Anf. 157 Désirée Pethrus (Kd)
Fru talman! Jag måste redan inledningsvis säga att jag har en känsla av att jag tyvärr kommer att dra över min anmälda talartid. Jag blev så engagerad av det här betänkandet. Det är så många olika områden som är oerhört viktiga.
Det vi debatterar i dag är mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik. Det betyder väldigt mycket för många människor att vi i Sverige har en stark röst i den frågan. Det är ett motionsbetänkande som behandlar ett stort antal viktiga motioner från allmänna motionstiden. Det är alltså ingen proposition eller förslag från regeringen. Frågorna spänner över områden som exempelvis folkrätten, barns rättigheter, kvinnors rättigheter, skydd mot tortyr och dödsstraff samt diskriminering på grund av sexuell läggning.
Vi kristdemokrater menar att om människovärdet ska stå i fokus, måste arbetet för att skydda och värna mänskliga fri- och rättigheter vara ett huvudmål för utrikespolitiken. Därför är det bra att regeringen har satt upp just demokrati och mänskliga rättigheter som ett av de tre prioriterade områdena i sin utrikes- och biståndspolitik. Det handlar inte om att påtvinga andra länder en västerländsk syn på mänskliga rättigheter utan om att främja sådana allmänmänskliga värderingar som gäller för mänskliga relationer i hela världen.
För att ytterligare visa på vikten av dessa frågor har vi från Kristdemokraterna tidigare lagt fram ett förslag om att ha en speciell minister för mänskliga rättigheter, någonting som vi har motionerat om. Det kanske är någonting som vi bör ta upp framöver.
Om de mänskliga rättigheterna ska stärkas måste efterlevnaden av internationella förpliktelser också garanteras. Därför måste vi värna FN:s ställning. Den måste skyddas och stärkas, liksom internationella domstolar och rättssystem inom FN-systemet.
Fru talman! Vi ska främja mänskliga rättigheter genom dialog men också via stöd och samarbete, som exempelvis genom biståndet. Internationella organisationer som handelsorganisationen WTO, valutafonden IMF och Världsbanken bör också bidra i arbetet med att ställa höga krav på respekt för mänskliga rättigheter i sina kontakter.
I dag hade vi i utrikesutskottet besök av representanter från Världsbanken som just betonade vikten av att se hur faktorer kring konflikter, säkerhet och utveckling hänger ihop. De hade i sin forskning sett att länder och stater som inte respekterar mänskliga rättigheter, som kvinnors rättigheter och jämställdhet i samhället, förlorar viktig ekonomisk och social utveckling.
Genom globaliseringen kommer förhållandet näringsliv och mänskliga rättigheter alltmer i fokus. Vi kristdemokrater anser att man bör stärka de globala etiska koderna för näringslivet. Globala aktörer som multinationella företag har ett stort ansvar för sina medarbetares situation. De fackliga rättigheterna är här viktiga att understryka liksom människors rätt att organisera sig fackligt.
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet menar i en reservation att regeringen inte lägger "någon större vikt vid mänskliga rättigheter i arbetslivet". Men som vi säger i betänkandet stöder Sverige till exempel ILO:s arbete för universell ratifikation och uppfyllande av organisationens åtta kärnkonventioner om mänskliga rättigheter. Det sker inom områdena föreningsfrihet och förhandlingsrätt, icke-diskriminering i arbetslivet, förbud mot tvångsarbete och förbud mot barnarbete.
Sveriges bidrag via Sida till ILO:s utvecklingssamarbete via ett partnerskapsavtal uppgår under perioden 2009-2013 till 125 miljoner kronor. Det här samarbetsavtalet fokuserar på tre tematiska områden. Det handlar om sysselsättningsintensiv ekonomisk tillväxt, föreningsfrihet och kollektivavtal samt arbetsmiljö. Jämställdhet prioriteras som ett horisontellt tema.
EU verkar också för att främja arbetstagares rättigheter i världen. Kommissionen har i ett dokument från 2006 med namnet
Anständigt arbete för alla EU:s bidrag till agendan för anständigt arbete i världen
konkretiserat frågor om arbetstagares rättigheter i världen.
Dessutom har vi nu i Lissabonfördraget fått skrivningar som stärker de fackliga rättigheterna inom EU, vilket vi kristdemokrater har välkomnat.
