Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Samhällets krisberedskap

Betänkande 2010/11:FöU2

  1. 1, Förslag
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
7 april 2011

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

PDF
Samhällets krisberedskap(pdf, 221 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2010/11:2 Samhällets krisberedskap

Beslut

Åtgärder som rör samhällets krisberedskap (FöU2)

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att se över rekryteringen av deltidsanställda brandmän. Deltidsanställda brandmän behövs främst på landsbygden, men befolkningsutvecklingen har gjort det svårt för räddningstjänsten att rekrytera. Regeringen ska ta fram förslag på åtgärder som statens kan genomföra för att underlätta rekryteringen. Beslutet betyder att riksdagen delvis sa ja till två motioner från Socialdemokraterna. Riksdagen gav också regeringen ett uppdrag som gäller användningen av statens helikopterresurser för sjuktransporter. Regeringen ska ta initiativ till överläggning mellan de statliga myndigheterna och representanter för sjukvården för att diskutera frågan. Parterna ska också fundera på hur finansieringen kan ordnas. Beslutet betyder att riksdagen delvis sa ja till två motioner, en från Moderaterna och en från Socialdemokraterna. Ett tredje beslut handlar om ventilationen i trapphus. För att trapphus och andra utrymningsvägar i flerfamiljshus ska gå att använda vid lägenhetsbränder är det viktigt att ventilationen fungerar. Därför gav riksdagen regeringen i uppdrag att låta undersöka vissa tekniska lösningar för bland annat ventilation. Regeringen ska också utreda behovet av ytterligare regler för ventilation av trapphus. Beslutet betyder att riksdagen delvis sa ja till en motion från Miljöpartiet. Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2010 om samhällets krisberedskap.
Utskottets förslag till beslut
Delvis bifall till motioner om helikoptertransporter, brandskydd i flerbostadshus och deltidsbrandmän. Avslag på övriga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag

Motioner: 25

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2011-02-15
Justering: 2011-03-17
Trycklov till Gotab och webb: 2011-03-22
Trycklov: 2011-03-22
Trycklov: 2011-03-28
Reservationer: 2
Betänkande 2010/11:FöU2

Alla beredningar i utskottet

2011-01-25, 2011-02-08, 2011-02-15

Åtgärder som rör samhällets krisberedskap (FöU2)

Riksdagen ska ge regeringen i uppdrag att se över rekryteringen av deltidsanställda brandmän. Deltidsanställda brandmän behövs främst på landsbygden, men befolkningsutvecklingen har gjort det svårt för räddningstjänsten att rekrytera. Enligt försvarsutskottets förslag ska regeringen ta fram förslag på åtgärder som statens kan genomföra för att underlätta rekryteringen. Förslaget betyder att utskottet delvis säger ja till två motioner från Socialdemokraterna.

Riksdagen ska också ge regeringen ett uppdrag som gäller användningen av statens helikopterresurser för sjuktransporter. Enligt förslaget ska regeringen ta initiativ till överläggning mellan de statliga myndigheterna och representanter för sjukvården för att diskutera frågan. Parterna ska också fundera på hur finansieringen kan ordnas. Förslaget betyder att utskottet delvis säger ja till två motioner, en från Moderaterna och en från Socialdemokraterna.

Ett tredje förslag handlar om ventilationen i trapphus. För att trapphus och andra utrymningsvägar i flerfamiljshus ska gå att använda vid lägenhetsbränder är det viktigt att ventilationen fungerar. Därför ska riksdagen ge regeringen i uppdrag att låta undersöka vissa tekniska lösningar för bland annat ventilation. Regeringen ska också utreda behovet av ytterligare regler för ventilation av trapphus. Förslaget betyder att utskottet delvis säger ja till en motion från Miljöpartiet.

Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2010 om samhällets krisberedskap.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2011-04-06
Stillbild från Debatt om förslag 2010/11:FöU2, Samhällets krisberedskap

