Stabiliserings- och associeringsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Serbien, å andra sidan
Betänkande 2010/11:UU8
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 2 februari 2011
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Hela betänkandet
Beslut
Närmare samarbete mellan Serbien och EU (UU8)
Riksdagen har sagt ja till ett stabiliserings- och associeringsavtal mellan EU och Serbien. Avtalet innehåller bestämmelser om frihandel, politisk dialog och samarbete på en rad områden.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Motioner: 2
Propositioner: 1
Propositioner: 1
Från regeringen
- Stabiliserings- och associeringsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Serbien, å andra sidanProposition 2010/11:50
Motioner från ledamöterna
- Motion 2010/11:U4 av Stellan Bojerud m.fl. (SD) Stabiliserings- och associeringsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Serbien, å andra sidan
- Motion 2010/11:U5 av Bodil Ceballos m.fl. (MP) Stabiliserings- och associeringsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Serbien, å andra sidan
Beredning, Genomförd
Senaste beredning i utskottet: 2011-01-26
Justering: 2011-01-20
Trycklov till Gotab och webb: 2011-01-26
Trycklov: 2011-01-26
Justering: 2011-01-20
Trycklov till Gotab och webb: 2011-01-26
Trycklov: 2011-01-26
Reservationer: 2
Betänkande 2010/11:UU8
Betänkande 2010/11:UU8
Alla beredningar i utskottet
2011-01-26
Närmare samarbete mellan Serbien och EU (UU8)
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner ett stabiliserings- och associeringsavtal mellan EU och Serbien. Avtalet innehåller bestämmelser om frihandel, politisk dialog och samarbete på en rad områden.
Utrikesutskottet föreslår att riskdagen säger ja till förslaget.
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2011-02-02
Dokument från debatten
- 2011-02-02Protokoll 2010/11:52
Protokoll från debatten
Anf. 10 Bodil Ceballos (Mp)
Herr talman! I dag debatterar vi en proposition med väldigt många sidor, och jag kommer i huvudsak att inrikta mig på en av artiklarna i den.
Först vill jag yrka bifall till reservation 2.
Jag vill börja med att säga att vi i Miljöpartiet är mycket positiva till den process som syftar till att de europeiska länderna ska närma sig varandra. Ju närmare vi är och ju större rörlighet vi har mellan våra länder, desto bättre.
Däremot är vi inte positiva till det som kommer fram i artikel 83 i stabiliserings- och associeringsavtalet, nämligen "Förebyggande och stävjande av illegal invandring; återtagande".
Återtagandeavtal och klausuler används i allt större utsträckning i många relationer till länderna i vår närhet - vi diskuterade bland annat Irak förra veckan - och ni vet vad Miljöpartiet tycker i de här frågorna. Återtagandeavtalen görs i utbyte mot handelsavtal, bistånd, ambassader eller stabiliserings- och associeringsavtal. Det är inte särskilt korrekt, menar jag, att man använder sig av den här handeln med avtal och med människor.
Om man tittar på dem som kom till Sverige förra året var det faktiskt så att den andra största gruppen asylsökande kom just från Serbien. Det var 5 511 personer från Serbien som sökte asyl i Sverige, och de flesta av dem var naturligtvis romer. Bara 41 av dem fick stanna. Den genomsnittliga handläggningstiden var 55 dagar. Det kan man förstå med tanke på den tolkning vi har av asylpolitiken i Sverige, där väldigt många som kommer från direkta konflikthärdar inte heller får stanna av skyddsskäl.
I detta fall har UD utfärdat en rapport där man talar om de mänskliga rättigheterna i Serbien, och där står det just att det har framkommit fall där serbisk polis har använt tortyr vid erkännanden. Det kan man också läsa på Sidas hemsida.
Vi har också principen om non-refoulement, och den skriver vi om i betänkandetexten. Den ska då stå över återtagandeavtalen. Principen om non-refoulement är att vi inte ska skicka tillbaka människor till länder eller platser där de kan riskera att utsättas för tortyr eller annan kränkande eller förnedrande behandling. Ändå skickar vi tillbaka alla dessa romer till Serbien.
