Anf. 29 Ola Johansson (C)
Herr talman! Jag ska huvudsakligen hålla mig till frågan om tomträtt och bostadsarrenden. Där finns kopplingar till ett område som är viktigt, och som Katarina Köhler också var inne på, nämligen bostadspolitiken. Sedan ska jag avsluta med att lite grann tala om äganderätt och expropriation av mark.
Centerpartiet vill verka för en fungerande bostadsmarknad där tillgången till bostäder alltid motsvarar behoven och där du som köpare eller hyresgäst, eller arrendator av ett bostadsarrende, ska kunna upprätta ett enkelt avtal. Följderna av det ska vara möjliga att överblicka och du ska inte behöva drabbas av obehagliga överraskningar.
Rätten för människor att förverkliga sin bodröm och kunna bo kvar så länge de önskar och har behov av det är självklar och viktig, även om det rör sig om ett eget hus på någon annans mark.
Jag instämmer därför egentligen helt och hållet med vad som anförs i reservationen från Socialdemokraterna när det gäller tomträttsavgälden. Därmed inte sagt att jag vill yrka bifall till ett tillkännagivande. Det ska inte få förekomma oskäliga höjningar som leder till att människor tvingas flytta trots att de i övrigt håller sig till det avtal som träffats med ägaren till fastigheten.
Jag instämmer också i vad som sägs om bostadsarrenden, nämligen att arrendatorn behöver ett starkare skydd så att denne inte hotas i sin besittning av bostaden.
De här frågorna hänger samman, och det är uppenbart att det behövs ett samlat grepp. Lagstiftningen kring tomträtt är mer än 100 år gammal, och bostadsarrendeslagen är mer än 40 år gammal. Katarina Köhler vill tillkännage för regeringen att lagstiftningen om bostadsarrenden ska ses över. Man vill även se över tomträtten. Det är också vår inställning. Direktiven till en sådan här utredning är på gång, som vi börjar förstå av debatten som har förts hittills.
Det framgår också av betänkandet att den dåvarande socialdemokratiska regeringen redan 1998 mottog en lagrådsremiss på området, utan att presentera någon proposition. Det här är alltså synnerligen efterlängtat, kan man säga. Det visar väl också om något att det finns anledning att ha respekt för uppgiften och konstatera att det behöver göras en översyn, men att resultatet av en sådan kan bli så omfattande som en gemensam lagstiftning för arrenden och tomträtt. Justitieministern har också som det framgår aviserat att ett sådant arbete förbereds. Jag finner ingen anledning till att riksdagen ska vara oenig och peta i detta nu.
Tomträtt och bostadsarrenden är skattemässigt att jämföra med ägande. Därför kommer jag nu att gå in på äganderättsfrågor.
Herr talman! Jag ska tala om området expropriation.
Alla vill ha tillgång till fiber, vatten och avlopp, el och vägar, men man tänker inte alltid på vems mark dessa ledningar dras över. Beredvilligheten hos markägare att bidra till att sådan service görs tillgänglig för grannar och andra människor är kanske inte heller alltid så stor. "Not in my backyard", brukar man säga.
Centerpartiet tycker att det är positivt att det nåtts en överenskommelse mellan LRF och regeringen, så att ersättningsnivåerna ska kunna motsvara värdet av det intrång som görs. Dessutom tar detta höjd för den förändring av markvärdet som blir följden av åtgärden, och det görs nu även möjligt för en markägare att förhandla till sig ersättning för förväntningsvärden som kan finnas hos den som tillskrivs rätten att göra intrång på dennes mark.
Motionärerna Anders Åkesson och Kenneth Johansson från Centerpartiet tar upp ytterligare en aspekt på frågan: de fall där fler intrång omöjliggör ett normalt brukande av marken och där det finns brister i helhetssyn och samordning i anspråkstagandet av marken. Finns det redan ett dike ska man väl i första hand använda sig av det, inte minst för att skona miljön.
Tidigare var det storsamhällets behov av gemensam infrastruktur som föranledde markintrången. Det finns massvis med mänskliga tragedier som blivit följder av olika motorvägsbyggen och annat som hanterats okänsligt tidigare. I dag råder det kanske en mer jämlik situation, där äganderätten hos markägarna har stärkts, samtidigt som karaktären på intrången är annorlunda, när intressena allt oftare företräds av enskilda företag och bolag.
Därmed skärps också kraven på affärsmässighet. Samtidigt är det rimligt att det nu också ges ett utrymme för att avtalsmässigt ge möjlighet till markägaren att få ta del av de vinster som den aktuella ledningen kan ge upphov till.
Centerpartisternas motion riktar uppmärksamheten på frågan utifrån att mark inte ska användas onödigtvis. Vi måste vara beredda att ta ytterligare steg på vägen mot ett ökat samförstånd, bort från begreppet "not in my backyard", genom möjlighet till jämlika förhandlingar, rimlig ersättning för intrång och incitament att samförlägga ledningar av olika slag.
Herr talman! Jag vill yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på reservationerna.