Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Trafiksäkerhet

Betänkande 2010/11:TU18

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
14 april 2011

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

PDF
Trafiksäkerhet(pdf, 398 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2010/11:18 Trafiksäkerhet

Beslut

Åtgärder för användandet av mobiler vid bilkörning (TU18)

En av de viktigaste faktorerna för att undvika olyckor vid bilkörning är förarens koncentration. Samtal i mobilen under bilkörning är enligt många undersökningar en riskfaktor. Riksdagen har därför beslutat att regeringen ska granska aktuell forskning om mobiltelefoni och trafiksäkerhet. Regeringen ska sedan, senast under 2012, återkomma till riksdagen med förslag på vilka åtgärder som krävs, eller redovisa vidtagna åtgärder när det gäller användandet av mobiler vid bilkörning. Den snabba tekniska utvecklingen gör det viktigt att ha ett teknikneutralt perspektiv. Av den orsaken är det viktigt att alla distraherande faktorer, till exempel SMS, uppmärksammas. I övrigt säger riksdagen nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om trafiksäkerhet. Ett av de främsta skälen är att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om viltstängsel, arbetsmiljön för vägarbetare och trötta bilförare. Andra motioner handlar om stopplikten vid övergångsställe, körkortsutbildningen och dubbdäck.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 54

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2011-03-15
Trycklov till Gotab och webb: 2011-04-05
Trycklov: 2011-04-05
Justering: 2011-04-05
Reservationer: 10
Betänkande 2010/11:TU18

Alla beredningar i utskottet

2011-03-15

Åtgärder för användandet av mobiler vid bilkörning (TU18)

En av de viktigaste faktorerna för att undvika olyckor vid bilkörning är förarens koncentration. Samtal i mobilen under bilkörning är enligt många undersökningar en riskfaktor. Trafikutskottet föreslår därför att riksdagen ber regeringen granska aktuell forskning om mobiltelefoni och trafiksäkerhet. Regeringen ska sedan, senast under 2012, återkomma till riksdagen med förslag på vilka åtgärder som krävs, eller redovisa vidtagna åtgärder när det gäller användandet av mobiler vid bilkörning. Den snabba tekniska utvecklingen gör det viktigt att ha ett teknikneutralt perspektiv. Av den orsaken är det viktigt att alla distraherande faktorer, till exempel SMS, uppmärksammas.

I övrigt föreslår trafikutskottet att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om trafiksäkerhet. Ett av de främsta skälen är att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om viltstängsel, arbetsmiljön för vägarbetare och trötta bilförare. Andra motioner handlar om stopplikten vid övergångsställe, körkortsutbildningen och dubbdäck.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2011-04-13
Stillbild från Debatt om förslag 2010/11:TU18, Trafiksäkerhet