Debatt om förslag 2010/11:FöU2

Webb-tv: Samhällets krisberedskap

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anders Hansson (M)
Anf. 157 Anders Hansson (M)
Fru talman! I kväll kommer vi att debattera ett så kallat motionsbetänkande där motioner som väckts under riksdagens allmänna motionstid behandlas. Motionerna berör ett flertal frågor, däribland räddningstjänst, brandskydd, naturkatastrofer och informationssäkerhet. De flesta motioner avstyrks med hänvisning till pågående eller nyligen redovisade utredningar. Fem motioner, av totalt 25, tillstyrks delvis. Dessa motioner handlar om frågor om brandskydd, deltidsbrandmän och helikoptertransporter. I samband med behandlingen av dessa frågor har yttranden inhämtats från såväl arbetsmarknadsutskottet som socialutskottet. Brandskyddsmotionerna, som utskottet delvis har tillstyrkt, handlar om att utreda möjligheterna till regleringar och förbättringar avseende ventilation av brandrök i flerbostadshus samt säkra utrymningsvägar och trapphus vid eventuella bränder. I frågan om deltidsbrandmän ställer sig utskottet bakom att en översyn görs av hur vi på bästa sätt kan säkerställa en god rekrytering till vår räddningstjänst. De motioner som utskottet delvis tillstyrker rör helikoptertransporter som används vid sjuktransporter och nödsituationer. Här ställer sig utskottet bakom att regeringen tar initiativ till överläggningar mellan företrädare för staten och sjukvårdshuvudmännen i syfte att på bästa sätt utnyttja de helikopterresurser som vi har i Sverige. Två reservationer har lämnats till betänkandet. En står Miljöpartiet, Vänstern och Sverigedemokraterna gemensamt bakom. Den andra står Sverigedemokraterna ensamt för. I övrigt är utskottets ledamöter eniga.
Peter Rådberg (Mp)
Anf. 158 Peter Rådberg (Mp)
Fru talman! Vårt begränsade klot ska föda en allt större befolkning i framtiden. Situationen för världens jordbruk präglas av ett tilltagande beroende av ändlig fossil energi, framför allt till framställning av handelsgödselkväve. Jordens förråd av fosfor är också begränsade. Dagligen tas bra jordbruksmark ur produktion till växande städer och vägbyggen. Brist på vatten för att bevattna åkrar och risk för försaltning begränsar också produktionen. Även stora arealer av jordbruksmark drabbas av ett allt häftigare och nyckfullare väder. Översvämningarna i Pakistan och torkan i Ryssland för ett tag sedan är bara två exempel den senaste tiden på ett nyckfullt väder som kanske orsakats av vårt förhållande till naturen. Att förlita sig på att Sverige ska täcka sitt behov av livsmedel genom import är riskabelt. Jordbruksverket har i en framtidsstudie tittat på fem olika scenarier för utvecklingen fram till 2020. Det scenario som är mest relevant här utgår från att oljepriset skjuter i höjden fram till 2020. Det bedöms få konsekvenser dels för kostnaderna för insatsvaror, dels för efterfrågan på bioenergi. Alla fem scenarierna som Jordbruksverket tagit fram räknar med negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden. Positiva miljöeffekter uppnås till följd av att produktiviteten ökar och mark tas ur produktionen. Antagandet om oljepriset stämmer med den senaste prognosen från IEA, International Energy Agency. Det engelska energibolaget gav hösten 2009 ut en rapport som bedömde att världen kan nå en topp 2030. Jag talar alltså om två rapporter. Det framstår därför som rimligt att närmare studera konsekvenserna av en betydligt kraftigare reduktion av fossilenergianvändningen för jordbruksprodukterna och livsmedelsförsörjningen. Det väcker frågan om det finns anledning för Sverige att ha en politik för livsmedelsförsörjning för egen del. En sådan politik skulle kunna utmynna i ett mål i termer av att Sverige har förmåga att på lång sikt tillgodose landets näringsbehov med inhemsk produktion i en situation där oljepriset har stigit mycket kraftigt och där hänsyn tas till andra miljörestriktioner. Det kan också behövas åtgärder på kort och lång sikt för att klara sådana mål. Vad behövs för att bevara handlingsfriheten för att vid behov klara livsmedelsförsörjningen där jordbruket anpassas till restriktioner som inte råder i dag? Det handlar om att bevara handlingsfriheten och att undvika irreversibla hinder mot en handlingsfrihet. Tidigare beredskapsmål har tagit hänsyn till att dåvarande konsumtionsmönster kunde ändras i ett krisläge. En övergång till en diet med mer vegetabilier och mindre animalier bedömdes rent av vara positiv ur ett folkhälsoperspektiv. Därför fastställdes målet i termer av andelar av dåvarande energikonsumtion. Sverige skulle då upprätthålla en produktion som motsvarade en viss andel av kaloriförbrukningen. Ett scenario med ett högt oljepris behöver inte innebära ett avbrott i internationell handel. Däremot kan det finnas mer konkurrens om livsmedel som erbjuds. Transporterna beräknas bli dyrare. Kraftigt ökade jordbrukspriser beräknas öka konkurrensen om råvarorna. I ett sådant scenario finns goda exportmöjligheter. Vi anser att det behövs en utredning om livsmedelssäkerheten och livsmedelsförsörjningen i ett långsiktigt perspektiv. Utredningen bör överväga om Sverige behöver ett långsiktigt mål för livsmedelsförsörjningen, för att ha beredskap för att klara livsmedelsförsörjningen i ett läge med låg eller ingen användning av fossil energi i jordbruket, beroende på höga oljepriser eller klimatpolitikens utveckling. Utredningen bör även överväga vilka åtgärder som i så fall kan behövas på kort och lång sikt. Fru talman! Jag yrkar därmed bifall till reservation 1.
Mikael Jansson (Sd)
Anf. 159 Mikael Jansson (Sd)
