Tillämpning i fråga om Demokratiska folkrepubliken Korea av lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner
Betänkande 2010/11:UU6
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 30 mars 2011
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Hela betänkandet
Beslut
Sanktioner mot Nordkorea (UU6)
Regeringen har beslutat om att använda lagen om internationella sanktioner, sanktionslagen, i fråga om Nordkorea. Med stöd av beslutet har regeringen utfärdat föreskrifter om bland annat förbud mot köp, import och transport av krigsmateriel från landet. Genom beslutet har regeringen kunnat genomföra FN:s och EU:s sanktioner mot Nordkorea. Grunden för sanktionerna är att landet, i strid med internationella överenskommelser, har utvecklat kärnvapen och genomfört kärnsprängningar. Enligt sanktionslagen ska regeringens beslut om att använda lagen överlämnas till riksdagen för godkännande. Därför har riksdagen nu godkänt regeringens beslut om att använda sanktionslagen i fråga om Nordkorea.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionen.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Motioner: 1
Propositioner: 1
Propositioner: 1
Från regeringen
- Tillämpning i fråga om Demokratiska folkrepubliken Korea av lagen (1996:95) om vissa internationella sanktionerProposition 2010/11:68
Motioner från ledamöterna
Beredning, Genomförd
Senaste beredning i utskottet: 2011-03-15
Justering: 2011-03-17
Trycklov till Gotab och webb: 2011-03-21
Trycklov: 2011-03-21
Justering: 2011-03-17
Trycklov till Gotab och webb: 2011-03-21
Trycklov: 2011-03-21
Betänkande 2010/11:UU6
Alla beredningar i utskottet
2011-03-15
Sanktioner mot Nordkorea (UU6)
Regeringen har beslutat om att använda lagen om internationella sanktioner, sanktionslagen, i fråga om Nordkorea. Med stöd av beslutet har regeringen utfärdat föreskrifter om bland annat förbud mot köp, import och transport av krigsmateriel från landet. Genom beslutet har regeringen kunnat genomföra FN:s och EU:s sanktioner mot Nordkorea. Grunden för sanktionerna är att landet, i strid med internationella överenskommelser, har utvecklat kärnvapen och genomfört kärnsprängningar.
Enligt sanktionslagen ska regeringens beslut om att använda lagen överlämnas till riksdagen för godkännande. Därför har regeringen efterfrågat ett godkännande från riksdagen angående beslutet. Utrikesutskottet föreslår att riksdagen ger regeringen ett sådant godkännande.
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2011-03-30
Dokument från debatten
- 2011-03-30Protokoll 2010/11:79
Protokoll från debatten
Anf. 93 Ulrik Nilsson (M)
Fru talman! Låt mig börja med att yrka bifall till förslaget i utrikesutskottets betänkande nr 6 om sanktioner mot Nordkorea.
Fru talman! När man studerar länder som har namn efter geografiska riktningar kan man se att det nästan alltid är ett tecken på att det råder oenighet om hur ett land ska ledas och styras. Man kan ofta se olika system ställas mot varandra som i det här fallet där en demokrati med en marknadsekonomi ställs mot en diktatur med en hårt styrd planekonomi. Som vi väl alla är överens om hör frihet, mänskliga rättigheter och ekonomisk utveckling ihop. Vore frågan vilket system som är bäst vore det ganska enkelt att ta ställning utifrån situationen på den koreanska halvön.
Men även om det är lätt för oss är det inte lika lätt för regimen i Nordkorea att säga att man har gått fel väg, utan i stället strävar Nordkorea efter att försöka utnyttja alla medel, oftast medel som inte är demokratiska, för att påverka utvecklingen i syd. De använder dem mot sitt eget folk och mot andra länder. Det är därför vi i dag har ett paket med sanktioner. Det handlar om vapenleveranser och paramilitär utrustning, och det handlar också utbildning, finansiella tillgångar och inte minst kärnteknisk utveckling.
Det här sanktionspaketet behövs därför att vi som tror på det system som Sydkorea står för också tror på frihandel, men frihandel innebär i sin tur att i stort sett alla länder har tillgång till de tekniker som vi talar om. De har i stort sett tillgång till samma teknikpaket. Just därför måste vi alla agera samstämt. Har vi olika synpunkter skulle ett eller några länder som väljer att se annorlunda på det göra hela sanktionssystemet meningslöst. Därför är det viktigt att vi har det system som vi nu har utvecklat där staterna går i takt.