Många gånger handlar det också om att det är människor som är trippelt diskriminerade. Vi vet att det är romer och kvinnor som är mest diskriminerade. Vi vet att barnen inte får den utbildning som de behöver. Många gånger har familjerna inte ens råd att köpa kläder och skor till sina barn, och de behöver barnen som arbetskraft för att försörja familjerna. Segregationen i Serbien är oerhört stor, och romerna är de mest utsatta.
Många romer som kommer från Serbien vittnar också om att det är värre nu än under Titos tid vid makten. Det är omöjligt för en rom att få ett bra jobb, till exempel att jobba inom myndigheterna. Jobb, skolor och annat är uteslutet för de flesta. Segregationen är oerhört stor, som jag sade tidigare. Hemlösheten för romer i Belgrad är mycket stor.
Vi hörde i somras om alla de utvisningar som skedde från bland annat Frankrike. I de fallen var det också EU-medborgare som utvisades under hemska förhållanden, och vi reagerade alla. Även Sverige utvisade romer, bland annat EU-medborgare, under förevändning att de tigger i Sverige. Att tigga är inte olagligt, men förevändningen var att man betedde sig på ett omoraliskt sätt.
Vad är då lösningen? Är lösningen att vi ska låta alla romer som kommer hit få stanna, eller ska vi göra någonting annat? Jag tror att de flesta människor vill bo kvar i sina hemländer - de flesta vill inte flytta. Men lösningen är inte i detta fall att vi ska skicka tillbaka människor till samma förhållanden som de kom från. Det fanns en anledning till att de lämnade landet.
Snarare måste vi ha mycket större fokus på det som är biståndsarbete, och där borde EU göra mycket mer än vad man gör i dagsläget. Det finns en fond, Roma Education Fund, som går från 2005 till 2013 för att ge romer utbildning etcetera. Men vi har inte sett så många resultat ännu.
Jag tror att det vi i första hand ska ägna oss åt är att se till att EU bidrar mer till att förbättra situationen för romerna i Serbien innan vi skriver återtagandeavtal och annat. Den dag som romerna inte är diskriminerade behöver de inte längre söka asyl i andra länder. Vi ska börja där. Sverige deltar i Roma Education Fund, och det är bra. Men 20 miljoner är inte särskilt mycket, och vi skulle kunna bidra med mer. Vi deltar också i säkerhetssektorreformer med fokus just på kvinnor och romer. Men det behövs mycket mer. Situationen för romerna i Serbien är inte bra.
Anf. 11 William Petzäll (Sd)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation 1.
En ytterligare utvidgning av Europeiska unionen minskar det enskilda landets inflytande på unionens vägval, vilket inte kan anses ligga i vare sig Sveriges eller svenskarnas intresse. Sverigedemokraterna värnar Sveriges självständighet och önskar därför ingen ytterligare utvidgning av EU. Sverigedemokraterna anser dessutom att det under det nuvarande ekonomiska läget inte kan ses som önskvärt att associera ytterligare ett land med svag ekonomi och hög korruption till en union vars sammanhållning redan är satt under tryck av finansiella svårigheter.
Anf. 12 Hans Linde (V)
Herr talman! Jag tänker hålla mig kort, då jag instämmer mycket i Bodil Ceballos anförande och vi har en gemensam reservation från Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Jag tänkte ändå säga några fler ord än att bara läsa högt ur Vänsterpartiets och Miljöpartiets reservation.
Det här handlar om stabiliserings- och associeringsavtalet mellan EU och dess medlemsstater å ena sidan och Serbien å andra sidan. Den här typen av stabiliserings- och associeringsavtal har vi behandlat vid en lång rad tillfällen i riksdagen under min tid som riksdagsledamot. Jag får väl erkänna att de sällan skapar debatt, för det har funnits en bred politisk enighet bakom dessa avtal, en enighet som också har inkluderat oss vänsterpartister.
Vänsterpartiet är ett tydligt och konsekvent EU-kritiskt parti. Vi har i denna kammare och utanför denna kammare sagt nej till varje förslag som har inneburit att makt har flyttats från Sveriges riksdag till Bryssel. Vi har motsatt oss varje förslag som har inneburit att svenska folket har förlorat makt över beslut som berör deras egna liv.
Samtidigt har det varit en självklarhet för oss vänsterpartister att ställa oss bakom dessa stabiliserings- och associeringsavtal men också EU:s utvidgning.
