AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2013
Betänkande 2014/15:FiU6
- 1, Förslag
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 19 november 2014
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Hela betänkandet
Beslut
AP-fondernas verksamhet (FiU6)
I en skrivelse redovisar regeringen AP-fondernas verksamhet under 2013, deras långsiktiga verksamhet och fondernas arbete med hållbarhet, ägarstyrning och ersättningar. AP-fondernas förvaltning gav under 2013 ett resultat på drygt 127 miljarder kronor. Det kan jämföras med drygt 100 miljarder kronor 2012. Det positiva resultatet beror på en stark utveckling på aktiemarknaderna. På lång sikt har AP-fonderna bidragit positivt till finansieringen av pensionssystemet.
På vissa områden har AP-fonderna mer generösa förmåner än andra jämförbara myndigheter. Finansutskottet anser att det är viktigt för allmänhetens förtroende för AP-fonderna och pensionssystemet att fonderna har förmåner som ungefär motsvarar vad som gäller för andra statliga myndigheter.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
- Utskottets förslag till beslut
- Skrivelsen läggs till handlingarna
Ärendets gång
Förslag
Från regeringen
- Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2013Skrivelse 2013/14:130
Beredning, Genomförd
Trycklov: 2014-11-10
Betänkande 2014/15:FiU6
AP-fondernas verksamhet (FiU6)
I en skrivelse redovisar regeringen AP-fondernas verksamhet under 2013, deras långsiktiga verksamhet och fondernas arbete med hållbarhet, ägarstyrning och ersättningar. AP-fondernas förvaltning gav under 2013 ett resultat på drygt 127 miljarder kronor. Det kan jämföras med drygt 100 miljarder kronor 2012. Det positiva resultatet beror på en stark utveckling på aktiemarknaderna. På lång sikt har AP-fonderna bidragit positivt till finansieringen av pensionssystemet.
På vissa områden har AP-fonderna mer generösa förmåner än andra jämförbara myndigheter. Finansutskottet anser att det är viktigt för allmänhetens förtroende för AP-fonderna och pensionssystemet att fonderna har förmåner som ungefär motsvarar vad som gäller för andra statliga myndigheter.
Finansutskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2014-11-19
Debatt om förslag 2014/15:FiU6
Webb-tv: AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2013
Protokoll från debatten
Anf. 10 Håkan Svenneling (V)
Herr talman! En avgörande förutsättning för att vi ska kunna klara de pensionskostnader som följer i framtiden är att vi har en hög sysselsättning och en god tillväxt i Sverige. Det förutsätter att Sverige fortsätter att vara en ledande industrination med framgångsrika företag och en väl fungerande offentlig sektor.
AP-fondernas verk-samhet t.o.m. 2013
Vänsterpartiet anser att AP-fonderna ska användas mer aktivt och ta ett långsiktigt ägaransvar som bryter mot de snäva vinstmaximeringar som i dag präglar enskilda ägarintressen. Ett starkt svenskt näringsliv förutsätter en aktiv och målmedveten näringspolitik. Enligt oss skulle AP-fondsmedlen i större utsträckning än i dag kunna användas för att möjliggöra en sådan näringspolitik.
Det finns i dag ett utbrett missnöje med de kortsiktiga avkastningskrav som styr mycket av investeringarna. Vänsterpartiets uppfattning är att AP-fondsmedlen inte bör användas i spekulativa syften utan bör förvaltas utifrån långsiktiga, samhällsekonomiska kriterier. Självklart ska pensionärernas pengar tryggas, men jag tror att detta görs bäst genom att AP-fonderna tar ett långsiktigt ägaransvar i syfte att upprätthålla en hög sysselsättning och en hållbar tillväxt. AP-fonderna ska till exempel kunna investera i miljöteknik, mediciner, bostäder, gruvnäring, infrastruktur och så vidare.
För att kunna använda AP-fonderna som en del i den strategiska näringspolitiken krävs att dagens snäva placeringsregler omformuleras, herr talman. Det nuvarande regelverket för Första till Fjärde AP-fonderna innehåller bland annat två bestämmelser som begränsar AP-fondernas inflytande i de bolag som de investerar i. Den ena är att marknadsvärdet av en fonds innehav av aktier i svenska aktiebolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige får uppgå till högst 2 procent av det totala marknadsvärdet av en sådan aktie. Den andra är att röstetalet i ett enskilt bolag får uppgå till högst 10 procent. Dessa gränsvärden, herr talman, bör höjas.
