Anf. 128 Nina Lundström (Fp)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna.
Vad är målet med det system vi har i dag för studiestöd? Jag skulle vilja citera det som står i budgetpropositionen. Studiestödsreformen 2001 gav inriktningen på de mål som finns i dag och som anges i budgetpropositionen:
"Studiestödet ska verka rekryterande och därmed bidra till ett högt deltagande i utbildning. Det ska vidare utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och i och med det bidra till ökad social rättvisa. - - - Målen ska uppnås genom effektivt, sammanhållet, flexibelt och rättssäkert studiestödssystem som ska vara enhetligt och överblickbart för den enskilde."
I studiestödsreformen påtalas vikten av både bidrag och lån. Jag skulle vilja återkoppla till förslagen från alliansregeringen vad gäller studiestödet. Hela anslaget omfattar ungefär 23 ½ miljard. Inom utgiftsområdet handlar det, som tidigare talare har varit inne på, om studiehjälp i form av studiebidrag, studiemedel, räntor för studielån tagna i Riksgäldskontoret, inleverans av kapital till Riksgäldskontoret för avskrivning av studielån, bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning, bidrag till vissa studiesociala ändamål och administration av studiestöd.
Regeringens förslag innebär en förstärkning även i år. År 2010 uppgår studiemedlen till 8 820 kronor per månad enligt budgetpropositionen. Med den höjning som anges kommer det från och med den 1 juli 2011 att vara 498 kronor mer, det vill säga att år 2011 uppgår studiemedlen till 9 400 kronor. Bidragsdelen är 33 procent, och högsta bidragsnivå är 77 procent. År 2009 var det 321 000 personer som hade studiemedel. Det var en stor ökning från 2008. Med anledning av att det från talarstolen påstås att vi inte skulle ha många som vill studera noterar vi att antalet studerande ökar.
Fribeloppet, som nämnts från talarstolen, kommer att höjas från 107 000 kronor till 136 400. Det är viktigt att detta sker för att möjliggöra både inkomster och studier samtidigt utan att man blir återbetalningsskyldig inom en viss ram.
Jag vill vidare nämna den viktiga reformen att arbetslösa ungdomar 20-24 år som saknar fullständiga grundskole- eller gymnasiebetyg får ett bidrag som möjliggör för dem att studera och komplettera sina betyg. Det är en viktig insats. Förra mandatperioden gjordes stora satsningar för att förstärka studerandes villkor, och nu kommer som sagt ytterligare förstärkningar.
Jag skulle vilja nämna några av de uppdrag avseende studiemedel som anges i budgetproppen. Det finns en parlamentarisk utredning, Hållbara försäkringar vid sjukdom och arbetslöshet, som har i uppdrag att analysera och förslå regler för hur arbetsförmåga och studieförmåga ska kunna kombineras. Regeringen avser att se över bestämmelserna om prövning av tidigare studieresultat och vid behov återkomma till riksdagen i denna fråga. Det görs en översyn av CSN:s ekonomiska situation i syfte att ge myndigheten långsiktiga ekonomiska planeringsförutsättningar. Det är viktiga åtgärder som vi kommer att följa.
I denna globaliserade värld skulle jag vilja påpeka hur läget ser ut för de svenska studenterna utomlands. Vi har väldigt många studerande utomlands. År 2009 var antalet 29 400 personer, 60 procent är kvinnor och 40 män. 65 procent av de utlandsstuderande studerar i Europa. 12 procent läser i ett nordiskt land, 50 procent inom övriga EU-länder, 3 procent i ett annat europeiskt land. I Asien är det 8 procent, i Nordamerika 19 och i Afrika och Sydamerika 1 procent.
Visst möjliggör studiestödet för våra studenter att söka sig utomlands. Vi lever i en globaliserad värld.
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet yrkar på att riksdagen ska avslå förslaget om höjning av lånedelen i studiemedlet. Det innebär att studerande inte ska få den höjning på totalt 498 kronor som alliansregeringen föreslagit i budgetpropositionen och som utskottet ställer sig bakom. Deras förslag innebär visserligen en höjning av bidragsdelen med 100 kronor, men i slutändan innebär deras förslag 398 kronor, nästan 400 kronor, mindre per månad, pengar som skulle komma väl till pass. På vilket sätt är detta en satsning på att ge studerande bättre möjligheter ekonomiskt - 400 kronor mindre per månad?
Som en följd av detta vill dessa partier dra ned anslaget för studiemedelsräntor med 12 miljoner kronor då de anser att förslaget inte ska genomföras. Visserligen menar De rödgröna att om det finns reformutrymme vill de höja bidragsdelen ytterligare. Men om jag förstår det rätt är väl denna eventuellt mandatperiodens sista gemensamma budget för De rödgröna, så det återstår att se vad samarbetet leder till för förslag längre fram.
Jag noterar dock att för de studerande är det ett viktigt beslut som riksdagen ska ta. Ska man få den extra förstärkning som vi har föreslagit, eller ska man inte få det? Det är viktigt att de studerande ges bättre möjligheter.
Jag skulle också vilja beröra utbildningsplatser kontra anslag för studiemedel. De rödgröna menar i sitt särskilda yttrande att de har avsatt medel för de utbildningsplatser som de föreslagit under utgiftsområde 16. Jag noterar här från talarstolen, fru talman, att deras förslag är underfinansierat. Att De rödgröna vill bygga ut antalet platser har vi konstaterat i tidigare debatter, men det har varit ganska oklart hur detta är finansierat och hur man har räknat platskostnad respektive studiemedel. Kostnaderna för studiemedel är något lågt beräknade, vilket innebär att satsningen totalt sett är underfinansierad.
Jag skulle även vilja beröra det här med tilläggsbidrag som kan lämnas för personer med barn. Stödet är differentierat i dag beroende på antalet barn. Den studiesociala kommittén bedömde att den nuvarande nivån på tilläggsbidraget för studerande med barn var rimlig och att studerande med barn hade väl så goda villkor som ensamstående studerande. Den procentuella förbättringen i studiemedelssystemet har varit störst för ensamstående studerande med barn.
Slutligen: Det är ett mycket välkommet besked för alla studerande med studiemedel att de nu kan få ytterligare förbättringar av studiemedlet som en viktig grundförutsättning för de allra flesta att kunna studera. Dessutom sker en höjning av fribeloppet och satsningen på unga arbetslösa, vilket är nog så viktigt, fru talman, för alla som vill studera.
Med detta, fru talman, vill jag önska utskottet, utskottskansliet, fru talman samt kammarkansliet en god jul och ett gott nytt år.
(Applåder)