Anf. 22 Ola Johansson (C)
Fru talman! Närvarande ledamöter och åhörare! Fysisk planering brukar ofta benämnas "hårda frågor", sådant som är förbehållet manliga politiker att syssla med och som inte så ofta attraherar de personer som brukar gilla "mjuka frågor", alltså sådant som handlar om människors hälsa och välfärd.
Det är en olycklig motsättning, och dess värre är den väldigt svårt att få bort. Det blir lätt en massa fyrkantiga och tråkiga plankartor, betong, asfalt och byggteknik. Människan och hennes behov, nu och i framtiden, behöver få en mer framträdande roll i samhällsplaneringen. Det är vi säkert överens om.
Fru talman! Det är inte alla de 37 motionerna och 17 reservationerna som jag tycker att man ska kritisera i sak. Det finns säkert förbättringsområden i den nuvarande plan- och bygglagen som nu ska justeras, annars skulle vi inte behöva sitta här i framtiden. Vi vill alla både ha en snabbare handläggningstid, färre instanser som kan överklaga, en ökad rättssäkerhet och ett ökat medborgarinflytande, men det är ofrånkomligt att dessa ambitioner ibland kan komma att motverka varandra. Öppenhet och samråd är sådant som tar tid, för att inte tala om överklaganden som kanske kommer till följd av att just planarbetet gått för fort ibland.
Centerpartiet tycker att det är viktigt att det finns bostäder med varierade upplåtelseformer som är anpassade till varierande tjocklek på plånboken och för skeden i livet: för studenter, ålderspensionärer, personer med funktionshinder och så långt det är möjligt även för personer som lider av exempelvis elöverkänslighet.
De gröna kilarna, stadsnära skog och natur, lekplatser och strövområden för människor och djur är viktiga i kommunernas stadsplanering i dag. Men en grönyta kan också vara en idrottsplats, en 18-håls golfbana, en lantbruksfastighet med djur, alternativt en hästgård.
Då blir det genast mer problematiskt. En motion från Miljöpartiets Tina Ehn vill jag gärna tala om. Den tar upp hästrelaterade frågor i planeringen. Min bild av detta är att det på många håll finns en överdriven rädsla för djurhållning i närhet av bebyggelse. När ett luktproblem uppstår för att bebyggelse kommit för nära är det nästan alltid näringsidkaren och djurhållaren som måste anpassa sig och maka på sig, annars finns kanske risken att han eller hon blir anmäld för djurplågeri av sina grannar, vilket jag vet händer.
I stället skapar kommunerna med stöd av regler skyddsavstånd mellan bebyggelse och inhägnad på flera hundra meter med mark däremellan som inte har något värde för någon. Ökad kunskap på området behövs förstås, och syftet ska vara att öka acceptansen för djur i bebyggelse.
Fru talman! Den stora skillnaden mellan Centerpartiet och reservanterna är synen på vad staten ska lägga sig i och vilken tilltro man har till Boverket, kommunerna och de olika aktörerna på bygg- och bostadsmarknaden, det vill säga dem som finns närmast de människor och miljöer som berörs.
Det yttersta exemplet på sådan klåfingrighet är förslaget från Miljöpartiet om ett femårigt moratorium mot externetableringar av handelscentrum. Handelns utredningsinstitut har kommit fram till att handel i städernas utkant generellt sett inte har slagit ut några småbutiker i stadskärnorna, tvärtom! Säkert finns enstaka exempel på motsatsen också, men det är ingenting vi kommer åt med ett förbud. Oftast kan det bero på att handlarna och fastighetsägarna i stadskärnorna är dåliga på att samverka på det sätt som butiksägarna gör med fastighetsägaren i ett samlat köpcentrum.
Min erfarenhet från kommunal verksamhet är att aktiv centrumutveckling, ett delat ansvar mellan fastighetsägare, butiksägare och kommunen vid planeringen, kan öka attraktionskraften för stadskärnorna. Där ingår inte minst trottoarer, cykelmöjligheter och avställningsplatser för till exempel cyklar och kollektivtrafik, men också parkeringsplatser för bilar i utkanterna av stadskärnorna.
Ett planeringsförbud som är riktat mot kommunerna tar ifrån dem möjligheten att själva råda över markanvändningen. Det hindrar att arbetstillfällen skapas i handeln och det minskar tillgängligheten till varor för människor som bor i anslutning till staden eller i angränsande kommun. Tillgänglighet till varor är viktig, inte minst till arbetstillfällena. I min egen hemkommun är de största arbetsgivarna faktiskt den här typen av större butiker.
Fru talman! Centerpartiet vill förenkla reglerna för att bygga studentbostäder. Enklare föreskrifter skulle öppna dörrarna för billigare och snabbare byggtekniker som kan mildra den akuta bostadsbristen bland ungdomar och studenter. Det kan göras till exempel med modulbostäder som kan flyttas. I dag finns det en mängd föreskrifter i Boverkets byggregler som reglerar badrummens storlek, förrådsutrymmen, tillgången på solljus, cykelrum med mera. Det hindrar en sådan utveckling.
Oavsett om vi är för att liberalisera bostadspolitiken eller förordar statliga subventioner och reglering kommer det att ta ett antal år innan unga människor får tillgång till ett billigare och bredare bostadsutbud i landet. Studentboenden är till sin natur tillfälliga boenden. För studenterna är det viktigare att det finns någonstans att bo till ett rimligt pris på studieorten än att bostäderna håller strikta bekvämlighetskrav. Här ser vi ett utmärkt område att pröva mer industriellt byggande med enkla, mobila lösningar, eller att flera ges möjlighet att dela på en och samma bostad.
För att det snabbt ska kunna skapas fler och billiga hyresrätter har vi tidigare föreslagit att privatpersoner ska få hyra ut upp till halva sin bostad skattefritt. Nu har vi dessutom sett till att höja schablonavdraget för andrahandsuthyrning. Jag tror att det skapar fler ungdomsbostäder än något annat planeringsmål, någon subvention eller reglering av byggandet och hyressättningen.
Fru talman! Den sparade kilowattimmen är alltid den bästa, brukade min föregångare från Halland Ivar Franzén säga. Därför är energieffektivt byggande kanske den enskilt viktigaste energipolitiska åtgärden vi kan diskutera här. För fastighetsägaren och hyresgästen måste det vara ekonomiskt fördelaktigt att förbruka så lite energi som möjligt. Om vi ska fastställa den ena gränsen i byggreglerna eller den andra blir ju snarare en diskussion om påvens skägg där vi helt är i händerna på den tekniska utvecklingen och vad den för närvarande säger att vi ska göra.
Nuvarande byggregler syftar till att få ned användningen av direktverkande el och öka andelen fjärr- och spillvärme, som är biobränslebaserad när det gäller fjärrvärme. Jag är osäker på om riksdagen är kompetent att fastställa nya definitiva gränser på det sätt som föreslås. Det viktigaste anser Centerpartiet är att forma och genomföra en politik som syftar till att spara el och styra över mot mer förnybar energi på det sätt som alliansregeringen och Centerpartiet nu gör.
Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.
I detta anförande instämde Per Lodenius (C).