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 1 under punkt 1 och reservation 2 under punkt 11. På övriga punkter yrkar jag bifall till utskottets förslag. När Sverige inträdde i EU beslöts att de svenska beredskapslagren av livsmedel skulle avskaffas. De behövdes inte, var motivet. Över huvud taget har svensk beredskap minskat, och avvecklingen av beredskapslagren följer den trenden. EU däremot har beredskapslager av livsmedel. Vi Sverigedemokrater anser att det är fel effektiv nivå. Beredskapslagren bör finnas nationellt. Åtminstone kan vi besluta det för Sveriges del. När ett beredskapslager av livsmedel behövs vet vi inte säkert. En värld så enkel att allt kan förutses äger vi inte. Men vi vet att naturkatastrofer och mänskligt orsakade katastrofer har ökat på senare tid. Det är statistiskt säkerställt. Fru talman! Vi anser att beredskapslagren av livsmedel bör finnas i Sverige och inte i unionen. Alltså yrkar jag bifall till reservation 1. Punkt 3 gäller helikoptertransporter. Att samutnyttja resurser i offentlig ägo ger bättre ekonomi och bättre servicenivå. En bra servicenivå är naturligtvis väldigt viktig när det gäller sjuktransporter. Att snabbt komma till sjukhus är ofta livsavgörande. När människor insjuknat och befinner sig i avlägsen terräng - inte minst gäller detta skärgårdsöar - kan helikopter vara det klart bästa alternativet. Räddningstjänsten har tillgång till räddningshelikoptrar i de fall lagen om skydd mot olyckor gäller. Men när hälso- och sjukvårdslagen gäller kan SOS Alarm inte rekvirera räddningshelikoptrar för besvärliga sjuktransporter. I och för sig kan redan nu huvudmännen för sjukvården genom avtal med Sjöfartsverket få tillgång till räddningshelikoptrar. Men det finns en tröghet i systemet som gör att detta inte sker. Mänskligt lidande blir följden när vi inte kan optimera vår helikopterresurs. Fru talman! Regeringen bör se över lagstiftningen och finna metoder att förenkla och främja samutnyttjande av helikopterresursen. Jag yrkar bifall till utskottets förslag under punkt 3. Punkt 6 gäller brandskydd i flerbostadshus. Bränder är och har alltid varit ett av mänsklighetens stora gissel. I Sverige har mycket gjorts för att höja brandsäkerheten. I historisk tid kunde bränder okontrollerat förstöra hela städer. I dag byggs varje lägenhet som en brandcell som ska hålla fram till att branden är bekämpad. På våra industrier sker regelbundna utbildningar i brandskydd. Mycket har alltså gjorts för brandskydd, men det finns mycket mer att göra. Enligt Haverikommissionen finns ett behov av att utreda effektivare ventilation av de brandgaser som kan samlas i trapphus vid bränder i flerfamiljsbostäder. Utskottets förslag är att regeringen ska ta detta utredningsbehov till sig. Vid sidan av själva beslutet kan nämnas behovet av utbildning i brandskydd. Det är en kunskap vi alla behöver. Många saknar grundläggande utbildning i hur man kan förebygga bränder och i värsta fall hur man ska bete sig om det brinner. Myndigheten för skydd och beredskap har ett informationsmaterial som kan användas till utbildning i skolor, föreningar etcetera. Jag yrkar alltså bifall till utskottets förslag under punkt 6. Punkt 9 gäller deltidsbrandmän. Sverige är ett till ytan stort land, och ska räddningstjänsten kunna vara tillräckligt snabbt på plats vid utryckningar är deltidsbrandmännens funktion viktig. På grund av urbaniseringen blir det allt svårare att rekrytera deltidsbrandmän i glesbygden. För att möta detta problem måste villkoren förbättras så att det blir attraktivare att tillhöra deltidsbrandkårerna. Det gäller till exempel ersättning för arbetet och bristande försäkringsskydd. På olika sätt bör statusen för deltidsbrandkårerna stärkas. Jag yrkar bifall till utskottets förslag under punkt 9. Sist är det punkt 11 om högt vatten. Risken för högt vatten diskuteras flitigt. I delar av landet finns risk för översvämningar, ras, skred och erosion. En aspekt av detta är ökad risk för att våra tekniska försörjningssystem, inklusive VA-näten och därmed vattenförsörjningen, drabbas hårt i framtiden. Många av de skador och problem som uppstått har orsakats av att VA-ledningar är gamla och bristfälliga. Det finns enligt min mening ett behov av att se över och reparera de kommunala vatten- och avloppsnäten. Detta är en dold miljöfråga som måste tas på största allvar och som vi måste agera seriöst för att lösa. Därför kan man inte enligt min mening lämna över till kommunerna att, var och en för sig, finna lösningar. Jag anser att det behövs en nationell översyn för att trygga en säker vattenförsörjning och säkra avloppssystem. Jag yrkar bifall till reservation 2.
Torbjörn Björlund (V)
Anf. 160 Torbjörn Björlund (V)
Fru talman! Det här betänkandet om samhällets krisberedskap är för mig relativt okomplicerat. Vi har i utskottet kommit överens om många frågor. Vi har alltså jämkat oss för att hitta de bitar som är bra. Jag tycker att det är bra, för det här är någonting som vi behöver vara överens om i stora delar. Men vi har också något ställningstagande där vi inte är riktigt överens, och det kanske finns anledning att ta upp just det här. Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1. Vi kan börja med den frågan. Det handlar om långsiktig beredskap när det gäller livsmedelsförsörjning. I betänkandet hänvisas till en översyn av lagstiftningen 2009. Vi menar att det finns anledning att göra översynen igen, och en utredning borde göras för att se hur läget är när det gäller vår livsmedelsförsörjning i kristider. Inte minst är situationen när det gäller vårt oljeberoende en stark orsak till att ständigt fundera på vad som påverkar vår beredskap när det gäller livsmedelsförsörjning. Vi har en situation där vi är väldigt oljeberoende och där fossila bränslen avgör hur vi kan klara av livsmedelsförsörjningen. Att vi i kris behöver ha kapacitet att försörja oss själva och inte importera livsmedel under en viss tid borde vara givet. Vi kan inte lita på att det fungerar i övrigt om världen inte är med på våra villkor. Vi behöver alltså ha egna lager för att känna oss säkra på hur vi ska kunna möta kriser. Detta behöver utredningen alltså titta på, och också titta på hur vi ska kunna ha långsiktiga mål för vår livsmedelsförsörjning. I övrigt tycker jag att Peter Rådberg gjorde en mångordig och väldigt bra redogörelse för de här frågorna, och jag behöver inte fylla på mer. Den inställning som han redogjorde för har vi också. Jag kan konstatera att det är glädjande att utskottsmajoriteten - om det nu är det; det är inte alltid så, men för det mesta är allianspartierna i majoritet - har lyssnat på oss i oppositionen när det gäller vissa frågor. Några