Debatt om förslag 2010/11:TU18

Webb-tv: Trafiksäkerhet

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anders Åkesson (C)
Anf. 183 Anders Åkesson (C)
Herr talman! Trafikutskottets betänkande nr 18 Trafiksäkerhet behandlar trafiksäkerhetsfrågor inom vägtrafiken med utgångspunkt i 61 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden hösten 2010. Utskottet anser att det långsiktiga målet om nollvisionen för trafiksäkerheten att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken är synnerligen viktig. Antalet trafikdödade för 2010 ligger väl i linje med nollvisionens mål om högst 220 dödade i trafiken år 2020. Det förutsätter även i fortsättningen ett långsiktigt, effektivt och systematiskt trafiksäkerhetsarbete. Vidare konstaterar utskottet i detta betänkande att hastighetsfrågan är central i arbetet med nollvisionen. Det är av största vikt att hastighetsgränserna är väl avvägda och att de respekteras. Vidare uttalar utskottet att det är Trafikverkets uppgift att utarbeta riktlinjer och föreskrifter för hur de olika hastighetsgränserna bör användas. Utskottet behandlar en mängd olika körkortsfrågor och hänvisar bland annat till den beredning av körkortsfrågor som pågår inom Regeringskansliet. Herr talman! När det gäller alkohol konstaterar utskottet att alkoholpåverkade förare är en stor riskfaktor i trafiken. Vidare belyser utskottet att ett flertal viktiga åtgärder för att minska rattfylleriets skadeverkningar har genomförts, bland annat beslutet att permanenta systemet med alkolås för rattfylleridömda. Utskottet betonar vidare att för att undvika olyckor är förarens koncentration vid bilkörning en av de viktigaste faktorerna. Utskottet föreslår därför att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen bör beakta den forskning som gjorts och pågår på området för att sedan återkomma till riksdagen senast under 2012 med förslag till åtgärder. Utskottet lyfter vidare fram att barns trafiksäkerhet är en viktig fråga som ständigt är aktuell och förutsätter att området prioriteras även i fortsättningen inom trafiksäkerhetsarbetet. Med hänvisning till sina ställningstaganden och pågående beredningsarbete för att stärka trafiksäkerheten avstyrker utskottet samtliga motionsförslag. I betänkandet finns tio reservationer och ett särskilt yrkande. Herr talman! Med dessa inledande ord överlämnar jag betänkandet till kammaren för debatt.
Lars Mejern Larsson (S)
Anf. 184 Lars Mejern Larsson (S)
Herr talman! "Mr Watson, come here. I want you" Så löd det första telefonsamtalet i världshistorien. Det gjordes mellan vinden och bottenvåningen hemma i Bells bostad år 1876. Då för 135 år sedan var det en sensation att via en maskin kunna prata mellan våningarna i ett hus. Inte kunde man ens i sin vildaste fantasi på den tiden föreställa sig att vi här i dag i Sveriges riksdags kammare diskuterar faran med att använda en mobiltelefon i ett motordrivet fordon. Det gäller framför allt faran med att prata med frugan hemma i Värmland, att sms:a till kompisen som semestrar i Asien, surfa efter de bästa lunchrestaurangerna i Bryssel eller spela Angry Birds när du kör. Den här debatten kommer att handla om trafiksäkerhet. Det gäller den moderna trafiksäkerheten. Det är den som går flera steg längre än den trafiksäkerhet som debatterades i riksdagen på 50-talet. Det är dags att uppdatera 1951 års lag om straff för vissa trafikbrott till 2.0, eller rättare sagt till 2011 års standard. Herr talman! Jag vill tala om trafiksäkerhet och hur vi på bästa sätt ska fortsätta i nollvisionens anda för att driva på och minska antalet döda och svårt skadade i trafiken. Alltsedan vi socialdemokrater lyfte fram ett nytt synsätt på trafiksäkerhet, den så kallade nollvisionen år 1997, har arbetet med trafiksäkerhet fått inriktningen mot att tillåta den mänskliga faktorn. Vägar och fordon bör anpassas till att ingen människa är felfri. Vi begår misstag, men konsekvenserna av misstagen ska så långt som möjligt minimeras. Därav nollvisionen att ingen människa ska dödas eller skadas svårt i trafiken. Sedan det första beslutet fattades har trafiksäkerheten skruvats upp, och både de som bygger nya vägar och de som tillverkar bilar i vårt land har intensifierat arbetet med säkerhet. Vi har blivit erkända runt om i världen för vårt arbete med säker trafik. Vårt arbete har successivt förändrats för att göra förare, gångtrafikanter, cyklister med flera medvetna om riskerna. Men även investeringar som gjorts har varit inriktade på mer säker trafik med mitträcken, mötesfria två-plus-ett-vägar och fartkameror. Detta har gjort att det i dag är Sverige och Storbritannien som strider om tätpositionen när det gäller minst antal omkomna i vägtrafiken per 100 000 invånare. Men trafiksäkerhetsarbetet får inte vila för att vi nu ser att det går åt rätt håll, herr talman. Därför vill vi att en oberoende kritisk granskare ska utvärdera de gjorda nollvisionsinsatserna. Nej, vi får inte vila. Vi måste fortsätta att arbeta för en säker trafik. År 1956 släppte Ericsson sin första mobiltelefon, en naturlig utveckling av den trådlösa telefonin. Mobilen var väldigt otymplig då den vägde hela 40 kilo och tog upp hela bagageutrymmet. Det var ingen telefon som man direkt kunde bära med sig. Den var fastinstallerad i bilen. I dag ser mobiltelefonen annorlunda ut. Den är liten och smidig, och den är med överallt när vi kör bil. I dag ringer vi inte bara med den, utan många har en stor del av sina liv i mobilen. Det är Facebook och Twitter. En ganska nyligen gjord undersökning av Trygg Hansa visar även att fyra av tio sms:ar i bilen. För att undvika olyckor är bilförarens koncentration på bilkörningen en av de viktigaste faktorerna. Samtal i mobiltelefon i samband med bilkörning är en faktor som i många undersökningar utmärker sig som särskilt farlig och är ett av de vanligaste distraktionsmomenten som en förare kan ägna sig åt. Herr talman! I en ny studie som publicerads i American Journal of Public Health i höstas konstaterar forskarna Fernando Wilson och Jim Stimpson vid University of North Texas att år 2008 berodde en av sex bilolyckor med dödlig utgång i USA på att föraren var distraherad. Det är alltså dags att ta till sig av ny forskning också i vårt land. Vi anser att gjorda undersökningar måste respekteras eftersom det handlar om att rädda människoliv. Mobiltelefonens speciella ställning måste därför tas på allvar. Herr talman! Därför är det bra att utskottet är så gott som enigt och föreslår ett tillkännagivande till regeringen. Det betyder att regeringen ska granska aktuell forskning kring mobiltelefoni och trafiksäkerhet för att sedan, senast 2012, återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder eller med en redovisning av vidtagna åtgärder när det gäller användandet av mobil vid bilkörning. Vi socialdemokrater är glada över att det sunda förnuftet till slut fått råda. Att utskottet nu ändrat sig och ställer sig bakom förslaget om ett tillkännagivande är ett steg i rätt riktning för att uppnå en bättre trafiksäkerhet. Herr talman! Självklart står vi bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation 1. (Applåder) I detta anförande instämde Gunilla Carlsson i Hisings Backa och Pia Nilsson (båda S).
Stina Bergström (Mp)
Anf. 185 Stina Bergström (Mp)
Herr talman! Förra året dödades 289 människor i trafiken. 3 000 människor skadades allvarligt. Vi är långt ifrån den nollvision som riksdagen för 13 år sedan beslutade om. Vi har inte ens nått det första delmålet - högst 270 omkomna - som skulle ha nåtts år 2007. När man inte uppnår sina mål kan man möta det med två strategier. Antingen lägger man på ett kol eller också sänker man ambitionen. År 2009 valde de borgerliga att göra det sistnämnda. Riksdagen slog då fast ett nytt etappmål: högst 220 dödade år 2020. När ambitionen sänktes konstaterade dock utskottsmajoriteten att etappmålet kunde komma att revideras. Frågan är: I vilken riktning? I texten om nollvisionen finns i dagens betänkande en viktig mening om vad som är avgörande för om en trafikolycka blir allvarlig. Här har vi svart på vitt när det gäller vad som avgör om en människa kommer att dödas, skadas allvarligt eller klara sig med lindriga skador, som det brukar stå i nyhetstexterna. Det står så här: "Kollisionshastigheten är av avgörande betydelse för om människor riskerar att dödas eller allvarligt skadas vid en olycka och är därför en mycket viktig faktor i arbetet med nollvisionen." Hastigheten är alltså avgörande. Detta gäller inte minst de oskyddade trafikanterna. Vid en kollision mellan en bil som körs i 50 kilometer i timmen och en oskyddad trafikant överlever bara 2 av 10. Om bilen däremot körs i 30 kilometer i timmen överlever 8 av 10. Miljöpartiet anser att den hastighet som ska gälla i tätbebyggda områden där gående och cyklister blandas med biltrafik ska vara 30 kilometer i timmen. Människors liv och hälsa måste vara viktigare än att bilarna fort ska ta sig fram i städer och samhällen. Vi anser att detta är en absolut nödvändig åtgärd för att nollvisionens mål ska kunna uppnås. Jag yrkar därför bifall till reservation 2 från Miljöpartiet. Herr talman! Nu vill jag berätta en historia ur verkligenheten. I den kommun jag bäst känner till, Kils kommun i Värmland, byggdes för några år sedan en bussomstigningsplats i utkanten av samhället Fagerås. För att kunna ta sig till bussomstigningsplatsen utan bil var man tvungen att gå eller cykla längs landsvägen. Särskilt mörka kvällar var det inte helt riskfritt, men det var möjligt. Några år senare byggdes vägen om till två-plus-ett-väg - en mycket bra åtgärd från trafiksäkerhetssynpunkt. Som bilförare kände man sig nu mycket tryggare på vägen. Man fick också trycka hårdare på gaspedalen när hastigheten höjdes från 90 till 100 kilometer i timmen. Men problemet, herr talman, var att det blev nästan helt omöjligt att ta sig till bussomstigningsplatsen på annat sätt än med bil. Bilisterna hade nämligen inte längre någon möjlighet att svänga ut en bit i mötande körfält för att hålla undan för en cyklist eller en gående, och hastigheten var, som sagt, också högre. Som gående eller cyklist är man nu hänvisad att gå i diket för att på ett någorlunda säkert sätt kunna ta sig fram. En påhittig bussresenär kom på att klippa upp viltstängslet och gena genom en granplantering för att slippa gå runt på trafikplatsen. Den här historien, som alltså är helt sann, säger mycket om samhällsplanerarnas prioritering av olika trafikantgrupper. Att bygga två-plus-ett-vägar är ofta en bra åtgärd, men de gående och cyklisterna glöms bort. Att, som Trafikverket nu gör, i efterhand inventera var det behövs gång- och cykelvägar verkar, tycker jag, vara både opraktiskt och dyrt. Först bygger man vägen. Sedan funderar man på om folk också behöver kunna gå och cykla. Därefter kör man igen dit grävskopor och börjar bygga - om det finns några pengar kvar till cykelvägen. Miljöpartiet menar att de här sakerna måste gå hand i hand. Gång- och cykelvägen ska planeras och byggas samtidigt som man sätter upp mittseparering. Det måste vara den billigaste lösningen. Jag yrkar därför bifall till reservation 8. Herr talman! Avslutningsvis vill också jag säga några ord om detta med mobil i bil. Jag är väldigt glad över trafikutskottets förslag om att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen bör beakta den forskning som gjorts och som pågår på området för att senast 2012 återkomma till riksdagen med förslag om vad som måste göras. Vad säger då forskningen? Ja, som Lars Mejern Larsson nyss sagt presenterades förra året en amerikansk studie som visar att 16 000 dödsfall i USA under åren 2001-2007 berodde på bruket av mobiltelefon. Den samlade forskningen menar att vi blir sämre bilförare när vi samtidigt pratar i mobilen. Vi reagerar långsammare, får tunnelseende, missar vägmärken och viktig trafikinformation samt gör större och kraftigare rattrörelser. En grupp som paradoxalt nog utmärker sig i mobilanvändandet är småbarnsföräldrarna. 