Fru talman! När FN:s generalförsamling antog den allmänna förklaringen 1948 om mänskliga rättigheter fick det internationella samfundet en gemensam värdegrund i synen på människan och förhållandet mellan individ och stat. Man slog fast grundläggande normer som är överordnade de politiska, ekonomiska, kulturella och religiösa skillnaderna. De är alltså, som har sagts tidigare här, universella och bindande för alla stater. Alla stater har en skyldighet att värna alla människors lika värde och rättigheter.
Det finns också en hel del folkrättsligt bindande konventioner som vi ofta hänvisar till, som barnkonventionen och kvinnokonventionen.
På FN:s världstoppmöte år 2005 fastslogs att det finns ett direkt samband mellan säkerhet, utveckling och mänskliga rättigheter. Regeringen har tagit fasta på detta, och i utrikesdeklarationen, som lades fram i våras, betonades just behovet av att stärka sambandet mellan mänskliga rättigheter, demokrati och utveckling. Tanken är att ge MR-arbetet en mer framträdande roll i arbetet för fred och säkerhet. Sverige ska inom FN och EU prioritera mänskliga rättigheter.
Alliansregeringen har också, som jag sa tidigare, sett att mänskliga rättigheter och demokrati är en viktig tematisk prioritering både i det bilaterala och i det multilaterala samarbetet. För perioden 2010-2014 finns en särskild policy för hur det ska ske inom utvecklingssamarbetet.
Sedan har vi också Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete, Sadev, som av regeringen har fått i uppdrag att utvärdera resultatet av det bistånd som vi nu har lagt vår huvudinriktning på, just mänskliga rättigheter och demokratisk utveckling. Det kommer att ge effekt. Det är bra. Arbetet ska vara slutfört i februari 2012. Då får vi någon typ av kvitto på om vi gör rätt saker inom MR-området.
Regeringen och vi i Alliansen jobbar faktiskt aktivt med mänskliga rättigheter på olika nivåer, på Sverigenivå samt bilateralt i både FN och EU.
Inom EU har vi som sagt genom Lissabonfördraget fått fler möjligheter att slåss för mänskliga rättigheter på olika sätt. Och EU har antagit riktlinjer mot dödsstraff, tortyr, barn i väpnade konflikter och våld mot kvinnor. I den nya europeiska utrikestjänsten förväntar vi oss att också mänskliga rättigheter ska få ett stort genomslag. Vi har sett vikten av att EU:s medlemsländer kan stå enade i kampen för mänskliga rättigheter.
Här har ibland EU tyvärr varit alldeles för långsamt, till exempel när det gäller situationen i Nordafrika, som någon nämnde, där människor slogs för sina mänskliga rättigheter och sökte omvärldens stöd, och gör så fortfarande. Då ska EU naturligtvis, och Sverige, vara först med att ge sitt starka stöd. Men här var man alldeles för avvaktande och för långsam. Därför tycker jag att det är bra att regeringen nu har sagt att man aktivt verkar för att en stark avdelning för MR och demokrati ska byggas upp inom den europeiska utrikestjänsten.
Fru talman! Inom folkrätten pågår ett ständigt arbete och utveckling. I olika konflikter runt om i världen blir detta viktigt. Den nyare FN-principen om skyldighet att skydda, Right to protect, har kommit i fokus den senaste tiden. Vi vet att det finns behov av att ibland skydda civilbefolkningen mot dess egna makthavare, som exempelvis i Libyen. När staters ledare hotar en stor del av sin egen befolkning har världssamfundet en skyldighet att ingripa. Vi kan inte stillatigande se på när folkmord begås. Alldeles för många gånger har vi svikit människor som lämnats åt sitt öde, som i Rwanda och i vårt eget närområde Srebrenica. FN kan inte stå och se på när människor slaktas. Då måste vi gemensamt få agera till skydd för livet. Vi ska också ställa ansvariga till svars i de internationella domstolarna, som ICC.
Internationella brottmålsdomstolen i Haag, ICC, invigdes i mars 2003. De ska åtala och lagföra personer som har gjort sig skyldiga till de mest allvarliga brotten som angår hela det internationella samfundet. 114 länder står nu bakom domstolen. EU och dess medlemsstater är skyldiga att bistå domstolen genom att exempelvis bistå med att vidarebefordra hemligstämplad information till domstolen. Sverige har genom Stockholmsprogrammet, som antogs under det svenska ordförandeskapet i EU 2009, stärkt ICC:s arbete.