Förenta nationerna fattar beslut som i vissa delar är bindande för medlemsländerna. EU fattar också beslut som i vissa delar är bindande men också andra som inte är bindande och förutsätter nationell lagstiftning. Det är det som vi i dag har att ta ställning till. Det är en liten del av ett sanktionspaket som vi alla är överens om både till innehåll och till funktion. Det ska täcka upp och inte skapa kryphål för Nordkorea.
Vad är då syftet? Det är definitivt inte att göra livet värre för dem som är fattiga och utsatta i Nordkorea. Det handlar snarare om att vara väldigt tydliga med att vi genom sanktionerna kan stödja demokrati, mänskliga rättigheter, fattigdomsbekämpning och hela den kraft som borde kunna leda till en förändring. Framför allt handlar det om att vi ska kunna hindra regimen från att använda kärnteknik och i förlängningen kärnvapen och om att de ska ha begränsade möjligheter till en konventionell krigföring gentemot dem som de uppfattar som motståndare vare sig det är inom eller utom landet.
Det är också viktigt att markera att så här får det inte gå till, så här får man inte bete sig mot sitt eget folk och så här får man inte bete sig mot grannländer. Det är svårt att inte dra sig till minnes det som hände det sydkoreanska fartyget Cheonan förra året. Det sänktes, sannolikt genom ett angrepp från den nordkoreanska sidan. Det är inte erkänt och bekräftat, men allting tyder på att det skedde från den nordkoreanska sidan. Vi har alla markerat väldigt tydligt att detta inte får förekomma.
Det är också viktigt att vi nu via sanktionsbeslutet markerar att vi är beredda att följa upp detta och se till att vi inte stöder den nordkoreanska regimen genom att ge dem några handelsmöjligheter.
Fru talman! Jag tycker att det är glädjande att vi har ett enigt utskott som uttalar sig för att fatta de nödvändiga beslutet i riksdagen för att genomföra hela sanktionspaketet mot Nordkorea. Vi har all anledning att markera att det inte är en stat som står för det vi tror på, nämligen demokrati, frihandel, mänskliga rättigheter, fattigdomsbekämpning och alla de positiva värdeord vi kan räkna upp.
Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i utrikesutskottets betänkande.
Anf. 94 Ismail Kamil (Fp)
Fru talman! Nordkorea har alltid fört en konfrontationspolitik gentemot omvärlden. Det har varit provskjutningar av missiler, test av långdistansrobotar, uppskjutning av kommunikationssatelliter, genomförande av kärnvapenprov, underjordiska provsprängningar av kärnladdningar, utveckling av robotprogram med mera. Listan kan göras hur lång som helst.
Det är ingen tvekan om att Nordkorea är en repressiv kommunistdiktatur. Den lagliga politiska verksamheten i Nordkorea domineras helt av kommunistpartiet.
År 1998 stadgades genom ett konstitutionstillägg att Kim Il Sung skulle fungera som landets evige president. Inför parlamentsvalen, som äger rum vart femte år, utses kandidater i varje valkrets, varpå dessa går till val utan motkandidater. Därmed dras landets politik helt upp av Koreas arbetarparti. Yttrandefrihet för medborgarna saknas helt. Fångläger och långa fängelsestraff för oliktänkande tillhör vardagen.
Fru talman! Nordkorea är en totalitär stat och en av de mest slutna stater som finns.
Olika rapporter redovisar att det förekommer tortyr, förtryck, repressalier och mycket annat såsom tvångsaborter, tvångssteriliseringar, test av biologiska och kemiska medel, fysiska och psykiska tortyrmetoder med mera.
Fru talman! Vi har alltså att göra med en regim som Nordkorea - en regim som förtrycker sina egna medborgare, en regim som utgör ett hot mot sina grannar, en regim som bevisligen säljer teknik, kunskap, kompetens och vapen till andra diktatorer i världen. Det är en regim som är mycket brutal. En sådan regim, som utgör en fara för världsfreden och som inte respekterar mänskliga rättigheter, måste bemötas kraftfullt av världssamfundet.
Nordkorea står dessutom som enda land utanför icke-spridningsavtalet.
Merparten av FN- och EU-sanktionerna mot Nordkorea omfattas av förbudsregler och restriktiva åtgärder mot den icke-demokratiska folkrepubliken Korea. EU-förordningarna är direkt tillämpliga i Sverige. Detta gäller framför allt förbudet mot att förse Nordkorea med, eller från Nordkorea anskaffa, viss materiel och teknik enligt särskilda listor, liksom frysning av tillgångar för personer, enheter och organ med koppling till Nordkoreas program för kärnvapen, andra massförstörelsevapen och ballistiska missiler.