6 av 10 föräldrar till små barn brukar prata i mobiltelefonen medan de kör bil, dessutom utan att använda handsfree. Detta visar en undersökning som Gallup har gjort på uppdrag av försäkringsbolaget If. Samma undersökning visar att män under körning pratar mer är kvinnor i mobil - 59 procent att jämföra med 38 procent. Miljöpartiet har länge drivit frågan om förbud mot mobilanvändning i bil. När frågan senast var uppe i riksdagen var det bara Miljöpartiets riksdagsledamöter som röstade för ett förbud. Men sedan har opinionen svängt både i och utanför riksdagen. Det är glädjande. En majoritet av svenskarna tycker att mobilanvändning och bilkörning är en farlig kombination och vill se skärpta regler om det. Ett argument som kommit till är att det blir alltmer vanligt att sms:a under körning, något som måste anses vara ännu farligare än att prata i mobilen. Sverige är enda landet i Europa som inte har regler om mobilanvändning i bil. Regelverken i olika länder ser olika ut. Det är allt från totalt förbud till sms-förbud. Jag hoppas att Sverige, som ju är ett föregångsland i trafiksäkerhetsfrågor, får den bästa lagstiftningen på området, och jag ser fram emot ett klokt förslag från regeringen så fort som möjligt. (Applåder)
Tony Wiklander (Sd)
Anf. 186 Tony Wiklander (Sd)
Herr talman! Jag har inte gjort så förskräckligt mycket anteckningar utan i stället suttit och försökt att lyssna till de vackra inlägg som har kommit från de senaste talarna. Jag vill med en gång meddela att jag stöder utskottets förslag nästan i sin helhet, dock ej vad gäller mobiltelefonpratande vid bilkörning. Det gäller reservation nr 7 under punkt 10. Det är tydligen den som upptar mest intresse här. Det har varit ganska märkligt att följa ärendets gång. Detta är ett av de få ärenden, åtminstone enligt vad kanslipersonalen berättar, som har justerats inte en gång utan två gånger på ganska kort tid. Den sista justeringen hann jag inte ens medverka i, för det blev så sen kallelse att jag var kvar nere i Skåne. De talare som nu är glada och nöjda önskar jag naturligtvis all lycka till, och jag hoppas att de har rätt. Vad man gör nu är nämligen att godkänna utskottets ställningstagande om att det i dagsläget inte är klarlagt vilka av alla distraktionsmoment som kan riskera att framkalla vårdslöst beteende. Man avvaktar vidare forskning. Med distraktionsmoment tror jag att man menar alltifrån att sms:a, sitta och raka sig, sminka sig, hantera stökiga barn etcetera. Jag skulle kunna räkna upp åtta tio distraktionsmodeller till som är möjliga att få fram under bilkörning. Skulle det förhindra en ny lagstiftning? Det skulle nog inte bli mycket lagstiftning av över huvud taget om vi skulle ta hänsyn till alla störande moment vad gäller andra lagföringar. Hur som helst har man nu sagt att majoriteten följer slutsatsen att utskottet i avvaktan på förutsett beredningsarbete inte är berett att vidta någon åtgärd med anledning av de väckta motionsförslagen, varför dessa avstyrks helt. Man lämnar alltså carte blanche till regeringen och verkar glad över att ha gjort det och blivit av med frågan. Jag läste för ett tag sedan ministerns uttalande. Hon uttryckte inte alls någon åsikt att det skulle bli någonting av med detta förbud. Det blir alltså en fajt för er som har förlitat sig på henne att ta itu med detta och se till att det blir någonting av det. Det enda jag tycker är en icke-åtgärd gjorde att jag, när jag hörde alla vackra tal och läste alla motioner tidigare, uppriktigt trodde att man nu var angelägen att göra någonting åt detta. Så är det dock tydligen inte. Man talar om hur många dödsfall i trafiken som kan ha orsakats av detta. Ja, visst har dödsfall orsakats - det är bara det att vi i Sverige inte har en susning om hur många det kan vara, för här finns ingen statistik på detta. Av juridiska skäl och integrationsskäl får man nämligen inte kontrollera med mobiltelefonen vad som kan ha hänt strax innan en olycka, till exempel. Det är i stället som någon sade - jag tror att det var Lars Mejern Larsson - att det finns amerikanska undersökningar som tydligt och klart visar att detta är ytterligt farligt och har lett till väldigt många dödsfall. Våra myndigheter har också varit ganska ambivalenta i denna fråga. Vägverket, föregångare till Trafikverket, tyckte att det var okej att det inte behövdes några förbud när det gäller sms:ande och mobiltelefonringande. Sedan har man ändrat uppfattning. Det är likadant i VTI, där nu utskottet har tillbringat två dagar. Där hade vi en föreläsning om detta där det sades ungefär att det å ena sidan kan vara så, och å andra sidan kan det vara si. Jag blev inte riktigt klok på det. Föregångaren till den föredraganden, Christopher Patten vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, alltså VTI, säger i dag att han skulle välkomna ett förbud mot att sms:a när man kör. Han säger att den nuvarande lagen kan göras tydligare, och särskilt yrkesförarna borde få tydligare regler. Trafiksäkerhetsdirektör Claes Tingvall vid Trafikverket säger att politikerna bör sätta ned foten och tala om vad de vill, för det händer alldeles för lite i diskussionerna om mobiler i trafiken. Detta är en demokratifråga, och det behövs en öppen debatt. Sifoundersökningar visar också att svenska folket med betryggande majoritet vill ha en förändring till stånd. Nu hoppas jag att den statistik som inte finns i vårt land inte görs under det år då vi tänker vänta på att eventuellt få någonting gjort. Det vore nämligen rätt förfärande att vara medveten om att några faktiskt strök med därför att vi tog god tid på oss. Jag tycker inte att vi skulle ha gjort det i det här fallet. Jag tycker att vi skulle ha meddelat regeringen vår mening: att det nu är dags att meddela ett förbud för sms samt för samtal utan handsfreeutrustning. Jag ber därför, herr talman, att få yrka bifall till reservation nr 7 under punkt nr 10. I övrigt yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Siv Holma (V)
Anf. 187 Siv Holma (V)
Herr talman! Förra året, 2010, dödades 289 på vägarna, och runt 3 000 skadades allvarligt. Det är, precis som många har varit inne på, oroande och beklagligt att vi inte når nollvisionens delmål. Frågan är hur vi ska agera för att klara detta delmål. Det mest osäkra i trafiken är, inte helt oväntat, att köra moped, motorcykel och cykel eller att gå till fots. Att åka kollektivt är säkrast. I reservation 1 säger vi som står bakom den att det behövs en oberoende och kritisk granskning av de insatser som hittills är gjorda. Det behövs för att klarlägga varför vi inte når nollvisionens delmål och vad vi måste göra mer för att nå de mål som vi själva har satt upp. Herr talman! De tre största orsakerna till dödsfall och trafikskador är fortfarande för hög fart, alkoholpåverkan och att bilister inte använder bälte. Människor som inte använder bälte drabbas i större utsträckning av svåra skador och dödsfall. Vi kan dock konstatera att också den kraftigt ökande tunga trafiken innebär en alltmer ökad risk för trafikolyckor. Vänsterpartiet menar därför att det för att nå nollvisionens mål krävs att inriktningen på trafiksäkerhetsåtgärderna ändras. På sikt måste vägtrafiken reduceras genom att vi bedriver ett medvetet arbete för att föra över transporter från väg till säkrare trafikslag, såsom järnväg och sjöfart. En ordentlig satsning på kollektivtrafiken med målet att andelen resande ökar skulle också ha en positiv påverkan för att just minska antalet döda och skadade i trafiken. Trafikforskarna och de organisationer som engagerar sig i trafiksäkerheten är eniga om att det inte går att bygga bort trafikolyckorna. Vi trafikanter har också ett eget ansvar genom vårt beteende vad gäller hastighet, trötthet och bilbälte. Vi måste bli mer medvetet inriktade på att öka trafiksäkerheten. Generellt är det så att mäns beteende när det gäller trafiksäkerhet ett stort problem. Undersökningar visar att kvinnor har en större medvetenhet om risker i trafiken, och det leder till att kvinnor generellt sett kör säkrare. Herr talman! Varje år dör hundra människor i alkoholrelaterade olyckor. Hälften av dessa är de berusade förarna, men den andra hälften är medpassagerare eller andra trafikanter i andra fordon - eller fotgängare. Det är alltså inte så att det bara är de onyktra som drabbas, utan det är även helt oskyldiga människor. Forskning visar på ett tydligt samband mellan ökad alkoholkonsumtion och ett ökat rattfylleri. 90 procent av dem som döms för rattonykterhet är män. Det är således i hög grad mäns attityder och värderingar som måste ändras. I reservation 6 Alkohol, droger och trötthet lyfter vi fram att trötthet är en betydligt större orsak till olyckor i trafiken än vad som tidigare har uppmärksammats. Det finns studier som tyder på att mellan 10 och 30 procent av olyckorna orsakas av trötthet. Problemet med trötthet har inte heller tagits på tillräckligt stort allvar. Det är viktigt att sprida kunskap om hur farligt det är att köra bil när man är trött. Herr talman! Höga hastigheter dödar. Döds- och skaderisken ökar kraftigt med stigande hastighet. Hög hastighet innebär dels att det är svårare att undvika en olycka, dels att skadorna blir värre när olyckan är framme. Om alla höll hastighetsgränserna skulle medelhastigheten på vägarna sjunka med ca 10 kilometer i timmen, och det i sin tur skulle kunna innebära att 100 liv skulle kunna sparas varje år. All forskning och erfarenhet visar att ökad övervakning är det mest effektiva sättet att på kort tid minska antalet döda i trafiken. Förutom attitydförändring och utbildning har kameraövervakningen visat sig vara effektiv. Försöksverksamhet med hastighetskamerorna har kunnat dokumentera att antalet dödsolyckor minskat avsevärt, och verksamheten har kunnat visa på en reducering av dödsfallen på 60 procent. Herr talman! Särskild uppmärksamhet måste riktas mot barns trafiksäkerhet. Barn och ungas skolvägar måste göras säkrare. I betänkandet har vi i reservation 3 Hastighetsbegränsningar vid skolor sagt att vi vill att man ska kunna begränsa hastigheten till 30 i timmen utanför samtliga förskolor. Vänsterpartiet anser dessutom att det behövs ett nationellt säkerhetsprogram för trafiksäkerheten för barn och unga. Bara det att varje dag färdas en kvarts miljon elever med skolskjuts och endast en tredjedel av dessa skolskjutsar har alkolås är fakta som talar för att vi på nationell nivå måste