Att bekämpa dödsstraffet är en viktig fråga för oss som vill kämpa för mänskliga rättigheter världen över. I många länder finns dödsstraffet kvar. Flera av er har redan nämnt ett stort antal länder. Det är ungefär två tredjedelar av alla länder som i dag har infört ett förbud mot dödsstraff. Vi går i rätt riktning, från 16 stater 1977 till 139 i dag. Vi är på rätt väg. Men precis som flera har sagt här har enligt Amnesty 527 avrättningar utförts i 23 länder under 2010. Det är inte acceptabelt. Det är även, som någon sade tidigare, länder som USA som är ett utvecklat land som anser sig vara demokratiskt. Det är naturligtvis någonting som vi måste fortsätta bekämpa.
I linje med EU-fördragets artikel 6 om de grundläggande rättigheterna, som garanteras i Europakonventionen, har alla EU:s medlemsstater avskaffat dödsstraffet. Europarådet och Europakonventionen spelar här en viktig roll. I Europa är det nu bara Vitryssland som utdömer och verkställer dödsstraff. Det måste vi genom EU på olika sätt aktivt motverka.
När det gäller tortyr och annan grym och omänsklig förnedrande behandling och bestraffning är det som vi skriver i betänkandet, nämligen att det naturligtvis inte har någon plats i ett civiliserat samhälle. Kampen mot terrorism har ofta använts som ett motiv till att använda hårda metoder. Därför är det bra att frågan om tortyr kopplad till terrorism berörs i dialogen mellan EU:s och USA:s rättschefer, vilket omnämns i betänkandet. Det är viktigt att EU har en agenda för hur man på olika beskickningar ska agera mot tredjeland på området.
Fru talman! Kvinnors rättigheter och jämställdhet är en viktig fråga i allt utvecklingsarbete. Vid FN:s millennietoppmöte år 2000 enades världens ledare om att insatser för jämställdhet mellan kvinnor och män är ett av de absolut effektivaste medlen för att bekämpa vår tids stora utmaningar i världen, till exempel fattigdom, hunger och sjukdomar.
År 1979 antog FN sin kvinnokonvention om kvinnors rättigheter, som följdes upp av Pekingplattformen 1995, där vi satte upp tydliga mål att jobba mot. Det var rätten till utbildning, hälsa, skydd mot våld, kvinnors ekonomi, inflytande, rätt till organisering och så vidare. Här måste alla länder varje år åka till FN och rapportera om de har uppfyllt målen. Det är bra.
Sverige har, som någon har sagt tidigare, bidragit till att stärka FN:s kvinnoarbete genom UN Women, där kvinnoarbetet samlas i en organisation. Där har Sveriges regering varit med och stött tillsättandet av tjänsten som FN:s generalsekreterares särskilda representant i frågor om sexualiserat våld i väpnade konflikter, som nu innehas av Margot Wallström. Senast i dag hörde vi henne på radion när det hade kommit rapporter om att Gaddafi har beordrat massvåldtäkter av kvinnor i Libyen. Det är förfärliga nyheter. Det är viktigt att vi nu står upp för kvinnors rättigheter och FN-resolutionen 1325 om kvinnor i krig och konflikter.
Regeringen har antagit en SRHR-strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Bristen på dessa rättigheter runt om i världen är fortfarande en av de vanligaste orsakerna till sjukdom och död bland fattiga kvinnor. Kvinnor dör i stor omfattning i barnsäng. Därför satsar Sverige stora resurser på stöd till olika FN-program för preventivmedelsrådgivning och fria, säkra och lagliga aborter.
Regeringen har också en policy för främjande av jämställdhet och kvinnors rättigheter genom svenskt internationellt utvecklingssamarbete mellan 2010 och 2015, vilket är bra. Vi satsar alltså stort på området, vilket ifrågasatts av oppositionen.
Fru talman! Hbt-personers rättigheter är också en viktig fråga att lyfta upp i sammanhanget. Sexuell läggning upptas inte uttryckligen bland diskrimineringsgrunder i FN:s konventioner om mänskliga rättigheter, men de kommittéer som granskar efterlevnaden av FN:s två centrala konventioner om mänskliga rättigheter har dock slagit fast att diskrimineringsförbudet i dessa även omfattar sexuell läggning, liksom Europadomstolen vad gäller diskrimineringsförbudet i Europakonventionens artikel 14.