Fru talman! Sanktionerna är helt nödvändiga för att tvinga Nordkorea till icke-spridningsavtal, för att kunna ha kontroll över kärnvapen och det som Nordkorea sysslar med, för att tvinga dem till att ha respekt för mänskliga rättigheter och inte minst för att stoppa hotet mot grannländerna.
Fru talman! Jag yrkar bifall till utrikesutskottets förslag i betänkande nr 6.
Anf. 95 Jonas Sjöstedt (V)
Fru talman! Kolleger! Vi diskuterar i dag skärpta sanktioner mot Nordkorea med anledning av att landet utvecklar kärnvapen och genomför kärnvapensprängningar i strid med gällande internationella överenskommelser. Vi i Vänsterpartiet ställer oss bakom de skärpta sanktionerna och yrkar bifall till utrikesutskottets förslag i betänkandet.
Nordkorea är ett speciellt exempel. Det finns knappast någon stat i världen som kan jämföra sig med Nordkorea när det gäller förtryck mot den egna befolkningen, auktoritärt styre och att hålla befolkningen isolerad från omvärlden.
I Nordkorea finns sannolikt tusentals politiska fångar. De mest grundläggande politiska och mänskliga fri- och rättigheter förnekas medborgarna. Landet är en av världens flitigaste användare av dödsstraffet. Förra året avrättades minst 60 personer i Nordkorea. Det är fler än i USA, trots att USA är ett betydligt större land.
Nordkoreas politik präglas av en förstelnad, stalinistisk personkult. Presidentämbetet är nu på väg att ärvas i tredje generationen efter andra världskriget. Samtidigt är Nordkorea ett av världens mest militariserade samhällen. Det är naturligtvis svårt att exakt beräkna hur stor andel av landets bnp som används till rustningar och till militären, men det är sannolikt svårt att överträffa av något annat land i världen. Det innebär ett mycket högt pris för nordkoreanerna. När resurserna går till vapenframställning och kärnteknik svälter en stor del av Nordkoreas befolkning. FN slog häromveckan larm om att sex miljoner nordkoreaner riskerar svält framöver, och det är i så fall inte den första svältkatastrofen i landets historia.
När det gäller kärnvapenpolitiken och det mycket hotfulla agerandet från det nordkoreanska ledarskiktet är landets oberäkneliga beteende naturligtvis ett stort bekymmer för länderna i regionen. Man väljer ofta att på olika sätt provocera grannländerna. Men det är också något som används internt i Nordkorea. Genom att höja hotbilden internt, genom att bedriva en mer aggressiv propaganda kan man, genom att frammana den hotbilden, hålla nere oppositionen i det egna landet.
En del av de stärkta sanktionerna, som vi nu i stor enighet ska fatta beslut om i riksdagen, innebär att man genomför ett importembargo på vapen från Nordkorea. Nordkorea är nämligen en betydande vapenexportör till diverse olika regimer runt om i världen.
Det belyser också ett större problem när det gäller vapenhandeln och Sveriges politik. Vi har ju en omfattande diskussion om den svenska vapenexporten, där vi från bland annat Vänsterpartiet vill införa ett förbud mot vapenexport till diktaturer, något som vi inte har i dag i Sverige. Vi borde därför även se över från vilka länder vi importerar vapen - inte för att vi importerat några vapen från Nordkorea, men vi har under de senaste åren importerat vapen från bland annat Israel och Vitryssland. Vapenhandeln går ju i två riktningar, och även importlagstiftningen som helhet borde således ses över vad gäller den svenska vapenhandeln.
Vänsterpartiet är varma anhängare av kärnvapennedrustning och av icke-spridningsavtalet. Vi anser att kärnvapnen ska skrotas, i Nordkorea liksom i andra länder, och vi tycker därför att det är riktigt och rimligt att man skärper sanktionerna mot Nordkorea, som i dag tyvärr utvecklas i motsatt riktning.
Anf. 96 Robert Halef (Kd)
Fru talman! För några dagar sedan kom uppgifter från FN om att sex miljoner människor hotas av svält i Nordkorea. Anledningen anses vara en kraftigt minskad inhemsk livsmedelsproduktion och minskad import. Nordkorea har vädjat om livsmedelsbistånd från USA och Europa och också från en av världens fattigaste länder, Zimbabwe i Afrika. Sydkorea har tidigare skickat omkring 40 000 ton ris om året till Nordkorea men har de senaste åren stoppat leveranserna på grund av försämrade relationer.
