Anf. 134 Eliza Roszkowska Öberg (M)
Herr talman! Jag vill börja med att citera en historia som jag hittade på Flashback Forum på Internet:
"I september 2008 lyckades jag vara med om en riktigt dum grej, som slutade med att jag blev omhändertagen av polis och misstänkt för några företeelser.
Jo, jag hade varit ute och festat med några vänner en fredagskväll. När kvällen var slut bestämde sig jag och en kompis för att dra hem till honom och avsluta kvällen ordentligt.. Vi hinner inte mer än att kliva in hos honom innan han får iden att låna sin pappas bil för en liten runda kring kvarteren. Han var onykter och har inget körkort. Jag vägrade köra då jag inte ville bli av med mitt körkort och tyckte det var en mycket dålig ide, satte mig dock bredvid ändå."
Den och många andra gripande historier kan man läsa på Internet.
Alkohol är ett stort problem i trafiken. Var femte motorfordonsförare dödad i en trafikolycka under 2009 hade alkohol i blodet enligt Trafikanalys.
Däremot utförs en relativt liten del av trafikarbetet av alkoholpåverkade motorfordonsförare. Det är 0,2 procent, alltså två på 1 000, men de två på 1 000 står för ca 15 procent av dödsolyckorna enligt VTI, Väg- och transportforskningsinstitutet.
Jag vet att det fortfarande är för mycket - varje onykter fordonsförare på vägarna är en för mycket - men vi måste fokusera på problemområden och de mest utsatta grupperna och prioritera åtgärder som har potential att göra mest nytta.
Många av de förare som har dömts för trafiknykterhetsbrott är alkoholberoende eller har osunda alkoholvanor. Enligt Karolinska Institutets kartläggning i projektet Kapubra hade cirka hälften av de misstänkta rattfylleristerna alkoholproblem och behövde behandling eller vård i samband med detta, och bland grovt rattfyllerimisstänkta var det ca 70 procent som hade alkoholproblem. I försöksverksamheten med alkolåsvillkorat körkort var nästan 60 procent av deltagarna alkoholberoende.
Vår utmaning är att lösa problemet med notoriska rattfyllerister som ofta har alkoholproblem. Om vi inte gör det kommer de att fortsätta köra onyktra och skapa stora trafiksäkerhetsrisker för både sig själva och andra.
En försöksverksamhet med alkolås har pågått sedan 1999. Men bara 11 procent av de förare som har dömts för rattfylleri har valt att delta i försöksverksamheten. Det är alldeles för få. Det kan dels bero på höga kostnader för att vara med i projektet, ca 50 000 kronor, dels bero på att tiden för alkolåsvillkorat körkort inte var tillräckligt lockande jämfört med den tid då körkortet skulle vara återkallat.
Vad händer med dem som inte har ansökt om att vara med i försöksverksamheten? Tyvärr har den som dömts för rattfylleri många gånger även gjort sig skyldig till olovlig körning. Det är djupt oroande att endast hälften av dem som har dömts för rattfylleri har återfått körkortet tre år efter brottet. Mörkertalet för dem som kör utan körkort kan vara mycket stort.
Herr talman! Vi tror på människan. Människor ändrar över tid både livsstil och beteende. Vi vill hjälpa människor att göra rätt utan att bestraffa hela samhället.
Vi vill nu göra systemet med alkolås efter rattfylleribrott permanent. I stället för körkortsåterkallelse vid rattfylleribrott kan man alltså ansöka om körkortsinnehav med alkolås som villkor. Tiden med alkolåset, villkorstiden, ska vara differentierad. Den ska vara ett år om det är rattfylleribrott av normalgrad och två år för så kallade särskilda högriskgrupper ur trafiksäkerhetssynpunkt, till exempel de som återfaller i rattfylleri eller har omhändertagits för berusning flera gånger.
Alla fordon som kräver körkort för att få framföras - personbilar, lastbilar och bussar som framförs med eller utan släp samt även motorcyklar och mopeder klass I - ska omfattas av systemet med körkort villkorat av alkolås. Alkolås som används ska vara godkända av Transportstyrelsen.