Vidare innehåller regelverket i Första till Fjärde AP-fonderna ett förbud mot att investera i onoterade värdepapper om det inte sker via andelar i riskkapitalfonder. Denna bestämmelse bör avskaffas då den är ett hinder för AP-fondernas möjlighet att investera i mindre, noterade bolag inom till exempel miljöteknik och medicin.
De nuvarande bestämmelserna säger att AP-fondernas placeringar ska vägledas av miljömässiga och etiska hänsynstaganden. Samtidigt slås fast att dessa hänsynstaganden inte får innebära att AP-fonderna gör avkall på det övergripande målet om hög avkastning. Dessa mål kan stå i konflikt med varandra och får konsekvenser eftersom det är tydligt att miljömässiga och etiska aspekter är underordnade avkastningskravet.
Vänsterpartiet har låtit riksdagens utredningstjänst, RUT, gå igenom AP-fondernas olika investeringar utifrån ett miljöperspektiv. AP-fonderna har olika sätt att redovisa sina investeringar, vilket innebär att det är svårt att få en heltäckande bild. Men den bild som framträder är att alla AP-fonder hade placeringar i de fem stora oljebolagen, och ingen av AP-fonderna hade någon större placering i förnybar energi. På senare tid har dock bilden ändrats en aning. Framför allt har Tredje AP-fonden gjort en del investeringar som baseras på hållbarhetsanalyser.
Det finns en bred samsyn om att offentliga medel inte borde investeras i företag som bryter mot internationella konventioner. De företag som AP-fonderna investerar i bör följa inte bara de internationella konventioner som Sverige har skrivit under utan även de konventioner som det land som företaget verkar i har undertecknat, exempelvis ILO-konventionen 169 om ursprungsfolkens rättigheter.
Det finns dock mycket kvar att göra för att AP-fonderna ska ta frågan på tillräckligt stort allvar. Avkastningskravet är i dag överordnat kravet på att investeringar ska göras med hänsyn till miljö och respekt för mänskliga rättigheter. I Latinamerikagruppernas rapport AP-fondernas ohållbara investeringar visar man att etiska riktlinjer gång på gång får stryka på foten.
Vi i Vänsterpartiet menar att AP-fondernas placeringar i stället ska vägledas av nya riktlinjer avseende miljö och etik.
Rörliga ersättningssystem inom finanssektorn har varit en av de bidragande orsakerna till finanskrisen. Såväl de ledande skikten som tjänstemännen på lägre nivåer hade och har alltjämt stora delar av sina löner kopplade till omsättningen och till kortsiktiga resultatmål, vilket uppmuntrar riskabel kreditgivning och placeringar i riskfyllda värdepapper. Dessa ersättningssystem kan leda till spekulation och mer riskfyllda placeringar.
Enligt regeringens riktlinjer för anställningsvillkor i AP-fonderna får fonderna inte betala ut rörlig ersättning till ledande befattningshavare. Däremot är det tillåtet att betala ut rörlig ersättning till övriga anställda. Under det senaste året betalades det ut 11,1 miljoner kronor i rörlig ersättning till de anställda i tre av AP-fonderna. De andra AP-fonderna har redan förbjudit rörlig ersättning.
Vänsterpartiets uppfattning är att systemet med rörlig ersättning kan leda till spekulation och ökade risker i fondförvaltningen. Av den anledningen anser Vänsterpartiet att alla AP-fonderna bör följa Första, Sjätte och Sjunde AP-fondernas exempel och inte tillåta rörliga ersättningar.
Vi tycker också att man ska granska AP-fondernas placeringar i ett etiskt råd, som man gör i dag. Det etiska rådet finansieras av AP-fonderna själva och har en inhyrd konsult, som är den stora kostnaden för verksamheten. Trots de omfattande placeringar som AP-fonderna gör, många gånger i strid med internationella konventioner, är rådets verksamhet högst begränsad i jämförelse med kostnaderna för AP-fondernas placeringar.
Dels är det ytterst problematiskt att AP-fonderna själva styr över det råd som ska granska deras investeringar, dels är det olyckligt att granskningarna görs i efterhand och inte innan fonderna väljer att investera i ett visst bolag.
Ett oberoende råd bör tillsättas i syfte att årligen följa upp AP-fondernas investeringar och kontinuerligt utvärdera verksamheten. Rådets uppföljning och utvärderingar bör inriktas på huruvida de företag AP-fonderna investerar i lever upp till etiska riktlinjer om mänskliga rättigheter och vilka miljömässiga hänsynstaganden de gör. Såväl uppföljningen som utvärderingarna bör presenteras för riksdagen och vara föremål för debatt i denna kammare.
Med det, herr talman, vill jag yrka bifall till Vänsterpartiets reservation.
