlyste Beatrice Ask andra åtgärder än inlåsning, till exempel mer pengar till Säkerhetspolisen. Vilket sammanträffande! Det var precis vad vi hade med i vår budget. Nog om det.
Jag är faktiskt lite intresserad av att höra Socialdemokraternas syn på varför man ska släppa sådana som befaras begå terroristbrott eller är ett hot mot rikets säkerhet lösa om man inte kan utvisa dem på grund av verkställighetshinder. Det är vad lagen innebär egentligen. Jag var tidigare inne på att de underställs anmälningsplikt, husrannsakan och i vissa fall förvar, men det är knappast huvudregel. Personerna släpps ut i samhället. De kan passera på Drottninggatan och göra sin grej. Sedan sker lite svaga kontroller då och då.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2014 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll
Hur kommer det sig att Socialdemokraterna är nöjda med den inställningen? Varför vill man att dessa personer ska få röra sig fritt i vårt land?
Anf. 164 Elin Lundgren (S)
Herr talman! Tack för Kent Ekeroths frågor!
Dessa frågor avhandlades bra i det tidigare replikskiftet med Beatrice Ask. Där skiljer sig inte våra åsikter åt så mycket.
Däremot vänder jag mig mot en del av formuleringarna, till exempel att vi vill släppa lös människor eller att det är önskvärt att det går omkring - som jag uppfattar det som underförstått i vad Kent Ekeroth säger - någon form av odetonerade mänskliga bomber.
Beatrice Ask redogjorde tydligt för att det sker en kontroll av dessa personer, och det ska vara så. Naturligtvis måste varje fall bedömas enskilt. Det är olika vad människor har för avsikt att göra eller inte göra och vad som eventuellt kan trigga dem. Vad jag förstår sker kontrollerna.
Har Kent Ekeroth några exempel på där människor som har omfattats av lagen faktiskt har utfört något i Sverige på det sätt han beskriver?
Anf. 165 Kent Ekeroth (SD)
Herr talman! Jag har inga sådana exempel. Det roliga är att vi aldrig lär få ett sådant exempel. Det är problemet med de andra sju partierna i kammaren.
Jag nämnde i en debatt för någon vecka sedan vad en åklagare hade sagt till mig. Han sa att Sverige gör för lite för sent. Det är därför vi står här.
Om vi inför dessa bestämmelser behöver vi aldrig stå inför en situation som Elin Lundgren pratar om där någon som utgör ett hot mot rikets säkerhet begått ett brott. Vi ska inte stå här och göra saker när folk redan har dött eller det är för sent. Vi ska försöka förekomma händelserna genom att ha en lagstiftning som gör att de aldrig händer. Det är poängen.
Är det verkligen Socialdemokraternas utgångspunkt, det vill säga att vi väntar och ser tills något hemskt har hänt, och då kanske vi gör något för lite för sent? Det är exakt den utgångspunkten som Elin Lundgren gjorde så tydlig i sin replik, och det är helt uppåt väggarna.
När en person blir utvisad med stöd av lagen - jag säger det igen - utgör denne ett hot mot rikets säkerhet, enligt Säkerhetspolisen, till den grad att Säkerhetspolisen säger att personen inte ska vistas i landet. Personen ska ut från landet därför att han är en fara för landet. När det har konstaterats att personen är en fara för landet och ska ut, men det går inte på grund av risken för tortyr, borde det inte vara en indikation på att personen inte ska röra sig fritt i landet? Om det är så allvarligt att Säkerhetspolisen vill ha ut personen ur landet, varför ska han släppas fritt i landet när det finns en möjlighet att låsa in honom?
Jag poängterade i förra replikskiftet att personen kan lämna landet precis när han vill.
Det viktiga för oss sverigedemokrater - det borde vara viktigt för alla politiker i det här landet - är att se till att den här personen inte rör sig fritt i vårt land.
Varför har inte ni kommit till den insikten? Varför stod Elin Lundgren här och försökte insinuera att man ska göra någonting när det har hänt, när det är för sent? Vad är det för utgångspunkt att ha?
Anf. 166 Elin Lundgren (S)
2014 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll
Herr talman! Kent Ekeroth påstår att det finns ett egenintresse hos Socialdemokraterna och förmodligen även hos andra partier att människor som kan vara farliga ska släppas lösa. Så är det naturligtvis inte. Precis som jag sa i min förra replik är det så att människor som omfattas av den här lagstiftningen och är föremål för den faktiskt bevakas.
Jag bad om ett exempel av en anledning. Jag ville höra om Kent Ekeroth hade några exempel på att den här lagen inte har funkat. Jag tyckte att jag fick ett svar: Det hade han inte. Det är för mig svar nog på varför jag tycker att dagens lagstiftning är ändamålsenlig.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 26 mars.)
Beslut, Genomförd
Beslut: 2014 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll
Webb-tv: Beslut
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
2014 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
För mer information om förslagspunkten, se ärendets PDF-dokumentLagen om särskild utlänningskontroll
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2014/15:3024 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (SD) och
2014/15:1005 av Kent Ekeroth m.fl. (SD) yrkande 1.- Reservation 1 (SD)