av de saker som har tagits upp av både Mikael Jansson och Peter Rådberg är bra. Hur vi ska kunna använda helikopterresurserna på flera sätt är oerhört viktigt. Det är också en fråga som vi gärna vill lyfta fram så att samhällets krisberedskap blir ännu bättre. Det är naturligtvis en fråga som gäller trygghet för medborgarna och att vi ska kunna utnyttja de resurser vi har på ett bra sätt. Även när det gäller brandskydd i flerbostadshus och rekrytering av deltidsbrandmän har man lyssnat på oss. Vi har jämkat ihop oss, vilket är glädjande. Det finns saker kvar att göra. Man har inte gått oss till mötes helt och hållet, och det kanske vi inte hade väntat oss. Men någonstans finns ett utgångsläge att vi ska kunna jämka ihop oss om de här sakerna. Just rekryteringen av deltidsbrandmän är en både svår och viktig fråga. Vi har ett stort behov av att kontinuerligt rekrytera till dessa funktioner, och det är inte alltid så lätt. Dessutom behöver vi ha en bra utbildning i de här frågorna för att kunna säkerställa kompetensen och också för att lättare kunna rekrytera. I slutändan handlar det naturligtvis om medborgarnas säkerhet och trygghet. Fru talman! Jag tänker inte säga så mycket mer om det här betänkandet. I mina ögon är det bra ställningstaganden. De räcker till, och de räcker rätt långt. Jag känner trygghet i att de här frågorna kommer att hanteras på ett rimligt bra sätt i utskottet. Med undantag för det vi nämner i vår reservation tycker jag att det här känns bra.
Clas-Göran Carlsson (S)
Anf. 161 Clas-Göran Carlsson (S)
Fru talman! Jag ska börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet i sin helhet. Låt mig också börja med att uttrycka min glädje över att utskottet har lyckats samla sig till ett så pass brett stöd för betänkandet och för de tre tillkännagivanden som ligger på bordet här i dag. Jag är särskilt glad för stödet till motionerna Fö204 och Fö207, som handlar om deltidsbrandmännens villkor. Jag underströk redan i mitt första tal här i kammaren strax före jul vikten av att vi försöker hitta breda lösningar inom vårt ansvarsområde. Givetvis hade jag vid det tillfället framför allt försvars- och säkerhetspolitiken i åtanke. Men jag noterar med tillfredsställelse även på det här området de ambitioner som har funnits i utskottet om att försöka nå en så bred överenskommelse som möjligt. I ett av mina tidigare liv, livet som kommunstyrelseordförande i min hemkommun Ljungby, hade jag förmånen att bistå min räddningschef i att leda insats vid två olika tillfällen. Det första var vad vi kallar ett träningsläger sommaren 2004, som handlade om översvämningar till följd av häftiga sommarregn. Det andra var ett mycket skarpare läge, där det handlade om att hantera följderna av stormen Gudrun i januari 2005. Stormen Gudrun innebar oerhörda påfrestningar på det civila samhället. Det var påfrestningar som vi definitivt inte hade kunnat klara av att hantera på ett sätt som hade rönt uppskattning och uppmärksamhet både på hemmaplan och över hela landet om inte bland annat våra deltidsbrandmän hade funnits med som en absolut nödvändig resurs i den organisation som klarade av situationen. Redan under dessa veckor i januari och februari 2005 väcktes frågor om skadeansvar och försäkringsvillkor för just den här gruppen människor. Det är därför en fråga som bland annat mina länsbänkskamrater från Kronoberg har återkommit till i motioner under åren sedan dess. Vid en genomgång av riksdagens protokoll för de senaste åren noterar jag dessutom att detta är en fråga som har engagerat många genom åren, från olika politiska partier och med olika utgångspunkter. Det har funnits en vilja att förbättra villkoren just för deltidsbrandmännen. Jag kan också konstatera, när jag läser protokollen, att viljan att hitta lösningar är betydligt större under den här mandatperioden än den förra. Fru talman! I regeringens proposition talas det om den negativa befolkningsutvecklingen som den främsta orsaken till svårigheten att rekrytera deltidsbrandmän. Men vi är övertygade om att exempelvis bristande försäkringsskydd och förändringar i a-kassan gällande deltidsarbete har en minst lika stor påverkan på svårigheten att rekrytera. Så sent som den 9 mars i år redovisar tidningen Smålandsposten de rekryteringsproblem som räddningstjänsten i östra Kronoberg har. Jag kan citera direkt från artikeln att ett "bekymmer för räddningstjänsten är att reglerna för a-kasseersättning ställer till det när deltidspersonal ska rekryteras" och att man "har upplevt flera fall där personal har fått tacka nej på grund av detta". Signaler likt den här stärker oss i uppfattningen att det finns annat än den negativa befolkningsutvecklingen som förklarar svårigheten med att rekrytera deltidsbrandmän. Vi noterar med tillfredsställelse att resten av utskottet har anslutit sig till denna linje. Utskottet och riksdagen ger därmed förhoppningsvis ett tydligt uppdrag till regeringen att återkomma efter fullgjort uppdrag. Regeringen ska återkomma med förslag på åtgärder för att förbättra möjligheterna för våra kommuner och räddningstjänstförbund att klara rekryteringsfrågan. Detta är en fråga som ytterst mynnar ut i att uppnå god tillgänglighet för medborgarna när det gäller att få hjälp i nödlägen. Det är en fråga som handlar om en rimlig trygghets- och säkerhetsnivå vid påfrestningar och olyckor. Det finns ett mantra som handlar om vård, skola och omsorg, ett mantra som även jag har använt mig av vid olika tillfällen. Men det finns också andra områden inom det offentliga ansvaret som förtjänar att uppmärksammas och tillgodoses, för att åstadkomma trygghet och säkerhet för våra medborgare. Därmed, fru talman, vill jag återigen yrka bifall till förslaget i betänkandet. I detta anförande instämde Roza Güclü Hedin, Peter Jeppsson, Åsa Lindestam, Eva Sonidsson och Anna-Lena Sörenson (alla S).
Stefan Caplan (M)
Anf. 162 Stefan Caplan (M)