ta ett samlat grepp på trafiksäkerheten för våra barn och ungdomar. Herr talman! Avslutningsvis vill jag beröra den fråga som i betänkandet har fått mest uppmärksamhet, det vill säga mobilanvändande vid bilkörning. Då handlar det inte bara om att tala i mobilen utan också om sms, gps och annan Internetrelaterad användning. Resultatet från ett stort antal studier visar att körförmågan försämras avsevärt när mobilen används i bilkörning. Orsaken är att förarens uppmärksamhet på trafiksituationen försämras och kontrollen över bilen påverkas och blir ojämnare. Flera andra länder har förbud mot telefonanvändandet under körning. Det vanligaste är förbud mot användning av handhållna mobiltelefoner. Olycksanalyser har emellertid visat att det inte är någon större skillnad mellan att använda handhållna och att använda så kallade handsfria mobiltelefoner. Det är själva telefonanvändandet som är problemet. Ett telefonsamtal leder till ett slags tunnelseende och uppvisar liknande effekter som vid trötthet och alkoholpåverkan. En av de viktigaste faktorerna för att undvika olyckor är att föraren använder hela sin koncentration på att köra bil. Vänsterpartiet har tidigare pekat på behovet av ökade informations- och utbildningsinsatser. Sådana insatser är fortfarande aktuella för att komma åt mobilanvändandet i bilkörning. Viktigt är naturligtvis, som flera talare har varit inne på, att ta fasta på den forskning som är redovisad. Men vi vill också undersöka om lagstiftning skulle kunna förändras för att reducera mobilanvändandet vid bilkörning. Vi hälsar därför tillkännagivandet med stor tillfredsställelse, framför allt för att det finns en uttalad tidpunkt för när regeringen ska komma tillbaka till riksdagen, det vill säga under 2012, med förslag på åtgärder som behöver vidtas för att reducera mobilanvändandet vid bilkörning. Herr talman! Jag står bakom alla reservationer som Vänsterpartiet har i betänkandet men yrkar bifall bara till reservationerna 1, 3 och 6. (Applåder)
Eliza Roszkowska Öberg (M)
Anf. 188 Eliza Roszkowska Öberg (M)
Herr talman! Nästan alla bilälskare har drömt om att någon gång få köra en Formel 1-bil. Men det ställs höga krav, både mentala och fysiska, på en Formel 1-förare. Medelpulsen ligger på över 160-170. Speciella datorprogram används för att förbättra den perifera synförmågan. Med all säkerhetsutrustning, hjälm och brandsäkra kläder och överväldigande G-krafter finns det inte mycket utrymme - mentalt eller fysiskt - för förare att göra någonting annat än att fokusera på att köra. Herr talman! I dag debatterar vi trafiksäkerhet. Som ledamot i riksdagens trafikutskott och som bilförare tycker jag att trafiksäkerhet är oerhört viktig. Det handlar om att rädda liv. Vår vision är att ingen ska dödas eller skadas allvarligt inom vägtransportsystemet. Delmålet innebär högst 220 dödade i trafiken år 2020. Och vi är på väg dit. Tack vare det ständigt ökande trafikarbetet minskade antalet dödade i trafiken med 20 procent under förra året. Det är inget undantag. Under alliansregeringens tid har antalet omkomna i trafiken minskat varje år från 471 år 2007, till 397, 358 och 289 till år 2010. Jag vet att det är mycket siffror; dock måste de nämnas. Bakom varje siffra döljer sig liv som tragiskt släckts. Bakom varje siffra döljer sig någons nära vän, en anhörig eller en kollega. Det är glädjande nog att siffran sjunker. Trafiksäkerhet beror på tre saker: en säker trafikmiljö, ett säkert fordon och - sist men absolut inte minst - en säker och ansvarsfull förare. Transportsystemet bör utformas enligt människors förutsättningar, och man måste ta hänsyn till alla trafikantgruppers säkerhet. Trafikverket är den aktör som ansvarar för detta. Fordon - som är andra länken i trafiksäkerhetsarbetet - utvecklas ständigt och blir bättre och bättre. Och då kommer vi till den mest avgörande faktorn för trafiksäkerheten: föraren. Här finns det stor förbättringspotential bland annat när det gäller hastigheter, alkohol, droger och trötthet i samband med körning och distraktion. Drygt hälften av alla bilförare kör fortare än enligt gällande hastighetsgränser, och cirka var femte kör över 10 kilometer per timme för fort. Ännu mer skrämmande ser det ut på lastbilssidan. Enligt Trafikverkets hastighetsindex är det bara 40 procent av alla lastbilar med släp som håller rätt hastighet, alltså 80 kilometer i timmen, på 90-vägar, och bara 20 procent håller rätt hastighet på 110-vägar. Om ingenting görs åt detta kommer vi inte nå målet 2020, och många människor kommer att mista sina liv på vägarna. Vi i utskottet kommer att följa upp frågan i en särskild studie som ska presenteras nästa år. Ett annat problem är alkohol, droger och trötthet i trafiken. Trots att bara 0,2 procent av förare i trafiken utgörs av alkoholpåverkade förare, alltså 2 av 1 000, utgör de den största risken och orsakar olyckor. Ungefär var fjärde femte person som dödas i trafiken har alkohol i kroppen. Även droger är ett stort problem i trafiken. Under 2009 utgjordes ca 40 procent av de misstänkta rattfylleribrottslingarna av drograttfyllerister, men det finns sannolikt ett stort mörkertal eftersom polisen inte får rutinmässigt kontrollera om förare är drogpåverkade. Trötthet är den tysta boven som enligt VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är orsaken till nästan var tredje trafikolycka. Man jämför ofta risker som skapas av sömniga förare med risker vid rattfylleri. Vid fordonskörning är förarens koncentration en av de viktigaste faktorerna för att undvika olyckor. Distraktion är en stor utmaning för en förare. Det kan vara en ringande mobil, ett skrikande barn eller spillt kaffe. Andra distraktionsmoment kan vara att ställa om gps:en som ständigt tjatar om att göra en U-sväng, att sminka sig, alltifrån läppstift till mascara, att äta saftiga hamburgare eller hitta den perfekta låten i sin mp3-spelare. Hur ska man då lösa alla de här problemen? Lösningen är, herr talman, att inte ge upp utan ständigt arbeta för ökad trafiksäkerhet. I den strävan krävs det långsiktiga och teknikneutrala regler. Vi måste fokusera på ökad regelefterlevnad och understryka förarens ansvar. Vad innebär detta för de problem som jag precis nämnt? Hastighetsgränserna ska vara väl avvägda så att de uppfattas som relevanta och accepteras, för då ökar regelefterlevnaden. Därför har vi infört möjligheten att använda mindre intervaller för hastighetsgränser, och nu finns det tio steg i intervallet 30 till 120 kilometer per timme. Det är också intressant med flexibla hastighetsgränser som automatiskt anpassar sig till trafiksituationen och vädret. Kommunerna har också en roll i hastighetsfrågan. Som exempel kan jag ange min hemkommun Österåker, där man utgår ifrån att rätt hastighetsgräns skapar ett säkrare och mer attraktivt samhälle. En hastighetsplan har tagits fram där hastigheter höjs eller sänks beroende på gatuutrymmets karaktär, tillgänglighet, trygghet, trafiksäkerhet, buller och avgaser. Regelefterlevnaden brukar också öka med flera synliga poliser i trafiken. I arbetet med hastigheter är det avgörande att förarna respekterar de begränsningar som sätts upp. Om medelhastigheten minskar med bara 5 kilometer per timme beräknas den årliga effekten bli ca 90 färre dödade. Därför är det viktigt med rätt utbildning och att arbeta med attityder, och detta görs bland annat under de obligatoriska riskutbildningar som vi har infört enligt alliansregeringens förslag. Riskutbildningarna tar även upp frågor som rör alkohol, droger och trötthet i trafiken. Och jag är mycket glad att programmet om körkort villkorat av alkolås gjordes permanent. På så sätt kan vi nå den mest utsatta gruppen, därför att många av de förare som dömts för rattfylleri är alkoholberoende eller har osunda alkoholvanor. Det är viktigt att polisen fortsätter sitt arbete med att drogtesta förare vid trafikolyckor och i trafikkontroller, men vi måste fortsätta arbeta med förarnas attityder till droger och alkohol i samband med körning för att långsiktigt minska förekomsten av rattfylleri. För att minska antalet olyckor och dödade i trafiken på grund av trötthet krävs det att föraren helt enkelt inser att det är farligt och att han eller hon vet vad som ska göras när man märker ett första tecken på trötthet. Det bästa sättet är att stanna bilen och sova en stund. Men tyvärr är det väldigt få förare som väljer denna åtgärd och i stället försöker med ineffektiva och kortvariga metoder som att sätta på radion eller veva ned rutan. Olika förarstödssystem i fordon och räfflor i kanten eller i mitten av vägen kan hjälpa till i kritiska situationer, men ingenting kan ersätta det sunda förnuftet att tolka en sådan varning som en signal att nu är det dags för en paus. Interna spärrar och ansvarstagande bör också förhindra förarna att göra onödigt distraherande saker under körning. Det finns redan regler som säger att det inte är tillåtet att framföra sitt fordon på ett vårdslöst sätt, vilket inkluderar att man är distraherad. Dock är det inte alla som följer reglerna. Med hjälp av bra körkortsutbildningar och informationsinsatser från myndigheter och trafiksäkerhetsorganisationer kan flera förstå att när man kör bil ska man fokusera på att köra bil. Utskottet riktar därför ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen bör beakta den forskning som gjorts och görs på området för att sedan återkomma till riksdagen senast under 2012 med förslag till åtgärder som kan erfordras eller redovisa vidtagna åtgärder när det gäller mobiltelefonanvändande vid bilkörning. Herr talman! Med detta sagt yrkar jag bifall till betänkandets förslag till beslut och avslag på alla reservationer. Och som en av många bilälskare fortsätter jag att drömma om att någon gång få köra en Formel 1-bil. Jag hoppas att fler ska försöka att känna sig som en Formel 1-förare även under vanlig bilkörning, och då menar jag inte hastigheten utan att man ska fokusera på att köra bil när man kör bil. (Applåder)
Stina Bergström (Mp)
Anf. 189 Stina Bergström (Mp)
Herr talman! Utskottsmajoriteten slår sig till ro, tycker jag, med att etappmålet för 2020 ser ut att uppnås eftersom antalet olyckor med allvarlig utgång minskat i högre takt sedan 2009. Jag tycker också att det är positivt att fler mötesfria vägar, sänkta hastigheter på landsvägarna och säkrare bilar har lett till färre dödsolyckor. Jag nämnde dock i mitt anförande att olycksstatistiken inte ser så bra ut om man bryter ned den och tittar på olika trafikantgrupper för sig. Det är bilförarna som klarar sig bättre och bättre medan de oskyddade trafikanterna fortfarande lever lika farligt, till exempel våra barn som cyklar och går på väg till skolan. Enligt en rapport från Trafikanalys var 34 procent av de omkomna i trafiken år 2009 oskyddade trafikanter, detta trots att de bara står för 5 procent av färdsträckan. Det är alltså nio gånger så farligt att sätta sig på en cykel som att kliva in i en bil. Jag har en fråga till Elisa Roszkowska Öberg: Varför tar inte Alliansen detta på allvar och gör det som krävs, inför en hastighetsbegränsning på 30 kilometer i timmen på ställen där bilister, gående och cyklister ska samsas?
Eliza Roszkowska Öberg (M)