Framför allt har två händelser de senaste åren bidragit till att försämra Nordkoreas relation med Sydkorea och resten av omvärlden. I mars förra året sänkte en torped ett sydkoreanskt krigsfartyg, vilket ledde till att 46 sjömän dödades. Nordkorea har aldrig erkänt sänkningen men har av Internationella haverikommissionen pekats ut som angriparen. I november förra året dödades fyra sydkoreaner när Nordkorea besköt en ö utmed gränsen, som är omstridd.
Till det spända läget hör också att nordkoreanerna i höstas visade upp en anrikningsanläggning för uran för en besökande amerikansk forskare som efteråt sade att landets kärnkraft lätt kan ställas om för att framställa kärnvapen. Kort före jul proklamerade Nordkorea beredskap för ett heligt krig med kärnvapen. Det skedde efter en stor sydkoreansk militärövning två mil söder om de båda rivaliserande koreanska staterna, i närheten av gränsen.
Fru talman! Sommaren 2006 lät Nordkorea testa en långdistansmissil samt kortdistansrobotar. Våren 2009 sköt Nordkorea upp en ballistisk robot, vilket fick hård kritik av omvärlden och av FN:s säkerhetsråd.
För att försöka hitta en lösning på konflikten på Koreahalvön har så kallade sexpartssamtal ägt rum under flera år. I dessa samtal ingår förutom Nordkorea och Sydkorea även Kina, som är värd för samtalen, samt USA, Japan och Ryssland. Förhandlingarna ledde 2005 fram till ett gemensamt uttalande om att göra Koreahalvön till kärnvapenfri zon. Som en följd av kontroversen kring Nordkoreas uppskjutning av den ballistiska missilen 2009 lämnade emellertid Nordkorea sexpartssamtalen.
Då Nordkorea i strid med internationella överenskommelser har utvecklat kärnvapen och genomfört kärnsprängningar antog FN:s säkerhetsråd 2006 och 2009 två resolutioner om Nordkorea. Europeiska unionens råd har tagit ett rådslagsbeslut om restriktiva åtgärder mot Nordkorea för att genomföra säkerhetsrådets sanktionsbeslut.
Alliansregeringen beslutade i januari i år att införa sanktioner mot Nordkorea. Sanktionerna innebär ett förbud mot att köpa, importera eller transportera krigsmaterial till Nordkorea. De innebär även ett förbud mot att leverera, sälja, överföra eller genom Sverige transportera paramilitär utrustning till Nordkorea.
Fru talman! Jag välkomnar dessa sanktioner. Då den nordkoreanska regimen framstår som alltmer despotisk måste vi göra allt vi kan för att begränsa vapentillförseln till landet. Det gäller material som kan användas för framställning av kärnvapen eller för konventionell krigföring. Relationerna mellan länderna på Koreahalvön är nu kyligare än någonsin tidigare. Några samtal i sexpartsgruppen förekommer inte.
Nordkorea är väldigt slutet och regimen håller befolkningen i ett hårt grepp. Något liknande den folkliga resning med krav på demokrati, yttrandefrihet och respekt för mänskliga rättigheter som vi sett i Nordafrika och Mellanöstern de senaste månaderna verkar inte vara möjligt i Nordkorea i dag.
Men det finns ett litet hopp. Trots regimens hårda grepp om befolkningen verkar det ändå finnas ett visst folkligt motstånd mot regimen. I februari demonstrerade människor i en ovanlig protestaktion mot elavbrott och matbrist, enligt uppgifter i sydkoreanska medier. I flera mindre städer ägde demonstrationer rum sedan elektriciteten omfördelats till huvudstaden. Det tyder på att regimen inte har hundraprocentig kontroll och att det finns en viss folklig opposition. Detta är hoppfullt, och jag hoppas att det internationella samfundets strävan efter att finna en fredlig lösning på konflikten på Koreahalvön fortsätter och att det blir fred dem emellan.
Jag yrkar i övrigt bifall till förslaget i utrikesutskottets betänkande.
Beslut, Genomförd
Beslut: 2011-03-30
Förslagspunkter: 2, Acklamationer: 2
Protokoll med beslut
- 2011-03-30Protokoll 2010/11:79
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Godkännande av sanktioner mot Nordkorea
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen godkänner regeringens förordnande den 27 januari 2011 om tillämpning i fråga om Demokratiska folkrepubliken Korea av lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2010/11:68.Fördömande av attack
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2010/11:U207.