Fru talman! I dag debatterar vi ett motionsbetänkande som berör 25 motioner. Flera av motionerna tar upp viktiga frågor gällande krisberedskap, räddningstjänst, helikoptertransporter och, som vi hörde nyss, deltidsbrandmän - bara för att ge några exempel från innehållet. Betänkandet tar upp sådant som gemene man är intresserad av och därtill anser vara livsnödvändigt i vissa situationer. Ringer man 112 och meddelar om en brand vill man att räddningstjänsten rycker ut omgående, 24 timmar om dygnet sju dagar i veckan. Alliansregeringen har sedan tillträdet 2006 arbetat aktivt med att stärka samhällets förmåga att hantera kriser. I efterdyningarna till tsunamikatastrofen 2005 och den därpå följande katastrofkommissionen inrättade regeringen våren 2008 kansliet för krishantering i Regeringskansliet. Kansliet är bemannat dygnet runt året om för att kunna lämna stöd och information till regeringen, när så anbefalles. År 2009 inrättades Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Bildandet av MSB har medfört bättre samverkan mellan samhällets olika aktörer som agerar vid inträffade händelser. Myndigheten har endast ett par år på nacken men har redan kommit i gång mycket bra. MSB är inte enbart ett samordnande organ utan förfogar också över ett antal förmågor och resurser som är särskilt framtagna för att kunna användas vid olika typer av nationella och internationella kris- och katastrofsituationer. Resurserna består i huvudsak av särskilt utbildad personal med olika typer av expertkunskaper och av materiel som är anpassat för olika typer av insatsmoduler. På internationell nivå har alliansregeringen till exempel varit högst delaktig i att utveckla det nordiska samarbetet. I Hagadeklarationen, som antogs 2009, enades de nordiska länderna om att utveckla samarbetet kring räddningstjänst, kriskommunikation till befolkningen, användandet av frivillig resurs samt forskning och utveckling. Ett praktiskt exempel på detta nordiska samarbete är att Sverige bidrog med personal från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i Köpenhamn under klimatmötet 2009. Drygt ett fyrtiotal personer fanns på plats som förhandsförstärkning av den danska räddningstjänsten, om denna förmåga mot förmodan skulle ha behövts. Fru talman! Under 2009 påbörjade regeringen ett omfattande arbete med att följa upp den reformering av räddningstjänstlagstiftningen som genomfördes 2004, då lagen om skydd mot olyckor infördes. I uppdraget ingick att beskriva, analysera och värdera hur reformen har förverkligats, i första hand för kommunerna, och ange i vilken grad intentionerna bakom reformen har uppnåtts. Resultatet av uppföljningsarbetet är ett antal åtgärder för att förbättra räddningstjänst- och brandskyddsarbetet. För att säkerställa god tillgänglighet till räddningstjänst, framför allt på landsbygden, har alliansregeringen gett MSB i uppdrag att hitta former för alternativa lösningar inom räddningstjänsten. Detta sker i samverkan med Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen samt länsstyrelserna i Norrbottens, Västernorrlands och Örebro län. Även kommunerna i de aktuella länen ska bjudas in under försöksperioden, som omfattar fyra år. Uppdraget ska redovisas senare under detta år. MSB har även fått i uppdrag att under 2011 fortsätta att utveckla arbetet med den nationella strategin för att stärka brandskyddet genom stöd till enskilda. Myndigheten ska redovisa strategin i slutet av detta år. Jag vill ta tillfället i akt och kommentera ett av de tre tillkännagivanden som ligger i betänkandet, nämligen det gällande helikoptertransporter. När det gäller transport av sjuk eller skadad person är hälso- och sjukvårdslagen tydlig med att det är landstingets uppgift att utföra denna transport, oavsett om det gäller ambulans på väg eller luftburen transport. Ett enigt socialutskott, som yttrat sig i denna del, instämmer i detta. Flera landsting har i dag egna ambulanshelikoptrar. Jag kan exemplifiera detta med Västra Götalands län, som har detta sedan ett par år tillbaka. Där diskuterar man också i nuläget att införa en andra ambulanshelikopter, eftersom den som finns i dag används mycket intensivt. För helikoptertransporter vid flyg- eller sjöräddning gäller att de sker via avtal med Sjöfartsverket. I detta sammanhang vill jag lyfta fram SKL:s helikopterprojekt på initiativ från Norrbotten, Västra Götaland och Värmland, där uppdraget är att "ta fram underlag för beslut om samverkan avseende luftburen ambulansverksamhet mellan landsting, stat och kommunal räddningstjänst". En rapport kring detta lämnas under året. Utöver detta har MSB ett regeringsuppdrag om att föreslå bättre samordning och samverkan mellan samhällets olika grenar inom räddningstjänsten. Även det uppdraget ska redovisas under detta år. Låt oss invänta de utredningar och projekt som pågår och därefter ta förnyad ställning! Fru talman! Med det sagda vill jag visa på det omfattande arbete som nu pågår såväl nationellt som på ett internationellt plan för att stärka vår förmåga att hantera kriser och för att förbättra brandskydd och tillgång till räddningstjänst. Slutligen yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna. (Applåder) I detta anförande instämde Anders Hansson, Abdirizak Waberi och Hans Wallmark (alla M) samt Allan Widman (FP).
Clas-Göran Carlsson (S)
Anf. 163 Clas-Göran Carlsson (S)
Fru talman! Jag delar uppfattningen att vi alla bör ta till oss av de erfarenheter som samhället erbjuder i olika sammanhang. Det var bland annat därför som jag talade om ett träningsläger sommaren 2004 som vi sedan nyttjade vid ett riktigt skarpt läge i januari 2005. Men då ter det sig en aning märkligt att Regeringskansliet självt valde att avstå från deltagande i den stora krisövning som MSB anordnade i början av februari som handlade om en simulerad kärnkraftsolycka. Det vore spännande att höra hur min ärade kollega Stefan Caplan resonerar kring den upplysningen.
Stefan Caplan (M)
Anf. 164 Stefan Caplan (M)
Fru talman! Jag kan inte tala för vad Regeringskansliet gör eller inte gör. Däremot ser jag fram emot den utredning eller rättare sagt den rapport från samövningen som komma ska. Och jag är fullt medveten om att Regeringskansliet också kommer att ta del av denna.
Clas-Göran Carlsson (S)
Anf. 165 Clas-Göran Carlsson (S)