Anf. 190 Eliza Roszkowska Öberg (M)
Herr talman! Svaret är enkelt på frågan varför utskottet inte beslutar om detta. Det är därför att vi har en myndighet som arbetar med sådana frågor som att sätta hastighetsgränser, och den heter Trafikverket. Men också kommunerna kan spela en stor roll när det gäller hastighetsbegränsningar, och många kommuner har redan tagit initiativ och tittat på hur trafiksäkerheten kan förbättras. Jag kan bara instämma i påståendet att vi måste tänka mycket mer på de oskyddade trafikanternas situation. De är ju mer utsatta i trafiken. De skyddas inte av bilbälten, krockkuddar och annat, så självklart måste vi tänka på dem. En del i detta arbete är att bygga cykelbanor. Det mest effektiva är just att separera cykel- och gångtrafiken från biltrafiken. En annan del är att titta på hastighetsfrågan. Självklart är det beklagligt att någon över huvud taget dör i trafiken. Därför har vi också vår nollvision att ingen ska behöva dödas i trafiken. Men det är väldigt svårt att komma åt de sista personerna som dör i trafiken. Som nämndes dör också barn som cyklar. År 2007 dödades sammanlagt 3 cyklister i åldrarna upp till 17 år och 8 gående barn. Det är fortfarande beklagligt att de dog, men det är väldigt svårt att vidta åtgärder för att helt förhindra det. Men vi ska inte ge upp. Vi fortsätter att arbeta för det.
Stina Bergström (Mp)
Anf. 191 Stina Bergström (Mp)
Herr talman! Jag vet att kommunerna har en viktig del i detta. Jag vet också att det inte alltid är så lätt som kommun att försöka införa sådana här hastighetsgränser. Man måste ha mycket på fötterna, och de beslut man tar om att sänka till 30 kilometer i vissa områden överklagas nästan alltid. Det borde i alla fall vara lättare om det fanns ett tydligare regelverk. Om det är Trafikverket eller regeringen som tar initiativet bryr jag mig inte om - men att det behöver göras är jag övertygad om. Eliza Roszkowska Öberg talade också om att det inte är så många barn som dödas i cykelolyckor längre. Det är positivt, men en del av förklaringen till att inte så många cyklister dödas är att vi inte cyklar så mycket. Cyklingen ökar inte, och en anledning till det är att det på många ställen är farligt att cykla för att det inte finns cykelvägar. Cykelvägar kan man inte bygga överallt i bostadsområden, och därför anser jag fortfarande att det är viktigt med låg hastighet på 30 kilometer i timmen.
Eliza Roszkowska Öberg (M)
Anf. 192 Eliza Roszkowska Öberg (M)
Herr talman! Visst är det viktigt med tydliga regler; där är vi överens. Men vi behöver även behålla våra demokratiska processer. Det bästa sättet är inte att köra över alla, utan vi måste tillåta människor att säga sitt. Självklart ska vi öka medvetenheten om trafiksäkerhet. Jag är helt övertygad om att vi då uppnår bättre resultat än om vi bara fattar tvingande beslut. Det är bra att människor förstår att det är viktiga frågor och att det handlar om att vi kan rädda liv. Jag tänkte kommentera frågan från första replikskiftet om varför etappmålen inte uppnås. Vi har ett etappmål fram till 2020 om max 220 dödade i trafiken. Det är ett nytt etappmål. Som det nu ser ut i statistiken kommer vi att uppnå det. Varför har vi det här nya etappmålet? Jo, det baseras på EU:s trafiksäkerhetsmål och beräknades utifrån 50 procent färre dödade på 10 år. Det är förklaringen till varför. Herr talman! Det är bra att vi har denna debatt. Jag hoppas att trafiksäkerhetsfrågor kan debatteras ännu oftare och på fler ställen, i kommunfullmäktige, i landsting och även vid köksborden.
Lars Mejern Larsson (S)
Anf. 193 Lars Mejern Larsson (S)
Herr talman! Det var trevligt att höra att Eliza har en dröm om att få köra Formel 1-bil. Själv har jag en dröm om att nollvisionen ska gå i uppfyllelse, men det arbetet går alldeles för sakta. Mycket mer kan göras som minskar både mänskligt lidande och samhällets kostnader för olyckor. Tittar vi på hastighetsutvecklingen som är en central del i arbetet med nollvisionen ser vi att medelhastigheten faller när det gäller personbilar medan den tunga yrkestrafiken går i motsatt riktning. Blickar vi bakåt på årets vinter och problem med bussar och lastbilar som inte kör med vettiga däck för svenskt vinterunderlag utan blir stående eller i bästa fall hamnar i diket ser vi att problemet med de många halkrelaterade olyckorna med tunga fordon är en viktig fråga. Herr talman! Det är hög tid att utvärdera nollvisionens insatser. Vi måste se vad som har gjorts och vad som behöver göras. För att komma vidare behövs det att någon sätter sig ned och går igenom vad det är som har gjorts och vilka effekter det har fått för att sedan ge oss politiker ett underlag så att vi kan jobba vidare. Därför kräver vi socialdemokrater att en oberoende kritisk granskning ska göras för att utvärdera gjorda insatser. Men här vill majoriteten inte gå oss till mötes - inte än i alla fall.
Eliza Roszkowska Öberg (M)
Anf. 194 Eliza Roszkowska Öberg (M)
Herr talman! Hastigheterna är fortfarande ett problem. Vi har bra regler och hastighetsgränser, men problemet är att inte alla förare respekterar hastighetsgränserna. Som jag sade i mitt anförande: Om genomsnittshastigheten minskade med bara 5 kilometer i timmen - det är inte mycket; man märker det knappt när man kör bil - skulle ungefär 90 liv per år kunna räddas. Där finns det definitivt stor potential för förbättring. Den moderata kommittén i trafikutskottet har besökt åkeribranschen och talat mycket om hastigheter när det gäller tung trafik. Förare i yrkestrafiken borde vara förebilder när det gäller hur man ska köra eftersom vägarna är deras arbetsplatser. Tyvärr finns det fortfarande ganska många som kör obältade, som kör för fort och som inte respekterar andra trafikregler. Självklart måste vi fortsätta dialogen så att regelefterlevnaden ökar. Det är alltid bra om branschen också är engagerad, vilket den är, och om företagen ställer krav på förarna att köra säkert. På köpet får man ofta också bra miljöeffekter. Sparsam körning är inte bara bra för trafiksäkerheten, utan man förbränner också mindre bränsle. Vi gör ständigt uppföljning av nollvisionen. Myndigheterna Trafikanalys och Trafikverket följer upp, men även trafikutskottet måste följa upp arbetet. Det är bra att vi ställer sådana krav. Det är också viktigt med institutioner som VTI som utskottet besökte häromdagen.
Lars Mejern Larsson (S)
Anf. 195 Lars Mejern Larsson (S)
Herr talman! Nollvisionen har blivit tonåring, och det finns all anledning att fortsätta arbetet. Det vill vi socialdemokrater, men viljan verkar saknas hos det borgerliga blocket. Men kanske för att det sunda förnuftet fick råda på ett område har vi nått en lösning på mobilfrågan när dagens tonåringar tar körkort. Jag förstår dock inte varför ni inte kan ställa er bakom en oberoende kritisk granskning. Vad är anledningen till att ni passar?
Eliza Roszkowska Öberg (M)
Anf. 196 Eliza Roszkowska Öberg (M)
Herr talman! Som jag tidigare nämnde i mitt anförande är arbetet med trafiksäkerhet ständigt pågående. Vi måste hela tiden titta på vilken situation vi har och jämföra med tidigare resultat. Vi måste jämföra oss internationellt och även blicka framåt. Vi ska fortsätta titta på nollvisionen på det sätt som vi gör. Om organisationer, företag eller enskilda forskare också vill titta på nollvisionen och i vilken grad olika åtgärder hjälper är det mycket positivt.
Siv Holma (V)
Anf. 197 Siv Holma (V)
Herr talman! Jag vill ta upp tråden om hastighetsnivån. Vi i Vänsterpartiet ville inte höja hastigheten, dels av säkerhetsskäl - högre hastighet ger svårare skador - dels av miljöskäl. Ju snabbare man kör, desto större koldioxidutsläpp blir det. Eliza Roszkowska Öberg tog upp de nya hastighetsgränserna i sitt anförande och talade positivt om dem. På vilket sätt ledde de nya hastighetsgränserna till bättre trafiksäkerhet och till minskad miljöpåverkan? Finns det någon uppföljning av det? Om det inte finns någon uppföljning, är Eliza Roszkowska Öberg beredd att arbeta för att det blir en sådan uppföljning? Vilka åtgärder vill man satsa på för att öka kollektivtrafiken? Kollektivtrafiken är trots allt det säkraste sättet för en trafikant att åka från ett ställe till ett annat. När den tunga trafiken ökar ökar också risken att drabbas av olyckor.
Eliza Roszkowska Öberg (M)
Anf. 198 Eliza Roszkowska Öberg (M)
Herr talman! Det är inte alltid så att ju snabbare man kör desto större utsläpp. Det är lite mer som ingår i den här processen. Det handlar mycket mer om körsätt. Man pratar om eko-driving eller sparsam körning. Det handlar om hur mycket man bromsar in, hur mycket man planerar sitt körsätt, tittar lite mer framåt så att man undviker att bromsa in och höja hastigheten hela tiden. Det är det som framför allt ökar bränsleförbrukningen. Vi har infört nya intervall för hastighetsgränserna, nämligen från 30 till 120 kilometer i timmen. Åtgärder som den här syftar självklart till att spara liv. Det beräknas att ungefär 10 till 15 liv kan sparas per år. Tanken är att om man som förare upplever att hastighetsgränsen baseras på vägstandard, hur vägen är utformad, och på den trafiksäkerhetsnivå som man uppskattar finns på vägen så finns det större möjlighet att föraren tar beslutet att hålla den här hastighetsgränsen. Ökar man acceptansen och förståelsen för hastighetsgränsen, eller för övrigt för andra trafikregler, finns det mycket stor chans att folk också lever upp till de här kraven. Jag tycker att det är en mycket viktig aspekt i det fortsatta arbetet att hitta sådana moment och sådana regler som just nu är mer problematiska och som vi kan förbättra så att människor kan leva upp till trafikreglerna. På så sätt kan vi spara liv.
Siv Holma (V)
Anf. 199 Siv Holma (V)
Herr talman! Jag uppfattar svaret på följande sätt: Det finns inte någon ordentlig uppföljning av beslutet från 2007, när man gjorde de här förändringarna av hastighetsgränserna. Jag skulle vilja skicka med Eliza Roszkowska Öberg de här frågorna, för de är oerhört viktiga. När det gäller att man använder sig av eko-körning och så vidare kan jag säga att jag känner till det lite grann. Men det har ju visat sig att CO2-utsläppen, trots alla de åtgärder som man har vidtagit, totalt sett har ökat. Det har ju visat sig att de åtgärderna som är vidtagna inte har fått den effekt som man hade önskat sig. Därför ser jag brett på trafiksäkerheten. Att den tunga vägtrafiken ökar på vägarna har ju sin betydelse. Man behöver bara själv använda sig av bil i mina trakter så ser man att lastbilstrafiken har ökat väsentligt de senaste åren. Det beror bland annat på det som vi har diskuterat förut, att järnvägstrafiken inte har den säkerheten att man får komma från det ena stället till det andra. Samma sak gäller för gods. Jag tycker att det här är ett brett och viktigt medvetande att ta med sig för att få en ändring till stånd.
Eliza Roszkowska Öberg (M)
Anf. 200 Eliza Roszkowska Öberg (M)
