Anf. 20 Irene Oskarsson (Kd)
Herr talman! Vi behandlar ett motionsbetänkande, men utifrån det som vi hittills har hört här i kammaren kan vi konstatera att vi berör både stort och smått. Och det är väl riktigt att vi gör det.
Jag skulle vilja lyfta fram några trådar utifrån mitt perspektiv och det kristdemokratiska perspektivet i den här debatten. Jag kan konstatera att det som har varit vår viktiga ingång i de här frågorna är att vi hittar en långsiktighet, en tydlighet och ett förvaltarskap - det är ett ord jag använder ofta i den här talarstolen. Och Alliansen har faktiskt gått vidare i ett arbete där vi har bidragit. Men vi har också i mångt och mycket varit överens i den här kammaren, vilket inte framkommer i den här debatten.
Roger Tiefensee lyfter på ett föredömligt sätt fram att det också i det arbete som nu ska bedrivas är viktigt att vi plockar av oss partinålarna emellanåt och ser långsiktigt och generationsöverskridande i ett framtidsperspektiv på hur vi ska få en förvaltning så att vi får en miljö som vi kan fortsätta leva i och använda oss av på ett klokt och hållbart sätt.
När det gäller arbetet med miljömålen vill jag likt min kollega, Liza-Maria Norlin, som under förra mandatperioden stod här med de här frågorna, glädja mig åt att vi i det som nu har blivit portalparagraf tydligt poängterade att det vi nu jobbar med är generationsmålet och det som vi ska lämna över till nästa generation. Där ska de stora miljöproblemen i Sverige vara lösta utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.
Det är för mig viktigt att trycka på det, inte minst utifrån det som Jens Holm och andra har sagt här tidigare. Vi måste bedriva en oerhört aktiv miljöpolitik i Sverige, inom EU och internationellt. Då har vi att bidra till detta arbete med kunskap och kompetens. Miljöministern har under förra mandatperioden och under innevarande mandatperiod mycket aktivt drivit på det här arbetet. Det handlar om EU:s roll internationellt och vårt arbete från svensk sida, både i EU och på internationell arena, för att lyckas med detta. För miljöpolitik handlar mycket om gränsöverskridande arbete.
Vi ser mål som vi inte har kunnat uppnå ännu. Även om vi skulle lyckas till 100 procent i Sverige skulle vi inte uppnå målen, eftersom de är beroende av ett internationellt samarbete. Där behöver vi i Sverige också bli tydliga med att vi arbetar på den internationella arenan. Det handlar om att ge stöd, råd och också ekonomiska resurser för utveckling i andra länder med andra aktörer för att bidra till en hållbar miljö på sikt.
Det är också viktigt - jag vet att det berördes i förra veckans debatt - att vi kan göra de här investeringarna internationellt. CDM är ett viktigt verktyg i det här arbetet. Jag konstaterar att där kan mer göras. Vi kan bli effektivare. Men det är ett viktigt arbete.
Ja, herr talman, det här betänkandet behandlar många olika aspekter. En annan del gäller vår livsmedelskonsumtion, hur den ska hanteras, och allt matsvinn som vi i dag har. Jag tror att en av de viktigaste saker vi kan göra i detta arbete, oavsett om målskrivningar är formulerade i procentsatser eller inte, är att öka kunskapen om hur livsmedel ska hanteras. Det handlar om att bästföredatum inte är detsamma som sista förbrukningsdag. Mjölk kan till exempel användas många dagar längre om vi har hanterat den rätt.
Det handlar alltså om mer kunskapsförmedling, och där har Livsmedelsverket och andra aktörer gjort satsningar, och de kommer att göra satsningar.
Jag tror också att Sverige - det nya matlandet kommer att ge ett ökat intresse för råvarukvalitet och för hantering och kunskap om hur detta ska göras. Därmed tror jag också att vi ser en minskning av svinnet, men mer kan göras. Roger Tiefensee berörde detta alldeles förträffligt i sitt anförande vad gäller att vi är på väg att ta fram underlag. Vi ska inte här i kammaren springa före de myndigheter som nu gör jobbet att på ett klokt och konstruktivt sätt ge oss verktygen.
Ett annat område som tas upp i det här betänkandet är den kommunala energi- och klimatrådgivningen. Även där har vi sett ett ökat behov av kunskap, och jag kan konstatera att det är oerhört aktuellt i dessa dagar när vi i andra sammanhang också pratar energianvändning, elpriser med mera.
Där görs och har gjorts ett stort jobb för att nå det mål vi har satt upp. Kommunerna jobbar på ett förträffligt och föredömligt sätt. Jag måste inom parentes i detta sammanhang säga att jag blir något beklämd när Åsa Romson säger att kommunerna sitter och gör ingenting. Jag är fortfarande kommunaktiv också, herr talman, och jag kan konstatera att jag inte känner igen mig i den bilden.
Våra kommuner jobbar utifrån de tidigare miljömålen som är nuvarande miljömål, de 16. Det är ett oerhört frekvent arbete ute i våra kommuner. Man har inte slutat arbeta, men det viktiga är väl att vi här i kammaren samfällt säger att man ska fortsätta arbeta med detta och inte bida nya mål och nya tankar, utan fortsätta med det man har. Vi ska effektuera, bättre underlag och mer konkreta målformuleringar än det som fanns och gå vidare i detta.
En del i detta är också att vi har, och det berörs också i en av reservationerna, i den förändring av plan- och bygglagen som gjordes i den här kammaren för ett drygt år sedan lyft upp de här frågorna ytterligare. Vi ska bedriva en planprocess i kommunerna som tar större hänsyn än någonsin tidigare till klimatförändringar, till miljöhänsynen.
Det, herr talman, är oerhört viktigt att säga här, och det är viktigt att påpeka att våra företrädare på kommunnivå inte ligger på latsidan i det här arbetet.
Det är ett långsiktigt arbete att nå generationsmålet, och det långsiktiga arbetet måste vi bedriva i en gemensam struktur och konstatera att det inte är något som man drar kortsiktiga billiga politiska poäng på. En viktig del i detta är alltså forsknings- och utvecklingsarbetet.
Jag ser med glädje fram emot att vi kommer att få en ny forskningsproposition 2012, där jag tror att vi kommer att få ytterligare markeringar av det som Lars Hjälmered var inne på i sin inledning här för Alliansen och Moderaterna och där vi kommer att få mer markering av vikten av att vi sätter resurser på de här områdena för att få ett hållbart samhälle i framtiden.
Jag ser därmed, herr talman, att det som nu ligger för fortsatt arbete i Miljömålsberedningen är min förhoppning att vi ska kunna göra i ett stort gemensamt samförstånd och inte politisk spetsfundighet.
Med detta vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.
(Applåder)