Anf. 11 Jörgen Andersson (M)
Herr talman! Jag hade väl egentligen inte tänkt förlänga debatten särskilt mycket, men jag tycker ändå att det kan vara intressant att göra några reflexioner över det här betänkandet.
Betänkandet om AP-fondernas verksamhet är årligt återkommande, och där behandlas regeringens skrivelse om föregående års resultat och förvaltning. Ser vi till det ekonomiska utfallet kan vi konstatera att fonderna presterat ett samlat resultat på 127 miljarder - en god avkastning, får man ändå säga, som bidrar till att den samlade avkastningen över tid också är förhållandevis god även om avkastningen varierat stort över tid.
Ser vi till avkastningen sedan 2001 har den varit 4,7 procent i jämförelse med inkomstindex, som varit 3,3 procent, medan en jämförelse sedan 2009 visar en avkastning på 10,6 procent i jämförelse med inkomstindex på 3,4 procent för samma period.
Det här innebär, eftersom inkomstindex ligger till grund för uppräkningen av pensionsskulden i inkomstpensionssystemet, att buffertfonderna nu börjar bidra till förmögenhetsbildningen i inkomstpensionssystemet, precis så som det en gång var tänkt. Om vi reflekterar lite över de signaler som har kommit om resultatet i år så här långt visar även de på ett gott resultat. Mycket tyder alltså på att det fortsätter även i år.
Buffertfonderna har som syfte att vara just ett buffertkapital, att stötta upp pensionssystemet och kapa av de största topparna och påfrestningarna i systemet som vi upplever i detta nu. Det är allmänt känt. Det är för att skapa en trygghet för dagens och framtidens pensionärer och bidra till ett hållbart pensionssystem, helt enkelt.
Därför är det också viktigt att en god avkastning upprätthålls. Bästa möjliga avkastning är en förväntning som dagens och framtidens pensionärer följaktligen torde ha på verksamheterna. Vår uppgift är således att granska och utvärdera om så sker. Ändå talar vi väldigt lite om just de ekonomiska resultaten i dessa debatter, särskilt under kammarhanteringen.
Fokus i de här debatterna hamnar i stället ofta på investeringsstrategier och på placeringspolicyer med helt andra värden som grund. Det behöver naturligtvis inte finnas något motsatsförhållande mellan dessa ställningstaganden, men det kräver trots allt att den diskussionen förs om eventuella överväganden med andra mål som grund.
Under alliansregeringen har ett gediget arbete gjorts när det gäller att utveckla hur AP-fonderna hanterar moraliska och etiska placeringshänsyn, ett arbete som jag förutsätter fortgår. Att inkludera dessa placeringshänsyn står som sagt inte nödvändigtvis i motsats till god avkastning. Det visar väl de senaste årens resultat med önskvärd tydlighet.
Under de senaste årens debatter i den här frågan har fokus i huvudsak legat på hur AP-fonderna kan och bör ta miljömoraliskt och etiskt ansvar. I detta har Vänsterpartiet och Miljöpartiet reserverat sig. Senast förra året hade dessa två partier en gemensam reservation. Då som nu handlade det mycket om arbetet med dessa frågor, som enligt reservanterna gick alldeles för långsamt och borde vara mer omfattande. Det var av allt att döma av underordnad betydelse att få god ekonomisk avkastning.
I princip samma reservation lämnas i dag av Vänsterpartiet, med den enda skillnaden att Vänsterpartiet i dag får stå ensamt här i kammaren och anföra dessa ståndpunkter. Anledningen till detta är antagligen att Miljöpartiet har intagit Finansdepartementet, med ansvar för just den här frågan.
Herr talman! Det förvånar mig därför att det i dag är helt tyst från Miljöpartiet här i kammaren. Jag hade förväntat mig att Miljöpartiet hade förberett sig för sin position och presenterat hur de tänker hantera AP-fonderna och vilka ställningstaganden och överväganden de vill göra gentemot den förväntning våra pensionärer har på god avkastning. Lika förvånande tyst är det från Socialdemokraternas sida - möjligen är det en obehaglig tystnad.
Vad vill egentligen Miljöpartiet? Har man ändrat uppfattning och insett vilket gediget arbete som gjorts under Alliansens tid, eller ska AP-fondernas placeringspolicyer dramatiskt förändras? Och var står Socialdemokraterna? Detta är uppenbarligen höljt i dunkel, och vi kan bara gissa vad vi kan förvänta oss gällande hanteringen av buffertkapitalet under åren framöver.
Jag hade en förhoppning om någon liten signal med tanke på den höga svansföring som Miljöpartiet har haft - då särskilt Per Bolund, numera finansmarknadsminister.