Herr talman! Olika trafiksäkerhetsåtgärder måste alltid utvärderas. Vi måste titta på om de fyller sitt syfte att just spara liv. Nu har det inte gått så mycket tid sedan vi beslutade här i riksdagen om de nya hastighetsgränsmöjligheterna. Sedan var det Vägverket, numera Trafikverket, som gjorde översynen av väldigt många vägsträckor i hela landet och justerade hastigheter både uppåt och nedåt. Det var många fler kilometer där hastigheterna sänktes. Jag vet inte hur omfattande resultat vi kunde ha noterat redan nu på den korta tid som de nya hastigheterna har funnits på vägarna. Jag är övertygad om att vi måste fortsätta arbeta med frågan och även vidta ytterligare åtgärder på sikt för att se till att människor respekterar trafikregler, respekterar hastighetsgränser, att de inte väljer att köra berusade av alkohol, droger eller andra substanser och att man inte sätter sig bakom ratten när man är alldeles för trött för att köra. Allt det här är viktigt att ta upp när man tar körkort, alltså under körkortsutbildningen. Därför har vi infört de nya obligatoriska körkortsutbildningarna. Därför har vi också infört utbildningar och nytt körkort för förare av mopeder klass 1 och därför kommer vi också att fortsätta med det. Jag vill bara kort nämna att sparsam körning också ingår i körkortsutbildningsmomentet.
Lars Tysklind (Fp)
Anf. 201 Lars Tysklind (Fp)
Herr talman! I dag handlar det om trafiksäkerhet. Jag yrkar bifall till förslagen i betänkandet och avslag på samtliga reservationer. Det finns ett tjugotal rubriker, men jag tänker hålla mig till bara några få av dessa. När det först gäller mål och utgångspunkter är det viktigt att lyfta fram att ansvaret för trafiksäkerheten delas mellan den som utformar systemet och den som använder systemet. Icke förty är det naturligtvis väldigt viktigt att utformningen av transportsystemet är gjort på det sättet att det är förlåtande, så att inte enskilda mänskliga misstag får förödande konsekvenser. Här pratar vi om att det skadeförebyggande arbetet måste vara prioriterat. Herr talman! Vi diskuterar nu om nollvisionen. Det finns liksom en inbyggd paradox så fort man diskuterar nollvisionen. Det är ju helt omöjligt att ha någon slags uppfattning om att det finns ett lämpligt antal dödade i trafiken. Den enda lämpliga siffran är ju noll. Det blir lite märkligt när Lars Mejern Larsson på något vis i replikskiftet antyder att vi skulle värdera detta på olika sätt. Det blir inte riktigt seriöst. Det är klart att alla i hela Sveriges riksdag delar uppfattningen att det här är ett viktigt mål. Trots detta måste vi sätta upp delmål. Vi ser ju en starkt nedåtgående trend. Det är naturligtvis väldigt tillfredsställande. Vi ser att det etappmål som trots allt finns till 2020 på 220 personer finns inom räckhåll. Även om det är en paradox att tala om antal döda i trafiken på det sättet har vi ändå dessa delmål. De årliga resultatkonferenser och avstämningar som är uppsatta till 2012 och 2016, tror jag att det var, är ju till för att säkra en kvalitativ uppföljning så att man faktiskt omvärderar. Det är inte så att vi sätter upp ett mål till 2020 och sedan bara väntar till 2020 och ser hur det gick. Det är väldigt viktigt att konsekvent utvärdera det som händer. Herr talman! Hastigheten har det talats om här i dag. Det är naturligtvis en mycket avgörande faktor. Den tas upp också under två punkter i betänkandet. Den ena heter Hastighetsbegränsningar och den andra Hastighetsbegränsningar vid skolor. De är ju väldigt nära varandra naturligtvis. Det som huvudsakligen tas upp i de motioner som behandlas i betänkandet är just betydelsen av påkörningshastigheten när en bil möter en fotgängare, eller tvärtom. Bakgrunden är det faktum som har varit känt väldigt länge, som Stina Bergström tog upp i början av debatten, att vid en påkörning i 50 kilometer i timmen är det bara i snitt två fotgängare av tio som överlever, medan om man sänker till 30 kilometer är det nio av tio som överlever. Det här är någonting som man har tagit fasta på i många kommuner. Det är väldigt många kommuner som har sänkt till 30 kilometer i centrala delar, i bostadsområden och utanför skolor. Här har naturligtvis det kommunala och lokala ansvaret för planeringen väldigt stor betydelse. Jag har nog uppfattningen att det här är ganska vanligt i Sverige i dag. Om det gäller hastighetsgränser vid skolor vill jag nog påstå att det är mer regel än undantag att vi har 30 kilometer i dag. Visserligen togs det upp andra exempel, men vid de skolor som man ser är det väl så att det är 30 kilometer i timmen som gäller. Vår uppgift i riksdagen är att ge verktygen. Sedan måste vi faktiskt lita på att de myndigheter som har hand om detta sköter sitt arbete, sätter barns säkerhet i fokus och vidtar nödvändiga åtgärder. Jag tror inte att det är riksdagsbeslut som saknas, utan det handlar i så fall om bristande planering på vissa ställen. Verktygen finns för att ordna detta. Herr talman! Alliansregeringen har sedan 2006 ägnat hastigheten stor uppmärksamhet. Det blev en del uppmärksamhet och diskussion när den tiogradiga skalan med hastigheter från 30 till 120 kilometer i timmen infördes. Det ställdes en fråga om vad det har betytt. I den hastighetsöversyn som skedde efter införandet av den här tiogradiga skalan kan man se att hastigheten har sänkts på 1 780 mil och höjts på 266 mil. Det är svårt att säga exakt vad det innebär, men det finns en beräkning på att det har sparat 10-15 liv per år. Det är viktigt att enskilda personer känner att hastighetsgränsen är satt på ett sådant sätt att man förstår varför den är sådan. När vi var hos VTI i måndags fick vi också reda på hur viktigt det var att bilföraren faktiskt förstod varför regeln fanns. Herr talman! Jag vill också lyfta fram den fråga som förekommit flitigt i den allmänna debatten under den senaste veckan. Det handlar om biltelefonanvändandet vid bilkörning. Frågan tas upp i inte mindre än 15 motioner. Det finns även motioner från mitt parti, Folkpartiet, i det här sammanhanget. Det förekommer yrkanden om totalförbud, men lite mer generellt handlar det om krav på handsfree och förbud mot att skriva sms under bilkörning. Det mycket tydliga och vällovliga syftet är naturligtvis att öka trafiksäkerheten genom att fokusera på förarens koncentration vid bilkörning. Forskningen visar också att användning av mobiltelefon som kräver långvarig ögonfokusering, som till exempel sms och Facebook, utgör en betydande fara. När det gäller vanlig konversation kan vi hänvisa till olika forskningsresultat, men den allmänna meningen är väl att det har en mildare effekt på säkerheten. Det kan tyckas lite märkligt att forskningen inte kan visa att det är någon skillnad mellan handsfree och handhållen telefon. Logiken säger att det skulle vara det, men forskningen säger någonting annat. Vi i trafikutskottet som var på VTI i Linköping under måndagen och tisdagen och tog del av den forskning de hade där fick veta att den ligger helt i linje med detta att det inte är någon skillnad mellan handsfree och handhållen telefon. Herr talman! Jag har tagit upp forskningsläget och den snabba teknikutvecklingen. Vi i Folkpartiet tycker att det är bra att vi nu kommer med ett tillkännagivande till regeringen i den här frågan. För att vidta de mest lämpliga åtgärder handlar det om att ha ett teknikneutralt perspektiv och beakta vilka distraherande faktorer som finns kopplade till mobiltelefoni. Man ska ta med och beakta den aktuella forskningen och senast under 2012 återkomma med åtgärder om sådana erfordras eller redovisa vidtagna åtgärder när det gäller mobiltelefonanvändande vid bilkörning. Jag hoppas att även motionärerna kommer att känna sig nöjda med det. Syftet med motionsyrkandena är ju tillgodosett. Man har lyft upp frågan. Vi fokuserar på att det kan finnas vissa faror med mobiltelefonanvändande vid bilkörning. Herr talman! Jag vill avsluta med en liten reflexion kring detta. När man diskuterar de här frågorna bör man tänka på att om man är alltför specifik när det gäller förbud finns det en väldigt stor risk att minst lika riskfyllda moment uppfattas som tillåtna. Det tycker jag att vi ska ha med oss när vi tänker vidare i den här frågan. Egentligen handlar det om den svåra balansgången inom vilken ram man ska låta den enskilda bilföraren fatta kloka beslut och göra kloka avvägningar. Många av de saker vi diskuterar när det gäller mobiltelefoni är ju inte tillåtet i dagens lagstiftning heller. Kravet är att man ska vara uppmärksam och inte utsätta andra människor och sig själv för risker i trafiken.
Stina Bergström (Mp)
Anf. 202 Stina Bergström (Mp)
Herr talman! Vi har pratat mycket om hastigheter i dag. Det gjorde också Lars Tysklind. Det är någonting jag har funderat mycket på genom åren. Någonting som jag har funderat på är att det ofta är helt okej för många, även politiker, att raljera om att man har kört för fort, att man har fått böter eller blivit av med sitt körkort. Av någon anledning är det helt okej att på det här sättet riskera andra människors liv och hälsa, och det är särskilt vanligt bland män. Irene Isaksson-Hellman, som är trafikforskare, har granskat 464 trafikolyckor med fotgängare och personbilar. Det visar sig att det oftast är män som kör bilen när olyckor sker. När det gäller dödsolyckor med fotgängare är det manliga bilister inblandade 15 av 16 gånger. En man var bilförare i 77 procent av olyckorna, och 40 procent av dem skedde vid ett övergångsställe. Isaksson-Hellman konstaterar också att när män kör är hastigheten högre, vilket har till följd att fotgängarna skadas allvarligare. Nu skulle jag vilja veta vad Lars Tysklind tycker om det här. Tycker han liksom jag att mäns inställning till hastigheter är ett problem för trafiksäkerheten? Vilka idéer har Lars Tysklind och hans allianskamrater i så fall om hur man kan komma åt det här och öka acceptansen både för att införa hastighetsbegränsningar och för att hålla dem?
Lars Tysklind (Fp)
Anf. 203 Lars Tysklind (Fp)
Herr talman! Det här med attityder är väl nästan det svåraste av allting. Precis som Stina Bergström beskriver här är det dåliga attityder. Jag har inte någon annan statistik än vad hon har. Vi vet att den absolut mest risktagande gruppen i trafiken är män mellan 20 och 24 år. Det är oomtvistligt så. Man måste börja ända från början med körkortsprocessen och där lägga stor vikt vid detta med attityder. Det finns en riskutbildning med i dag, och man måste lägga ännu större vikt vid den. Jag vet inte riktigt om jag känner igen bilden att folk raljerar om att man överskrider hastigheten. Det tycker jag verkar lite beklämmande i så fall. Det är snarare så att de flesta tycker att det svider ganska hårt att bli av med körkortet under en period. Man ska fundera på detta när det gäller kameraövervakning, direktövervakning och bötessummor. De har ju höjts för att motverka detta. Det ska kosta att ha en så dålig attityd i trafiken och inte riktigt förstå vilken risk man utsätter andra människor för.
Stina Bergström (Mp)
Anf. 204 Stina Bergström (Mp)
Herr talman! Jag skulle också vilja prata lite cykel med Lars Tysklind. Jag vet att Lars Tysklind är en sann cykelvän. Cykelolyckorna har ökat de senaste åren. Enligt Trafikanalys är cyklisterna nu en större patientgrupp än personbilisterna. Det är också fastslaget, bland annat genom undersökningar i Tyskland, att om man sänker hastigheterna i städerna ökar cyklandet. Herr talman! Nu undrar om Lars Tysklind ser hastighetssänkningar som en bra åtgärd för att främja cyklandet och minska cykelolyckorna i samhället.