Fru talman! Jag uppfattar svaret från Stefan Caplan som att han instämmer i den fundering som jag har kring Regeringskansliets uteblivna medverkan. Förhoppningsvis väljer man i fortsättningen att delta i den typen av övningar.
Stefan Caplan (M)
Anf. 166 Stefan Caplan (M)
Fru talman! Vi har fri tolkningsrätt också i detta hänseende. Men detta var rena fakta från min sida.
Allan Widman (Fp)
Anf. 167 Allan Widman (Fp)
Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till förslaget i försvarsutskottets betänkande och avslag på de reservationer som redovisas i ärendet. Samnyttjande av befintliga helikopterresurser är i sanning en mycket god sak. Det innebär inte bara ett samhällsekonomiskt effektivt resursutnyttjande, utan det leder också till att de helikopterresurser vi förfogar över blir bättre beredda och mer operativa. En gång kunde även Försvarsmaktens helikoptrar flyga patienter för landstingens räkning, och detta krav på att ständigt fungera ledde enligt min mening också till ett mer välfungerande helikoptervapen i det svenska försvaret. Ansvaret för patienttransporter ligger mycket riktigt på landstingen. Och det är väl bra att man nu på olika sätt ser över möjligheten att åstadkomma ett bättre samnyttjande. De reservationer som finns i ärendet gäller bland annat ett krav på utredning om långsiktig livsmedelsförsörjning. Jag är lite osäker på om detta på ett tydligt sätt kan kopplas till just Sveriges inträde i Europeiska unionen. Jag vill mer minnas att det handlade om ett slut på det kalla kriget och en tillnyktring när man blickade över de beredskapsproblem som Sverige hade. I det här fallet är det viktigt att understryka att den frågan har utretts under 2009, och enligt regeringen kommer det att bli en lagrådsremiss under sommaren. Det innebär att vi har ett mycket aktuellt beredningsläge, och vi har en stark beredskap för att gå vidare med förslag. Mot den bakgrunden skulle oppositionen möjligen ha kunnat spara en smula på det politiska krutet. Jag vill inte fördjupa diskussionen om hur en plötslig oljebrist kommer att slå mot den svenska jordbruksproduktionen eller livsmedelsproduktionen, men de flesta bedömare är överens om att ett allt högre oljepris kommer att fasa ut fossila bränslen, inte bara ur jordbruket utan också ur stora delar av transportsektorn och industrin. Sverigedemokraterna har en reservation som gäller vatten och avlopp. Man oroar sig för möjliga kommande klimatförändringar och för vad det kan innebära för våra möjligheter att tillhandahålla rent dricksvatten och omhänderta samhällets avloppsvatten. Det är viktigt att samhället alltid har en bra beredskap för de oväntade händelserna, för de riktigt svåra situationerna och för naturkatastroferna. Jag kan konstatera att försvarsutskottet under hela 2000-talet har understött en bättre svensk beredskap på det här området. Men jag vill, fru talman, ändå varna för de ganska långtgående skrivningar som finns i Sverigedemokraternas reservation. Intrycket är egentligen inte att det här ska handla om extraordinära situationer och att det där finns ett utrymme för ett statligt ansvar, utan intrycket är nästan att man håller på att omfördela ansvaret mellan det som är kommunernas sak att hantera och det som staten ska svara för. (Applåder) I detta anförande instämde Abdirizak Waberi (M).
Peter Jeppsson (S)
Anf. 168 Peter Jeppsson (S)
Fru talman! Som många föregående talare har sagt tar dagens eller, rättare sagt, kvällens - så kanske man ska säga - betänkande bland annat upp den viktiga frågan om sjuktransporter och specifikt transporter från exempelvis skärgårdsöar eller avlägsen terräng, långt från bebyggda trakter. Sverige är, som bekant, ett avlångt land med varierande terräng och bebyggelse. I fråga om sjuktransporter finns det inget samlat grepp vad gäller exempelvis helikoptrarnas utnyttjande. Detta är självfallet inte acceptabelt. Det enda rimliga är att alla människor ska ha samma chans och möjligheter vid allvarlig sjukdom eller olycka. Glädjande nog kan även jag konstatera att försvarsutskottet har bildat en enad front i denna fråga, i vilken mina partikolleger Kerstin Haglö och Suzanne Svensson, socialdemokratiska ledamöter från Blekinge, har motionerat. I motion 2010/11:Fö231 påpekar motionärerna mycket riktigt att när en olycka inträffar som kan klassas som räddningstjänst gäller lagen om skydd mot olyckor, LSO. Då får räddningsledaren rätt att beställa en räddningshelikopter för att transportera en patient till närmaste sjukhus. Men när en person har insjuknat och ska hämtas från exempelvis en skärgårdsö eller i en avlägsen terräng långt från bebyggda trakter gäller inte LSO, och då får sjukvården inte rekvirera en räddningshelikopter från den av staten uppbyggda räddningsverksamheten. Detta både känns och uppfattas som märkligt. Fru talman! Jag vill ge ett exempel för att visa hur det slår i dag: Sölvesborgaren Pelle - så får han heta - får en hjärtinfarkt på ön Lägerholmen utanför Åhus. Nu är det självfallet riktigt bråttom. Man ringer 112. Region Skåne, i det här fallet, har ingen ambulansbåt, för det kostar mycket, och man bedömer att den skulle användas för sällan, även om den skulle behövas i detta specifika fall. SOS Alarm får därför jaga räddningsresurser. Ambulanssjukvård är inte räddningstjänst. Det kan bli räddningstjänst om den kommunala räddningstjänsten kallas in för att transportera patienten i terrängen till närmast farbara väg där ambulans möter. Men varför detta byråkratiska krångel? Det kan vän av ordning fråga sig. Det finns ingen tid för byråkrati när det gäller hjärtinfarkter. Sannolikt blir det någon av Sjöräddningssällskapets båtar i Yngsjö eller i Sölvesborg/Hörvik som får uppdraget. Men det tar tid. Eftersom ambulanssjukvård inte är räddningstjänst får sjukvårdshuvudmannen en faktura från staten eller den som utför transporten. Pengar är en sak, liv en annan. Trolig tid innan patienten når ambulanssjukvården i Tosteberga, som är närmaste hamn, är sannolikt över en timme, och sedan ska det köras till Kristianstad, vilket tar ytterligare 30 minuter. Men - här ligger skillnaden - om Kalle, eller Pelle som han egentligen hette, får sin hjärtinfarkt i en båt vid Lägerholmen eller när han