För oss är det en självklarhet att varje folk och varje land självt ska avgöra sina relationer till EU, precis som vi här i Sverige i folkomröstningen 1994 fick avgöra våra relationer till EU. Vänsterpartiet tillhörde då nej-sidan, och jag beklagar utgången av den folkomröstningen. Men precis som vi fick stå inför det vägvalet här i Sverige tycker jag att det är rimligt att också människor i övriga Europa ska få göra det vägvalet.
Därför tycker vi vänsterpartister att EU:s dörrar ska stå öppna för utvidgning men också för att teckna stabiliserings- och associeringsavtal med de folk och länder som önskar ha dessa relationer med EU och med de länder och folk som lever upp till de krav som vi ställer när det handlar om mänskliga rättigheter och demokrati.
Det finns i betänkandet en reservation från Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Jag yrkar bifall till den, reservation 2.
Vi är generellt mot de återtagandeklausuler som finns i EU:s stabiliserings- och associeringsavtal. Just i fallet Serbien blir det ytterst tydligt varför det finns mycket att kritisera när det gäller de klausulerna.
Det är alldeles uppenbart för den som har följt utvecklingen i Serbien de senaste åren att framsteg har gjorts när det gäller demokrati och ökad respekt för de mänskliga rättigheterna men att landet fortfarande står inför enorma utmaningar. Jag tyckte att Bodil Ceballos tidigare i talarstolen beskrev mycket väl situationen för romerna i dag i Serbien. Det är en grupp som fortfarande diskrimineras och förföljs i sitt eget land. Många av dem - men fortfarande bara en bråkdel av de romer som bor i Serbien - flyr också sitt land och kommer hit till Sverige.
Att i det läget teckna ett återtagandeavtal med Serbien, att samarbeta med den serbiska regeringen för att sända tillbaka dessa romer som flyr undan förföljelse och diskriminering, skickar helt fel signaler. Vi borde i stället i dag lägga vårt fokus och vår kraft på att arbeta tillsammans med den serbiska regeringen och tillsammans med folkrörelser och frivilligorganisationer i Serbien för att motverka den diskriminering som i dag finns och som möter romer men också andra minoritetsgrupper i landet.
Med det, herr talman, yrkar jag bifall till reservation 2.
Anf. 13 Walburga Habsburg Dougla (M)
Herr talman! I dag debatterar vi godkännandet av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan EU och Serbien, betänkande UU8. Jag vill börja med att yrka bifall till utrikesutskottets förslag om godkännande av avtalet och avslag på reservationerna.
Mina serbiska vänner - särskilt de som bor här i Sverige och följer vårt arbete här i riksdagen - har länge väntat på denna dag. Redan i oktober 2005 började EU-kommissionen förhandla med Serbien om detta SA-avtal. Många grannar till Serbien på västra Balkan har redan fått sina SA-avtal godkända. Nu - äntligen - har vi möjlighet att debattera även Serbien i detta sammanhang här i kammaren.
Herr talman! Vi svenskar har alltid varit stora förespråkare av EU-utvidgningen och har alltid betonat det europeiska perspektivet på Balkan. I dag tar vi ytterligare ett steg för att förverkliga det. Det är vårt ansvar att se till att de länder som verkligen visar att de är redo och mogna för den europeiska integrationen får möjlighet att gå vidare mot ett medlemskap. SA-avtalet är ett viktigt steg i den riktningen.
EU spelar en betydande roll när det gäller att stabilisera och skapa fred på Balkan. Denna utveckling är självklart viktig för människorna i sydöstra Europa - som har upplevt krig, förtryck, minfält, bomber och krigsförbrytelser för mindre är 20 år sedan - men också för freden och friheten i hela Europa. Fred och frihet är de bärande tankarna och grundbultarna i den europeiska sammanslutningen. Fred och frihet ska skydda hela vår kontinent mot nationalism, kommunism och förtryck.
Balkan är viktigt i vår föreställning om Europa. Det är en kontinent som är mer än en samling enskilda stater och regioner med sina egna problem, som måste lösas på olika sätt. Europas enande hjälper till att läka sår och att säkra fred och välstånd.
Serbien har gjort en lång resa sedan Jugoslavien upplöstes. Det är en resa kantad av konflikter, mord och krig, en resa som nu kan ta en lycklig vändning. Serbien närmar sig alltmer EU, och vi kan fastställa att EU:s soft power verkligen har hjälpt Serbien i denna utveckling.