Herr talman! Betänkandet handlar om verksamheten till och med år 2013. Jag yrkar bifall till förslaget att skrivelsen läggs till handlingarna.
Anf. 12 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Jag vill yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på reservationen.
Låt mig först säga till Jörgen Andersson: Nu var väl Jörgen Andersson väldigt grälsjuk med tanke på att det enda han ville göra var att få oss att tala om vad vi har för uppfattning om AP-fonderna. Jag trodde att det hade framgått med all önskvärd tydlighet i och med att vi står bakom betänkandet. Men det får väl Jörgen Andersson fundera över.
Det andra jag vill säga handlar om själva sakfrågan och reservationen. Vad har vi AP-fonderna till, och vad är grunden till att vi har AP-fonder? Jag trodde i min enfald att det var för att få så mycket medel som möjligt till pensionerna. Det är ju det som är den stora frågan i det här - hur vi ska få så mycket avkastning som möjligt.
Självklart anser vi socialdemokrater också att det är viktigt med etiska riktlinjer även för statens egna pensionsfonder. Självklart är det så. Men det behöver inte stå i motsats till att ha god avkastning - tvärtom. Vi kan konstatera att de företag som går väldigt bra på svensk marknad just nu - förmodligen på internationell också; det vet jag mindre om - är företag som sysslar med miljöteknik och alla andra typer av grön teknik.
Det finns anledning att konstatera att onoterade värdepapper medför en högre risk. Det är därför inte alla AP-fonder får syssla med onoterade papper: Det finns en hög risk i det. Det medför en mycket högre risk att gå in i det, och vi har ju AP-fonderna för att få så mycket pensionsmedel som möjligt, kunna fylla buffertfonderna och trygga pensionerna i framtiden. Det är skälet till att vi över huvud taget har AP-fonder. Vad skulle vi annars ha dem till? Det finns inget egenvärde i att staten går in och köper aktier. I det fallet är Vänsterpartiet inkonsekvent.
Vi tycker att det är viktigt att man hela tiden ser över regelverket. Det ska man också göra. Därför tycker vi inte att det finns någon anledning att göra något tillkännagivande i dag. Att reglera frågor så hårt som Vänsterpartiet vill göra menar vi är att gå lite väl långt.
Har man gjort stora investeringar i energi historiskt sett - det har ju även våra AP-fonder gjort - är det klart att det finns mycket fossil teknik. Men den fossila tekniken blir ju mindre och mindre vanlig i det fallet.
När det gäller de rörliga ersättningarna gör utskottet tillkännagivanden om det, så det är väl ett slag i luften från Vänsterpartiets sida.
Anf. 13 Håkan Svenneling (V)
Herr talman! Börje Vestlund frågar vad man ska använda pengarna till om man inte ska använda dem till att få så hög avkastning som möjligt.
Jag skulle faktiskt vilja vända på det och säga att AP-fonderna är våra samlade medel som vi tillsammans har jobbat ihop, alla vi som jobbar i Sverige. Jag skulle vilja att de medlen användes till att få en så bra värld som möjligt - en bra värld som är hållbar, där mina barn och barnbarn kan leva och växa. Så svulstig och stor skulle jag vilja bli i orden.
Allt kan inte mätas i ekonomisk avkastning. Är det så att vi använder våra AP-fondpengar till att satsa på framtidens bolag och framtidens teknik som gör att Sverige kan behålla sin ställning som en stark industrination med god tillväxt och mycket jobb, då menar jag att det bidrar till en bättre värld. Därför tycker jag att man ska likställa mål om miljömässig hållbarhet med mål om ekonomisk avkastning. Det finns ett värde i att se båda delarna. Därför reserverar sig Vänsterpartiet i dag.
Anf. 14 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Problemet är att jag inte ser någon motsättning mellan att investera i miljövänlig teknik och hög avkastning. Jag ser absolut ingen motsättning. Men det kanske är just grön-teknik-företag som ger bra avkastning som man ska lägga pengarna på, i stället för att lägga dem på nya bolag när vi vet väldigt lite om vad de kommer att ge i framtiden. Det är ju det som är poängen.
Jag håller faktiskt inte med om att det inte är avkastningen som ska vara i centrum. Vi har ju andra organ och andra sätt att arbeta. Vi har miljölagstiftning som vi kan påverka, även globalt. I mitt förra utskott, näringsutskottet, var det här en fråga som man diskuterade hela tiden. Skulle det här gälla bara AP-fonderna är jag ganska säker på att möjligheten att få en bra avkastning på sikt minskar kraftigt.