simmar på samma ställe blir det helt annorlunda. Med en gång är det sjöräddning, som alltså enligt LSO är räddningstjänst, och omedelbart larmas sjöräddningshelikoptern i Ronneby som flyger direkt till positionen, plockar upp patienten och sedan flyger direkt till närmaste akutmottagning. Med andra ord: Är du på en ö och får exempelvis en hjärtinfarkt, se då till att ta dig ned i vattnet och tillkalla sjöräddningen om du kan. Då kan alla resurser som är tillgängliga sättas in. Fru talman! Med dessa ord vill jag återigen säga att det är glädjande att utskottet har kunnat enas om att detta måste ses över genom ett tillkännagivande till regeringen. Utskottet säger i sitt ställningstagande att statens helikopterresurser även bör kunna utnyttjas för angelägna sjuktransporter. Ett onödigt lidande ska inte drabba allvarligt sjuka på grund av att helikopterresurserna finns hos olika huvudmän. Det är ett klokt ställningstagande. Jag vet också att genom samtal att SKL välkomnar detta ställningstagande, och jag är övertygad om att beskedet som ges här i kväll kommer att underlätta för SKL, berörda kommuner och landsting men framför allt för den enskilde som kan komma att drabbas av någon allvarlig sjukdom. Vi skickar en viktig signal. Ställningstagandet innebär i klartext att regeringen snarast bör ta initiativ till överläggningar mellan företrädare för staten respektive sjukvårdshuvudmännen om hur statens helikopterresurser, inte bara Sjöfartsverkets, ska kunna användas för angelägna sjuktransporter. Vidare anser utskottet att man bör överväga olika modeller för hur finansieringen ska ordnas och att resultatet av överläggningarna ska redovisas för riksdagen. Detta är alltså tillkännagivandet. I och med detta ställningstagande yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet FöU2. I detta anförande instämde Clas-Göran Carlsson, Roza Güclü Hedin, Peter Hultqvist, Åsa Lindestam, Eva Sonidsson, Suzanne Svensson och Anna-Lena Sörenson (alla S).
Åsa Lindestam (S)
Anf. 169 Åsa Lindestam (S)
Fru talman! Som ni har hört i kväll är detta alltså det tredje tillkännagivandet som vi står inför. Det betyder alltså att vi inte är nöjda. Vi vill ha mer. I utskottet har vi alltså kommit överens om detta. Alla står bakom det. Det känns väldigt bra. Det område som jag ska tala om är brandskydd i flerbostadshus. Jag tror att vi alla känner någon som har haft en eldsvåda i sitt hus och vet hur det sedan har gått för den personen. Ibland har de klarat av det, och ibland har man faktiskt mist sina vänner. Detta hände mig för några veckor sedan på hemmaplan. Alla vi kommer säkert också ihåg den fruktansvärda branden i Rinkeby 2009. Det har varit bränder i villor och även i tunnelbanan. Men just nu ska vi tala mest om flerbostadshus. Där omkommer de flesta. MSB har, som vi har hört i kväll, fått ett uppdrag att förbättra de enskildas eget ansvar och undersöka vilka behov de kan ha och hjälpa dem med det genom till exempel en liten broschyr där man lätt kan se vad man ska göra. Det är bra. Det tycker vi inte alls är fel. Men vi måste gå lite längre och tänka lite till. MSB:s slutrapport kommer redan till sommaren. Den 1 juli ska vi få den. Så visst hade vi kunnat vänta på den, men det är nu som vi behandlar betänkandet, och det är nu som vi vill bredda uppdraget. Det finns en massa tekniska lösningar på bekymmer när det brinner, och de måste undersökas. Vi har i kväll också hört att när man ska tömma trappuppgångar från gas eller rök finns det brandluckor. Det är räddningstjänsten som åker ut och tar tag i det reglage som finns och vevar upp luckan. Men dessa luckor fungerar i regel bara när de är nya. Det som hände i Rinkeby var att vajern gick sönder. Då kunde man inte vädra ut detta. Dessutom stod dörren öppen, vilket gjorde att de giftiga gaserna tyvärr kom ut i trappuppgången, vilket fick ett fruktansvärt slut. Man skulle också kunna ha fläktar, och det finns i räddningstjänstens bilar. En möjlighet är att man vädrar ut gas och rök genom att man sätter fart på fläktarna. Det kanske också finns ett fönster som man kan öppna. Då kan man vädra ut gas och rök i stället. Men det finns många andra saker. Det finns sprinkler som andra länder är betydligt bättre på att använda än vad vi är. Det är inte bara i nybyggda hus som man kan sätta in sådana. Det finns också lösningar för att få in sprinkler i befintliga hus. Det skulle också kunna rädda liv. Det blir en enorm kostnad när man använder vatten för att släcka. Det blir skador efter detta vatten som uppgår till miljardbelopp. Det kanske finns klokare lösningar. När man väl utvärderar det som har hänt tittar man på den lösning som man har gjort. Är det bra eller dåligt? Men låt oss säga att vi tar ett kliv till. Det är det som vi vill att man ska göra. Man ska alltså titta i forskning och utveckling hur det skulle kunna vara. Det kanske inte är så att man skickar hela stora brandbilen med fem plus två personer utan att man skickar en framskjuten enhet som mycket snabbare kan vara på plats och som kanske mycket snabbare kan rikta in sig på det ställe där värmekällan finns och släcka fortare. Det kanske också är så att forskning och utveckling visar att vi borde certifiera våra räddningsledare. Vad vet jag? Det kanske till och med är så att vi borde ha en brandhögskola. Jag vet inte vad vi kommer fram till. Men det är viktigt att vi sätter fart nu och tar fram dessa bredare lösningar. Vad kan vi göra mycket mer och bättre och på ett kraftfullare sätt? Det är inte bara den enskilda personens ansvar, utan hela styrkan måste användas i forskning och utveckling där vi vet att det har kommit betydligt mycket mer. Det utredda behovet ska sedan också användas och redovisas för riksdagen. Vi kommer alltså att få lösningarna serverade här, och vi kommer att kunna ta ställning till dessa saker igen. Det är oerhört viktigt. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet. Jag är tacksam för att vi får det tredje tillkännagivandet i kväll. I detta anförande instämde Clas-Göran Carlsson, Roza Güclü Hedin, Peter Hultqvist, Peter Jeppsson, Eva Sonidsson, Suzanne Svensson och Anna-Lena Sörenson (alla S).