Men vi måste ändå fortsätta att visa på den diskriminering som pågår både här i Sverige och i andra länder. Jag tror att vi var många som reagerade kraftigt häromveckan när SVT visade bilder från en demonstration i Ryssland för hbt-personers rättigheter. Personer fördes bort och slogs ned. Det visade tydligt på behovet av att vi aktivt stöder personer som hotas på grund av sin sexuella läggning.
Sverige har gjort en satsning på utbildning till personal på ambassader som kompetenshöjning. Vi arbetar också aktivt med frågorna internationellt i EU och i FN, men säkert kan mer göras.
Fru talman! En fråga som vi kristdemokrater har lyft upp i ett antal motioner och interpellationer i riksdagen handlar om skyddet av minoriteter. Just nu är många kristna hotade till livet i Mellanöstern. I dag kan vi läsa i tidningen att António Guterres, som besökte utrikesutskottet i riksdagen i går, chef för FN:s flyktingorganisation UNHCR, till vår migrationsminister just betonar vikten av att se till kristnas situation i Irak och att kristna som kommit hit som flyktingar inte bör skickas tillbaka till Irak eftersom situationen är ohållbar.
Vi måste se till att mer görs för att förbättra situationen för kristna i hela Mellanösternregionen. Det finns även grupper, till exempel romerna i Europa, som vi måste ge en värdig behandling. Minoritetsfrågor är viktiga i EU:s relationer med tredjeländer utanför grannskapspolitiken. Exempelvis sker det i dialoger med Georgien, Moldavien och Ryssland. Vi måste fortsätta att bevaka minoriteters mänskliga rättigheter. Därför slog också utrikesminister Carl Bildt fast i februari i utrikesdeklarationen för 2011 att religionsfriheten är central i ett öppet samhälle. I februari i år antogs också nya rådsslutsatser bland EU:s utrikesministrar mot intolerans, diskriminering och våld på grund av religions- och trosuppfattning. Det händer saker även inom EU.
Fru talman! Avslutningsvis får vi inte glömma barnens rättigheter. Deras rättigheter slås fast i ett antal internationella konventioner. Vi kristdemokrater driver att vi i Sverige ska införa en särskild lag som bygger på barnkonventionen. Vi tror att barns rättigheter behöver stärkas även i Sverige. Barns ställning har stärkts i Lissabonfördraget. Det finns också på EU-nivå ett bättre regelverk än tidigare. EU har ett regelverk som stöder att man ska verka för barns rättigheter i utvecklingssamarbete och att stärka barns rättsliga ställning. Framför allt vill man inrikta sig på våld mot barn, och EU har därför ett pilotprogram i tio länder i samråd med Unicef, exempelvis Armenien, Brasilien, Indien, Ghana, Iran, Marocko, Ryssland. EU har också projekt för barn i väpnade konflikter i ett antal länder, exempelvis Afghanistan, Burma, Colombia, Kongo, Sudan. Mycket pågår som stärker barns rättigheter och som drivs på via EU.
Sverige är den näst största givaren till FN:s barnfond Unicef, just för att vi ser barnens rättigheter som viktiga. Också till FN:s befolkningsfond UNFPA är Sverige den näst största givaren. De kämpar bland annat mot våld mot flickor, sexuellt våld, den hemska praktiseringen av könsstympning och agerar för en minskning av antalet barnäktenskap.
Sverige lägger i budgeten för i år en särskild satsning på 500 miljoner för att uppnå millenniemålen snabbare. Fokus ligger där på barn och ungdomar, deras rätt till hälsa, grundskoleutbildning och sysselsättning. Vi är skyldiga att skydda barn mot våld och övergrepp. Prostitution och människohandel drabbar ett stort antal barn och unga, och det måste vi med alla medel bekämpa.
Oppositionen har i sin reservation om barnets rättigheter skrivit in många viktiga punkter om barn. Det handlar om barns rätt till rent vatten, att minska antalet barnsoldater, att utrota barnäktenskap, att agera mot att barn fängslas, torteras och avrättas. Allt detta vill vi naturligtvis också bekämpa tillsammans med er. Här finns ingen motsättning. Som jag har sagt lägger vi redan i dag stora resurser via FN-systemet och via EU för att göra olika insatser för barn. Vi agerar redan. Oppositionen anser jag, fru talman, slår i sina reservationer in många öppna dörrar.
Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.