De europeiska stater som uppfyller Köpenhamnskriterierna har rätt att bli medlemmar i Europeiska unionen. Serbien tar ett stort steg i denna riktning så snart SA-avtalet träder i kraft. SA-avtalet ska leda till större stabilitet i regionen och en positiv ekonomisk och social utveckling samt hjälpa till med bestämmelser om frihandel, politisk dialog och samarbete.
Redan 2009 fick Serbien viseringsfrihet gentemot EU, ett tydligt tecken på att mycket hade skett i Belgrad efter Milosevic och kriget. För att få viseringsfrihet måste ett land bevisa att det kan klara rättssäkerhet och administration. Serbien har visat oss detta, har visat att det har realistiska chanser att bli EU-medlem och att lyckas med integrationen.
För dem som fortfarande tvekar om att Serbien tillhör Europa och kan uppfylla kriterierna kan man säga att SA-avtalet även innehåller början av genomförandet av acquis communautaire, alltså att landet börjar anpassa sin nationella lagstiftning till EU-lagstiftningen.
Genom SA-avtalet binder vi Serbien närmare till oss, förenklar handeln än mer och kan på så vis göra mer för det civila samhället. Redan i dag är EU den största bilaterala biståndsgivaren i Serbien. Därför är SA-avtalet en naturlig vidareutveckling även av detta samarbete.
Serberna har själva gjort enorma framsteg. I dag är samarbetet med Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien i Haag långtgående, och landet har gjort många positiva demokratiska framsteg. Partiväsendet börjar fungera mycket bättre, och man kan skönja en framtid där Serbien åter kan spela en viktig roll på Balkan och i Europa.
Visst finns det fortfarande väldigt mycket att göra, men Serbien arbetar målmedvetet framåt, och det ingångna SA-avtalet kan verka som ännu ett led i EU:s soft power. Serberna har förstått att de själva håller sin framtid i sina händer och att de själva måste driva på medlemskapet i EU och reformprocessen internt. Vi ska hjälpa dem med detta, eftersom vi vill se ett framtida enat Europa i fred och frihet där Balkan återigen spelar en central roll.
Det är glädjande att debattera Serbien i dag, när det handlar om framsteg och framgång. Vi hoppas på en fortsatt positiv utveckling, så att vi i ett nästa steg snart kan inleda förhandlingar om medlemskap och en dag inom en nära framtid här i riksdagen kan debattera Serbiens inträde i EU. I dag lägger vi grundstenen för detta.
Anf. 14 Kerstin Lundgren (C)
Herr talman! Jag hade förmånen att under förra veckan ha denna kammares uppdrag att tjänstgöra i Strasbourg i Europarådet. Under den sessionen hade vi anledning att göra en uppföljning av Serbiens arbete för mänskliga rättigheter. Vi hade bland annat deras ansvarige för EU-samarbetet på plats i monitoring committee.
Det var, herr talman, med stor glädje vi alla kunde notera de tydliga framsteg som Serbien har gjort när det gäller mänskliga rättigheter, när det gäller att bygga en rättsstat och när det gäller att bygga en hållbar demokrati.
Det är viktiga vägval som Serbien har gjort. Det var också mycket intressant att höra Serbiens president tala till församlingen och prata om de problem som man har men också, herr talman, den vilja som finns att anta utmaningarna och tillsammans med oss andra försöka bygga ett bättre samhälle. Det må gälla romerna och deras situation eller andra minoriteter. Särskilt gladde det mig att höra den öppning som finns för samtal med Kosovo.
Allt detta är en del i det som berörs i stabiliserings- och associeringsavtalet. Det handlar verkligen om att ge den utsträckta handen till Serbien och Serbiens folk efter de förödande krig som vi har sett i området. Där kunde EU, med den öppna handens politik, skapa en framtidstro, skapa en väg bort från konflikt, bort från de gamla sätten att lösa problem, och i stället erbjuda ett alternativ som människor önskar.
Att öppna för ett associationsavtal och hitta vägar för att ge Serbiens befolkning hopp om en bättre framtid har varit en lång process. Det skulle vara mycket märkligt om vi här i kammaren från svensk sida skulle säga nej till det här associationsavtalet. Det är ju vad det skulle innebära. Om vi inte tar associationsavtalet som det är formulerat innebär det ett nej.