Beslut, Genomförd

Beslut: 2011-04-07
Förslagspunkter: 13, Acklamationer: 11, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Krisberedskap

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2010/11:Fö215 av Kew Nordqvist m.fl. (MP) och
    2010/11:Fö236 av Anti Avsan (M).
    • Reservation 1 (MP, SD, V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (MP, SD, V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S960016
    M960011
    MP01906
    FP18006
    C19004
    SD01901
    KD17002
    V01801
    Totalt24656047
    Ledamöternas röster
  2. Räddningstjänst

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2010/11:Fö240 av Suzanne Svensson och Kerstin Haglö (båda S) och
    2010/11:Fö241 av Krister Hammarbergh (M) yrkandena 1 och 2.
  3. Helikoptertransporter

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om utnyttjande av statens helikopterresurser.
    Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna
    2010/11:Fö231 av Kerstin Haglö och Suzanne Svensson (båda S) och
    2010/11:Fö235 av Anti Avsan (M).
  4. Insatser för att rädda liv

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2010/11:Fö202 av Johan Linander och Per-Ingvar Johnsson (båda C) och
    2010/11:Fö223 av Eliza Roszkowska Öberg och Sten Bergheden (båda M).
  5. Åtkomst till Rakelsystemet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2010/11:Fö219 av Helene Petersson i Stockaryd (S).
  6. Brandskydd i flerbostadshus

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om brandskydd i flerbostadshus.
    Därmed bifaller riksdagen delvis motion
    2010/11:Fö205 av Jan Lindholm (MP) yrkandena 1 och 2.
  7. Brandskydd för personer med funktionsnedsättning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2010/11:Fö238 av Penilla Gunther (KD) och
    2010/11:Kr280 av Anita Brodén (FP) yrkande 2.
  8. Sotning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2010/11:Fö244 av Ulf Berg (M).
  9. Deltidsbrandmän

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om deltidsbrandmän.
    Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna
    2010/11:Fö204 av Ann-Kristine Johansson (S) och
    2010/11:Fö207 av Tomas Eneroth och Carina Adolfsson Elgestam (båda S).
  10. Monopol på SMO-utbildningar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2010/11:Fö234 av Margareta B Kjellin (M) yrkandena 1 och 2.
  11. Skador förorsakade av klimatförändringarna

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2010/11:Fö203 av Phia Andersson och Ann-Kristine Johansson (båda S),
    2010/11:Fö211 av Lars Tysklind (FP),
    2010/11:Fö213 av Sten Bergheden (M) och
    2010/11:Fö233 av Lars Gustafsson och Otto von Arnold (båda KD).
    • Reservation 2 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S960016
    M960011
    MP19006
    FP18006
    C19004
    SD01901
    KD17002
    V18001
    Totalt28319047
    Ledamöternas röster
  12. Informationssäkerhet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2010/11:Fö224 av Eliza Roszkowska Öberg (M),
    2010/11:Fö225 av Eliza Roszkowska Öberg (M) och
    2010/11:Fö228 av Hans Hoff (S).
  13. Miljöräddning till sjöss

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2010/11:Fö230 av Kerstin Haglö (S) och
    2010/11:MJ421 av Tuve Skånberg (KD) yrkande 2.