Lars Tysklind (Fp)
Anf. 205 Lars Tysklind (Fp)
Herr talman! Det är absolut så i tätorter. Jag har undvikit att lyfta fram min egen hemkommun Strömstad. Där var jag som miljönämndsordförande med om att införa 30 kilometer i timmen i hela centrum år 2000. Den reaktion vi fick i samhället var ganska aggressiv. Vi fick höra att bilar inte kunde gå i 30 kilometer i timmen. Det var en alldeles för låg hastighet för en normal bil. Men attityden till detta har förändrats. Jag tycker att de siffror som finns med i betänkandet är så tydliga. Om skillnaden mellan 30 och 50 kilometer är så otroligt markant finns det inget motiv för att i centrala delar inte sänka hastigheten till 30 kilometer i timmen. Det gynnar naturligtvis alla oskyddade trafikanter. Just när det gäller cykling är det en annan sak som vi måste jobba vidare på. Jag är inte heller där för ett obligatorium, men cykelhjälmsanvändandet måste sprida sig. I vissa större städer används de mycket, men på mindre orter är det inte speciellt många som använder cykelhjälm. Den kan vara en väldigt avgörande faktor, då det finns många exempel på att människor har fallit av cykeln och blivit påkörda och faktiskt klarat sig bara på grund av sin hjälm. Hjälmen har varit krossad, men huvudet har varit helt. Det gäller att jobba med såväl hastigheter som bilförare och cyklister för att de ska skydda sig med cykelhjälm.
Annelie Enochson (Kd)
Anf. 206 Annelie Enochson (Kd)
Herr talman! Dagens betänkande innehåller ett tillkännagivande som jag är väldigt glad för. Dagens tillkännagivande visar att riksdagen tar trafiksäkerheten på allvar och då särskilt att man uppmärksammar mobiltelefonanvändandets speciella ställning. När man kör bil är det detta man ska göra, och koncentrationen ska vara på att framföra bilen och inget annat. Mobiltelefonanvändandet vid bilkörning har ökat alltmer, och när jag fick höra att man sms:ar och twittrar när man kör trodde jag att det var dåliga skämt. När det inte finns några restriktioner för att använda mobiltelefoner vid bilkörning kan tydligen mobiltelefonanvändandet dra hur långt som helst. Jag hoppas att vi kommer fram till restriktioner för mobiltelefonanvändandet 2012 efter att ha sammanställt den forskning som redan finns och forskning framöver om just mobiltelefonanvändandet. Sverige var länge det enda land i Europa förutom Albanien som inte hade någon form av restriktioner vid mobiltelefonerande. Nu har även Albanien infört restriktioner, och förhoppningsvis kommer även Sverige som sista land att införa några restriktioner. Redan nu vet vi genom forskning att sms:andet ökar olycksrisken 23 gånger och kan jämföras med att köra kraftigt berusad. Safer, som är en trafiksäkerhetsenhet på Chalmers, har i sin forskning redan visat att avancerad hantering av mobiltelefon som kräver ögonfokusering, till exempel sms:ande och facebookande, utgör en stor fara. Eyes off the road, alltså ögon borta från vägen, är ett stort problem, och det mesta man gör med en mobiltelefon utom att just samtala är eyes off the road och alltså en stor fara. Safer visar genom redan gjord forskning att det viktigaste är att ha ögonen på vägen och att med den växande mängden smartphonefunktioner ökar också säkerhetsriskerna. Och här är forskningen entydig och klar kring de kraftigt negativa säkerhetseffekterna av användandet av dessa funktioner som gör att trafiksäkerheten blir sämre. Vi har en lag om vårdslöshet i trafik som kom redan 1951. Sedan dess har revideringar gjorts, och de innebär att det inte ska ha någon betydelse om en trafikolycka har inträffat eller inte, utan man kan dömas om man gör ett medvetet risktagande. Sedan lagen tillkom och revideringar gjorts har den tekniska utvecklingen för mobiltelefoner och annat som kräver förarens uppmärksamhet gått framåt enormt, och därför är det nu dags att se över denna lag för att öka förarens trafiksäkra beteende. Jag tycker att det borde vara självklart med handsfree när man kör och att man kan ta emot samtal medan man kör. Däremot tycker jag att allt annat användande av mobiltelefoner eller annan teknisk utrustning som gör att dina ögon inte fokuserar på vägen och framförandet av bilen endast får ske när fordonet står stilla. Vill man sms:a, twittra, ställa in gps:n eller slå in ett nummer ska man göra det medan fordonet står stilla. Det är enkelt att följa och enkelt att lagreglera. Men vi kommer, som sagt, att titta på detta under året för att komma med en lag under 2012. Lag kan vara både förebyggande och normativ, och i detta fall behövs det att den är både förebyggande och normativ. Herr talman! Jag ska säga några ord om alkolås. Jag är glad att alliansregeringen har tagit initiativet att införa obligatorisk riskutbildning i körkortsprovet som inkluderar kunskaper och faror med alkohol, droger och trötthet. Detta utbildningsmoment är redan i gång sedan den 1 april 2009. Trafikutskottet har under denna mandatperiod i betänkandet TU7 permanentat systemet med att villkora körkortet med alkolås för dem som har fällts för rattfylleri. Skatteutskottet har också under denna mandatperiod lagreglerat om skattefrihet för alkolås i förmånsbilar - allt för att fler ska frivilligt installera alkolås och uppmuntras att göra det. Taxi Göteborg har alkolås i alla sina bilar, och vid upphandlingar av skolskjutsar har SKL uppmanat sina kommuner att lägga in alkolås som ett krav. Fler och fler bussbolag har alkolås som standard i sina bussar. Medvetenheten om detta ökar, och det kan vi alla glädjas över. Vår infrastrukturminister driver på i EU för en gemensam lagstiftning i hela EU om att installera alkolås och då främst i den tunga trafiken. Jag tycker att det är en fara att vi har många lastbilsförare från speciellt öststaterna på våra vägar med en liberal syn på alkohol vid bilkörande. Det är bra att det finns frivilliga utandningsanordningar vid en del av våra stora färjeterminaler, men jag anser att vi bör titta vidare på detta problem. Det är inte okej att köra med alkohol i kroppen, och speciellt inte om du framför ett fordon som är så stort, farligt och tungt som en långtradare. Herr talman! Till sist vill jag till Miljöpartiet och Vänsterpartiet framföra att genom den stora satsning som vi har gjort och kommer att göra för att förbättra vägnätet har antalet döda minskat och kommer att minska genom att vi har tillfört pengar i vårt åtgärdsplan för 2010-2021. Det gör också att standarden på vägarna kommer att förbättras, och därmed ökar trafiksäkerheten. Med dessa ord vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på alla motioner.
Lars Mejern Larsson (S)
Anf. 207 Lars Mejern Larsson (S)
Herr talman! Jag vet att Annelie Enochson och jag är överens om mycket när det gäller trafiksäkerhetsarbetet. Så sent som i höstas när vi debatterade alkolåsfrågan tror jag att du var inne på samma linje om ett obligatorium i alla bilar. Men du hade då inte modet och kraften, och du hade inte heller möjlighet att få med dina kolleger. Du har inte brutit dig ur den borgerliga alliansen. Nu är det däremot annat ljud i skällan, när vi i dag har ett i stort sett enigt utskott som ställer sig bakom ett tillkännagivande när det gäller mobiltelefoner. Jag vill faktiskt tacka dig, Annelie Enochson. Du har säkert väckt Jan-Evert Rådhström och dragit honom lite i kavajen så att det till slut lyckades landa i förhandlingarna, och det gläder mig. Frågan är, herr talman: Vad mer inom trafiksäkerhetsområdet skulle vi kunna få Annelie Enochson att rösta med oss i?
Annelie Enochson (Kd)
Anf. 208 Annelie Enochson (Kd)
Herr talman! Det är alltid roligt när man kommer överens i utskottet. Att vi också gör det när vi har en alliansregering känns väldigt bra. Under den tid som jag har suttit i riksdagen, som nu är elva år, har jag motionerat om detta med mobiltelefon. De första sex åren fick jag tyvärr inget gensvar. Då blev jag lite modfälld, och det kändes inte alls bra. Men nu, år 2011, har vi fått gensvar för vårt motionerande, och det känns väldigt bra. Det skedde under alliansregeringen. När det gäller alkolås vill jag påminna Lars Mejern Larsson om att vi har varit drivande i de här frågorna. Vi kristdemokrater var de första som lade en motion här i riksdagen om detta. Det gjorde vi 1993. Åke Carnerö skrev en motion om detta. Vi har varit drivande, och jag tycker att vi har nått ganska långt från 1993, när man faktiskt inte kunde stava till ordet, till att vi nu har en infrastrukturminister som river på nere i EU för att vi ska få EU-regler och börja med den tunga trafiken, som är stor och farlig och som står för flest olyckor. Under de här åren har vi sett att många har installerat alkolås frivilligt. Jag nämnde Taxi Göteborg, skolskjutsar och många bussbolag. Mycket har skett, och mycket sker, och det är jag väldigt glad för.
Lars Mejern Larsson (S)
Anf. 209 Lars Mejern Larsson (S)
Herr talman! Det var kanske inte lätt för Annelie att spontant komma på en fråga att föra fram som vi skulle kunna ställa oss bakom. Men jag skulle kunna komma med ett tips. Barn och trafik hör inte ihop. Vi har visserligen kommit långt vad gäller hur barn ska sitta i bilen. Det såg vi senast under tisdagens besök på VTI i Linköping, där de gör krocktester med bilbarnstolar som visar hur viktigt det är att barnet sitter bakåtvänt så länge som möjligt. Men utanför finns det väldigt mycket att göra. Det är väl ingen som ens vågar tänka tanken på att mista sitt eget barn. När det då visar sig att kollisionshastigheten är så avgörande för barns trafiksäkerhet är det beklagansvärt att den moderatledd minoritetsregeringen inte orkar reagera på att alla förskolor fortfarande inte är skyddade genom hastighetsbegränsning på 30 kilometer i timmen. Vi socialdemokrater tycker att framkomligheten för bilister inte får medföra ökade risker för barn att bli skadade eller dödade i trafiken. Detta skulle regeringen också behöva få ett tillkännagivande om. Det kanske blir till nästa mandatperiod. Eller, herr talman, orkar Annelie Enochson ligga på i den frågan också?
Annelie Enochson (Kd)
Anf. 210 Annelie Enochson (Kd)
Herr talman! Varje barn som dödas i trafiken är ett barn för mycket - det är vi överens om. Man kan inte göra politik på detta, utan det är en stor tragedi för vartenda barn som dör. När jag läste om att småbarnsföräldrar är de som sms:ar mest när de kör bil, då blev jag mörkrädd. Man har ju som småbarnsförälder ett egenansvar! Detta är något som jag tycker det är självklart att man inte ska göra. Därför är jag också väldigt glad över det här tillkännagivande, så att vi förhoppningsvis ska komma fram till någon form av lagreglering. Jag tror att något måste till, för som det är nu har det varit lite grann av kanske inte High Chaparral, men man får liksom tillåta allt, eftersom det inte finns några former av restriktioner. Beträffande barn i trafiken måste småbarnsföräldrarna ta sitt ansvar. Det är oerhört viktigt. Jag är också väldigt glad för att vi har kommit så långt som vi har när det gäller mobiltelefonanvändandet.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2011-04-14
Förslagspunkter: 20, Acklamationer: 14, Voteringar: 6