Jag tycker att det är märkligt eftersom jag har svårt att förstå argumenten. Man kan ha synpunkter på återtagandeklausulen, det har jag respekt för. Men återtagandeklausulen hindrar ju inte att romer söker asyl i Sverige. Återtagandeklausulen hindrar inte den serbiska staten eller EU från att göra insatser för att förbättra situationen för romerna i Serbien. Det är naturligtvis en signal om att varje land har ansvar för sin befolkning. Vi ska hjälpa till, och vi gör det inom ramen för Europaparlamentets agerande när det gäller romernas situation på vår kontinent. Vi gör det inom ramen för Europarådet och det arbete som bedrivs där när det gäller att förbättra för minoriteter.
Eftersom det inte förändrar någonting uppfattar jag det mer som ett sätt att sätta käppar hjulet för ett associationsavtal som betyder så mycket och väcker så stora förväntningar. Det är en början till att öppna förhandlingar. Man väntar på att börja förhandlingarna om ett medlemskap. Det var också tydligt.
Jag kan inte låta bli att kommentera att några tycker att Sveriges röst förminskas. Så är det inte. Man kan vara ensam på en öde ö - några tycker kanske att det är det bästa sättet att leva. Om vi har lärt av historien och av finanskrisen så vet vi att ensam inte är stark. Det krävs samarbete för att lösa problem. Det må vara romernas situation, finanskrisen eller miljöfrågor till exempel. Det kräver samverkan. EU erbjuder möjlighet till samverkan. Det är därför så många vill söka sig dit, både asylsökande och länder.
Med detta yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.
Anf. 15 Bodil Ceballos (Mp)
Herr talman! Jag tror att Kerstin Lundgren helt har missuppfattat vår reservation i betänkandet. Vi motsätter oss en viss klausul i avtalet, men det innebär inte att vi motsätter oss avtalet i övrigt. Det är bra att vi har ett stabiliserings- och associationsavtal med Serbien, precis som med många andra länder. I inledningen av mitt anförande sade jag att det är viktigt att vi har så öppna gränser som möjligt och ett så stort närmande till andra länder som möjligt. Jag tror att Kerstin Lundgren helt har missuppfattat syftet med vår reservation.
Vi är emot återtagandeklausuler generellt, alltså inte bara i det här fallet. Återtagandeklausulerna används i vissa fall för att kringgå asylrätten. Det är vi inte beredda att göra. Av de 5 511 serber som sökte sig till Sverige förra året fick 41 stanna. Resten har skickats hem, och detta utan återtagandeklausul. Den är helt överflödig. Återtagandeklausulerna är en signal till de länder som vi skriver de här avtalen med: Om ni tar emot och om ni gör så här får ni vara med oss. Det är inte en bra signal till de länderna.
Återtagandeklausulen har ingen betydelse i det här sammanhanget. I många andra fall har den det. Jag tror att Kerstin Lundgren har missuppfattat vår reservation.
Anf. 16 Kerstin Lundgren (C)
Herr talman! Det här är ju ett avtal som regeringen har träffat. Det är ett folkrättsligt bindande avtal. Enligt vår konstitution har vi i denna kammare ansvaret att besluta om avtal. Vi har att säga ja eller nej. Om det är en punkt i avtalet som man inte gillar måste konsekvensen bli att vi säger nej till avtalet och kräver omförhandling. Då öppnar vi hela resan en gång till. Det är inte säkert att det blir bättre. Det kanske blir ett återtagandeavtal plus.
Utan associationsavtalet medförde asylrätten under föregående år att ett fåtal fick stanna och övriga avvisades, precis som Bodil Ceballos anförde. Frågan sköts helt och hållet utifrån asylrätten och de överenskommelser vi har inom ramen för Schengen. Det kan man diskutera, och det ska vi göra i andra sammanhang. Men nu handlar det om huruvida vi ska öppna dörren och säga ja till ett associationsavtal med Serbien eller om vi ska säga nej. Jag säger ja.