Anf. 15 Håkan Svenneling (V)
Herr talman! I går lyssnade jag på generaldirektören för en myndighet som heter Tillväxtanalys, som har medarbetare runt om i världen som analyserar hur tillväxt funkar och vad man ska göra för att få en så bra tillväxt som möjligt. Han var väldigt tydlig med att vad Sverige bör konkurrera med är hög utbildningsnivå och god kompetens - våra jobb är svåra att flytta till låglöneländer.
Jag tror att vi måste vara framåtsyftande när det gäller hur vi använder de stora summor vi har i våra AP-fonder för att utveckla för framtiden. Att våga satsa på förnybar energi i stället för på de fem stora oljebolagen är en bättre politik än en som bara ser till ekonomisk avkastning och bara tänker att vi ska fortsätta köra våra bilar på bensin och att detta ska trygga våra pensioner för framtiden. Det är inte en hållbar värld där vi stärker Sverige som industrination.
Anf. 16 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Detta sista är det väl ingen som ifrågasätter. Jag tycker dock att vi här i riksdagen - jag tror att alla här i riksdagen håller med om det - har en skyldighet att arbeta på många nivåer för att minska den fossila användningen. Där tror jag inte att det finns någon motsättning över huvud taget.
Precis som Håkan Svenneling sade i sitt anförande investerar man mer och mer i grön teknik. Det är väl bra, och det hoppas jag att man ska fortsätta göra, för det är verkligen lönsamt. De flesta bedömare menar att den fossila industrin kommer att bli olönsam, möjligen med undantag av naturgas. Det är sanningen. Vi kommer att behöva mindre och mindre fossila produkter i framtiden när man tar fram alternativ. Det kommer alltså förmodligen att vara ganska olönsamt att investera i det.
Jag tycker också att man ska vara framåtsyftande, men inte i första hand genom AP-fonderna utan på andra lagstiftningsområden - inte minst i miljölagstiftningen men också i frågor om näringspolitik, energipolitik och så vidare. Där är Sverige också ett föregångsland på många sätt.
Vi ligger långt före när det gäller förnybart. Vi ligger långt före på de flesta områden, och vi arbetar också för att hela Europa ska följa efter. Sedan kan vi ha olika uppfattningar om hur målen ska sättas, men det slutliga målet 2050 är vi så gott som alla ense om. Det vi har stridit om nu handlar om 2030, men det är en annan fråga som inte är föremål för den här debatten.
Anf. 17 Jörgen Andersson (M)
Herr talman! Min grälsjuka bottnar väl i någon form av abstinens från debatterna i valrörelsen. Det är ju ett tag sedan, och debatterna i kammaren har varit rätt få.
Jag ska inte gräla med Börje, för i grund och botten är vi helt överens. Jag är väldigt glad för att min grälsjuka lockade upp Börje, så att han fick tydliggöra Socialdemokraternas ställningstagande. Vi är ju helt överens när det gäller AP-fondernas syfte och att det är viktigt att man har en avkastning för att stärka pensionssystemet, särskilt med tanke på de påfrestningar som nu finns.
Börje Vestlunds inlägg var väldigt balanserat. Han hade samma inställning som jag när det gäller att fasa in ställningstagandena och göra det på ett ansvarsfullt sätt. Precis som Börje tror jag inte att det finns några motsättningar mellan en god avkastning och ett stort etiskt och miljömoraliskt hänsynstagande. Tvärtom kan det faktiskt vara så att det ger bättre avkastning.
Min uppfattning är att detta styrs mycket av att man har en kundstyrd efterfrågan. Den moderna människan är väldigt medveten och ställer höga krav på hur produktionen av olika produkter ska gå till och på att man tar ansvar i de här frågorna. Därför tror jag att detta kommer att fasas in alltmer, och det kommer att stärka avkastningen om man har det medvetandet med sig.
Jag ska inte fortsätta gräla. Jag gläds åt att Miljöpartiet har fått rätta in sig i ledet och att Socialdemokraterna är tydliga i frågan. Jag tackar för det.
Anf. 18 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Jag är glad att jag fick tillfredsställa Jörgen Anderssons debattlusta.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 17.)
Beslut, Genomförd
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2013
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Därmed lägger riksdagen skrivelse 2013/14:130 till handlingarna.- Reservation 1 (V)
Ledamöternas rösterOmröstning i motivfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (V) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 93 0 0 20 M 72 0 0 12 SD 46 0 0 3 MP 22 0 0 3 C 17 0 0 5 V 0 19 0 2 FP 15 0 0 4 KD 13 0 0 3 Totalt 278 19 0 52