De nya bestämmelserna införs i körkortslagen och börjar gälla den 1 oktober 2011 för godkännande av alkolås och teknisk prövning av alkolås och den 1 januari 2012 för övriga delar. Under tiden förlänger vi försöksverksamheten, så att det inte blir något tidsglapp.
Herr talman! Resultaten från försöksverksamheten har varit goda. Vi har noterat en långsiktig minskning av alkoholintag, färre återfall i rattfylleribrott och färre sjukdagar och sjukhusvistelser. Nu hoppas vi på minst lika bra resultat i det permanenta systemet. Att få köra med alkolås ska vara en väckarklocka till att förändra sin livsstil. Samtalsterapi och läkarbesök bör också ha ett positivt inflytande och uppmana till beteendeförändring.
Systemet med alkolås i bilen kan inte bara förhindra rattfylleribrott, utan det kan även göra att den som utgör en trafikfara på grund av sin nonchalerande syn på alkohol i trafiken förändrar sitt beteende.
För att bekämpa alkoholen i trafiken måste vi arbeta ständigt och långsiktigt. Det är viktigt att arbeta med attityder, värderingar och beteende. Den nya riskutbildning för körkortsaspiranter som vi har infört tar upp bland annat de risker som alkohol, droger och trötthet kan utgöra i trafiken.
Vi har även infört obligatorisk utbildning och en ny kategori av körkort för förare av moped klass I. Detta är viktigt inte minst med tanke på att mopeden är det fordonsslag där frekvensen omkomna förare som är rattfulla är störst.
Det är viktigt att kontinuerligt arbeta mot droger och trötthet i trafiken och också ta upp problematiken när det gäller sjukdom och mediciner i samband med körning.
För att få fler att ansöka ska individens kostnader minskas, och konsekvenserna av att inte ansöka om att få körkort med villkorat alkolås ska bli mer kännbara.
Man står fortfarande själv för alkolåskostnaden, men nu blir det möjligt att köpa ett. Det blir ingen avgift till Transportstyrelsen, utan det finansieras av staten. Om en ansökan inte lämnas in eller om ansökan inte får bifall kommer körkortet att återkallas. Då gäller samma period som man skulle ha fått som villkorstid med alkolås.
Om människor som kört under påverkan av alkohol ansöker om alkolåsvillkorat körkort kan vi behålla dem i körkortssystemet på ett trafiksäkert sätt. Vi vill inte låsa in människor i utanförskap utan hjälpa dem att göra rätt. Vi ska se till att de inte kör rattfulla.
Vad hände med de två killarna som körde onyktra? Jo, bilturen slutade snabbt med ett nedkört staket. Eftersom någon ringde polisen hamnade de på stationen. Den som berättade historien blev dömd för medhjälp till grovt rattfylleri och tillåtande av olovlig körning och förlorade sitt körkort.
Han säger: Mitt liv är i princip uppbyggt kring mitt körkort. Jag kör sex mil per dag i tjänsten då jag jobbar som chaufför. Min flickvän bor på andra sidan staden. När jag är där kan jag inte ta mig till jobbet på något annat sätt än med bil då jag börjar för tidigt. På toppen av detta är ett av mina största intressen just min bil. En återkallelse på 15 månader resulterar först och främst i att jag förlorar mitt jobb. Men problematiken med avståndet till min flickvän känns också hemskt.
Han lägger senare till: Jag försöker inte rättfärdiga vad jag har gjort. Jag förstår att det inte är några bagateller och får ordentligt med ångest när jag tänker på vad som kunde ha inträffat och vilka konsekvenser det kunde ha fått för andra människor.
Herr talman! De nya reglerna som vi inför hjälper inte honom men kan hjälpa andra som riskerar att få sitt körkort återkallat på grund av rattfylleri och oss alla i samhället att minska antalet rattfyllerister på våra vägar. Därför yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.
(Applåder)