Anf. 17 Bodil Ceballos (Mp)
Herr talman! Jag och Kerstin Lundgren drar olika slutsatser av vad vår reservation innebär. Vår reservation är en klar signal till er övriga och till regeringen att vi anser att Sverige inte fortsättningsvis, och inte heller i det här fallet, borde gå med på återtagandeklausuler. Återtagandeklausuler har särskilt under de senare åren använts flitigt. De är en klar signal till de länder som vi vill ha utökad handel med eller öppna våra marknader för: Ni måste gå med på det här, annars får ni inte vara med oss. Det tycker jag är fel.
Det handlar inte bara om de serbiska medborgare som skickas tillbaka utan också om dem som av någon anledning har passerat Serbien på vägen hit och har sökt asyl här. Återtagandeavtal och återtagandeklausuler innebär att de också kan skickas tillbaka till Serbien. Det tycker jag är fel.
Anf. 18 Kerstin Lundgren (C)
Herr talman! Vi kan diskutera Dublinvillkor, Schengen och asylfrågor. Nu har vi att ta ställning till ett avtal som ligger och säga ja eller nej till det. Jag säger ja till det. Jag uppfattar att det är lite halvkvädna visor från Miljöpartiet och Vänstern. Jag tror att de också i grunden säger ja till det och kommer att rösta ja till det. De gör ett tillkännagivande, och det tycker jag är konstigt. Vi beslutar om att säga ja till ett avtal som innehåller en återtagandeklausul och Miljöpartiet och Vänstern gör stor sak av att man inte vill ha den. Det är måhända en brasklapp, men till intet förpliktande i avtalet.
Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.
Anf. 19 Désirée Pethrus (Kd)
Herr talman! Vi debatterar och fattar beslut om ett stabiliserings- och associationsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater å ena sidan och republiken Serbien å andra sidan. Det är ett avtal som alla medlemsstater måste godkänna och som har arbetats fram av kommissionen. Det är ett avtal som Serbien ratificerade den 22 september 2008.
Serbien var involverat i den djupa konflikten på Balkan på 90-talet. EU har därefter försökt att samarbeta i syfte att stabilisera regionen. Det är ett viktigt arbete som EU gör. Det syftar till att skapa demokratisk och ekonomisk utveckling på Balkan. Processen med stabiliserings- och associationsavtal vilar på ett löfte om framtida fullvärdigt unionsmedlemskap. Det förutsätter att relevanta politiska och ekonomiska villkor har uppfyllts.
Vid ingåendet av dessa stabiliserings- och associationsavtal förbinder sig landet att inleda anpassning av nationell lagstiftning till EU:s regelverk. Avtalen innehåller bestämmelser om bland annat politisk dialog, gradvis upprättande av frihandelsområde, samarbete på ett stort antal områden inklusive rättsliga och inrikes frågor samt krav på att länderna utvecklar ett regionalt samarbete i regionen.
I oktober 2005 ansåg kommissionen att Serbien var redo för förhandlingar om ett stabiliserings- och associationsavtal. Serbien har, som vi vet från kriget på Balkan, en i många stycken mörk historia.
EU har också i samband med olika förhandlingar ställt krav på att Serbien ska utlämna krigsförbrytare till exempel till Haagtribunalen. Det har skett i fallet Milosevic. Det finns fler krigsförbrytare som man förväntar sig ska kunna utlämnas.
När jag tillsammans med en talmansdelegation under hösten 2009 besökte Serbien visade man att man verkligen försökte arbeta intensivt med alla rättsliga frågor för att närma sig EU, också när det gällde utlämnandet av Mladic till Haagtribunalen.
Det är viktigt att vi ställer krav på Serbien. Serbien ska känna att innan man blir fullvärdig medlem i EU ska man uppfylla de krav som vi ställer på mänskliga fri- och rättigheter men också på ett rättsligt system som också ställer människorättsförbrytare till ansvar.
I december 2009, under det svenska ordförandeskapet, lämnade Serbien formellt in sin ansökan om medlemskap till EU.
När vi var med talmansdelegationen i Serbien tog man upp frågan om att man ville att medborgarna skulle få resa in i EU, och den 19 december 2009 fick serbiska medborgare viseringsfritt inträde till EU, vilket är bra.
Sverige har ett relativt stort utbyte med Serbien genom både handel och turism. Men Sverige ger också bistånd till Serbien. Serbien är ett av Sveriges största biståndsmottagarländer inom Europa. Det gäller framför allt på området mänskliga rättigheter, samhällsstyrning och miljöområdet. Det ska syfta till att Serbien ska kunna bli en fullvärdig medlem i EU.
