Anf. 88 Peter Eriksson (Mp)
Herr talman! Som vi alla känner till här har vi haft allmänna val i Sverige för inte så länge sedan. Efter det brukar det vara en översyn av vallagarna och om något skulle kunna förbättras. Den här gången finns det lite extra skäl att göra en sådan översyn och en hel del förändringar.
Vi brukar säga här i riksdagen att det är nästan omöjligt att få bifall till en motion. Men jag tror att i det här fallet sätter vi nästan rekord i att bifalla motioner. Jag räknade ihop det till 22 motioner som konstitutionsutskottet helt eller delvis bifaller i betänkandet om vallagsfrågor. Det har sina rutiga och randiga skäl, och det är att allting inte stod riktigt bra till i valet i höstas. När det hela skulle sammanräknas visade det sig att det var ganska många stora och små felaktigheter som hade begåtts. Det är det som är bakgrunden till att vi bara häromveckan hade extraval i både Örebro och Västra Götaland. Det måste ses som ett misslyckande för demokratin att man måste göra om valet. Dessutom tar det väldigt lång tid, och det kanske är en helt annan politisk situation ett halvår senare än när de allmänna valen hölls från början. Det är väldigt olyckligt, som jag ser det, ur demokratisk synvinkel att man får göra ett omval och att det tar lång tid innan det sker.
Det hade kunnat bli fler tillfällen, men på grund av matematiska sannolikhetskalkyler skedde det bara i Örebro och Västra Götaland. Sannolikheten var väldigt stor, om man hade räknat rätt och fått med alla valsedlar, att det hade blivit ett annat resultat. Det var därför det blev omval. Men felaktigheter förekom på fler ställen.
Vi har naturligtvis i konstitutionsutskottet funderat en del på de här frågorna sedan dess. Vi har bland annat haft möte med Valprövningsnämnden om hur man har resonerat och om vilka förändringar man har sett vid de senaste valen. Det har varit viktiga möten, tycker jag, som har gett skäl för oss att ta en rad initiativ i de här frågorna.
Lite senare har vi också fått reda på att regeringen förbereder någon form av utredning på det här området. Därför finns det också skäl att vi talar om vad vi tycker ska finnas med i en sådan utredning. Vad det är för förändringar som behöver göras? Jag ska nämna några av de förslag som vi funderar på och som vi tycker att regeringen bör överväga i olika utredningar.
En fråga handlar om partisymboler på valsedlarna. Det finns partier som har relativt snarlika namn, och det har visat sig att det är en del människor som tar fel valsedlar helt enkelt. Det problemet skulle man kunna komma till rätta med om också partisymbolerna, som tydligare skiljer sig åt, finns med på valsedlarna.
En annan sak som relativt många människor reagerade mot i det senaste valet är att det var problem med budröstning för funktionsnedsatta. Det är inte alla vallokaler som det är enkelt att ta sig till för alla. Det finns regler för budröstning, men alla i vallokalerna och röstförrättare har inte känt till reglerna. Därför har man gjort olika bedömningar på olika ställen, och det är inte alls bra. Det är ett viktigt skäl till en bättre utbildning på det här området. Det behövs klara och tydliga regler men framför allt en bättre utbildning. Valmyndigheten har också aviserat att detta behövs.
I Valprövningsnämnden har man kommit fram till att förtidsröstningen var problematisk. I senaste valet hade vi förtidsröstning i fler lokaler än tidigare och lokaler som var väldigt öppna. Jag röstade själv på Centralen i Stockholm, och det var inte riktigt lyckat. Det fanns fler exempel där valpropagandan följde med ända fram till röstbåset, och så ska det inte gå till enligt svensk lag.
Därför behövs en översyn av hur förtidsröstningslokalerna ska se ut. Det är inte lämpligt att de är mitt i valpropagandan och agitationen, utan man ska kunna vara ostörd när man utför själva valhandlingen.
Det är också ett skäl till att man behöver ha en bättre utbildning av röstmottagare och människor som hanterar dessa frågor. Man måste göra tydliga avgränsningar och veta hur detta ska hanteras. Alla som deltar i detta arbete måste känna till det.
Vi tycker att regeringen i en utredning bör överväga om man ska ha en obligatorisk utbildning för valnämndsledamöter och röstmottagare för att se till att vi får en så god procedur som möjligt, funktionellt och formellt, i hela landet.
Ganska många länder har börjat med elektronisk röstning, vilket givetvis också har sina problem. Än så länge har vi i Sverige avfärdat elektroniska val med argumentet att valhemligheten är viktig. Vi betonar också i betänkandet att valhemligheten inte får riskeras. Man ska inte kunna stå bakom ryggen på någon som röstar och kolla att denne röstar som man vill. Vi vet från andra sammanhang att det kan fungera så om man sitter hemma vid datorn, och det ska vi akta oss för.
Man kan möjligen lösa problemet genom att ha elektronisk röstning i vallokalerna. Då kan man kanske också lösa en del andra problem, till exempel att valsedlar försvinner och annat. Röstningen ska inte ske över Internet eller hemma utan med datorer i vallokalerna. Man måste givetvis ställa höga krav på säkerhet och kontroll så att det går rätt till.
Denna fråga är viktig att utreda, kanske i en särskild utredning. Det är en större process och en större förändring av valsystemet som vi nog inte ska blanda ihop med frågor om utbildning, att Valprövningsnämnden behöver bättre organisation och få möjlighet att ta snabbare beslut och att valsedlarna kan förändras något för att bli bättre.
Det här var de saker som jag uppfattar som de viktigaste i betänkandet. Det är ovanligt många bifall. Utskottets ställningstagande är mer än fem sidor långt, vilket jag aldrig sett tidigare. Det var dock nödvändigt för att få med hela utskottet på en bra skrivning där vi från riksdagens sida är aktiva i att förbättra förfarandet i kommande val.
Jag tror inte att vi kan få elektronisk röstning i allmänna val redan 2014, men det skulle kanske vara möjligt på prov. Eventuellt kan man senare gå över till det mer generellt.