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Mål och utgångspunkter

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2010/11:T411 av Anita Brodén och Annika Qarlsson (FP, C) yrkande 4.
    • Reservation 1 (S, MP, V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S, MP, V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S082030
    M870020
    MP01906
    FP16008
    C14009
    SD19001
    KD16003
    V01504
    Totalt152116081
    Ledamöternas röster
  2. Hastighetsbegränsningar

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2010/11:So543 av Maria Wetterstrand m.fl. (MP) yrkande 15,
    2010/11:T442 av Lars-Axel Nordell (KD) yrkandena 12-14,
    2010/11:T470 av Cecilia Widegren (M),
    2010/11:T502 av Maria Wetterstrand m.fl. (MP) yrkande 5,
    2010/11:T504 av Stina Bergström m.fl. (MP) yrkande 21 och
    2010/11:T510 av Per-Ingvar Johnsson (C).
    • Reservation 2 (MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S820030
    M860021
    MP01906
    FP16008
    C14009
    SD19001
    KD16003
    V00154
    Totalt233191582
    Ledamöternas röster
  3. Hastighetsbegränsningar vid skolor

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2010/11:T309 av Anna Wallén (S) och
    2010/11:T382 av Anita Brodén (FP) i denna del.
    • Reservation 3 (S, MP, V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (S, MP, V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S081031
    M870020
    MP01906
    FP16008
    C14009
    SD19001
    KD16003
    V01504
    Totalt152115082
    Ledamöternas röster
  4. Körkortsutbildningen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2010/11:T326 av Marie Nordén och Maria Stenberg (båda S) och
    2010/11:T336 av Staffan Danielsson och Karin Nilsson (båda C).
  5. Kostnader vid körkortstagning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2010/11:T299 av Jan Ericson (M) och
    2010/11:T301 av Jan Ericson (M).
    • Reservation 4 (S)
  6. Förarutbildning för moped klass I

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2010/11:T267 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) och
    2010/11:T298 av Jan Ericson (M).
  7. Blåljusförare

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2010/11:T432 av Lars-Axel Nordell (KD).
  8. Övriga körkortsfrågor

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2010/11:T291 av Phia Andersson m.fl. (S),
    2010/11:T292 av Johan Hultberg (M),
    2010/11:T337 av Staffan Danielsson och Karin Nilsson (båda C) och
    2010/11:T415 av Lars Beckman (M).
    • Reservation 5 (S, MP, V)
  9. Alkohol, droger och trötthet

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2010/11:T282 av Krister Örnfjäder (S),
    2010/11:T411 av Anita Brodén och Annika Qarlsson (FP, C) yrkande 2 och
    2010/11:T442 av Lars-Axel Nordell (KD) yrkandena 7 och 11.
    • Reservation 6 (S, MP, V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (S, MP, V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S082030
    M870020
    MP01906
    FP16008
    C14009
    SD19001
    KD16003
    V01504
    Totalt152116081
    Ledamöternas röster
  10. Mobiltelefonanvändande vid bilkörning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om att regeringen bör beakta den forskning som gjorts och görs på området för att sedan återkomma till riksdagen senast under 2012 med förslag till de åtgärder som kan erfordras, eller redovisa vidtagna åtgärder när det gäller mobiltelefonanvändande vid bilkörning.
    Därmed avslår riksdagen motionerna
    2010/11:T234 av Anna SteeleKarlström (FP),
    2010/11:T256 av Annicka Engblom m.fl. (M),
    2010/11:T308 av Anna Wallén (S),
    2010/11:T322 av Stefan Caplan (M),
    2010/11:T350 av Hans Hoff (S),
    2010/11:T367 av Anita Brodén och Jan Ertsborn (båda FP),
    2010/11:T376 av Stina Bergström m.fl. (MP),
    2010/11:T380 av Jan Lindholm (MP),
    2010/11:T396 av Karin Åström m.fl. (S),
    2010/11:T421 av Hillevi Larsson (S),
    2010/11:T422 av Staffan Danielsson och Erik A Eriksson (båda C),
    2010/11:T436 av Arhe Hamednaca (S),
    2010/11:T482 av Lotta Olsson (M),
    2010/11:T495 av Ann-Christin Ahlberg (S) och
    2010/11:T518 av Christer Engelhardt (S).
    • Reservation 7 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 7 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S820030
    M870020
    MP19006
    FP16008
    C130010
    SD01901
    KD16003
    V15004
    Totalt24819082
    Ledamöternas röster
  11. Vinterdäck för personbilar m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2010/11:T224 av Lars Beckman (M),
    2010/11:T280 av Helene Petersson i Stockaryd (S) yrkandena 1 och 2,
    2010/11:T312 av Kurt Kvarnström och Carin Runeson (båda S),
    2010/11:T351 av Hans Hoff (S) och
    2010/11:T484 av Ulf Berg (M).
  12. Reflexvästar i fordon

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2010/11:T205 av Jan Ertsborn (FP),
    2010/11:T321 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M),
    2010/11:T359 av Eva Sonidsson och Ingemar Nilsson (båda S),
    2010/11:T362 av Börje Vestlund (S) och
    2010/11:T402 av Agneta Gille (S).
  13. Registreringsskyltar på mopeder

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2010/11:T349 av Adnan Dibrani m.fl. (S).
  14. Två-plus-ett-vägar

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2010/11:T483 av Ulf Berg (M).
    • Reservation 8 (S, MP, V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 8 (S, MP, V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S081031
    M870020
    MP01906
    FP15009
    C14009
    SD19001
    KD16003
    V01504
    Totalt151115083
    Ledamöternas röster
  15. Gång- och cykelvägar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2010/11:So543 av Maria Wetterstrand m.fl. (MP) yrkande 16.
    • Reservation 9 (MP, V)
  16. Trafikregler

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2010/11:T235 av Roger Haddad (FP),
    2010/11:T242 av Finn Bengtsson och Pia Hallström (båda M) och
    2010/11:T300 av Jan Ericson (M).
  17. Viltolyckor

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2010/11:T255 av Eva Bengtson Skogsberg och Jörgen Andersson (båda M).
  18. Arbetsmiljön för vägarbetare

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2010/11:T274 av Jasenko Omanovic och Susanne Eberstein (båda S).
    • Reservation 10 (S, MP, V)
  19. Trafikmedicinska centrum

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2010/11:T371 av Kerstin Engle (S).
  20. Skolskjutsar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2010/11:T382 av Anita Brodén (FP) i denna del.