Det avtal som vi i dag ska godkänna innehåller bestämmelser om samarbete på en rad områden som politik, ekonomi och handel. Serbien ska på rättsområdet anpassa den lagstiftning som behövs för att vara en fullvärdig medlem i EU. Serbien behöver utvecklas, som jag ser det, i en demokratisk riktning. Vi kristdemokrater tror på samarbete och dialog och att utveckling gynnar demokrati och stabilitet. Det är viktigt i vårt närområde att vi när EU utvidgas stärker stabiliteten i hela EU-området. Det är viktigt att fler omfattas av Europeiska unionens grundvärderingar som de fastslås i Lissabonfördraget. Vi är därför positiva till att godkänna detta stabiliserings- och associeringsavtalet mellan EU och Serbien.
Jag ska också säga något om frågan om romerna som Vänsterpartiet och Miljöpartiet har tagit upp här i dag. Återtagandeavtal gäller alla länder. Man måste ta emot sina egna medborgare. Det är oerhört viktigt att man har denna skyldighet.
Romernas situation måste naturligtvis lösas på flera olika områden. Jag håller med om att många romer har varit mycket utsatta. Alla EU:s länder måste göra mer för denna grupp. Det är bra att vi i Sverige nu på ett ännu djupare plan ska analysera hur vi har agerat och även hur vi nu agerar gentemot romerna i Sverige. Men även nuvarande ordförandeland Ungern har nu satt i gång ett arbete för att ta ett större grepp och ta fram en strategi till stöd för romerna. Det viktigaste är att de omfattas av alla mänskliga fri- och rättigheter inom unionens medlemsländer. Och om Serbien nu vill bli medlem ska vi ställa krav på att Serbien agerar på ett värdigt sätt och behandlar romerna på ett fullvärdigt sätt och med de mänskliga rättigheterna i fokus.
Jag hoppas att den strategi som Ungern nu håller på att arbeta fram inom EU ska vara långsiktig och ge en varaktig förbättring för den romska gruppen inom hela EU.
Det är beklagligt att tre partier är emot detta avtal som är oerhört viktigt för att Serbien ska närma sig EU ytterligare och stärka sina mänskliga fri- och rättigheter. Det är ett viktigt avtal, och jag yrkar därmed bifall till förslaget i utskottets betänkande.
Anf. 20 Christer Winbäck (Fp)
Herr talman! Jag är glad över att betänkandet är ganska kort eftersom vi i mångt och mycket är rätt eniga. Propositionen är på 700 sidor mer än betänkandet. Det är en tjock och mastig lunta.
Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i betänkandet. Folkpartiet är en varm vän av Europeiska unionen. Syftet med Europeiska unionen är fred, frihet och demokratiska rättigheter.
Vi lyssnade för en stund sedan på Walburga Habsburg Douglas som på ett mycket bra sätt beskrev vad som händer och syftet med att Serbien och många andra länder ska gå med i EU.
Samarbete är alltid bättre än att stå ensam. Det har vi hört från flera här i kammaren. Balkan med sina hundratals år av konflikter, ofrihet och problem i ett oroligt hörn av världen vinner på att finnas med i denna gemenskap.
Jag har sedan några år tillbaka en serbisk granne som bor i huset bredvid. Om alla serber är lika trevliga som han hade jag önskat att Serbien hade varit medlem långt tidigare än vad man nu kan bli.
Men syftet med stabiliserings- och associeringsavtal är naturligtvis att också den nationella lagstiftningen och andra åtgärder ska närma sig den lagstiftning, det samarbete, den politiska dialog etcetera som vi har i Europeiska unionen. Det innefattar inte minst mänskliga rättigheter som vi har hört här tidigare i debatten. Ju fler demokratiska länder som vi har i världen, desto färre människor är det som har ett asylbehov. Det innebär inte att alla länder måste vara med i EU. Men jag vill ändå påpeka för dem som kanske har uttryckt sig något negativt om EU att EU ändå är en mycket stor organisation för att se till att länder uppfyller minimivillkor när det gäller mänskliga rättigheter och mycket annat. Därmed vinner både de och vi på att EU fungerar på ett bra sätt.
Serbien håller nu på att gå från att vara en isolerad stat, framför allt efter de senaste konflikterna under ett drygt decennium med krig. Man vill nu komma in i ett samarbete.
Jag besökte Belgrad för drygt ett halvår eller ett år sedan. Jag talade om små och lätta vapen tillsammans med folk från både Serbien och andra länder nere på Balkan. Det var intressant att se hur tydligt önskemålet om samarbete med oss och många andra var på agendan under dessa dagar.
Jag åkte runt i Belgrad och tittade också under några timmar på allt det vackra som fanns att se. Jag fick beskrivet hur man under ganska regelbundet återkommande konflikter och strider under många hundra år faktiskt flera gånger har raserat och byggt upp delar av Belgrad. Men det fanns mycket historia och många vackra byggnader att titta på.
Jag upptäckte också att det fanns en stor historiemedvetenhet hos många av dem som man pratade med, kanske mer än vad vi har.
Det finns mycket kvar att göra. Men nu ska vi samarbeta med Serbien och sända en signal också till övriga länder på Balkan som ännu inte är med i detta.
Vi i Folkpartiet är stolta över att nu få vara med och hjälpa till och se till att ytterligare länder kommer med i det demokratiska samarbetet.
Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkande UU8.
Anf. 21 Kenneth G Forslund (S)
Herr talman! Debatten om narkotika- och dopningslagstiftningen gick betydligt fortare än vad jag hade förväntat mig. Jag kan konstatera att både livet och riksdagsarbetet är fullt av överraskningar.
Det stabiliserings- och associeringsavtal som vi i dag diskuterar och ska besluta om är ett viktigt steg närmare ett serbiskt EU-medlemskap. Men Serbien har ändå en mycket lång väg framför sig, liksom EU. Det här är nämligen inte slutet på någonting, utan det här är början på ett långt och mödosamt arbete där det viktigaste inte är själva avtalet och att vi ratificerar det utan genomförandet i praktiken.
Det är genomförandet som kommer att göra Serbien till ett land som kommer närmare EU, ett land som kommer att kunna få en utveckling där rättsstaten stärks, handeln öppnas upp och de mänskliga rättigheterna tryggas och ett land som kan befästa öppenhet och mediefrihet. Det är vägen fram till ett framtida EU-medlemskap för Serbien. Det är vägen till att göra Serbien, EU och världen lite bättre. Det är en viktig väg att gå.
Jag är socialdemokrat, huvudsakligen därför att jag tror att samarbete och att göra saker tillsammans är bra och för utvecklingen framåt. Därför är jag varm anhängare av att EU ska ha en öppen attityd till länder i sin omvärld. Det gäller då både samarbete med dem och att öppna upp för att låta dem bli medlemmar i EU.
I och med det här avtalet väljer vi när det gäller samarbete att föra EU och Serbien närmare varandra. I en framtid kan det också innebära att vi får ytterligare en medlem i den gemenskap som Sverige delar med 26 andra länder - en gemenskap som är värd att dela med andra i Europa och som också är värd att dela med sig av till andra i Europa och resten av världen.
Det här är vägen fram till demokrati och välstånd. Jag som socialdemokrat tror på samarbete och gemenskap därför att jag vet att det ger trygghet och välstånd.
Därför, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet om att ratificera stabiliserings- och associationsavtalet mellan Serbien och EU.
Beslut, Genomförd
Beslut: 2011-02-02
Förslagspunkter: 3, Acklamationer: 1, Voteringar: 2
Protokoll med beslut
- 2011-02-02Protokoll 2010/11:52
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Avslag på propositionen
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2010/11:U4.- Reservation 1 (SD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 93 0 0 19 M 93 0 0 14 MP 21 0 0 4 FP 21 0 0 3 C 20 0 0 3 SD 0 19 0 1 KD 15 0 0 4 V 16 0 0 3 Totalt 279 19 0 51 Stabiliserings- och associeringsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Serbien, å andra sidan
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen godkänner stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Serbien, å andra sidan.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2010/11:50.Återtagandeklausul
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2010/11:U5.- Reservation 2 (MP, V)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (MP, V) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 93 0 0 19 M 93 0 0 14 MP 0 21 0 4 FP 21 0 0 3 C 20 0 0 3 SD 0 0 18 2 KD 15 0 0 4 V 0 16 0 3 Totalt 242 37 18 52